Katarina Borne och Magnus Gunnarsson, Avdelningen för analys och utvärdering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Katarina Borne och Magnus Gunnarsson, Avdelningen för analys och utvärdering"

Transkript

1 Seminarium 7/9 Vision 2020 Moderator: Ulf Dalnäs Medverkande: Åsa Nilsson, Arbetsförmedlingen i Göteborg Katarina Borne och Magnus Gunnarsson, Avdelningen för analys och utvärdering Margareta Hallberg, dekan, Humanistiska fakulteten Björn Brorström, rektor, Högskolan i Borås Anna Brodin, utbildningschef, Lärarutbildningsnämnden 3 teman 1. Demografi, behov, prognoser, dimensionering. Hur kan vi möta kraven från en dynamisk värld? Hur ser framtidens student ut? 2. Vilka frågor är viktigast? Var ska fokus ligga? Hur ska vårt utbildningsutbud se ut? Vilken profil ska GU eftersträva? Bredd eller elit? Hur ser universitetets samhällsansvar ut, tex vad avser att förse regionen med arbetskraft eller det livslånga lärandet? Hur ser konkurrensen ut och vilka ska vi samverka med? 3. Regional samverkan och nationell samordning roller och fördelar. Hur ska vi se oss som region? University of West Sweden? Tema 1 Katarina Borne inledde seminariet med att ge en övergripande bild av hur GU ser ut jämfört med andra lärosäten i Sverige med avseende på examensvolymer, fördelning av hst på grund och avancerad nivå, andel inresande studenter, fördelning fristående kurser/program. GU har, i likhet med övriga stora universitet i Sverige, en relativt jämn balans mellan examina på grund respektive avancerad nivå. Om man tittat på heltidsekvivalenter av utbildning på avancerad nivå ligger GU strax över det nationella snittet på 18%. GUs tradition av att vara ett friståendekurs universitet håller i sig även om andelen program, i enlighet med den nationella trenden, har ökat från 56% till 61% sedan Bolognareformens införande (De specialiserade lärosätena (t.ex Chalmers) har generellt en högre andel av både examina och heltidsekvivalenter på avancerad nivå, medan det för mindre högskolor är det omvända förhållandet.)

2 När det gäller studenter så är GU ett universitet som attraherar något färre inresande studenter jämfört med det nationella snittet (GU: 7%, nationellt snitt: 10%, specialiserade lärosäten i topp). I HSVs statistik över nybörjare så attraherar GU 28% av nybörjarna i Västra Götalands län. Ca 10% av nybörjarna går till högskolorna i regionen. Om man tittar på nybörjarnas val i kommunen så ligger GU i topp, men t.ex Lund och Umeå klättrar i listan till 5:e respektive 9:e plats. Efter utbildning får en stor andel av GUs studenter arbete och en förhållandevis stor andel stannar kvar i regionen (78% i Västra Götaland + Halland). Betydelsefulla förestående förändringar att ta i beaktande när det gäller det framtida utbildningslandskapet är t.ex befolkningsframskridningen, konjunkturförändringar och strukturella förändringar. Nationellt kommer kullarna att minska fram till 2020 med ca nybörjare. I VG regionen och kommunen är förändringen dock inte så negativt utan mer marginell. Vad gäller strukturella förändringar måste utvecklingen av yrkeshögskolan, införandet av studieavgifter och förändringar i inställning till högre utbildning tas i beaktande. Åsa Nilsson från arbetsförmedlingen talade om hur krav och förväntningar på högre utbildning har förändrats både från arbetsgivarhåll och från ungdomar. Från arbetsgivare ställs idag krav på eftergymnasial högre utbildning, gärna universitetsutbildning, även i yrken där det inte varit ett krav tidigare. Högre utbildning har blivit ett grundkrav för att kunna göra karriär idag. Lång och trogen tjänst räcker inte längre. Ungdomarna tenderar att resonera likadant. Det är idag självklart att gå gymnasiet och ganska självklart att fortsätta med högre utbildning. Mönstret för ungdomar idag är att de varvar jobb med resor och studier under en ganska lång tid innan de bestämmer sig för en karriär eller ett yrke. De tar alltså längre tid på sig att etablera sig på arbetsmarknaden än tidigare generationer av ungdomar. Samtidigt går man tidigare i pension idag. Tiden man befinner sig på arbetsmarknaden har blivit kortare. De som jobbar måste generera mer för att försörja de yngre och äldre. För detta krävs högre kompetens. Den generationsväxling som vi är mitt i innebär att 40 talisterna går i pension samtidigt som 90 talisterna är ganska många. Fram till 2025 går 65% av lärarna i pension lärare. 50% ekonomer går i pension. Det innebär ca i VG regionen. 50% av alla bibliotikarier går i pension ca 700 stycken i VG regionen. Samma mönster finns både på nationell och europeisk nivå. Det kommer alltså att uppstå en konkurrens om människor med dessa utbildningar. När ungdomar väljer så är det familj och vänner som påverkar mest. De som är helt säkra på vad de vill läsa så är innehållet viktigast. För andra så kan allt som finns runtikring en utbildnings vara av betydelse. Är det en bra studentstad t.ex? Möjligheter på arbetsmarknaden är en viktig aspekt när man väljer utbildning eller lärosäte. Vilken koppling har utbildningen eller lärosätet till arbetsmarknaden? Utbyte mellan arbetsmarknad och utbildare. Vilken

3 verklighetsförankring har utbildningarna, inte bara praktik eller examensarbete? Ungdomar förväntar sig inte alltid att de ska jobba inom offentlig sektor. Dessa yrken behöver marknadsföras. Universitetet behöver jobba med det. Frågor som lyftes i diskussionen Yrken eller kompetens? Frågan om studenternas anställningsbarhet uttrycktes i nyckelorden yrke eller kompetens. Ska vi tänka att vi utbildar för specifika yrken eller ska vi tänka att vi ger studenter kompetenser som är användbara på arbetsmarknaden? Arbetsmarknaden är föränderlig och dess olika lokala, regionala och globala sfärer är länkade till varandra. Yrken är inte specifikt nationella idag och det finns, nästan oavsett yrke, en koppling till andra länder. Regionen är en internationell arbetsmarknad och många studenter söker sig till den globala arbetsmarknaden. Kompetensen har blivit konkurrensmedlet framför andra. Samtidigt så är arbetsgivarna ibland osäkra på vad en student kan om den inte gått de traditionella utbildningsprogrammen. Arbetsgivarna behöver informeras om vilka kompetenser och förmågor en student har, inte bara vilket eventuellt program den gått. Magnus Bergquist delade med sig av erfarenheter från IT fakulteten, vars förutsättningar skiljer sig åt från andra fakulteter vad gäller anställningsbarhet. På IT tänker man inte så mycket i termer av profession utan mer i termer av arbetsmarknad. IT branschen ändrar sig otroligt snabbt och utbildningen måste anpassa till den. Fakulteten kan aldrig förutsäga vilket jobb studenterna kommer att få, men man vet hur arbetsmarknaden ser ut och kan därmed utveckla strategi för att följa den. Behovet av livslångt lärande och kompetensutveckling växer. Behov av examen finns, men är svårt att förutsäga. Tema 2 Margareta Hallberg, dekan vid humanistiska fakulteten, tog sin utgångspunkt i att universitetsvärlden, både lokalt och globalt, befinner sig i en identitetskris både vad gäller utbud/innehåll och ekonomi. Krisen handlar om vad utbildningen kan vara, vad den bör vara och vad den får kosta. Universitetet tvingas tänka om, tänka nytt, prioritera inom de tämligen snäva ramarna för att nå högsta kvalitet till största lönsamhet. Frågor som berör bredd eller spets, profilering, fristående kurser eller program och samverkan med andra utbildningsanordnare blir akuta. 1. Relationen mellan bredd, profilering och spets. Margareta menade att frågan om bredd eller spets är felformulerad. I grund och botten är frågan om bredd eller spets inte den centrala. Det är istället frågan om kvalitet. Oavsett vilken profilering man har så krävs god kvalitet: Akademisk kvalitet, att utbildningen lever upp till högskolelagens krav, att lärarkompetensen lever upp till högskolelagens krav.

4 Frågan om profilering av utbildning behöver ses i relation till forskning. GU kan inte vara bra på allt och profilering kan inte användas inom alla fält. Forskningsanknuten utbildning är svaret. Om forskningen är ledstjärna för utbildningen så blir forskningsanknytning naturligt i utbildning och utbildningen blir högkvalitativ. 2. Fristående kurs i relation till program. Fristående kurser är ovärderligt vid ett universitet. Både för bildning, det livslånga lärandet och för studenternas vals skull. Fristående kurser måste ha lika hög kvalitet och samma förväntningar riktade mot sig som andra utbildningar. De ska vara lika stimulerande och engagerande och hålla hög klass på det vetenskapliga innehållet. En fråga som GU behöver ta ställning till för framtiden är relationen mellan mellan förberedande kurser och orienterade kurser. Vem ska ge kurser som förbereder till högre utbildning universitetet eller gymnasieskolan? Orienterande kurser, kan vara av annat slag och rikta sig mot t.ex pensionärer eller ungdomar som vill pröva på olika studier. Målsättningen är inte att ta över något från gymnasiet utan att dessa kurser är orienterande inom högskolans utbud. Dessa kurser måste hålla samma engagemang och kvalitet som övriga. 3. Samverkansrelationer utöver Chalmers, näringsliv och kommun etc. Vilka ytterligare partners kan finnas? Margaret slog ett slag för Folkuniversitetet som samarbetspartner med GU. På vilka sätt kan GU och FU samverka och överbrygga på ett tydligare sätt? Har mycket samma kurser som på GU. Vad skiljer dem åt mer än att GU erbjuder en speciell form av kurser vars attraktivitet består i lärarnas högskolekompetens. Tema 3 Anna Brodin från LUN underströk frågan om vilken roll GU ska ha vad gäller livslångt lärande och samhällsansvar i relation till lärarutbildningen och Lärarlyftet 2 där det finns stora samverkansproblem både inom GU och mellan GU och övriga högskolor i regionen. Kan vi ha samverkan i form av arbetsfördelning? Björn Brorström från högskolan i Borås berättade att man där arbetar efter mottot: vetenskap för profession. Grunden är vetenskaplig och tillämpningsorienterad. Högskolan riktar sin verksamhet mot yrkeslivet och aktörer utanför högskolan i näringslivet och det vidare samhället. Högskolans utveckling har också en nära koppling till stadens utveckling. Textil och mode är t.ex starka teman både inom högskolan och för staden. Samverkan över gränser inom högskolan i form av kvalitetsråd och professorsråd är en förutsättning.

5 Samarbeten med andra lärosäten är viktig för att nå målet om 50% forskningsanknytning. Bra regionala lösningar kan göra att vi slipper vi nationell samordning av högskolor. Men samverkan fungerar bara om det finns viss självständighet hos båda parter. Borås kan inte konkurrera i alla sammanhang men har många bra idéer och behöver stöd om dessa ska kunna förverkligas. Diskussion Den framtida studenten? Vilka är de 2020 Ålder? Förmodligen inte bara i åldern Allt fler yrkesarbetande kommer att behöva gå tillbaka till högre utbildning för att kompetensutveckla sig genom att t.ex gå en masterutbildning samtidigt som man jobbar. På avancerad nivå kommer vi att se en större bredd i ålder och erfarenhet hos studenterna. Dagens unga studenter tenderar att surfa runt mellan utbildning, jobb och resor. Vägen är inte spikrak utan de prövar sig fram. Vilka krav ställer det på GU:s utbildningsutbud i form fristående kurser eller program? Framtidens student tillhör en digital generation. Vilka krav ställer det på undervisningsformer? Distansutbildningar har minskat i Sverige. Är det önskvärt? Hur ser utvecklingen ut på GU och internationellt? Bredd spets Olika aspekter av bredd spets frågan tog fart i diskussionen. En modell där man bara antar spets, och därmed få, studenter som tas väl hand om genom hela utbildningen. En annan modell där man anta brett och stort, men i vilken studenter slås ut efter hand för att nå spets. Vilken balans är bäst för GU? Vilka fördelar finns med att smalna av GUs profil något? Eller är det bredden vi är bra på? Kan vara svårt att behålla ett djup i alla ämnen och discipliner samtidigt om bredden ska prioriteras. Och hur gör vi med det akademiskt helhetsansvar. Om vi bara ser till det lokala eller regionala så glömmer vi att lyfta blicken och se vad Sverige behöver som kunskapsnation. Ex Uppsala har en professor i assyreologi. Han är ensam i landet. En student var tredje år. Men han är en framgång internationellt. Vad ska de göra när han går i pension. Har inte råd att rekrytera en stjärna. Om landet vill behålla internationell kompetens så måste det kosta även på grundutbnivå. Ett annat ex gäller språkutbildningar. Många språk är borta på många håll eftersom det blir för få studenter på grundutbildningen. Är det en bra modell att koncentrera småspråken på universiteten. Men om vi lägger ner skolspråken, var hamnar vi då i ett internationellt perspektiv.

6 Universitetets samhällsansvar? En utbildningsvision för GU bör sätta in universitetet i de samhällsförändringsprocesser som pågår. Ett universitet kan med sina samlade kunskaper vara med och prägla samhällsutvecklingen. GU bör ta till vara forskning om de ökade sociala klyftorna och oron som karaktäriserar både Göteborg och övriga Europa för att utforma en sådan vision. En aspekt av ökade sociala klyftor är det nuvarande studiemedelssystemet. Unga människor vågar i allt mindre grad ta studiemedel idag. De jobbar samtidigt som de studerar. Det nuvarande systemet gynnar de som kan få stöd från föräldrar t.ex. Universitetet måste ta ett socialt grepp och verka för ett förändrat studiemedelssystem. Hit hör också frågan om breddad rekrytering. Breddad rekrytering krävs för att vi ska kunna bli ett kompetensbaserat samhälle. Ställer krav på vem som ska ge det stöd som behövs för studenter som kommer från studieovana miljöer. Det är i stor grad en resursfråga. Kan breddad rekrytering stöttas genom att inte ha en resurstilldelning med skarp avräkning? Finns det en motsättning mellan samhällsansvar resurstilldelning som vi behöver ser över? En annan aspekt är när studenterna som rekryterats från studieovana miljöer väl är inne på utbildningar. Vad händer första året? Om man går fristående kurs uppmärksammas man kanske inte som nybörjare. Hur kan vi underlätta? Introduktionsdagar? Fristående kurser eller program? Frågan om fristående kurser eller program är förstås en slags profileringsfråga. GU är inte känt som ett tydligt programuniversitet utan snarare som ett fristående kurs universitet. För studenter som läser fristående kurser blir målbilden lätt otydligt eftersom generella examina sällan används för att hjälpa studenten i sina vägval. Det går att förpacka fristående kurser som leder till en examen på ett tydligare sätt i rekommenderade studiegångar (det var hemskt mycket tal om rekommenderade studiegångar inför Bolognareformen, men därefter har mesta fokus hamnat på program). Olika former av skalprogram eller plockprogram, kanske framför allt på avancerad nivå skulle kunna vara ett sätt att ge studenter en examen med viss flexibilitet vad gäller innehåll och studiegång. Programmen ger studenterna struktur, men kanske kan man tänka sig en programutveckling som ger större möjlighet för studenten att välja kurser inom ramen för programmet. Ett exempel på generell examen förpackad i programform är det tvärande kandidatprogrammet i liberal arts i samarbete mellan humanistisk och naturvetenskaplig fakultet. Samverkan Det behövs mer samverkan mellan högskolor, men även inom GU. Har gjorts mycket med samarbete mellan lärosäten, men vi måste hitta hållbara former. Vi

7 borde kunna vara proaktiva och komma överens om att vissa saker ska ligga på vissa ställen, andra på andra ställen. Vi kan vara ett bra exempel gentemot andra regioner Västsvenskt lärosäte. Profilering kommer med samverkanspaketet. Hur ser ungdomar på högskola och andra post gymnasiala utbildningar?

Kerstin Nilsson, vicedekan och utbildningsansvarig vid Sahlgrenska akademin. 1. Vilken/vilka frågor väckte mest diskussion under workshopen?

Kerstin Nilsson, vicedekan och utbildningsansvarig vid Sahlgrenska akademin. 1. Vilken/vilka frågor väckte mest diskussion under workshopen? Vision 2020 Operativt ansvarig: Karin Fogelberg Sekreterare: Sylva Frisk 2011-12-07 1 / 5 Workshop 7 december: Hur ska Göteborgs universitet profilera sin högre utbildning? Program eller fristående kurser?

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

Högskolan i Borås vision och mål

Högskolan i Borås vision och mål Högskolan i Borås vision och mål Vision det tredje universitetet i Västsverige Högskolan i Borås är en av landets starkaste högskolor med framgångsrika utbildnings- och forskningsmiljöer samt en tydlig

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren Katarina Borne/ Analys och utvärdering,

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren Katarina Borne/ Analys och utvärdering, ANMÄLNINGSSTATISTIK En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren 217 Katarina Borne/ Analys och utvärdering, Enheten för utvärdering och lärarutbildning PM: 216:8, Dnr V 216/839 GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

UK-information. 21 januari 2016

UK-information. 21 januari 2016 UK-information 21 januari 2016 1 Dagordning information 1. Presentation av Mats Reinhold och hans roll som vår kontaktperson hos Enheten för externa relationer 2. BPS-rapporten, Thomas Pettersson och Daniel

Läs mer

Högskolans roll och utbildningsuppdrag 150303

Högskolans roll och utbildningsuppdrag 150303 1 Nordisk rektormøde: Akademikernes rolle i framtidens Norden Högskolans roll och utbildningsuppdrag 150303 Utredningen om Högskolans utbildningsutbud Lars Haikola 2 Utredning om högskolans utbildningsutbud;

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen:

Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: Den högre utbildningen i Stockholm-Mälarregionen: nuläge och utmaningar 1 Rapporten är framtagen av Mälardalsrådet Text: Tom Petersson, Regionplanekontoret och Göran Reitberger, Reginova AB Första utgåvan

Läs mer

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPRT DNR: 3.1.1-215-786 Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten RiR 216:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning RIKSREVISINEN Sida 2 av 8 3. Bedriver ert lärosätet,

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning ENIC-NARIC Sverige 2015-04-22 Malin Jönsson, Cecilia George Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Enheten för bedömning av utländsk gymnasieutbildning,

Läs mer

Tekniskt basår med fokus på tjejer

Tekniskt basår med fokus på tjejer Tekniskt basår med fokus på tjejer Den här korta rapporten är en delrapport om basårsutbildningar med fokus på kvinnor. I en fortsatt studie under våren 2017 kommer detta material att kompletteras med

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen -

VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen - VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen - Ett inspel inför Forsknings- och Innovationspropositionen 2012 SUHFs arbetsgrupp: Johan Sterte Luleå tekniska universitet Jan-Otto Carlsson Uppsala

Läs mer

Kompetensförsörjning. I dag, i morgon och i framtiden. Utbildningschefsnätverket

Kompetensförsörjning. I dag, i morgon och i framtiden. Utbildningschefsnätverket Kompetensförsörjning I dag, i morgon och i framtiden Utbildningschefsnätverket 2015-11-27 Utmaningen 2015 2018 2023 ff. I dag I morgon I framtiden Nuvarande medarbetare i skolan Medarbetare på väg in Framtidens

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

Betyg i högre utbildning

Betyg i högre utbildning Betyg i högre utbildning Hans Adolfsson http://www.suhf.se/nyheter-press/nyheter/betyg-i-hogre-utbildning Uppdrag Arbetsgruppen ska: undersöka behovet av betygssystem med fler steg i högskolan mot bakgrund

Läs mer

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen Arbetsmarknadsförvaltningen Staben för utveckling och utredning Tjänsteutlåtande AMN 2015 0229.01.06 Sida 1 (7) 2015-09-10 Handläggare Petra Wårstam Larnhed Telefon: 08-508 35 514 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför hösten 2016

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför hösten 2016 ANMÄLNINGSSTATISTIK En lägesrapport för Göteborgs universitet inför hösten 216 Katarina Borne/ Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM: 216:1, Dnr V 216/396 GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Att vara ett universitet

Att vara ett universitet Att vara ett universitet Uppdraget Framgångsrik forskning Attraktiva grundutbildningar Stark samverkan med näringsliv och offentlig sektor Hur stärker vi regionen? Vi vill 1. Skapa arbetstillfällen och

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

SAMVERKAN OCH SAMARBETE FÖR LÅNGSIKTIGA LÖSNINGAR - ETT MALMÖ HÖGSKOLEPERSPEKTIV

SAMVERKAN OCH SAMARBETE FÖR LÅNGSIKTIGA LÖSNINGAR - ETT MALMÖ HÖGSKOLEPERSPEKTIV SAMVERKAN OCH SAMARBETE FÖR LÅNGSIKTIGA LÖSNINGAR - ETT MALMÖ HÖGSKOLEPERSPEKTIV SUHF-seminarium om lärosätenas roll i arbetet med flyktingar 2016-02-16 Patricia Staaf 2 AV 4 PRIORITERINGAR 2016: Att utveckla

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan.

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan. Återkommande utveckling Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan. Behovet av ett omställningsuppdrag Utbildning skapar tillväxt genom högre produktivitet, bättre förmåga att

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Master i turism, 120 hp

Master i turism, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Master i turism, 120 hp Master in Tourism, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUAA Avancerad Miun 2006/1873 Högskolepoäng

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier

Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier REMISS 1 / 2 2007-11-01 Dnr G11 1331/07 Fakultetsnämnderna Universitetsbiblioteket Göteborgs universitets studentkårer Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering?

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 18 nov 2016 Aleksandra Sjöstrand Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? Vad handlar breddad rekrytering om? Jag är, hittills, den enda i familjen som läst på universitet. En följd av att komma

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV 1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Framtida kompetensbehov

Framtida kompetensbehov Rapport Framtida kompetensbehov en intervjustudie av personalchefers syn på nyutexaminerade akademiker Rapporten är genomförd av Westander publicitet & påverkan våren 2008 på uppdrag av Högskolan på Gotland.

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015 Utbildning, forskning och tandvård i symbios Odontologiska fakultetens vision för år 2015 utgår från Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Riktlinjer Fastställt av fakultetsstyrelsen 2001-06-20 Reviderad 2004-12-01, 2006-12-21, 2010-04-13 Dnr M:A9 46/2001 1 Studievägledningen Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på

Läs mer

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildning och arbetsmarknad, Anette Granberg 2015-11-16 Tjänsteanteckning Minnesanteckningar från Mötesplats - Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08

Läs mer

Resurser till högre utbildning

Resurser till högre utbildning Resurser till högre utbildning Det satsas idag mindre än hälften så mycket resurser på de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som det görs på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Diabetessjuksköterskans utvecklingsmöjligheter Karin Wikblad Uppsala universitet

Diabetessjuksköterskans utvecklingsmöjligheter Karin Wikblad Uppsala universitet Diabetessjuksköterskans utvecklingsmöjligheter Karin Wikblad Uppsala universitet 1 Leg sjuksköterska med specialisering inom diabetesvård Nivå Avancerad Nivå (magister) Avancerad Nivå (magister) Avancerad

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

SVERIGES UNIVERSITETS

SVERIGES UNIVERSITETS SVERIGES UNIVERSITETS RAPPORT & HÖGSKOLEFÖRBUND 2000-04-06 Rekrytering till matematisk/naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Uppdraget Bristen på personer med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Utbildningsstrategi för Karolinska Institutet 2013

Utbildningsstrategi för Karolinska Institutet 2013 Dnr: 3989/2012-300 Utbildningsstrategi för Karolinska Institutet 2013 Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2012-06-15 1 Utgångspunkter KIs utbildningsstrategi för åren 2009-2012 har som övergripande

Läs mer

Lärarhögskolan i Stockholm

Lärarhögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Kort om högskolan Lärarhögskolan i Stockholm, nedan kallad Lärarhögskolan, startade 1956 och är landets enda fristående specialhögskola för lärarutbildning. Från och med början

Läs mer

En underskattad rörelse

En underskattad rörelse En underskattad rörelse - en regional bild av ungas internationella rörlighet 6 mars 2013, Göteborg Diana Ghinea Vem? Diana Ghinea, diana.ghinea@vgregion.se Utredare, Västra Götalandsregionen (1 juni 2012-31mars

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Times-rankingen. Universitetsrankingen från Times Higher Education. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:02. Göteborgs universitet

Times-rankingen. Universitetsrankingen från Times Higher Education. Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:02. Göteborgs universitet Times-rankingen Universitetsrankingen från Times Higher Education PM: 2010:02 Göteborgs universitet Göteborg, Augusti 2010 PM: 2010:02 TIMES-RANKINGEN. UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016 Sid 1 (6) Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016 Ökningen av antalet sökande till högskolestudier fortsätter för riket som helhet medan antalet sökande för Umeå universitets del minskade något.

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer