Bärvästar för brevbärare

Transkript

1 TRITA-STH-2014:58. Examensarbete inom, Ergonomi och MTO avancerad nivå, 30 hp Bärvästar för brevbärare Kristina Lagerstedt Handledare KTH: Jörgen Eklund Bihandledare LiU: Anna Enblom Datum: Examensarbete inom Ergonomi och MTO, avancerad nivå, 30 hp KTH STH Campus Flemingsberg

2 Abstract Introduction: Several studies have shown that postmen have a high rate of musculoskeletal disorders, which applies both in Sweden and abroad. There exists a mail delivery vest to distribute the weight of the mail to reduce the load on the musculoskeletal system. Even when a mail delivery vest is well-designed it may remain unused because the attitudes towards it and how user friendly it is may affect the usage. Regarding the vest, there is an older and a newer model. Postmen s attitude towards the mail delivery vests is not previously known. Objective: The aim of this study was to evaluate the existing mail delivery vest, based on current working conditions. The aim was furthermore to provide data for the design of a new vest for mail delivery and to identify the attitudes towards mail delivery vests among letter carriers. Method: The study's qualitative part consisted of focus group interviews and individual interviews. The study's quantitative part consisted of observed tests when the mail delivery bags where used. Letter carriers graded the usability of mail delivery bags before and after they had tested the two different models of mail delivery bags. A questionnaire to collect background data was created and follow-up interviews with 14 postmen were carried out immediately after the postmen had tested the two different models of mail delivery bags. Focus group interviews about the attitudes towards mail delivery bags and the usability and design of the mail delivery bags were carried out. Results: The focus groups revealed difficulties in putting on the new model of mail delivery bag and it took considerably longer time to put it on. All the focus groups considered that there is insufficient comfort for the shoulders on both models. The majority of postmen considered the material in the models to be insufficiently durable. Problems with upper part of the body such as neck, shoulder, elbow, hands and wrists are common among letter carriers. Conclusions: Generation 2 of the mail delivery vest took much longer to put on. The material in the two models was insufficiently durable enough and neither suitable for cold nor warm weather. Appearance was not as considered important as function. There are some negative attitudes about using mail delivery vests. The conclusion of the follow-up show that the development of a working aid in close cooperation with users could have a major impact and that the specification proposed based on the results of this study formed the basis for developing a new generation of delivery bags at Post Nord. Keywords: Musculoskeletal disorders, Letter carriers, Mail delivery vest, Attitudes 1

3 Sammanfattning Inledning: Flera studier har visat att brevbärare har hög besvärsfrekvens från rörelseorganen, och detta gäller både i Sverige och utomlands. Det finns bärredskap för att fördela tyngden av posten för att minska belastningen på rörelseorganen. Även en väldesignad bärväska kan förbli oanvänd eftersom både användarvänligheten och brevbärares inställning till bärredskapet kan påverka användningsgraden. Brevbärares inställning till bärvästar är inte tidigare studerad. Syfte: Syftet med studien är att utifrån rådande arbetsförhållande utvärdera och ta fram underlag för utformning av bärvästar för postutdelning utomhus och identifiera inställningen som finns hos brevbärare när det gäller användandet av bärvästar. Metod: Studiens kvalitativa del bestod av fokusgruppsintervjuer med totalt 38 brevbärare samt individuella intervjuer med 14 brevbärare. Studiens kvantitativa del bestod av observerade tester vid bärvästanvändning hos 14 brevbärare, där tidtagning för påklädning av väst och vägning av aktuell post gjordes. Brevbärarna fick gradera användbarheten av bärvästarna före- och efter att de hade testat två olika modeller (generation 1 och 2). Frågeformulär för att samla in bakgrundsdata gjordes. Uppföljande individuell intervju gjordes också direkt efter att brevbäraren hade testat de två modellerna. Användarvänlighet och brevbärarens inställning till bärvästar undersöktes med hjälp av fokusgrupper. Resultat: I fokusgrupperna framkom svårigheter med att ta på den nya modellen av bärväst (generation 2). Samtliga fokusgrupper ansåg att det inte var tillräcklig komfort för axlarna hos båda modellerna. Majoriteten av brevbärarna ansåg att materialet i de båda modellerna inte var tillräckligt slitstarkt. En kravspecifikation för generation 3 togs fram, och en bärväst började tillverkas utifrån denna kravspecifikation. Uppföljning av den visade att bärvästen av generation 3 ökat användningsgraden betydligt bland brevbärarna. Nu beställs 1200 stycken per år jämfört med cirka 400 tidigare. Slutsatser: Generation 2 av bärväst tog betydligt längre tid att ta på sig. Inget av materialet i de båda modellerna upplevdes som tillräckligt slitstarkt eller tillräckligt anpassat för kallt och varmt väder. Utseende ansågs inte lika viktigt som funktionen. Det fanns en del negativa attityder kring att använda bärväst. Slutsatsen från uppföljningen visar att vid utveckling i nära samarbete med användarna kan ett arbetsredskap som bärvästar få ett stort genomslag samt att en noggrant genomarbetad kravspecifikation kan bli grunden för utveckling av en ny generation av bärvästar. Nyckelord: Muskuloskeletala besvär, Brevbärare, Bärvästar, Attityder 2

4 Förord Den här studien gjordes under en två tidsperioder, större delen av datainsamlingen gjordes 2005 och under gjordes en uppföljning av de resultat som framkom Den långa tidsperioden från projektstart till avslut har gjort att studien har fått en ny intressant dimension! Arbetet bakom denna studie har både varit roligt och lärorikt och med detta förord vill jag tacka personer som har hjälpt mig under arbetets gång. Först och främst vill jag vilja tacka alla brevbärare som har ställt upp under studiens gång, utan ert engagemang och intresse hade den här studien aldrig varit möjlig! Ett stort tack till Solna Strands postkontor i Stockholm, till Åleryds postkontor i Linköping och Växjö postkontor för trevligt mottagande och bra samarbete. Ett varmt tack till bihandledare Anna Enblom för kloka synpunkter, hjälp med statistikprogrammet SPSS och god handledning. Vidare vill jag även ge ett stort tack till min handledare, Professor Jörgen Eklund, från KTH för bra handledning och intressanta diskussioner under arbetets gång. Tack också till Julian Shabo som också har varit med i delar av projektet. Ett stor tack till min familj för allt tålamod under projektets gång. Ett tack även till alla kursdeltagare på magisterutbildningen i Ergonomi för intressanta diskussioner. Till sist ett stort tack till alla andra som har hjälp mig med små och stora saker under projektets gång. Ett varmt tack till bihandledare Anna Enblom för kloka synpunkter, hjälp med statistikprogrammet SPSS och god handledning. Vidare vill jag även ge ett stort tack till min handledare, Professor Jörgen Eklund, från KTH för bra handledning och intressanta diskussioner under arbetets gång. Tack också till Julian Shabo som också har varit med i delar av projektet. Ett stort tack till min familj för allt tålamod under projektets gång. Ett tack även till alla kursdeltagare på magisterutbildningen i Ergonomi för intressanta diskussioner. Till sist ett stort tack till alla andra som har hjälp mig med små och stora saker under projektets gång. Kristina Lagerstedt, Växjö Maj

5 4

6 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 7 2 SYFTE 9 3 TEORETISK REFERENSRAM Belastning Avändbarhet Inställning Kravspecifikation 12 4 METOD OCH GENOMFÖRANDE Urval Etik Datainsamling Bakgrundsdata Fokusgrupper och individuella intervjuer Intervjumetodik Fokusgrupper Test av olika modeller av bärväst Beskrivning av de olika modellerna av bärväst Skattningar av användbarhet av bärväst Genomförande Datanalys Kvalitativa data Kvantitativa data Framtagning av kravspecifikationen Uppföljandedata 22 5 RESULTAT Fokusgrupper Undersökningsgrupp Inställning Belastning Användbarhet Formgivning och utseende 26 5

7 5.6 Sammanfattande resultat från fokusgrupperna Tester av bärvästar Undersökningsgrupp Tester av bärvästar, vikt och tider Skattningar före test Skattningar efter test Jämförande skattningar Intervju Kravspecifikation Allmänna krav Materialkrav Användbarhetskrav Utseende och design Jämförelse kravspecifikationer Förbättringsförslag och övriga idéer Resultat av uppföljning Resultatsammanfattning 39 6 DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion 42 7 SLUTSATS OCH FRAMTIDA FORSKNING 44 9 REFERENSER FÖRTECKNING AV BILAGOR 54 6

8 1 Bakgrund Hos brevbärare är det vanligt med besvär från rörelseorganen (Knave et al. 1990; Reinerta & Luciob 2012; Wahlstedt et al. 1993). Det finns bärredskap för att fördela tyngden av posten för att minska belastningen på rörelseorganen (Parsons et al. 1994), till exempel bärväst, bärbälte och bärväska (Bloswick et al. 1994; Dempsey et al.1996; Joe et al. 1996; Parsons et al. 1994). Även en bärväska som är väldesignad för att fördela belastningen kan förbli oanvänd eftersom brevbärares inställning och användarvänligheten till bärredskapet kan påverka användningsgraden(bloswick et al. 1994; Dempsey et al.1996; Joe et al. 1996; Parsons et al. 1994). Brevbärarens inställning till bärväst är inte tidigare känd. Posten AB är ett av Sveriges äldsta företag och grundades Posten AB gick under 2009 samman med Post Danmark A/S och bildade PostNord. Inom Norden har koncernen över medarbetare och en omsättning på drygt 39 miljarder SEK. Huvudkontoret finns i Solna och bolaget ägs till 40 % av den danska staten och 60 % av den svenska staten ( Då den här studien gjordes 2005 hade Posten AB cirka brevbärare. Posten AB hade 2007 totalt anställda i Sverige varav var brevbärare. Idag har PostNord cirka anställda brevbärare med cirka 2,1 miljoner flerpersoners hushåll i Sverige (Personlig kommunikation med Susanne Pilqvist, Operation equipment Administrator, PostNord 16 maj 2013). Efter en omorganisation år 2000 införde Posten AB Bästa Metod för att effektivisera postdistributionen. Målet var att öka produktiviteten och utveckla mer tidsbesparande arbetssätt. År 2001 startades ett samarbete mellan Posten AB och Linköpings Universitet. Posten önskade utreda varför utfallet av den nya arbetsmetoden Bästa Metod skiljde sig stort mellan olika postkontor. Posten AB ville också kartlägga den totala arbetssituationen för brevbärarna. Då startades BAS-projektet (brevbärarnas arbetssituation) med 7 stycken delprojekt. Ett av Delprojekten handlade om belastning. Delprojekt nr 7 handlade om att utveckla och kartlägga de hjälpmedel som finns på olika orter i landet och hitta metoder för att få in framtida förslag i verksamheten, Idéer i Posten (Karltun 2007.) Flera studier har visat att brevbärares arbetssituation är fysiskt krävande (Erlandsson 2002a; Käll et al.1980; Oja et al. 1977). För svenska brevbärare är den fysiskt tyngsta arbetsuppgiften cykling och utdelning av post i flerfamiljshus. Brevbärarna använde 27-34% av sin maximala syreupptagningsförmåga. Under en arbetsdag förbrukade brevbäraren upp till 2500 kcal (Erlandsson 2002a.) Liknande förhållande råder för cykelbud. 7

9 Energiåtgången för cykelbud var under arbetsdagen relativt hög, upp till 3000 kcal för en typisk arbetsdag, vilket är 4ggr högre än för en kontorsarbetare. Cykelbuden använde % av sin maximala syreupptagningsförmåga. Under 9 % av arbetstiden använde de mer än 50 % av sin maximala syreupptagningsförmåga (Bernmark 2006.) Det finns studier som rekommenderar att den maximala syreupptagningsförmågan under en åttatimmars arbetsdag inte ska överstiga 30 % av den maximala syreupptagningsförmågan för att förhindra extrem utmattning och trötthet (Jörgensen 1985; Wu & Wang 2002; Åstrand et al. 2003). Det finns också rekommendationer att fysiskt arbete som överstiger 50 % av den maximala syreupptagningsförmågan bör undvikas helt (Ilmarinen & Louhevara 1984). Flera studier har visat att brevbärare har hög besvärsfrekvens från rörelseorganen, detta gäller både i Sverige och utomlands (Wahlstedt et al. 1993; Knave B. 1990, Reinerta & Luciob 2012). I en studie av brasilianska brevbärare (101 st) upplevde de vid skattad smärta och obehag av olika kroppsdelar mycket obehag i skuldra, nacke, ländrygg samt knän. (Reinerta & Luciob 2012) Detta överensstämmer även för svenska brevbärare. En enkät som besvarades av 452 svenska brevbärare visar att brevbärare har mer besvär från rörelseorganen än andra yrkeskategorier. Även jämfört med yrkeskategorier som har mycket belastningsbesvär såsom lokalvårdare och vårdbiträden. Mest besvär hade även de svenska brevbärarna från ländrygg, skuldror axlar och nacke (Erlandsson 2002a). Det finns bärredskap för att fördela belastningen av posten. Flera studier har tittat på designen av bärväska för post och dess betydelse för belastningen. (Joe et al. 1996; Dempsey et al. 1996; Bloswick et al. 1994; Parsons et al. 1994). Studierna visar att någon form av bälte runt höfterna är bra för att avlasta rygg och skuldror. Tyngden mellan höger och vänster sida ska också fördelas jämt för att undvika sidoböjning i ryggen (Joe 1996 och Patrick 1996). I en av studierna hade undersökt ett bärredskap som hade väska både bak och fram, vilken visade minska belastningen mest men var också den minst populära bland brevbärarna, som upplevde att väskan inte var användarvänlig. Detta visar att det finns många olika faktorer förutom belastningen som behöver tas hänsyn till vid design av ett arbetsredskap (Bloswick et al.1994; Dempsey et al. 1996; Joe et al. 1996; Parsons et al. 1994). Posten AB har sedan tidigare ett arbetsredskap som heter bärväst. Bärvästen är tänkt som ett arbetsredskap för att hindra alltför ensidig belastning vid utdelning av post. En del av besvären från rörelseorganen skulle kunna tänkas minska med hjälp av en bärväst, men brevbärares inställning till den är inte tidigare känd. Det är inte heller känt hur brevbärarna upplever bärvästen och vilka aspekter av användbarheten som de anser viktigast. 8

10 2 Syfte Syftet med studien var att utifrån rådande arbetsförhållande utvärdera och ta fram underlag för utformning av bärvästar för postutdelning utomhus och identifiera inställningen hos brevbärare kring användandet av bärvästar. Studien hade följande frågeställningar: Fråga 1: Vilka belastningsaspekter är viktiga att ta hänsyn till vid utformning av bärvästar? Fråga 2: Vilka aspekter är viktiga för användbarheten vid utformning av bärvästar? Fråga 3: Vilken inställning finns bland brevbärare kring användandet av två olika modeller av bärvästar? Fråga 4: Hur skulle en kravspecifikation se ut utifrån den här studiens resultat? Fråga 5: Vilka övergripande resultat kan ses av studien och kravspecifikationen utifrån en aktuell uppföljning? 3 Teoretisk referensram 3.1 Belastning De yrkesgrupper som rapporterar en stor andel av smärta och värk i nacke/ skuldra återfinns inom de yrken som ofta har kroppsligt ansträngande arbeten med tung manuell hantering, vilket kan medföra hög belastning på nackeskuldra i kombination av ogynnsamma arbetsställningar och ensidigt repetitiva rörelser. Drabbade yrkesgrupper kan t ex vara hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning, maskinoperatörs- och transportarbete samt servicearbeten utan särskild yrkesutbildning och brevbärare (Arbetsmiljöverket & Statistiska centralbyrån, 2002.) Flera studier har visat att brevbäraryrket kan vara fysiskt påfrestande. (Cahill, 1996; Christenson 1997; Erlandsson 2002a; Jørgensen et al. 1989; Knave et al. 1991; Käll et al. 1980; Louhevaara et al. 1990; Northcott et al. 1987; Oja et al.1977; Reinerta et al. 2012; Wahlstedt 1990; Wells et al.1983; Zwerling et al. 1993) Undersökningen Postmiljö 2000 visar att arbetsskadorna har ökat bland postanställda, och att kvinnor drabbas hårdast (Knave et al. 1990). I en annan studie av (Voss et al. 2001) undersökte man förekomsten av sjukdom i förhållande till fysiska, psykosociala och organisatoriska faktorer på arbetsplatsen. Resultatet av studien visade att både män och kvinnor som hade klagomål på tunga lyft och monotona rörelser var sammankopplade med ökad risk för sjukdom (Voss et al. 2001). Manuell postsortering kan vara mycket repetitivt och kan leda till signifikant obehag i nacke och skuldror (Taboun et al. 1994). En avhandling från 2008 visade också att synergonomin också påverkade muskel och ledbesvär. De med ögonbesvär hade högre grad av muskel- och ledbesvär än de utan ögonbesvär (Hemphälä 2008.) 9

11 Statistik från arbetsmiljöverket ur rapporten; Arbetsmiljöstatistik Rapport 2012:2, Arbetsskador 2011, visar att Sveriges andel av anmälda arbetssjukdomar ökat sedan 2009 och var stycken. Belastningsfaktorer stod för totalt 46 % av de misstänkta orsakerna till arbetssjukdomarna. Enligt statistik från arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöstatistik Rapport 2010:4, Arbetsorsakade besvär 2010, framgår det att omkring var sjätte kvinnlig brevbärare, handpaketerare och andra fabriksarbetare samt maskinoperatörer inom livsmedelsindustrin har uppgett att de under det senaste året varit sjukfrånvarande på grund av arbetsorsakade besvär till följd av andra förhållanden än arbetsolycka. Omkring hälften av dem har också varit sjuka fem veckor eller mer. Brevbärare tillhör också enligt Arbetsmiljöverket ett av de yrken som har relativt höga frekvenser av anmälda arbetsolycksfall under Antalet anmälda arbetsolycksfall per 1000 förvärvsarbetande i ålder år var nästan 15 stycken för kvinnliga brevbärare och nästan 17 stycken för män. Enligt uppgifter från PostNord från år 2012 där 8306 stycken av de cirka anställda brevbärarna svarade kring kroppsliga besvär (Personlig kommunikation med Susanne Pilqvist, Operation Equipment Administrator, PostNord 16 maj 2013). Enkäten visade att i det närmaste 50 % (49,6%) hade muskelvärk i nacke, axlar och rygg. 33,6% av brevbärarna hade värk i knän och fotleder. 3.1 Användbarhet I en kunskapsöversikt från Arbetslivsinstitutet (Berns 2004) beskriver han begreppet användbarhet, där användbarhet huvudsakligen har använts inom IT och telekom. Användbarhet står egentligen för ett allmänt kvalitetsbegrepp, och kan appliceras på vilken produkt/tjänst som helst. Det är av viktigt att man tar hänsyn det sammanhang som produkten ska verka i, inga produkter har någon inbyggd kvalitet och användbarhet i sig. Begreppet har utvecklats från början av 1970-talet och utvecklingen fortsätter. Gemensamt för de flesta är att begreppet användbarhet inkluderar nytta, effektivitet, lärbarhet. Den idag internationellt accepterade definitionen av användbarhet ges i SS-EN ISO : 1998 och lyder: Den utsträckning i vilken en specifik användare kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i Ett givet sammanhang. Det finns en vinst med att definitionen är ISO 1, då många kan enas och referera till standarden. 1SS-EN ISO innebär att den är antagen som svenskt (SS) europeisk (EN) och internationell (ISO) standard. Det finns stöd för att utveckla 1 ISO är en gemensam organisation för nationella standardiseringsorganisationer i 157 länder. ISO:s huvuduppgift är att utarbeta standarder för näringslivet för att underlätta utveckling och tillverkning av produkter och tjänster med syftet att underlätta handel av dessa. SIS, Swedish Standards Institute, är det svenska standardiseringsorganet. 10

12 produkter tillsammans med användarna, att en participative product design process ger en bättre produkt enligt Vink, et al. (2007) vilket har skett i den här studien. 3.2 Inställning Nationalencyklopedins definition av attityd lyder: kroppsställning, kroppshållning, pose; eller inställning, förhållningssätt. Begreppet attityder utvecklades av den amerikanska socialpsykologen George Mead som ansåg att attityder innehåller tre komponenter; kognitiva (kunskapsmässiga eller intellektuella), affektiva (känslomässiga) och intentionella (handlingsinriktad). Individer kan uppleva att de tre komponenterna inte är samstämmiga och att det uppstår en oenighet (Carlson et al. 1997; Permer et al ) Ajzen och Fishbein (1980) beskriver att attityder kan definieras som en individs känslor för eller emot olika koncept. Deras teorier kring attityder baseras på att människan för det mesta är rationell och använder tillgänglig information på ett organiserat sätt. Målet är att kunna förutse och förstå en människas beteende och för att kunna göra detta behöver man kunna identifiera beteendet. När beteendet är tydligt definierat kan man undersöka de bakomliggande omständigheterna till beteendet (Ajzen & Fishbein 1980.) Flera studier på vitt skilda yrkesgrupper såsom tillexempel sjuksköterskor, stenläggare och byggnadsarbetare visar att vid införande av ergonomiska interventioner påverkas av många faktorer däribland inställning och attityden till ergonomi (Henk et al. 2009; Koppelaar et al. 2013; van der Molen et al. 2006a.) Ytterligare faktorer som kan påverka genomförandet av ergonomiska åtgärder är kunskap, förmågan att förändra, inställning, motivation, färdigheter och den faktiska avsikten från arbetsgivarens eller beslutsfattaren (van der Molen et al. 2006a). Slutsatsen från en annan studie är att användningen av informativa strategier ensamt inte uppmuntrar användningen av ergonomiska åtgärder. Det krävs större insatser när det gäller att öka användningen, ytterligare utbildning och underlättande strategier för att implementeringen ska lyckas (Van der Molen et al. 2005). I en studie av Koppelaar et al. (2013) visade att sjuksköterskors beteende och benägenhet att använda lyftanordningar påverkas av faktorer på olika nivåer. Författarna rekommenderar att vid studier i ergonomi bör man överväga hur de olika faktorerna påverkar varandra. En integrerad strategi, med individuella och organisatoriska nivåer, är nödvändigt för att underlätta ett lämpligt genomförande av ergonomiska interventioner, såsom lyftanordningar (Koppelaar et al. 2013). I en studie av Henk et al. (2009) följde författarna under mer än 4 år hur mycket olika typer av byggnadsarbetare hade använt sina arbetshjälpmedel. Även de anser att man behöver titta på flera faktorer och att man bör välja, tillämpa och 11

13 övervaka mer kraftfulla strategier än enbart informativa, för att implementera och säkra användningen av effektiva ergonomiska åtgärder på byggarbetsplatser. (Henk et al. 2009). 3.3 Kravspecifikation Ett sätt att beskriva kravspecifikationen är att; den är en sorts överenskommelse mellan beställare och uppdragstagare på vad produkten som ska leverera. (Weide 2000, sid ) Weide beskriver vidare kravspecifikationen genom att betrakta specifikationen som ett kontrakt mellan uppdragsgivare och leverantör. En kravspecifikation definierar både uppdragsgivarens krav på en acceptabel lösning såväl som leverantörens åtaganden och skyldigheter. Kravspecifikationen kan även användas för att hålla arbetet på rätt spår, som stöd när man väljer bland idéer och koncept. Kraven ska inte vara beroende av en specifik lösning, men de bör vara entydiga. Det är bra om kraven är mät eller kontrollerbara. Därför är det viktigt att kravspecifikationen är omfattande och täcker in det väsentliga. Det är även lämpligt att skilja skall och börkraven åt. (Johannesson et al. 2004) Kravspecifikation kan också kallas produktutveckling eller PDS (Product Design Specification). Det finns flertalet definitioner av kravspecifikationer i litteraturen. Ett exempel är från Ulrich och Eppinger (1995, s. 55.): A specification (singular) consists of a metric and a value. The product specifications (plural) are simply the set of the individual specifications. Kohoutek (1996, s. 72.) ger en annan definition: "En specifikation är oftast ett dokument där det fastställs, på ett fullständigt, exakt, och verifierbart sätt, kraven, begränsningar, förväntat beteende, eller annan egenskaper hos en produkt eller ett system ". Dieter (1991) skriver om kravspecifikationer (Product Design Specification, PDS) och enligt författaren ska de vara ett detaljerat dokument som beskriver vad designen ska vara i form av prestandakrav men den borde säga så lite som möjligt om hur kraven är uppfyllda. När det är möjligt bör specifikationen vara i kvantitativa termer, och när det är lämpligt bör ge gränser inom var den acceptabla prestanda ligger. Kenneth Österlin definierar kravspecifikation enligt följande: Kravspecifikationen ska inte skrivas vare sig för luddigt eller för snävt. Designen får då antingen ingen ledning, alternativet blir mer eller mindre inmålad i ett hörn. (Österlin, 2004, s. 51). I en artikel av Osteras et al. (2006) går författarna igenom flera definitioner och de konstaterar att omfattningen och inriktningen av definitionerna varierar ganska mycket men att de flesta har det gemensamt att en specifikation är ett sätt att ange en produkts egenskaper vid vissa stadium i en utvecklingsprocess. En annan aspekt är specifikation och krav är skilda saker på engelska där att den engelska termen requirement (krav) har två olika betydelser på svenska: 12

14 krav och behov. Enligt IEEE standard betyder requirement: A requirement is a condition or capability needed by user to solve a problem or achieve an objective, (IEEE Standard 729, 1983). En annan intressant definition vad en bra kravspecifikation är definieras av Paetsch et al. (2003, sid. 3) som; A good requirements document is unambiguous, complete, correct, understandable, consistent, concise and feasible. Krav är inte någon egenskap som definitivt måste tillgodoses, det är få krav som faktiskt måste uppfyllas oavsett vad de kostar, eller hur lång tid de tar att genomföra. De flesta krav kan diskuteras, dels om de ska förverkligas eller ej, och till vilken grad de ska genomföras. Krav ska i första hand betraktas som lämpliga egenskaper, ej ovillkorligt som nödvändiga egenskaper, (Karlsson, 1996, s.7-8). Kravspecifikationens uppbyggnad kan sägas bestå av två nivåer; krav och önskemål. Förutom de här två nivåerna, har uppdelningen ingen prioritetsordning. Enligt Johannesson et al. (2004) ska kraven vara fixa och precisera minimumnivån. Önskemålen markerar vad som vore önskvärt och fungerar som högt ställda mål att sikta på och som inspirationskällor. Inget krav får kompromissas bort för att ge plats för ett önskemål. När en kravspecifikation görs bör kraven uttryckas så att de går att testa, eller mäta, medan önskemålen kan vara mer ospecificerade och subjektivt uttryckta. Kraven ska vara testbara för att hjälpa till när man ska konstatera om uppdragstagaren har klarat av sitt åtagande (Johannesson et al. 2004). 2 4 Metod och genomförande Studien var deskriptiv och har delvis en deltagarorienterad ansats, använde både kvalitativ och kvantitativ metodik. Studiens kvalitativa del bestod av fokusgruppsintervjuer (Frågeställning 1-4) samt en individuell intervju (Frågeställning 1-2). Studiens kvantitativa del bestod av observerade tester vid av användning av bärvästarna, samt datainsamling med frågeformulär (Frågeställning 1,2 och 4). Den uppföljande delen bestod av jämförelse med den här studiens föreslagna kravspecifikation och den kravspecifikation som idag används vid produktion av bärvästen samt uppgifter kring antal och användning av nuvarande bärväst. (Frågeställning 5) Innan studien genomfördes gjordes förarbeten som kort kommer att beskrivas nedan. En Förstudie gjordes i Linköping genom att följa tre brevbärare under deras arbetsdag både under sortering och vid utdelning av post. Detta gjordes för 2 Institute of Electrical and Electronics Engineers eller IEEE är en sammanslutning av över ingenjörer och vetenskapspersoner från cirka 175 länder, varav 1664 i Sverige ( ). IEEE har sin hemvist i USA och är en icke-vinstdrivande organisation. En del av IEEE:s arbete består i att utarbeta och publicera standarder inom data- och elektroteknik. Från 13

15 att skapa en uppfattning om brevbärarens arbetssituation och vad deras arbetsuppgifter innebar samt att titta på existerande bärvästar och hur de användes. Brevbärarens arbetsdag brukar börja med postsortering inomhus, därefter sker utdelning av posten, via gång, cykel, moped eller bil. Dagen avslutas med att återigen sortera posten som har kommit till kontoret på eftermiddagen. De olika utdelningsdistrikten ser mycket olika ut, beroende på om brevbäringen sker i höghus- eller låghusområden, i innerstads- eller ytterstadsområden. Generellt hanterar brevbäraren, A-post, B-post, paket och större försändelser samt oadresserad reklam. A och B-posten sorteras i olika fack medan paketen och den oadresserade reklamen inte får plats att sorteras i facken. År 2007 sorterade varje brevbärare 418 försändelser/h. (Karltun 2006a) En pilotstudie med en brevbärare gjordes i Linköping för att kontrollera att alla metoderna vid testning av de två olika modellerna av bärvästen skulle fungera. Kontroll av att skattningsformulär och frågeformulären kunde besvaras gjordes. Pilotstudien kontrollerade också att tidtagning, fotografering vägning av post samt att och den korta intervjun fungerade, vilket de gjorde. Båda förarbeten gjordes också för att få uppslag och fördjupad kunskap till studie specifika frågorna och skattningarna i studien. Efter att den största delen av datainsamlingen som gjordes 2005, gjordes även en uppföljning av den nuvarande bärvästen som används idag. Uppföljningen gjordes 2013 och 2014, uppföljningen finns inte med i nedanstående bild. 14

16 Uppföljning, Frågeställning 5 Telefonintervjuer Bild 1 Beskrivning av studien. Telefonintervjuer 4.1 Urval Genom samarbetet mellan Linköpings Universitet och Posten fick uppsatsförfattaren tips om vilka postkontor och arbetsledare som skulle kunna vara lämpliga att kontaktas. Brevbärare på Posten i Linköping och Stockholm tillfrågades muntligen om de var intresserade att få information, för att kunna delta i studien. Dessa brevbärare gavs skriftlig information (se bilaga 1) om studiens syfte och genomförande, och tillfrågades att delta i studien. Trettioåtta brevbärare tackade ja, och inkluderades i studiens kvalitativa del; fokusgruppsintervjuer. Fjorton brevbärare inkluderades till studiens kvantitativa del, testerna av de två olika modellerna av bärväst. 4.2 Etik De viktigaste etiska principerna omfattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskrav innebär att deltagare i en undersökning har rätt att själv bestämma över sin medverkan. 15

17 Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om deltagare i en undersökning skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Nyttjandekravet innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändmål (Ejlertsson, 2005). Avseende etiska överväganden byggde deltagandet i studien på informerat och frivilligt samtycke. Brevbärarna kunde när som helst avbryta sitta deltagande i studien utan förklaring. Alla formulär som brevbärarna svarade på kodades så att inga känsliga uppgifter eller identiteter skulle kunna avslöjas. I studien garanterades anonymitet varför ingen brevbärare behövde känna osäkerhet om att oönskad information kring deras hälsa och upplevelser av bärvästarna skulle nå arbetsgivaren. Frågorna i frågeformuläret bedömdes inte vara av en karaktär som skulle kunna verka anstötliga. 4.3 Datainsamling För att svara på frågeställningarna 1-5 kring belastningsaspekter, användbarhet och inställning kring bärvästarna användes följande datainsamlingsmetoder: Frågeformulär bakgrundsdata (n=14), se bilaga 2. Kring träning utanför arbetstid, postutdelning via gång eller cykel, arbetstid per vecka, besvär från rörelseorganen, hur många dagar de provat bärväst innan de blev testade mm (Frågeställning 1, belastningsaspekter, kvantitativa data). Fokusgrupper (n=38), se bilaga 4. Intervjuform i grupp om inställning till bärväst, användarvänlighet och bärvästens utformning. (Frågeställning 1-3, kvalitativa data) Skattningar av användbarhet av bärväst(n=14), se bilaga 6, 7, 7.1, 7.2 och 8. Brevbärarna fick gradera användbarheten av bärvästarna före och efter att de hade testat de två olika modellerna av bärväst (Frågeställning 2, kvalitativa data). Observerade Test av två olika modeller av bärväst (n=13) se bilaga 5: Tidtagning i minuter och sekunder när brevbäraren tog på sig respektive bärväst. Vägning av post i kilo och hekto för varje halvtimme som brevbäraren testade respektive modell. (Frågeställning 1-2, kvantitativa data) Uppföljande individuell intervju (n=14 )se bilaga 9, direkt efter att brevbäraren hade testat de två olika modellerna av bärväst (Frågeställning 1-3, kvalitativa data). prod Uppföljning, kontakt med PostNord och företaget som tillverkar och producerar nuvarande bärväst se bilaga 10. (Frågeställning 5, kvantitativa data) 16

18 4.4 Bakgrundsdata Brevbärarna fick fylla i ett studiespecifikt frågeformulär, formulerat efter lärdomarna från förstudierna, om hur mycket de hade använt bärvästen under de två veckorna före de observerade testen av bärvästarna (bilaga 1). Brevbärarna fyllde i på ett schema vilka dagar och hur länge de hade provat bärvästen. Brevbärarna fick också svara på andra bakgrundsfrågor, till exempel kring upplevelsen av den egna konditionsnivån och regelbunden träning utanför arbetstid (bilaga 2) Brevbärarna fick även fylla i Nordiska ministerrådets formulär (Kuorinka 1987) kring yrkesrelaterade muskuloskeletala sjukdomar och deras prevention. Där samlades data om, vikt, längd och eventuella besvär i olika kroppsdelar. Formulärets frågor gäller för två tidsperioder, nämligen besvär brevbärarna haft de senaste sju dagarna samt de senaste tolv månaderna. Formuläret är också utformat utifrån lokalisation av symtomen samt om man någon gång under de senaste 12 månaderna inte kunnat utföra sitt arbete p.g.a. dessa symtom. Det standardiserade frågeformuläret från Nordiska Ministerrådet är ett vanligt förkommande besvärsformulär i vetenskapliga studier (Barbieri et al. 2012; Barros et al. 2003; Motamedzade et al Speklé et al. 2010). 4.5 Fokusgrupper och individuella intervjuer Eftersom en av frågeställningarna i den här studien (Frågeställning 3) var att ta reda på brevbärarnas inställning till att använda bärväst, användes både individuella intervjuer (n=14) och intervjuer i grupp(n=38), så kallade fokusgrupper (Kvale 1997) (n=38). Intervjuare var i samtliga fall uppsatsförfattaren (KL). 4.6 Intervjumetodik Vid användning av intervju som kvalitativ datainsamlingsmetod, kan intervjun fånga olika personers inställning och uppfattning om ett ämne. Intervjun kan ge en mer djupgående bild av ämnet, en mänsklig bild av en värld som är mångsidig och komplex. Även om det är subjektiv kunskap som erhålls från intervjupersonernas uppfattning, kan den kvalitativa metoden bidra till bättre förståelse en fördjupad studie av individens upplevelse. (Kvale 1997) Ett sätt att generellt avgöra intervjuns värde som metod är s.k. metastudier systematiska utvärderingar av ett flertal valideringsstudier. De redovisar det observerade sambandet mellan den bedömning som gjorts på basis av en intervju och utfallet av det intervjun avsåg att mäta. Värdet 1,0 brukar då anges som fullständig överensstämmelse. I en metastudie erhölls validiteten 0,44 för strukturerad intervju och 0,33 för ostrukturerad (Milia & Gorodecki, 1997). Resultatet tyder på att den strukturerade intervjun ger en högre validitet än den ostrukturerade. Det är viktigt att intervjuer struktureras för att uppnå bästa 17

19 reliabilitet och validitet (Campion, Palmer & Campion, 1997). Därför valdes det en intervjuguide i den här studien, både för fokusgrupperna och för den individuella intervjun, (se bilaga 4 och 9). I den här studien samlades det in data med en individuell intervju för att fånga upp synpunkter som inte hade kommit med i skattningsformulären. Intervjufrågorna ställdes enligt en strukturerad intervjuguide (se bilaga 9) direkt efter att brevbärarna hade testat båda modellerna av bärväst. Frågorna behandlade områden som bärvästens utseende, skillnad mellan västarna och om arbetet blev effektivare vid användning av bärväst jämfört med utan bärväst. De fjorton brevbärare som deltog i studiens kvantitativa del, observerade tester av bärväst, intervjuades individuellt efter avslutad test. 4.7 Fokusgrupper Fyra olika teman formulerades som skulle diskuteras i fokusgrupperna (se bilaga 4): 1. Utformning av bärväst med avseende belastning och avlastning. 2. Utformning av bärväst med avseende på att underlätta användning. 3. Utformning av bärväst som kan försvåra användning. 4. Utseende på bärväst för att vara tilltalande, avseende på formgivning, funktion och användbarhet samt komfort. Fokusgrupper är en kvalitativ datainsamlingsmetod som ligger någonstans mellan ostrukturerade intervjuer och deltagande observationer (Morgan, 1997). Trettioåtta brevbärare, uppdelade på sex fokusgrupper, deltog i intervjuerna. Fokusgrupper kan enligt Morgan (1997) bestå av mellan tre och upp till 10 deltagare. I fokusgruppen har deltagarna möjlighet att själva lyfta fram det som de uppfattar som viktigt. Det är dock så att ämnesvalet inte är helt fritt utan det diskuterades ett ämne som var förutbestämt (Hylander, 1998). I fokusgruppsintervjun är det viktigt att den baseras på deltagarnas egen kunskap i ämnet samt att diskussionen huvudsakligen förs mellan deltagarna och inte med intervjuaren (Wibeck, 2000). Fokusgrupper anses lämplig som metod när vill samla in studera attityder, värderingar och komplexa fenomen som uppstår vid ett socialt samspel. Gruppdynamiken gör att fokusgruppen kan utveckla fler idéer och tankar än vad enskilda intervjuer skulle ha resulterat i (Kreuger & Casey, 2000). Homogena grupper, med avseende på ålder och socioekonomiska faktorer, underlättar utbytet av information. (Wibeck 2000). I den här studien hade alla fokusgruppsdeltagare samma yrke. I en fokusgrupp ska deltagarna uppmuntras till så många konkreta, specifika och personliga svar som möjligt men samtidigt 18

20 avspegla såväl kognitiva som känslomässiga och värderingsmässiga aspekter. (Wibeck, 2000). 4.8 Test av olika modeller av bärväst I den kvantitativa delen av studien (Frågeställning 1-2)genomfördes tester enligt en standardiserad procedur: Brevbärarna (n=14) gavs ett informationsblad om hur testningen skulle gå till (se bilaga 1). Innan studien genomfördes skulle brevbärarna också prova generation 2 (se bild1) av bärväst under 2 veckor. Detta för att undvika att resultatet skulle bero på ovana av bärväst. Varje brevbärare fick testa respektive modell (generation 1 och 2) av bärväst i 30 min under postutdelningsarbete i flerfamiljshus, med trappor. Ett testprotokoll fylldes i (bilaga 5), under test av respektive bärvästmodell. Testprotokollet innehöll tidtagning i minuter och sekunder när brevbäraren tog på sig respektive bärväst, och vägning av post i kilo och hekto för varje halvtimma som brevbäraren testade respektive modell. I testprotokollet samlades även in uppgifter om kön, ålder samt hur länge brevbäraren hade arbetat på samma distrikt Beskrivning av de olika modellerna av bärväst Det finns i stort tre generationer av bärvästen. De två äldre modellerna av bärväst som vi kan kalla generation 1 och generation 2, samt en vidareutvecklad modell, generation 3 (se bild 4). Generation 1 och 2 har använts på de olika postkontoren fram till år 2007 då generation 3 lanserades. Under 2005 då huvuddelen av datainsamlingen gjordes användes generation 1 och generation 2 ute på de olika postkontoren men det var endast den generation 2 som fanns i produktion. Generation 1 har ett reflexväst liknande modell, där man kan dra bärvästen över huvudet när man tar på sig den alternativt knäppa upp kardborreknäppningen vid axlarna. Den har en utfällbar platta som det är tänkt att man ska lägga posten/reklamen på istället för att bära den på ena armen. Plattan går att ha i uppfällt och nerfällt läge där man kan justera läget på plattan med remmar. Det går även att justera hur hårt bärvästen ska sitta med hjälp av remmar. Generation 2 har korslagda remmar på både fram och baksida. Det finns vaddering på axlarna samt även här en platta där posten kan läggas. Plattan kan justeras och även här kan det med hjälp av remmar justeras hur hårt bärvästen ska sitta. 19

21 Bild 2 Generation 2 av bärväst. Bild 3 Generation 1 av bärväst. Bild 4 Bärväst Inom PostNord 2014, generation Skattningar av användbarhet av bärväst VAS-skalan Brevbäraren fick före och efter testerna av respektive modell svara på studiespecifika frågor, bland annat i form av skattningar om bärvästens användbarhet, funktion och design. (bilaga 5). Ett exempel på en fråga var: Hur enkelt eller svårt var det att ta på bärvästen?. Efter att ha testat bägge modellerna av bärväst, fick brevbäraren också göra en jämförande skattning av de två modellerna (se bilaga 8). Ett exempel på en fråga var: Hur användbar upplevde du att nya respektive gamla modellen av bärväst var?. Brevbäraren besvarade samtliga frågor genom att de gjorde skattningar på en Visuell Analog 20

22 skala (VAS) som var millimeter. Brevbäraren fick också rita ut var på en uppritad bild av kroppen bärvästen avlastade och tryckte på kroppen (se bilaga 7.1 och 7.2). Den Visuell-Analoga skalan(vas) är ett vanligt använt självskattningsinstrument inom vården. (Almås et al. 2002) Traditionellt har VAS använts för att skatta upplevd smärta men har också kommit att användas för subjektiv skattning av hälsa (Hansagi & Allebeck, 1994). Förutom att uppskatta patienters smärta kan även VAS-skalan användas i samband med patienters upplevelse av illamående. Skalan visade sig effektiv vid uppskattning av patienters illamående samt vid utvärdering av medicin som tillämpas vid illamående (Boogaerts et al. 2000). Resultatet av smärtskattningen gör det möjligt att jämföra smärtintensiteten hos samma person vid olika tillfällen (Crichton, 2001). I en studie (Koshy et al. 2005) visar resultatet att VAS-skalan är ett tillförlitligt instrument att uppskatta smärta med. VAS-skalan har även använts i studier vid skattning av känslor (Aitken 1969; Bond et al. 1974) samt vid skattningar av trötthet, respiration, funktionell kapacitet, spänning och psykiska besvär (Brunier & Graydon 1996; Holte et al. 2003: Remington et al Scott & Huskisson 1977; Stark et al 1981). I en studie där man jämförde VAS-skalan och Likertskalan 3 (Hasson & Arnetz 2005) blev konklusionen att ingen av skalorna var bättre än den andra men att båda skalorna var reliabla och valida. VAS-skalan fördelar var att den mer lyhörd, det vill säga mer exakt i att upptäcka små kliniskt signifikanta förändringar. Även andra studier stödjer detta, (du Toit et al. 2002; Paul-Dauphin et al. 1999). Tidigare studier rapporterar att VAS är lätt administrera och lämplig vid upprepade bedömningar (Bolton & Wilkinson 1998; du Toit et al, 2002; McCormack et al. 1988; Paul- Dauphin et al. 1999; Wewers & Lowe 1990). En intressant aspekt som stöder bra övergripande validitet för båda skalorna är att både VAS och Likert skalor har visat jämförelsevis starka korrelationer med fysiologiska markörer (Grant et al 1999). Med bakgrund av ovanstående studier valdes VAS-skalan som lämpligt instrument att använda vid skattningarna i den här studien Genomförande Studien genomfördes i både Stockholm och Linköping. Uppsatsförfattaren deltog i samtliga intervjuer och tester. Testerna av båda modeller av bärväst samt fokusgrupperna pågick parallellt. På testerna av den nya modellen och äldre modell av bärväst, åtta av brevbärarna testades i Linköping och sex i Stockholm. Under testerna följde uppsatsförfattaren med brevbäraren under hela 3 En Likert baserad skala är vanligtvis 3-7 alternativ tex Hur ofta händer detta? 1) känslomässigt dränerad efter arbetet 2) utslitet efter arbetet 3) Trött när jag tänker på mitt arbete. Svarar tex: aldrig, några ggr/år, några ggr/månad, några ggr/vecka, dagligen. 21

23 utdelningsarbetet, via cykel. Alla testerna genomfördes under brevbärarnas normala arbetstid. Av de sex fokusgrupperna som ingick i studien, genomfördes fyra i Stockholm och två i Linköping. Till största delen var det också under brevbärarnas normala arbetstid, någon fick flextid för att kunna vara med i fokusgruppen. Uppföljande data samlades in via telefonkontakt och mail under 2013 och Datanalys Kvalitativa data Direkt efter fokusgrupperna summerade samtalsledaren intrycken av diskussionerna. Materialet kodats, så kallad etikettering, och delats upp i olika ämnen som sedan sammanförts till de övergripande teman som diskuterades under intervjuerna. En horisontell innehållsanalys har använts. Det innebär att ämnen som kommer igen i alla grupper redovisas. Denna metod är lämplig när man har flera liknande grupper som diskuterar kring samma teman (Wibeck, 2000). Skillnader och likheter mellan olika ämnesområden, grupper och individer har analyserats. Det är viktigt att betona att syftet med studien inte är att dra generella, statistiskt underbyggda slutsatser om hela grupper/populationer utan att få en kompletterande och fördjupad bild av brevbärarnas syn på bärvästar och deras inställning till den. Ett annat syfte var att få ta del av deras kunskap kring användbarhet av bärvästen. Analys av observation och bilder från fotograferingen samt film är inte gjord i den här studien. (se bilaga 5) Kvantitativa data Deskriptiv statistik togs fram, det vill säga antal (n) och procent (%) som svarat respektive svarsalternativ i frågeformulären och skattningsformulären. För ordinala variabler (till exempel 100 mm skattningsskalorna) beräknades median och 25:e och 75:e percentil, och för kontinuerliga variabler (till exempel tid för påtagning av respektive bärvästmodell) beräknades medelvärde (m) och standardavvikelse (SD). Materialet harbearbetats och analyserats statistiskt i SPSS Framtagning av kravspecifikationen Utifrån resultaten från såväl den kvantitativa som den kvalitativa delen av studien formulerades en kravspecifikation för att besvara frågeställning Uppföljandedata Huvuddelen av studien, fokusgrupper intervjuer och testerna på de två modellerna av bärväst, generation 1 och 2, gjordes Det var de modellerna var de som fanns och användes då. PostNord fick i augsuti 2005 tillgång till en rapport som byggdes på den här studiens resultat, där kravspecifikationen ingick. PostNord utvecklade utifrån den här studien en kravspecifikation som de 22

24 använder idag, se bilaga 10. Kravspecifikationen som används idag är från 2008 med endast några mindre ändringar. PostNord använder idag en vidareutvecklad bärväst, generation 3, se bild 4. Procurator är det företag som levererar den nuvarande bärvästen. Cirka 1200 nya bärvästar per år skickas ut från huvudlagret. (Personlig kommunikation med Susanne Pilqvist, Operation equipment Administrator, PostNord 14 maj 2013). Uppföljande data samlades in via telefonkontakt och mail från personer inom PostNord under maj 2013 och maj Resultat 5.1 Fokusgrupper Totalt genomfördes 6 fokusgrupper och 38 brevbärare intervjuades. Fem av intervjuerna genomfördes med brevbärare som hade tidigare erfarenhet av att arbeta med bärväst och en av intervjuerna med brevbärare som inte hade någon erfarenhet av bärväst. Fyra av intervjuerna genomfördes i Stockholm och 2 i Linköping. En intervjuguide användes, för att alla intervjuerna skulle ske på liknande sätt, (se bilaga 4.) Sammanfattningsvis tog grupperna upp liknande problem med bärvästarna, oavsett om de arbetade i Stockholm eller Linköping. Alla fokusgrupperna tog upp var svårigheterna med att ta på den generation 2 av bärvästen, det upplevde majoriteten av brevbärarna var ett centralt problem i funktionen av bärvästen. Alla fokusgrupperna tog också upp att det inte finns tillräcklig avlastning för axlarna på någon av modellerna. Många av brevbärarna ansåg att stödplattan inte är tillräckligt justerbar och att materialet i båda modellerna inte är tillräckligt slitstarkt. Brevbärarna ansåg också att materialet inte är tillräckligt anpassat för olika typer av väderlek Undersökningsgrupp Tabell 1. Fördelning av kön i undersökningsgruppen för fokusgrupper Totalt Stockholm Linköping Antal brevbärare Kön Män Kvinnor I Undersökningsgruppen var 55 % män och 45 % kvinnor. Tabell 2. Beskrivning av undersökningsgruppen för fokusgrupper Erfarenhet Månader Variationsvidd Arbetat som brevbärare, m Erfarenhet av bärväst, m

25 5.2 Inställning Både de brevbärare som hade erfarenhet och den grupp som inte hade erfarenhet av bärväst uppgav att det fanns en delvis negativ inställning till att använda bärväst. Brevbärarna uppgav att bärvästen har fått en del smeknamn: Kärringväst, "Skottsäkerväst, Plankan, Pansarskydd, Handikapphjälpmedel. Ovanstående namn var några av de smeknamn som framkom under intervjuerna. Smeknamnen ger en fingervisning om att bärvästen av en del anses som onödig och lite fjantig att använda. Många av de brevbärare som idag använde bärvästen hade, innan de började använda bärvästen upplevt att det hade varit onödigt och bara till för dem som hade besvär eller ont. Det framkom också att också att en del uppfattade sitt arbete som en tävling det är en tävling med postutdelningen, snabbast vinner och då är bärvästen i vägen. Majoritet av brevbärarna var dock positiva till att använda bärhjälpmedel. De ansåg också att även fler av deras kollegor skulle använda bärväst, ifall de bärvästar som finns idag skulle fungera bättre. I intervjuerna uttryckte brevbärarna sig i ordalag som; Egentligen borde väskorna förbjudas, många gånger nödvändigt med bärväst för att orka med arbetet. Helt överlägset att använda bärväst. Önskar jag hade använt bärväst från början när jag började arbeta som brevbärare. De flesta brevbärarna som använde bärväst hade blivit visade och upplärda med bärväst redan från början. En annan anledning till att en del av brevbärarna hade börjat använda bärväst var att de hade besvär och smärta från någon kroppsdel. Några av brevbärarna hade också haft någon kollega som hade börjat använda bärväst och de hade på så sätt själva blivit intresserade av att prova. Flertalet som arbetade i Stockholm upplevde också att reklammängden hade ökat mycket och att postutdelningen hade blivit betydligt tyngre och att de då börjat att använda bärväst under de dagar det var störst reklammängd. Under intervjuerna framkom ingen tydlig skillnad mellan grupperna i Stockholm och Linköping, utan uppgifterna var relativt samstämmiga. I Stockholm verkade det finnas en större andel brevbärare som hade börjat använda bärvästen när reklamen började bli tung, trots att de hade varit negativa från början till att använda bärväst. Majoriteten av brevbärarna hade fått information eller gått kurs i ergonomi men hade fått mycket dålig information kring bärvästarna eller varför de skulle använda dem. Brevbärarna efterlyste information om bärvästar och praktisk uppföljning på hur man ska använda dem. 24

26 5.3 Belastning Brevbärarna ansåg att det var viktigast att bärvästen avlastade axlar, rygg och underarmar. De här kroppsdelarna upplevde brevbärarna avlastades, med de modeller som finns idag. Brevbärarna ansåg att en av orsakerna till att axlarna avlastades var att man kan stödja armen som håller posten, på avlastningsplattan. Brevbärarna upplevde att de får mindre ont och upplevde mindre trötthet när de använder bärvästen, jämfört med när de inte använder den. Någon enstaka brevbärare hade provat bärvästen en gång och fått mer ont i ryggen. Några av brevbärarna upplevde att den generation 2 av bärväst avlastade axlarna mera än generation 1. Brevbärarna ansåg att vadderingen som finns bör vara formsydd och sitta på plats mycket bättre än den gör idag. Några av brevbärarna hade också ett förslag om att det bör finnas ett höftbälte, så att allt tryck inte hamnar på axlarna. En del av brevbärarna ansåg att den platta som remmarna löper, framtill på generation 2 endast är till besvär och att den skär in. Fler kvinnliga brevbärare än män klagade över plattan framtill. De flesta av brevbärarna använde bärvästen endast till reklamen och bar den vanliga posten i handen. Många av brevbärarna använde också bärvästen enbart när det var mycket reklam. Några av brevbärarna använde bärvästen till all reklam och post, medan någon använde bärvästen vid kamningsarbetet alltså sorteringsarbetet av post, innan utdelning. Avlastningsplattans funktion och position diskuterades flitigt under intervjuerna. Flertalet brevbärare påpekade att de ofta läser posten när den ligger på plattan. De upplevde då att plattan bör sitta så långt upp som möjligt så att man inte behöver böja nacken så mycket för att läsa posten. En annan risk som flertalet brevbärare tog upp under intervjuerna var att med en kraftig platta finns det en risk att man lastar västen med för mycket post och att det då kan det bli stort tryck på axlarna. 5.4 Användbarhet Avlastningsplattan är en viktig del av bärvästen och funktionen diskuterades mycket under intervjuerna. Åsikterna gick isär och en del brevbärare föredrog en liggande platta medan andra föredrar en stående platta. Flertalet av brevbärarna upplevde att generation 2 av bärvästen var stor och klumpig när man cyklade, eftersom plattan är bredare på generation 2 än på generation 1. Brevbärarna diskuterade kring en avtagbar platta som kunde läggas i en av sidoväskorna och som sedan hakas fast på västen när man ska börja dela ut posten. Om plattan sitter för långt ner upplevde några brevbärare att plattan är i vägen när man ska springa uppför trappor eller branta backar, att de slår i benen i plattan. En del av brevbärarna upplevde att uppfällningsmekanismen på plattan är för stark, på generation 2 av bärvästen. Det innebär att om brevbäraren har lite post på plattan åker den upp och det blir mycket svårt att läsa posten. Ett problem 25

27 som en del av brevbärarna uppgav, var att storleken C5, gärna hamnade längst ner på plattan. Då blev svårt att tyda adressen på kuvertet. Många av brevbärarna ansåg att plattan, på generation 1 av bärväst, är vek i konstruktionen såväl som materialet. Det gör att plattan viker sig efter en längre tids användning. Det finns heller inga sidoskydd eller stopp på sidorna av plattan, vilket gör att posten lätt trillar ut om man böjer sig. Brevbärarna ansåg att generation 1 av bärvästen gör att man blir mycket varm, framförallt när man har långa trappor att dela ut post i synnerhet under den varmare årstiden. Brevbärarna önskar att västen fanns i något genomsläppligt material, nät eller funktionsmaterial. Brevbärarna ansåg också att bärvästen bör vara i något fuktavstötande material som är lätt att torka av, gärna någon form av sportmaterial. Brevbärarna upplevde båda modellerna av bärväst (generation 1 och 2) inte hade tillräckligt slitstarka kardborreband. Många ansåg att det skulle var bra om det fanns fickor, där man kan lägga nycklar, pennor i. Några av brevbärarna ansåg att det skulle vara bra med en större ficka där man kunde placera en vattenflaska i. Några av brevbärarna ansåg att fickor var onödigt. Majoriteten av brevbärarna ansåg att den generation 2 av bärvästen är alldeles för omständig, framförallt när man ska ta på sig den. De ansåg att generation 2 tog för långt tid att ta på sig, har för mycket remmar som trasslar in sig i varandra samt att storlekarna är för stora. En del av brevbärarna ansåg att remmarna på generation 2 av bärväst skar in i revbenen. Brevbärarna ansåg att en av de viktigaste funktionerna på bärvästen är att den måste vara enkel att ta av och på. De trodde också att många fler brevbärare skulle använda bärväst om det fanns en enklare konstruktion. 5.5 Formgivning och utseende Majoriteten av brevbärarna tyckte att utseendet på bärvästen var mindre viktigt, så länge funktionen var bra. De flesta ansåg dock att bärvästen skulle vara neutral och passa ihop med övrig arbetsklädsel. Många tyckte att mörkblå skulle vara en lämplig färg, två av intervjugrupperna ansåg att svart skulle vara en lämplig färg. Smälta in i uniformen Vore bra om den såg mer modern ut och hade ett mer sportigt utseende. Det är några av kommentarerna. Någon uppgav också att västen bör se så ren ut som möjligt. 26

28 5.6 Sammanfattande resultat från fokusgrupperna I den här texten finns begreppet nya och gamla modellen av bärväst vilket representerar generation 1(gamla) och generation 2(nya). Tabell 3 Resultat från Fokusgrupperna Sammanfattande resultat från fokusgrupperna Det finns en del negativa attityder kring att använda bärväst. Den anses som lite fjantig och onödig om man inte har besvär eller värk. Det finns också en del tävlingsmentalitet kring postutdelningen. Många av brevbärarna som hade använt bärvästen hade ändrat uppfattning om bärvästen när de hade börjat använda den och ansåg den hjälpte till att avlasta dem. Stödplattan på båda modellerna av bärvästarna är inte tillräckligt justerbar i höjdled. En del föredrog en liggande platta en del föredrog en stående platta. Majoriteten av brevbärarna använde bärvästen endast till reklamen. Majoriteten av brevbärarna uppgav att utseendet på bärvästen inte är lika viktigt som funktionen. Dock ansåg de flesta att det vore bra om bärvästen hade sportigt utseende som kunde smälta in tillsammans med övrig arbetsklädsel. Majoriteten föredrog att bärvästen skulle ha mörkblå eller svart färg. Materialet i båda modellerna var inte tillräckligt slitstarkt och att materialet var inte tillräckligt anpassat för olika typer av väderlek. Ingen av de testade modellerna gav inte tillräcklig avlastning för axlar och rygg. Vadderingen på den generation 2 sitter inte på plats och generation1 har ingen vaddering. Många av brevbärarna hade fått information eller gått kurs i ergonomi men hade inte fått någon information om bärvästarna eller varför de skulle använda dem. Den nya modellen av bärväst är alldeles för krånglig att använda. Storlekarna på båda modellerna av bärväst ansågs för stora. Vilket gjorde att passformen blev dålig och att snedbelastning kunde uppstå. Varje bärväst behöver också ha en skriftlig information med bilder, hur den ska användas. 27

29 5.7 Tester av bärvästar Totalt genomfördes tester på 13 brevbärare samt en pilotstudie. Av brevbärarna testades 7 i Linköping och 6 i Stockholm. Pilotstudien genomfördes i Linköping. Varje brevbärare fick testa båda modellerna av bärväst. Bortfallet var relativt litet. För en av brevbärarna samlades data inte in i något av de båda frågeformulären som gjordes innan testerna. Detta gäller också ett par av de skattningar som gjordes. Fråga 3, Skattningar före test, och fråga 4, Jämförande skattningar, räknas därför som bortfall. En av brevbärarna hade inte svarat på fråga 2 i frågeformuläret rörande kondition samt inte på fråga 9 och 10 i frågeformuläret angående besvär i rörelseorganen. Detta räknas därför också som bortfall. I övrigt finns inga bortfall. 5.8 Undersökningsgrupp I undersökningsgruppen vid testerna av bärvästarna (Tabell 4), var hälften kvinnor och hälften män. Det var fler män i undersökningsgruppen i Stockholm och fler kvinnor i Linköping och medelåldern var knappt 40år. Tabell 4. Kön och ålder i undersökningsgruppen för tester av bärvästar Totalt Stockholm Linköping Antal brevbärare Kön Män Kvinnor Ålder m, 38,8 Variationsvidd De flesta av brevbärarna i undersökningsgruppen hade arbetat förhållandevis länge som brevbärare, i medel mer än 13 år. Alla brevbärarna arbetade 80% eller mer (Tabell 5) Tabell 5. Beskrivning av undersökningsgruppen för tester av bärvästar Erfarenhet och veckoarbetstid Tid, medel Arbetat som brevbärare, månader (m) 159 Min-max, månader Arbetat på samma distrikt, månader. 56,2 (m) 28

30 Antal ggr/v Antal Min-max, månader Erfarenhet av bärväst, månader. (m) 24,8 Min-max, månader Veckoarbetstid, h. (m) 37,54 Min-max, h Brevbärarna hade innan testerna fått fylla i frågeformulär, se bilaga 2. Av brevbärarna tränade 31 % av dem inte alls utan för arbetstid. Av brevbärarna träande 69% av dem utanför arbetstid och 54 % tränade 2 till 4 gånger i veckan. (Figur 1) Regelbunden träning utanför arbetstid 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Nej Ja, 1 ggr/v Ja, 2-3 ggr/v Ja, minst ggr/v 4 Figur 1. Fördelning av regelbunden träning utanför arbetstid (n=13). Postutdelning via gång eller cykel Ja, minst 41 Ja, 2-32ggr/v Ja, 1 ggr/v 3 Nej 4 ggr/v Figur 2. Fördelning av postutdelning via gång eller cykel n=12. 29

31 Majoriteten av brevbärarna (83%) gick och delade sin post eller cyklade och arbetade med att delade ut posten på det här sättet, minst 4 gånger per vecka. Brevbärarna fick också göra en skattning i en VAS, som var mm där 0 mm var sämsta tänkbara kondition och 100 mm var bästa tänkbara kondition. Nästan 70 % av brevbärarna har skattat sin kondition mellan mm. Ingen av brevbärarna skattade sin kondition mellan 0-25 mm (Figur 3). 70,0% 60,0% 50,0% Percent 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% mm, låg kondition mm, måttlig till hög kondition b1kat mm bästa tänkbara kondition Figur 3. Fördelning av skattningar på Visuell Aanalog Skala, upplevelse av konditionsnivå n=14. Figur 4 visar hur många som hade besvär respektive hur många som inte hade besvär i olika kroppsdelar. Besvär från övre kroppshalvan är vanligare, besvär från nacke, skuldror/ axlar, armbågar och hand/handleder. Det är också vanligare med besvär från ryggen. Få brevbärare hade besvär från fötter och höfter (Figur 4). 30

32 Ej Besvär Besvär Figur 4. Fördelning av besvär i rörelseorganen de senaste 12 månaderna. 5.9 Tester av bärvästar, vikt och tider. I den här texten finns begreppet nya och gamla modellen av bärväst vilket representerar generation 1(gamla) och generation 2(nya). Vid jämförelse av de båda modellerna av bärväst, påvisades en tydlig skillnad avseende hur lång tid det tar att ta på sig bärvästen (tabell 6). Det tar betydligt längre tid att ta på sig den nya modellen av bärväst. Det skiljer 26,28 sekunder jämfört med medelvärdet för den äldre modellen. Resultatet var signifikant(p=0,05). Det här resultatet bekräftades av fokusgruppsintervjuerna. Vid jämförelse av vikten för post samt reklam, väger posten och reklamen mer i Stockholm än i Linköping. Tabell 6. Vikt för post/reklam och påklädningstid för respektive modell av bärväst n=14. Totalt Stockholm Linköping Antal provdagar innan tester av bärvästar, medel 9 8,3 9,6 Min-max Vikt för all post och reklam/per testad bärväst Äldre modell, medel 21,5 25,2 18,8 Min-max 6,7-47,3 6,7-47, Vikt för all post och reklam/per testad bärväst Ny modell, medel 20,8 24,8 17,9 Min-max 4,7-50,8 4,7-50,8 11,8-30 Tid i, sek för att ta på bärväst. Gammal modell, medel 36,4 37,5 35,5 Min-max Tid i min, sek för att ta på bärväst. Ny modell, medel. 62,6 61,8 63,3 31