AJ, JAG HAR ONT! En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. MADELEINE HANSSON. Hälsa och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AJ, JAG HAR ONT! En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. MADELEINE HANSSON. Hälsa och samhälle"

Transkript

1 Hälsa och samhälle AJ, JAG HAR ONT! En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. MADELEINE HANSSON Examensarbete Ht 02 Sjuksköterskeprogrammet Januari 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

2 AJ, JAG HAR ONT! En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. Madeleine Hansson Hansson, M. Aj, jag har ont. En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Flertalet studier visar att sjuksköterskan underskattar patientens smärta, postoperativt. Flertalet av patienterna upplever medel, svår till outhärdligsmärta efter operation. En bra bedömning ligger till grund för en adekvat smärtlindring. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan går tillväga i sin bedömning och om patienten upplevde sig bli adekvat smärtlindrad. Frågeställningarna var: Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta?, Är bedömningen adekvat till patientens smärta?, Finns det skillnader mellan sjuksköterskors bedömning? Metod: Litteraturstudien bygger på fem kvalitativa, två kvantitativa och två kombinerade kvalitativ/kvantitativa studier. Studierna granskades med hjälp av Polit et al (2001) granskningsmall. Resultat: Det framkom olika kategorier som sjuksköterskan använde sig av vid bedömningen av smärta. Det visade sig att sjuksköterskan underskattar oftast patientens smärta och att det inte fanns någon utmärkande skillnad mellan novis eller expert sjuksköterska. Det framkom att patientens smärta är underskattad trots de olika bedömningsmomenten som utföres av sjuksköterskan. Nyckelord: smärta, bedömning, omvårdnad, postoperativ och postoperativsmärta. 2

3 OUCH, I AM IN PAIN! A literature review about the nurse s assessment of patients postoperative pain. Madeleine Hansson Hansson, M Ouch, I am in pain. A literature review about the nurse s assessment of patients postoperative pain. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Several studies show that the nurses underestimate patients pain postoperatively. Many patients experience medium to unbearable pain after surgery. A good assessment is essential for adequate pain relief. Purpose of this studie was to investigate the nurses pain assessment and if patients experienced adequate pain relief. Questions were: How do nurses assess adult patients postoperative pain?, Is the assessment adequate to the patients pain?, Are there any differences between the nurses assessment? Method: The literature review is based upon five qualitative, two quantitative and two combined qualitative/quantitative studies. The studies were reviewed with help from Polit et al (2001) reviewtemplate. Results: Different categories emerged that the nurses used at the pain assessment. It appeard in the results that the nurse underestimated patients pain postoperatively and that there was no difference between novice or expert nurses. Patients pain is underestimated despite the different ways that nurses assess pain. Keywords: pain, assessment, nursing, postoperative and postoperative pain. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Definitionen av begreppet smärta 6 Smärtans indelning 7 Postoperativ smärta 8 Patientens beteendemässiga smärtuttryck 9 Bedömning av smärta 10 Mätinstrument för smärta 11 Smärtlindring 11 Omvårdnadens lagar och författningar gällande sjuksköterskan 12 Tidigare studier angående smärta och postoperativ smärta 12 TEORETISK REFERENSRAM 14 Inledning syfte 15 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 15 METOD 16 Litteratursökning 16 Preciseringar 16 Inkluderings- och exkluderingskriterier 16 Artikelgranskning 16 Databearbetning 16 ARTIKELREDOVISNING 17 Artikel 1 17 Artikel 2 17 Artikel 3 18 Artikel 4 19 Artikel 5 20 Artikel 6 20 Artikel 7 21 Artikel 8 21 Artikel 9 22 RESULTAT 22 Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta? 22 Bedömningsprocessen 22 Tänkvärt vid bedömningen 24 Brister 24 Skillnader sjuksköterskor emellan 24 Är bedömningen adekvat till patientens smärta? 25 Skillnader mellan sjuksköterskan och patienten angående smärtbedömningen 25 Smärtupplevelsen hos patienten 25 Litar sjuksköterskan på patienten? 26 DISKUSSION 26 4

5 METODDISKUSSION 26 Litteratursökning 26 Preciseringar och inkludering och exkluderingskriterier 27 Artikelgranskning och databearbetning 27 RESULTATDISKUSSION 27 Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta? 27 Är bedömningen adekvat till patientens smärta? 31 SLUTSATS 32 REFERENSER 33 BILAGOR 36 5

6 INLEDNING Jag har valt att fördjupa mig i smärta p.g.a. att smärta finns överallt i vår vardag. Smärta kan vara lätt eller svår och tecken på svåra kroniska eller obotliga sjukdomar. Den finns överallt i all sjukvård. Det finns en uppsjö av olika smärtlindrings metoder och läkemedel ändå så upplever flertalet patienter smärta som är onödig med dagens kunskap och redskap. Av den orsaken ville jag undersöka det bedömningsmoment som utförs av sjuksköterskan på den postoperativa patienten. BAKGRUND Tack vare ett engagerat pionjärarbete av läkare, sjuksköterskor och forskare under de senaste årtiondena har synen på smärta förändrats radikalt. Förr sågs smärta som något nödvändigt ont och inte som något skadligt och onödigt lidande. Intresset och medvetandet inom sjukvården för de olika smärttillstånden och kunskapen om dess behandlingar har ökat. Nu är de flesta också medveten om hur viktigt det är att effektivt behandla akut smärta som t e x postoperativ smärta. Nervsystemets känslighet kan på olika sätt öka vid otillräcklig smärtbehandling och därmed leda till uppkomsten av långvariga smärttillstånd (Nystrand & Röhl, 1999). Smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför människor söker vård. I åtanke vid mötet med patienten måste sjuksköterskan komma ihåg att det är patientens unika upplevelse av sina besvär som är utgångspunkten för den professionella bedömningen och ev åtgärder (Hawthorn & Redmond, 1999). Definition av begreppet smärta Smärtläkarnas förening IASP (International Association for the Study of Pain ) tog som en av sina viktigaste och första uppgifter på 70-talet att definiera olika termer inom området, och självklart också begreppet smärta. "Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad med vävnadsskada, eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada" (>http://www.iasp-pain.org<). En förklaring av denna definition lyder att smärta är en sinnes- och känsloupplevelse som kan uppstå dels naturligt på grund av en verklig skada, dels på grund av att nervsystemet luras att registrera smärta utan att det är frågan om någon vävnadsskada eller sjukdom (Nystrand & Röhl, 1999). IASP poängterar också att smärta är en subjektiv upplevelse, den enskilda individen lär sig att använda begreppet genom erfarenheter av skada tidigt i livet. (>http://www.iasp-pain.org<). Med det menar IASP att smärta är ett universellt fenomen och när vi ska förmedla vår upplevelse så bygger vi den på tidigare erfarenheter. Det betyder att det finns personer som inte kan uttrycka sin faktiska smärta (Hawthorn & Redmond, 1999). 6

7 Enligt Hawthorn och Redmond (1999) så betecknas smärta som en rad olika känslor. Från lindriga besvär till outhärdliga plågor så är smärta en universell upplevelse som kan omfatta ett oerhört brett spektrum av intensitet. Dimensionen av den emotionella smärtan varierar avsevärt från person till person och faktorn bakom den framkomna smärtan styr i allra högsta grad smärt intensiteten. I ordböcker beskrivs smärta som lidande, plåga, pina antingen kroppsligt, andligt, fysiskt eller psykiskt. Smärta ska inte ses som ett enhetligt problem. Utan det är en privat komplicerad upplevelse av lidande, ett svar på mekanisk, kemisk eller termisk stimulering. Smärta är en produkt av individens reaktion på onormal stimulering. Vi skall då tänka på att det är oriktigt att tala om individens reaktion på smärta. Smärtan påverkar oss på olika sätt med hjälp av olika faktorer fysiologiska, psykologiska, sociala och kulturella (Brattberg, 1995). Smärtans indelning Smärta är ett subjektivt fenomen där upplevelsen och tolkningen äger rum i högre hjärncentra, d.v.s. för att smärta ska föreligga krävs det att centrala nervsystemet (CNS) tolkar det som det (Hawthorn & Redmond, 1999). Via de sensoriska nervbannorna som startar i perifera nervsystemet fria nervändar förmedlas smärta och fortleds via nerver in mot CNS. Nervimpulserna omkopplas och fortleds innan det når cortex i hjärnan för att medvetandegöras d.v.s. tolkas, registreras, och reaktion utlöses. Smärta består inte enbart av dessa direkta sensoriska nervbanor utan ett helt komplext system av sidoordnade nervbanor efterföljer som antingen hämmar eller förstärker de direkta smärtimpulserna (Ericson & Ericson, 1996). Smärta delas in i fyra olika grupper beroende på dess karaktär och orsak. Nociceptiv smärta är en vävnadssmärta där en retning av de fria nervändarna (nociceptorer) har uppträtt. Nociceptorer finns rikligt i huden men också i skelett, muskler och viscerala organ. Denna smärta känner vi när någon vävnad i kroppen skadas eller är på väg att skadas genom mekaniskretning, t ex vävnadsskada, värme, kyla, tryck eller kemisk retning. Ett exempel på nociceptiv smärta är akut och kronisk smärta såsom operationsingrepp och ledgångsreumatism (Nystrand & Röhl, 1999, Ericson & Ericson, 1996, Hawthorn & Redmond, 1999 ). Neurogen smärta (neuralgi) uppkommer vid skada eller förändrad funktion i nervsystemet, när en nerv har kommit i kläm eller på annat sätt skadats. Detta kan vara vid t ex ischias, kotkompression och nervinflammation. Detta är en distinkt utstrålande smärta som tydligt kan följas längs nervbanan (a.a.). Psykogen smärta kan uppstå hos en del människor som lider av depression eller annan psykisk ohälsa. Den som lider av psykogen smärta känner fysisk smärta i kroppen, utan att ha skador på vare sig vävnad eller nerver. Smärtan vid depression kan ha samband med rubbningen av hjärnans signalsubstanser (a.a.). Idiopatisk smärta är smärta utan känd orsak. Ingen kan inte hitta något som kan vara orsaken till smärtan trots att omfattande undersökningar utföres. Smärtorna kan inte diagnostisera som nociceptiv, neurologisk eller psykogen. Smärtorna kan i vissa fall uppkomma genom förstärkning av svaga smärtsignaler från utläkt skada(a.a.). 7

8 Något som också kan ha betydelse är psykologiska mekanismer och onda smärtcirklar som kan underhålla denna typ av smärta (Nystrand & Röhl, 1999, Ericson & Ericson, 1996, Hawthorn & Redmond, 1999 ). Postoperativ smärta Det postoperativa skeendet inträder efter operation (Lundh & Malmquist, 2001). Under operationen är patienten smärt lindrad med full narkos eller regional anestesi. När anestesin släpper uppkommer en smärta i de vävnader som har skadats under operationen. Smärtan tjänar inget syfte som varning och har inga direkta gynnsamma effekter. Utan skadan är känd för patienten och ska behandlas. Normalt så klingar den värsta smärtan av efter tre-fyra dagar efter ingreppet. Målet för smärtbehandlingen inom postoperativa området skall vara att förebygga smärta än lindra den. För att patienter ska få en god postoperativ smärtlindring måste behandlingen individualiseras. Detta kan göras genom regelbunden uppföljning och utvärdering med patientens samverkan. Effektiv smärtbehandling minskar de negativa följderna som smärta kan ge såsom förändringar i endokrina systemet, andningen, njurfunktionen, cirkulationen och det autonoma nervsystemet (Rawal, 1999). I den postoperativa smärtbehandlingen är olika personalkategorier inblandade. Den centrala rollen innehar dock sjuksköterskan för att smärtbehandlingen ska vara säker och effektiv. Fortfarande får många postoperativa patienter smärtlindring efter gamla rutiner trots att det finns nya kunskaper och ökat intresse för smärta och smärtbehandling (a.a.). Under senare tid har underbehandling av postoperativ smärta uppmärksammats. Ett stort antal patienter får otillräcklig smärtbehandling under sin sjukhusvistelse på grund av att durationen av den givna analgetikan övervärderas och patientens smärta underskattas. Effekten av den givna analgetikan utvärderas sällan och journalförs aldrig i princip. Dessutom ges en låg standarddos. Detta leder till en ond cirkel av smärta, kortvarig smärtlindring, sedering och förnyad smärta. Psykologiska faktorer som rädsla, oro, kontrollförlust, socialisering och tidigare negativa erfarenheter av smärta kan ha en betydande betydelse för den postoperativa smärtreaktionen (a.a.). Enligt Boström (2003) så fortsätter postoperativ smärta vara ett kliniskt problem. Patienterna förväntar och accepterar smärta som en naturlig konsekvens av operation och deras förväntningar förverkligas. Flera studier har visat att 25 % till 50 % lider av måttliga till svåra smärtor efter operationen. Flertalet patienter är omedvetna om de konsekvenser som kan inträffa när smärtan förblir obehandlad. Denna okunskap uppkommer på grund av brist på information, inadekvat smärtbedömning och dokumentation. Myter och missuppfattningar kring postoperativ smärta enligt Rawal (1999) och Hawthorn och Redmond (1999): Ingen har tagit skada av lite smärta Patienten kan bli beroende av opioider. Risken för allvarlig andningsdepression med opioider är hög. Smärtlindring döljer tecken på kirurgiska komplikationer. Opioider ska inte ges oftare än var 4-6 timme. 8

9 Ketogan är dubbelt så starkt som morfin. All smärta har en identifierbar fysisk orsak. Personer med samma typ av vävnadsskada upplever samma smärtnivåer. Patienter som inte företer förväntat smärtbeteende har inga smärtor. Patienter som sover har ingen smärta. Patienter som har smärta berättar detta. Opioider skall sparas till svår smärta. Patienter som behandlas med opioider en längre period utvecklar beroende. Smärtlindring vid behandling med placebo tyder på att patienten ljuger. Äldre patienter upplever mindre smärta än yngre. Spädbarn känner ingen smärta (Rawal, (1999) och Hawthorn & Redmond, 1999) Patientens beteendemässiga smärtuttryck. Det är inte alltid smärta står skrivet i patientens ansikte och vårdpersonal skall därför undvika att tro att smärtans intensitet eller kvalitet uttrycks genom ett direkt beteende. Men normalt när patienten plågas av smärta uppvisas detta genom ett brett spektrum av beteenden. Detta visas i form av verbala uttryck, kroppsrörelser och ansiktsuttryck. Det kan inte sägas att verbaliseringen av smärta är det viktigaste sättet en patient kan förmedla att han eller hon har ont. Det finns de med nedsatt kognitiv funktion och patienter som ej talar samma språk som omgivningen. Dessa personer kan vara oförmögna att uttrycka sin smärta med ord. De måste försöka att kommunicera sin smärta med hjälp av andra ljud (Hawthorn & Redmond, 1999). Icke-verbala ljud som uttrycker smärta är enligt Hawthorn och Redmond (1999): Gråt Stönande Grymtande Flämtande Kvidande Gnällande Skrik Snyftande Patienterna använder sig även av olika kroppsrörelser för att uttrycka smärta eller för att kontrollera smärtan. Patienten kan med olika rörelser minska smärtans intensitet och förhindra att den återkommer. Det är viktigt att kunna skilja mellan dessa två beteenden så att det inte sker en misstolkning av den specifika kroppsrörelsen (Hawthorn & Redmond, 1999). Kroppsrörelser som uttrycker smärta är enligt Hawthorn och Redmond(1999). Haltande Gnidande av affekterade kroppsdelen Tryck på affekterade området Immobilisering Skyddande rörelser Felaktiga kroppsrörelser Rastlöshet Stödjande av den smärtsamma kroppsdelen 9

10 Det har även visats sig att vuxna och barn från den västerländska kultursfären vid akut smärta innehar ett utmärkande ansiktsuttryck. Dessa ansiktsuttryck yttrar sig som följande: rynkad panna, hopbitna tänder, munnen öppen och horisontellt sträckt, slutna och knipande ögon (Hawthorn & Redmond, 1999). Bedömning av smärta. Smärtbedömning är en komplicerad process som kan försvåras av flera faktorer(a.a.). Brister i kommunikationsförmågan hos vårdpersonal, värderingar, attityder och övertygelser om smärta hos såväl personal samt patienter och närstående förekommer. Kommunikation och smärtbedömning är svåra ämnen som innefattar lyhördhet, kunskap, erfarenhet, förväntningar och deltagande. Sjuksköterskan står oftast i centrum för bedömning av smärta. Bedömningen lägger grunden till ordinationen av analgetika. Denna bedömning är till stor vikt om smärtlindringen ska bli tillräcklig (Hawthorn & Redmond, 1999). Det är viktigt att komma ihåg att varje person upplever smärta på sitt personliga sätt och att de även under likartade omständigheter kommer smärtupplevelsen att variera avsevärt från person till person. Detta kan vara en av de grundläggande aspekterna vid smärtbehandling och måste kommas ihåg av alla som arbetar inom vården. Likaså kommer varje individ att reagera olika på den smärtbehandling de får (a.a.). Ansvaret för den adekvata bedömningen av smärta hos den postoperative patienten ligger dels på rutinerna som läkaren bestämt men också på sjuksköterskan föreställning och beslut som hon tar (Sjöström, 1995). Det är välkänt vilka effekter de farmakologiska smärtlindringsmedicinerna har medan det finns väldigt lite om smärtbedömningsprocessen. Fast denna process är väldigt viktig på postoperativa avdelningar så finns det lite kunskap hos vård personalen om strategier och om basen vid smärtbedömningen. Noggrann bedömning av patienters smärta är avgörande i en smärtlindringsprocess. Patienternas egen bedömning över smärta försummas ofta och resultatet blir då en dålig smärtlindring. Det är möjligt att bristen på kunskap och typen av metod som används vid den postoperativa smärtbedömningen bidrar till det faktum att det fortfarande finns påtagliga problem vid den postoperativa smärtbedömningen. Det finns många olika problem angående att bedöma smärta. Det faktum att smärta inte har en utsagd form eller storlek utan att den gör sig hörd genom att uttalas som erfarenheter (a.a.). Den professionella kompetensen för att bedöma och sköta postoperativ smärta är fundamental för välbefinnandet och tillfrisknandet av patienten efter operation. Kriterierna för att bedöma patienters smärta kan delas upp som följande: Patientens beteende, Vad patienten säger, Hur patienten uttrycker sig och Hur smärtan brukar uppträda (a.a.). Enligt Rawal (1999) skall utgångspunkten för smärtbedömning vara regelbunden smärtskattning med grund i patientens självbedömning, i vila och rörelse, samt uppföljas med utvärdering och dokumentation. 10

11 Det är viktigt att bedömningsprocessen består av en konversation mellan patient och sjuksköterska som skall innehålla hur länge patienten haft smärta, när smärtan uppkom, om den har förändrats, placering och smärtkaraktär(rawal, 1999). Mätinstrument för smärta Det finns utarbetat olika mätinstrument för smärta som baserar sig på patientens självskattning, som sjuksköterskan kan använda vid bedömningen av smärta. Ett urval av dessa kommer att kortfattat presenteras här. Ett av de vanligaste och populäraste smärtinstrumenten är Visual Analogue Scale (VAS) (Choiniér & Amsel, 1996). VAS består av en 10 cm lång linje där det i ena ändan står ingen smärta och i andra värsta tänkbara smärta och på baksidan finns det en numrerad skala från 1-10 där smärtan kan avläsas. På linjen markera sedan patienten sin smärt intensitet. Det är ett enkelt, giltigt och pålitligt smärtinstrument (Choiniér & Amsel, 1996). Numerisk Skala (NUM) påminner om VAS där patienten säger ett tal mellan 0-10 som motsvara dess smärta, där 0 är ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärtan. (Choiniér & Amsel, 1996). McGill Pain Questionnaire (MPQ) är ett instrument utformat som ett frågeformulär där vårdpersonalen kan få fram flera dimensioner av patientens upplevda smärta. MPQ innehåller 4 delar. Första delen har en kroppsschablon där patienten ritar in lokalisationen av sin smärta. Den andra delen mäter karaktären på smärtan genom att patienten får välja mellan ett 20 tal ord som illustrerar smärta på olika sätt. Den tredje delen består av ett frågeformulär för att uppskatta mönster av smärtan och den fjärde delen mäter smärtans intensitet (Choiniér & Amsel, 1996; Rawal, 1999). Pain -O- meter (POM) detta är en kombination av de bästa egenskaperna från VAS och MPQ. Instrumentet mäter först intensiteten med en VAS skala på framsidan och på baksidan finns verbala ord som skall beskriva smärtupplevelsen både sensoriskt och affektivt (a.a). Smärtlindring Effektiv smärtlindring återstår som ett svårfångat mål inom sjukvården. Det har skett en stor förbättring men det finns fortfarande en stor del patienter som upplever olämpliga nivåer av smärta (Brockopp et al 2002). Det ser ut att finnas en viss betydande skillnad mellan sjuksköterskans och patientens förväntningar på smärtlindring (Sjöström, 1995). Man kan smärtlindra på många olika sätt farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Det vanligaste inom farmakologisk behandling är NSAID preparat ( non-steroidal anti-inflammatory drugs) och paracetamol som i första hand verkar på nociceptorerna och dess omgivning i det skadade området men som också har en viss central påverkan. Som basmedicinering efter olika operationer används ofta svag analgetika eller icke-opioider (paracetamol och NSAID). Effekten av dessa är oftast inte tillräcklig men minskar behovet av stark analgetika. När effekten är otillräcklig av icke-opioider går man över till opioider (Hawthorn & Redmond, 1999). 11

12 Opioider är indelade i svaga och starka. Den vanligaste svaga opioiden är kodein som metaboliseras till nor-kodein och morfin.den starkaste opioiden är morfin som metaboliseras till morfin-6-glukuronid. Nociceptiv smärta svarar i allmänhet bra på opioider medan neuropatisk smärta svarar sämre och kräver högre doser. Morfin är hörnstenen i svår smärta (Hawthorn & Redmond, 1999). Icke-farmakologisk smärtbehandling kan bestå av bl.a. TENS ( transcutan elektrisk nervstimulering), massage, avslappning, akupunktur, applicering av värme eller kyla (a.a.). Även psykologisk stimulering såsom avledning kan fungera som smärtlindrande. Dessa saker kan vara ett bra komplement till analgetikan men erbjuds sällan p.g.a. tidsbrist och okunskap (a.a.). Omvårdnadens lagar och författningar gällande sjuksköterskan Det finns lagar och författningar som sjuksköterskan skall tänka på vid bedömningen av smärta och dessa är följande: Målet för all hälso- och sjukvård är god hälsa och sjukvård på lika villkor för alla. Vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet och att behandlingen skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och ska i största möjliga mån utformas och genomföras i samråd med patienten. Det är då viktigt att patienten ses i ett helhetsperspektiv så att sjuksköterskan inte inriktar sina insatser enbart på sjukdomstillståndet. Detta innebär att patienten kan ta till vara på sina egna resurser och samverka med vårdpersonalen. Det är viktigt att sjuksköterskan i omvårdnaden skapar en hälsofrämjande miljö genom att undan röja smärta och obehag. Riskfaktorerna ska identifieras så att omvårdnads arbete kan befrämja hälsa och förebygga ohälsa Sjuksköterskan är den person som ansvarar för omvårdnaden vilket medför att det ligger på sjuksköterskans ansvar att se till att åtgärder genomförs på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet (Socialstyrelsen, SOSFS 1993:17). En sjuksköterska måste i alla situationer kunna bedöma och besluta när en åtgärd är relevant. Sjuksköterskans kompetens består alltså inte enbart av att kunna utföra vissa arbetsuppgifter korrekt (Socialstyrelsen, SOSFS 1995:15). Sjuksköterskans kompetens utvecklas enligt Benner (1993) från novis till expert. Begreppet novis står för att sjuksköterskan inte har någon bakgrundsförståelse av situationen: Novisens handlande styrs av regler och riktlinjer p.g.a. att han/hon inte har erfarenhet av den rådande situationen (a.a, s.10) Expert är när sjuksköterskan har speciella färdigheter. Experten fokuserar snabbt vad som är mest centralt i situationen och ödslar inte tid på att fundera på framträdande och icke-framträdanden element i situationen (a.a, s.10). Tidigare studier angående smärta och postoperativ smärta. Alla smärtbaserade ingripanden borde grundas på systematisk smärtbedömning av patientens smärta. Patientens självbedömning av smärta borde också dokumenteras. Trots riktlinjer för detta så förekommer det ofta inte. Ett fåtal standardiserade bedömningsverktyg finns för daglig bedömning av smärtintensitet. Dessa används tyvärr sällan av sjuksköterskor, fast många sjuksköterskor är positiva till dessa verktyg (de Ronde et al, 1999). 12

13 Det är många avgörande faktorer inblandade vid smärtuttryck och smärtkontroll. Språket och kulturen bidrar till hur vi uttrycker vår subjektiva smärta. Språket legaliserar smärterfarenheten. Alla uttrycker smärta beroende på erfarenhet som börjar under uppväxten som barn. De första förståelserna av smärta fås från föräldrar som lär hur smärta betecknas. För att patientens privata smärtupplevelse ska bli allmän måste den verbaliseras. Språket styr av vår förmåga att verbalisera (Waddie, 1996). En slutsats som kan dras då är att de som kan verbalisera sin smärta är de som får en adekvat smärtlindring. De som har svårt att verbalisera sig kan bero på olika faktorer. Faktorerna kan vara följande social och kulturell bakgrund, utbildning och handikapp. Det är viktigt för sjuksköterskan att kunna bedöma den enskildes smärta utifrån patientens perspektiv och patientens individuella sätt att uttrycka sin smärta. Det finns de patienter som inte vet hur de ska verbalisera sin smärta, det är då viktigt för sjuksköterska att inse detta. Då är det viktigt att kunna tyda kroppsspråket. Hörnstenen i god smärtbedömning är effektiv smärtkontroll, där normen är att sjuksköterskans och patientens smärtbedömning ska överensstämma (Waddie, 1996). Stora kliniska problem för vårdpersonalen orsakas av smärtbedömningen och smärthanteringen (Sjöström, 1995). Trots att det finns många resurser för lyckade tillvägagångssätt i smärtbehandling finns det fortfarande för lite kunskap om strategier som används av vårdpersonalen vid smärtbedömning och hur tillförlitliga dessa metoder är. En stor del av patienterna lider av ansenlig smärta och den brist på adekvat smärtlindring som uteblir är en betydande indikator på att det finns brister i smärtskötseln. Kliniska studier från olika delar av världen visar att patienters smärtupplevelser är fortfarande höga, 75 % rapporterade att de hade måttlig smärta och 15 % att de led av svår smärta (Sjöström, 1995). Smärta är den största orsaken till att människor söker sjukvård. Många personer är involverade i smärtprocessen men det är sjuksköterskan som har den centrala rollen i bedömning, lindring och utvärdering av smärta. Många studier visar att det finns fortfarande en inadekvat och otillräcklig smärtomvårdnad. Detta problem tillskriver författarna en variation av orsaker såsom brist i utbildningen angående mekanismerna i smärta och smärtterapi, likaväl som attityden gentemot patienter med smärta. Det finns många myter som styr sjuksköterskan smärtbedömning. En av dessa är förmågan att bli beroende av opioider (Clarke et al, 1996). En annan sak som ingriper på sjuksköterskan bedömning är att de inte litar på patientens egen bedömning av sin smärta. Inadekvat smärtbedömning beror inte på sjuksköterskans ålder, kön, erfarenhet, utbildning och jobbtillfredsställelse. Det har visat sig att smärtutbildning har förbättrat förmågan att bedöma smärta mer adekvat (a.a.). Idvalls studie från 2002 visar att patienter förväntar sig att utstå smärta efter operation. De antar att de måste uthärda en viss smärta och förstod inte missförhållandet med det. En patient säger man måste stå ut med en viss smärta. Andra menade att de hade bara svår smärta vid vissa tillfällen som när de rörde på sig och det fick de stå ut med. Ingen skylde sin svåra smärta på vårdpersonalen utan de hade ett gott förtroende för dem. Patienterna ville vara snälla och inte besvärliga genom att besvära vårdpersonalen. 13

14 Studien visar härigenom att det måste ske en bedömning av patienters smärta regelbundet. Patienterna måste bli informerade om smärtlindring och riskerna som finns vid obehandlad smärta. Det måste även ske en förändring inom sjukvården så att patienterna inte känner att de besvärar personalen när de vill förmedla sin smärta. En studie gjord av Coll et al (2003) visar att det behövs riktlinjer för förklaringen och mätningen av smärta. VAS skulle vara ett bra alternativ till en enhetlig och pålitlig bedömning av smärta som skulle förbättra helhets vården. Bedömningen av smärta är svår eftersom smärta är en högst subjektiv och personlig upplevelse, som knappast är mätbar med ett objektivt kriteria. I tillägg till fysiologisk respons och beteende, uppskattar man smärta med siffror och VAS skalor. Dessa skalor är lätta att integrera i den vardagliga rutinen. Hur som helst så finns det tvistemål om smärtbedömningen mellan patienter, sjuksköterskor och läkare ( Rundshagen, I et al, 1999). TEORETISK REFERENSRAM Travelbees omvårdnadsteori i Kirkevold (2000) utgör teoretisk referensram. Jocye Travelbee är en sjuksköterska som har haft och har stort inflytande på sjuksköterskeutbildningen i Norge. Hennes första bok kom ut 1966 och heter Interpersonal Aspects of Nursing. Bakgrunden till Travelbees teori är att omvårdnaden måste återta sin stödjande och upprätthållande roll. Hennes teori ligger till grund för den skola som omvårdnadsteoretikerna Kari Martinsen, Katie Eriksson och Patricia Benner och Judith Wrubel tillhör. Travelbee har tagit stort intryck av läkaren och filosofen Victor Frankls logo terapeutiska teori samt av omvårdnadsteoretikern Ernestine Wiedenbachs arbete (Kirkevold, 2000). Teorin bygger på existentialistisk åskådning och det framgår tydligt på de begrepp hon väljer för att framhäva omvårdnadens ansvarsområde och karaktär. Travelbees utgångspunkt är att människan är en unik, oersättlig individ- en varelse som bara existerar en enda gång i denna värld; lik men också olik varje annan person som någon gång har levat eller kommer att leva (s.105, Kirkevold 2000). Det viktigaste syftet med omvårdnad är enligt Travelbee är att hjälpa människan finna mening i sina erfarenheter, för upplevelsen av mening till känslan av att någon eller något behöver dig, det gör livet värt att leva. Travelbee har en individualistisk människosyn och sätter enskilda individen i centrum(a.a.). Jocye Travelbee omvårdnadsteori fokuserar på mellanmänskliga dimensioner, relationen mellan sjuksköterska och patient, denna interaktion som har stor betydelse för handlandets konsekvenser angående patienten och dess tillstånd(a.a.). Travelbee poängterar att det är viktigt att sjuksköterskans egna värderingar inte skall färga förhållningssättet till patientens upplevelse av sin sjukdom. Eftersom varje individ är unik och upplevelserna är subjektiva ska sjuksköterskans objektiva bedömning ej lägga grunden till en diagnos (a.a.). 14

15 Enligt Travelbee är grunden till god omvårdnad att sjuksköterskan skapar en god mellanmänsklig relation till patienten, ett ömsesidigt förtroende. För att detta skall uppnås krävs det att sjuksköterskan går in i det första mötet med ett äkta intresse att lära känna den individuella individen (Kirkevold, 2000). Enligt Travelbee är en sjuksköterskas viktigaste redskap kommunikation. Kommunikationen är en ömsesidig process som skapar mellanmänskliga relationer och medhjälp av kommunikationen sker den mesta interaktion. Kommunikation är en förutsättning för att uppnå målet inom omvårdnaden som är att hjälpa patienten att bemästra sjukdom, lidande och att finna en mening med i sin upplevelse. Med kommunikation menas verbala och icke-verbala uttryck. Sjuksköterskan ska gå in i kommunikationen med preciserade mål som hon har förberett tidigare. Detta för att på bästa möjliga sätt tillgodose patientens behov (a.a.). För bra kommunikation krävs det olika färdigheter däribland kunskap och förmågan att tillämpa den, sensitivitet och ett välutvecklat sinne för timing samt behärskande utav olika kommunikationstekniker. Travelbee identifierar faktorer som kan störa kommunikationen. Exempel på dessa är bristande förmåga att se patienten som en individ eller att undgå att uppfatta olika nivåer av mening i kommunikationen. Sedan är det av största vikt att sjuksköterskan är självkritisk och kan avgöra om hon själv verkligen kan tillgodose patientens behov och om så är fallet, planera hur hon ska gå tillväga (a.a.). Jag har valt just denna teori för att bedömningen vid smärta är interaktionen mellan sjuksköterska och patient viktig. Det är viktigt att kommunikationen fungerar och att sjuksköterska och patient litar på varandra, att de får ett band emellan sig. Om vården har Travelbees teori i bakhuvudet vid bedömning av smärta så kanske statistiken om tillfredställd smärtlindring ökar. Som tidigare forskning visat det finns ett stort behov av en förbättring inom smärtbedömning och denna inkluderar den postoperativa smärtan. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Föreliggande studies syfte var att undersöka bedömningsmomentet vid postoperativ smärta hos vuxna och hur sjuksköterskans bedömning överensstämmer med patientens med hjälp av resultaten från tidigare studier. Följande frågeställningar användes: 1. Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta? 2. Är bedömningen adekvat till patientens smärta? 15

16 METOD Underrubrikerna i detta avsnitt är databaser, preciseringar, inkluderings- och exkluderingskriterier, bedömning och databearbetning. I dessa underrubriker presenteras datainsamlingen och den analys som har utförts. Litteratursökning Den litteraturstudie jag har genomfört grundar sig på vetenskapliga artiklar. Jag gjorde genomsökningar i databaser såsom Elin, PubMed, CHINAL, SweMed och Science direkt. Artiklarna som jag valde är både kvalitativa och kvantitativa, som hittats i databaserna Elin och PubMed. Utöver de artiklar jag hittade i PubMed och Elin har jag systematiskt granskat dessa artiklars referenslistor och hittat ytterligare artiklar som jag presenterar under journalnamn i Bilaga 1. Preciseringar i artikelsökningen. Ingen avgränsning gjordes angående kvalitativa eller kvantitativa artiklar. Jag använde mig av följande sökord pain, assessment, nursing, postoperative och postoperative pain. I Elin gjorde jag avgränsningarna 1995 och all fields. I PubMed avgränsade jag mig till artiklar i engelsk text som var mellan till , artiklarna skulle endast beröra vuxna (19-44 år) och studierna skulle vara utförda på människor. I bilaga 1 redogör jag för antal träffar på de olika sökorden i de olika databaserna samt lästa abstract och använda artiklar. Det första som jag gjorde var att läsa de artiklar som antydde till att belysa mitt ämne i titeln. På dessa artiklar läste jag abstracten för att se om artikeln kunde besvara min frågeställning. Om abstractet ej fanns tillgängligt läste jag fulltext och om det inte fanns hoppade jag över artikeln. De artiklar som jag ansåg besvara min frågeställning granskades för att avgöra den vetenskapliga kvalitén. Inkluderings- och exkluderingskriterier Inkluderingskriterian i min artikel var att de artiklar jag valde ut skulle behandla sjuksköterskans perspektiv eller/och patientens perspektiv, bedömnings momentet vid postoperativ smärta, skulle besvara min frågeställning, medverkande skulle vara vuxna individer både kvinnor och män över 18 år. De skulle även vara skrivna på engelska. Däremot kunde studierna vara gjorda i Sverige eller andra länder. Exkluderingskriterier var artiklar publicerade tidigare än 1995, skrivna på annat språk än engelska, individer yngre än 18 år. Artikelgranskning Jag använde mig av Polit et al (2001) granskningsmall för att bedöma artiklarnas vetenskaplighet. Denna mall redovisas i bilaga 2 och granskningen av artiklarna i bilaga 3. För att avgöra om etiska aspekter tillgodosetts använde jag mig av World Medical Association Declaration of Helsinki (2001). Databearbetning. Återkommande mönster urskiljdes i artiklarna och de redovisas i underrubriker i resultatdelen. Nio stycken artiklar hittades därav var fem stycken kvalitativa, två kvantitativa och två stycken var både och. En sammanfattning har gjorts av dessa nio artiklar. Dessa artiklar redovisas härefter för att ge en större överblick för läsaren. 16

17 Svaren på mina frågeställningar kommer att redovisas i resultatet. Sedan kommer resultaten att diskuteras och samband dragas mellan den teoretiska referensramen, annan litteratur och mina tankar. Efter det har en slutsats dragits. ARTIKELREDOVISNING. För att underlätta läsningen följer här en artikelredovisning. Artiklarna presenteras i ingen specifik ordning. Artikel 1. Sjöström, B, Jakobsson, E & Haljamäe, H (2000A) Clinical competence in pain assessment. Sjöström, Jakobsson och Haljamäe har med denna studie syftet att analysera och beskriva variationen av sjuksköterskans uppfattning av post-operativ smärtbedömning och om den kliniska erfarenheten har någon påverkan på bedömningen. Det är en kvalitativ studie med en fenomenografisk metod för att avslöja kvalitativa skillnader i människors fenomenupplevelser. De valde omsorgsfullt ut 30 sjuksköterskor med skilda erfarenheter, åldern varierade mellan år, 27 var kvinnor och 3 män. Av dessa hade 11 stycken stor erfarenhet (mer än 10 år i yrket) och 19 stycken var erfarna ( mindre än 10 år i yrket). Varje sjuksköterska intervjuades efter att ha utfört 3 postoperativa smärtbedömningar, i ett rum på avdelningen. Focuset sattes på vad sjuksköterskorna hade lärt sig av erfarenhet vid smärtbedömningen. Intervjuerna bandades och transkriberades. Det framkom att två intervjufrågor hade en central roll i studien och det lades extra stor vikt på dessa när de analyserades. Frågorna var följande: Vad har du lärt dig i erfarenhet från smärtbedömning? och Vad är skillnaden mellan en erfaren och mindre erfaren sjuksköterskas förmåga att bedöma smärta? Resultaten från studien visar att det krävs en hög nivå av klinisk kunskap i postoperativ smärtbehandling. Det identifierades tre olika tillvägagångssätt i studien angående erfarenheter som sjuksköterskorna har lärt sig genom att utföra post-operativ smärtbedömning. Dessa är: Förmågan att se; förmågan att särskilja; förmågan att ge. Dessa sätt att tänka visar på en variation inom sjuksköterskans skicklighet. Skicklighet som de har lärt sig i social praktik när de har bedömt smärta. På andra sidan representerar variationen en annan strukturell och innehållsbaserad aspekt på deras kunskap. Studien utvisar ingen skillnad mellan novis och expert vid slutresultatet. Artikel 2. Svensson,I, Sjöström, B &Haljamäe, ( 2000) Assessment of pain experiences after elective surgery. Syftet med studien var att i detalj beskriva tidslinjen för smärtupplevelser av patienter som har gjort ett elektivt ingrepp. Studien utfördes 4, 24, 48 och 72 timmar efter operationen. Metod: En kvantitativ och kvalitativ studie som bygger på stickprov. 200 patienter som var uppsatta på elektiv kirurgi valdes slumpvist ut med ett åldersintervall på år. Inkluderingsfaktorer var att de skulle ligga kvar minst 3 dagar. Exkluderingfaktorer var psykos, demens eller stort hjälp behov. 17

18 Av 200 slutförde 185 patienter studien. Dessa patienter fick använda sig av VAS skalan (Visual Analogue Scale) för att estimera sin smärta. Alla patienter fick en introduktion angående VAS-skalan, så att den skulle användas på ett korrekt sätt. Smärtbedömningen skedde sedan enligt de givna intervallerna ovan. I samband med smärtbedömningen ställdes även ett antal frågor till patienterna pga. att smärt upptagning vid särskilda tidpunkter kan ses som inte giltig data av den totala smärtupplevelsen. Frågorna var följande: Upplever du smärta nu?; Kan du gradera din smärtintensitet på skalan?; Har du upplevt smärta de senaste 24 timmarna?; Kan du gradera intensiteten på den värsta upplevda smärtan?; Vad gjorde du då när du upplevde den värsta smärtan? Detta dokumenterades tillsammans med graderingen av smärtan. Resultatet visade att vid 4 timmar upplever 62 % av patienterna ingen eller mild smärta (VAS under 4), 39 % upplevde mellan- till svår smärta (VAS över 4) och 5 % upplevde outhärdlig smärta (över 8 på VAS). Efter 24 timmar hade 59 % av patienterna ingen eller mild smärta dvs. nästan oförändrat men siffran för oumbärlig smärta hade ökat till 7 %. Efter 48 timmar hade siffran för ingen eller mild smärta ökat till 72 % och oumbärlig smärta hade minskat till 2 %. 72 timmar efter operationen hade 87 % av patienterna ingen eller mild smärta och 16 % upplevde sig ha mellan till svår smärta. Den dominerande orsaken till smärta under de två 24 timmars episoderna var spontant uppkommen. Detta sågs även som ett vanligt problem under tredje 24 timmars episoden. Detta är en indikation på att patienterna ej fick adekvat smärtlindring. Studien utvisar att smärta fortfarande inte behandlas med belåtenhet. Författarna i studien betonar att i kliniskt handhavande av smärta är det tvunget att utföra fler satsningar på kvalité försäkring. Detta inkluderar rutin bedömningar av smärta, dokumentation av smärtintensitet och individuella terapeutiska mål för varje individuell patient. Artikel 3. Sjöström,B, Dahlgren, L.O & Haljamäe, H (2000B) Strategies used in post-operative pain assessment and their clinical accurasy. Studien inriktar sig på att beskriva variationerna i innehållet av strategier som används av sjuksköterska och doktor i klinisk verksamhet när de bedömer smärta och att utvärdera den kliniska noggrannheten av strategin som de använde i det post-operativa skedet. Metod: De använde sig av en empirisk kvalitativ studie med fenomenografisk inriktning. De hade valt ut 30 sjuksköterskor och 30 doktorer från anestesi och IVA. Av 30 sjuksköterskor var 27 kvinnor och 3 män. Av dessa hade 11 stor erfarenhet (minst 10 års professionell erfarenhet), 14 st var erfarna (4-9 års professionell erfarenhet) och 5 st var mindre erfarna (mindre än 4 års professionell erfarenhet). Av doktorerna var 6 kvinnor och 24 män, 14 st hade stor erfarenhet, 9 st erfarna och 7 mindre erfarna. Datainsamlingen skedde på två sätt, dels via intervjuer och dels med VAS-skala. Först intervjuades personalen för att man skulle få reda på deras tidigare erfarenheter, professionella roller och deras attityd mot post-operativomvårdnad och smärtbehandling. Andra intervjun skedde direkt efter en smärtbedömning och gick mer in i detalj på vad sjuksköterskor och doktorer tänkte under smärtbedömningen och när VAS-mätningen inhämtades. 18

19 Varje person utförde tre olika post-operativa smärtbedömningar som associerades med intervjuerna med mer fokus på detaljerna och på tankesätt under smärtbedömningen. Patienterna som var med i studien undergick elektiv kirurgi, ortopedisk kirurgi och gynekologisk kirurgi. Från denna part inhämtades VAS resultatet. Resultat: Man identifierade i studien innehållsrelaterade strategier i smärtbedömningen. En uppenbarlig strategi var relaterad till upplevelseinriktad smärtbedömning till hur en viss patientgrupp ser ut just vid den smärtupplevelsen, den är ej individuellt inriktad utan allmänt inriktad. Studien visar också att det inte finns någon skillnad mellan sjuksköterskors smärtbedömning och doktorers smärtbedömning. Sjuksköterskans vanligaste perspektiv vid smärtbedömning kan ses som en blandning av klassiska medicinska synsätt. Slutsats: Det skall betonas att tidigare erfarenhet formas till en generell referensram som används när sjuksköterskan utvecklar en känslighet för att bedöma unika kombinationer av patienters smärta. Artikel 4. Sjöström,B, Dahlgren, L.O & Haljamäe, H (1999) Strategies in postoperative pain assessment: validation study. Syftet med denna studie var att utvärdera olika metoder som används inom akut smärtbedömning och deras noggrannhet i nya kliniska prov och att vidare utforska olika dimensioner om hur personalen upplever smärtbedömningen. Dessa metoder har framkommit av en tidigare studie dvs. Sjöström (1995). Metoden de har använt sig av i denna kvalitativa studie är fenomenografisk. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer där intervjuaren undersökte noggrant hur varje subjekt begrep fenomenet i frågorna. Sjuksköterskorna valdes noggrant ut baserat på erfarenhet och ålder. 10 stycken sjuksköterskor valdes ut från en postoperativ avdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Dessa sjuksköterskor hade en åldersfrekvens på och en arbetserfarenhetsfrekvens på 5,8 ±5,4 år. Sjuksköterskorna intervjuades vid fem olika tillfällen; en innan någon bedömning hade utförts, tre intervjuer utfördes efter tre olika bedömningstillfällen som hade utförts med tre olika smärtbedömningar och en avslutningsintervju. 30 postoperativa patienter medverkade i bedömningen. De fick mäta sin smärta medhjälp av en VAS-skala (Visual Analogue Scale) efter det fick sjuksköterskan komma in och göra den normala smärtbedömningen, som observerades. Sjuksköterskan fick sedan efter att ha lämnat rummet estimera patientens smärta med VAS-skalan och detta efterföljdes av en intervju. Sedan skedde en jämförelse mellan patientens och sjuksköterskans VAS värde. Svaren som utficks av denna studie jämfördes sedan med en tidigare studie (Sjöström, B 1995). Resultatet visar olika vägar som sjuksköterskorna använder sig av för att bemöta smärta och hur de kombinera dessa för att bedöma smärta. Ett annat huvudsakligt resultat som hittades var den minskade skillnaden mellan sjuksköterskans bedömning på VAS skalan jämtemot patientens egen bedömning på VAS skalan. Det verkar som vissa strategier skall undvikas om smärtbedömningens precision skall öka. 19

20 I första hand skall alla ha i minnet att smärta är ett subjektivt fenomen som gör att patientens egen beskrivning av den upplevda smärtan är avgörande. Sekundärt måste är att bedömning av smärta ska ske separerat från hänsyn till avdelningens praktiska beskaffenhet. Om bedömning blir en väsentlig del av skötseln så kommer det senare att påverkas negativt. Artikel 5 Mackintosh, C & Bowels, S (2000) The effect of an acute pain on nurses knowledge and beliefs about post-operative pain. Studiens syfte var att undersöka vad som händer med sjukvårdspersonalens kunskap och antagande av smärtomvårdnad när man inför en ny taktik för postoperativ smärtbedömning som APS (Acute Pain System). Metod: Studien är kvantitativ med en deskriptiv metod. Studien är en replikation av en tidigare studie som utfördes innan APS fanns. Båda studierna genomfördes på samma sjukhus i Yorkshire, England. Man använde sig av 120 enkäter som bestod av slutna frågor berörande sjuksköterskans bedömning av smärta, synpunkter angående smärtbehandling och specifik kunskap angående smärta. Resultat: 52,5 % svarade mot jämförande 61 % av den tidigare studien men detta gav ingen signifikantskillnad. Resultatet visade att någon form av förändring har skett mellan de två studierna men det kan inte relateras till APS. Studien visade förbättring inom alla områdena. Värdesättningen på patientens verbala rapport angående smärta hade ökat. En ökande positiv attityd gentemot smärtbedömnings instrument hade också skett. En överraskning i studien var att fler sjuksköterskor indikerade att patienter skulle känna en viss smärta efter ett ingrepp. Artikel 6. Manias, E (2003) Pain and anxiety management in the postoperativ gastro-surgical setting. Syftet med studien var att utforska hur sjuksköterskor klarade av patienters smärta och ångest i en gastro-kirurgisk miljö. Studien är kvalitativ med en empirisk metod. Sex sjuksköterskor som var involverade i patienterna på en av två gastro-kirurgiska avdelningar på ett sjukhus i Melbourne, Australien valdes slumpvist ut. Observationsperioden omfattade ett två timmars segment och sjuksköterskorna var observerade vid tre olika tillfällen. Man graderade sjuksköterskorna efter arbetserfarenhet. 18 omgångar av bedömningar utfördes och 73 patienter berördes som hade en ålders variation på år. Resultatet: För de medverkande sjuksköterskorna var patient bedömning en stor angelägenhet som påverkades av vilket bedömningssätt som användes, patientens medicinska status och operationstyp och patienternas självrapport av smärta eller oro. Kommunikationen med medarbetare och sjukhusets policy och protokoll påverkade även sjuksköterskans omvårdnad beträffande patienternas smärta och oro. Sjuksköterskan hade god kunskap om befintligt protokoll och policy. 20

21 Slutligen så gjorde sjuksköterskorna komplexa kliniska bedömningar som sträckte sig bortom administrationen av smärtstillande och ångestdämpande preparat. Studien konfirmerar betydelsen av att undersöka det komplexa i kliniska sammanhang där sjuksköterskan sköter smärta och ångest i postoperativ miljö. Artikel 7. Watt-Watson, J, Stevens, B, Garfinkel, P, Streiner, D & Gallop, R (2001) Relationship between nurses knowledge and pain management outcomes for their postoperativ cardiac patients. Syftet med denna studien var att undersöka förhållandet mellan sjuksköterskornas kunskap och om deras attityd beträffande smärta och utkomsten för postoperativa hjärtpatienters smärta och intaget av smärtstillande. Metod: En kvalitativ och kvantitativ studie med en blandning mellan deskriptiv, korreleringssubjekt design, användes för att undersöka följande frågor. 1. Har sjuksköterskor med större smärterfarenhet patienter som upplever mindre smärta och mer adekvat analgetika användande? 2. Varierar sjuksköterskors kunskap med deras ålder, utbildning, födelseplats eller sjukhusplacering? 94 sjuksköterskor valdes ut från fyra olika kardiovaskulära avdelningar, från tre olika universitetsanslutna sjukhus i Kanada. 225 koronarbypass opererade patienter medverkade i studien. Patienterna intervjuades på tredje postoperativa dagen angående sjuksköterskors smärthantering. Data insamlades under en femmånaders period. Resultat: Studien visar att det finns kritiska brister i kunskap och misstro om smärtbehandling. Detta var uppenbart hos alla sjuksköterskor. Patienter som rapporterade medelsvår till svår smärta fick enbart 47 % av deras tillskrivna analgetika. Patientens uppfattning av deras tillskrivna sjuksköterskas smärtresurser var inte positiv. Artikel 8. Chung, J, W.Y & Lui, J, C.Z (2003) Postoperative pain management: Study of patients level of pain and satisfaction with health care providers responsiviness to their reports of pain. Syftet med studien var att undersöka subjektet post-operativ smärtintensitet, den största upplevda smärtintensiteten och graden av smärtlindring. Tillfredställelsen med sjukvårdspersonalens respons på patientens rapport om dess smärta och nöjdhetsnivån bland subjekten, baserade på de specifika patienternas karaktär och den kliniska enheten där patienten fick vård. Även skillnaden mellan smärtintensitet och tillfredsställelsenivån syftades till att undersökas. Metod: En kvantitativ studie uppbyggd på enkäter som utfördes på ett 1200 bädds sjukhus i Hong Kong. Alla vuxna patienter som skulle få lokalanestesi kunde merverka i studien. Patientenkäten angående smärta hade utarbetats av American Pain Society och användes till att söka data om patientens smärta och tillfredställelse med smärtlindringen. 294 postoperativa patienter deltog. Av dessa var 141 män och 153 kvinnor som deltog och fyllde i 2 enkäter. 21

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

UPPLEVELSE OCH BEHANDLING AV POSTOPERATIV SMÄRTA

UPPLEVELSE OCH BEHANDLING AV POSTOPERATIV SMÄRTA Hälsa och samhälle UPPLEVELSE OCH BEHANDLING AV POSTOPERATIV SMÄRTA EN LITTERATURSTUDIE HELENA ISAKSSON JESSICA OLSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Institutionen för vårdvetenskap Maj/juni 2012

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Postoperativ Smärtbedömning i Klinisk Omvårdnad

Postoperativ Smärtbedömning i Klinisk Omvårdnad Postoperativ Smärtbedömning i Klinisk Omvårdnad Hur bedömer sjuksköterskan patientens postoperativa smärta i klinisk omvårdnad? FÖRFATTARE Semira Davodifar PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Utvärdering av observationsskalan Abbey pain scale-swe Christina Karlsson Högskolan i Skövde Bakgrund Praktiknära forskningsfråga

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

SMÄRTA, EN SUBJEKTIV UPPLEVELSE

SMÄRTA, EN SUBJEKTIV UPPLEVELSE Hälsa och samhälle SMÄRTA, EN SUBJEKTIV UPPLEVELSE SKILLNADER I SJUKSKÖTERSKORS BEDÖMNING AV PATIENTERS SMÄRTA OCH PATIENTERNAS UPPLEVELSE AV SMÄRTA TINA JOHANSSON TOMAS SVENSSON Examensarbete i omvårdnad

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande Omvårdnadsprocessen The nursing process Anneli Jönsson leg sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand anneli.jonsson @med.lu.se The nursing process is a conceptual framework that enables the student

Läs mer

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Jan Larsson Health Services Research Uppsala Universitet Anestesi- och intensivvårdkliniken och Kliniskt träningscentrum Akademiska sjukhuset,

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 3 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurskod: OM4350 Studentens namn Studentens personnummer

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Opioider i hemmet efter tonsilloperation

Opioider i hemmet efter tonsilloperation Opioider i hemmet efter tonsilloperation Uppvakningsavdelning Dagkirurgi i Kristianstad Ø 20 vårdplatser Ø 4200 operationer per år Ø Varav ca 1000 barn Ø Öppet mån-tors 7-22 fre 7-19.30 Ø 23 timmarsvård

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Anna Löfmark AssCe* - Assessment of Clinical Education Institutionen

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

HAR DU ONT? En litteraturstudie om faktorer som påverkar sjuksköterskans smärthantering. Malin Axelsson Sophie Brännborn. Hälsa och samhälle

HAR DU ONT? En litteraturstudie om faktorer som påverkar sjuksköterskans smärthantering. Malin Axelsson Sophie Brännborn. Hälsa och samhälle Hälsa och samhälle HAR DU ONT? En litteraturstudie om faktorer som påverkar sjuksköterskans smärthantering Malin Axelsson Sophie Brännborn Examinationsarbete HT 02 Sjuksköterskeprogrammet Januari 2005

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

EXAMENSARBETE. Sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta En litteraturöversikt. Nurses assessment of postoperative pain A literature review

EXAMENSARBETE. Sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta En litteraturöversikt. Nurses assessment of postoperative pain A literature review Institutionen för vård och natur EXAMENSARBETE Sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta En litteraturöversikt Nurses assessment of postoperative pain A literature review Examensarbete inom ämnet

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa

Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Titel (svensk): Titel (engelsk): Arbetets art: Program/kurs/kurskod/ kursbeteckning: Arbetets omfattning: Sidantal: Författare: Handledare: Examinator: På en skala

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Från Novis till Expert

Från Novis till Expert Mentorsprogrammet för kommunala sjuksköterskor i Dalarna Från Novis till Expert Patricia Benner s modell en kort sammanfattning Från novis till expert 2012-01-09 Marie Olsen, Therese Granström, Lena Olai

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer