AJ, JAG HAR ONT! En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. MADELEINE HANSSON. Hälsa och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AJ, JAG HAR ONT! En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. MADELEINE HANSSON. Hälsa och samhälle"

Transkript

1 Hälsa och samhälle AJ, JAG HAR ONT! En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. MADELEINE HANSSON Examensarbete Ht 02 Sjuksköterskeprogrammet Januari 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

2 AJ, JAG HAR ONT! En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. Madeleine Hansson Hansson, M. Aj, jag har ont. En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Flertalet studier visar att sjuksköterskan underskattar patientens smärta, postoperativt. Flertalet av patienterna upplever medel, svår till outhärdligsmärta efter operation. En bra bedömning ligger till grund för en adekvat smärtlindring. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan går tillväga i sin bedömning och om patienten upplevde sig bli adekvat smärtlindrad. Frågeställningarna var: Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta?, Är bedömningen adekvat till patientens smärta?, Finns det skillnader mellan sjuksköterskors bedömning? Metod: Litteraturstudien bygger på fem kvalitativa, två kvantitativa och två kombinerade kvalitativ/kvantitativa studier. Studierna granskades med hjälp av Polit et al (2001) granskningsmall. Resultat: Det framkom olika kategorier som sjuksköterskan använde sig av vid bedömningen av smärta. Det visade sig att sjuksköterskan underskattar oftast patientens smärta och att det inte fanns någon utmärkande skillnad mellan novis eller expert sjuksköterska. Det framkom att patientens smärta är underskattad trots de olika bedömningsmomenten som utföres av sjuksköterskan. Nyckelord: smärta, bedömning, omvårdnad, postoperativ och postoperativsmärta. 2

3 OUCH, I AM IN PAIN! A literature review about the nurse s assessment of patients postoperative pain. Madeleine Hansson Hansson, M Ouch, I am in pain. A literature review about the nurse s assessment of patients postoperative pain. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Several studies show that the nurses underestimate patients pain postoperatively. Many patients experience medium to unbearable pain after surgery. A good assessment is essential for adequate pain relief. Purpose of this studie was to investigate the nurses pain assessment and if patients experienced adequate pain relief. Questions were: How do nurses assess adult patients postoperative pain?, Is the assessment adequate to the patients pain?, Are there any differences between the nurses assessment? Method: The literature review is based upon five qualitative, two quantitative and two combined qualitative/quantitative studies. The studies were reviewed with help from Polit et al (2001) reviewtemplate. Results: Different categories emerged that the nurses used at the pain assessment. It appeard in the results that the nurse underestimated patients pain postoperatively and that there was no difference between novice or expert nurses. Patients pain is underestimated despite the different ways that nurses assess pain. Keywords: pain, assessment, nursing, postoperative and postoperative pain. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Definitionen av begreppet smärta 6 Smärtans indelning 7 Postoperativ smärta 8 Patientens beteendemässiga smärtuttryck 9 Bedömning av smärta 10 Mätinstrument för smärta 11 Smärtlindring 11 Omvårdnadens lagar och författningar gällande sjuksköterskan 12 Tidigare studier angående smärta och postoperativ smärta 12 TEORETISK REFERENSRAM 14 Inledning syfte 15 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 15 METOD 16 Litteratursökning 16 Preciseringar 16 Inkluderings- och exkluderingskriterier 16 Artikelgranskning 16 Databearbetning 16 ARTIKELREDOVISNING 17 Artikel 1 17 Artikel 2 17 Artikel 3 18 Artikel 4 19 Artikel 5 20 Artikel 6 20 Artikel 7 21 Artikel 8 21 Artikel 9 22 RESULTAT 22 Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta? 22 Bedömningsprocessen 22 Tänkvärt vid bedömningen 24 Brister 24 Skillnader sjuksköterskor emellan 24 Är bedömningen adekvat till patientens smärta? 25 Skillnader mellan sjuksköterskan och patienten angående smärtbedömningen 25 Smärtupplevelsen hos patienten 25 Litar sjuksköterskan på patienten? 26 DISKUSSION 26 4

5 METODDISKUSSION 26 Litteratursökning 26 Preciseringar och inkludering och exkluderingskriterier 27 Artikelgranskning och databearbetning 27 RESULTATDISKUSSION 27 Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta? 27 Är bedömningen adekvat till patientens smärta? 31 SLUTSATS 32 REFERENSER 33 BILAGOR 36 5

6 INLEDNING Jag har valt att fördjupa mig i smärta p.g.a. att smärta finns överallt i vår vardag. Smärta kan vara lätt eller svår och tecken på svåra kroniska eller obotliga sjukdomar. Den finns överallt i all sjukvård. Det finns en uppsjö av olika smärtlindrings metoder och läkemedel ändå så upplever flertalet patienter smärta som är onödig med dagens kunskap och redskap. Av den orsaken ville jag undersöka det bedömningsmoment som utförs av sjuksköterskan på den postoperativa patienten. BAKGRUND Tack vare ett engagerat pionjärarbete av läkare, sjuksköterskor och forskare under de senaste årtiondena har synen på smärta förändrats radikalt. Förr sågs smärta som något nödvändigt ont och inte som något skadligt och onödigt lidande. Intresset och medvetandet inom sjukvården för de olika smärttillstånden och kunskapen om dess behandlingar har ökat. Nu är de flesta också medveten om hur viktigt det är att effektivt behandla akut smärta som t e x postoperativ smärta. Nervsystemets känslighet kan på olika sätt öka vid otillräcklig smärtbehandling och därmed leda till uppkomsten av långvariga smärttillstånd (Nystrand & Röhl, 1999). Smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför människor söker vård. I åtanke vid mötet med patienten måste sjuksköterskan komma ihåg att det är patientens unika upplevelse av sina besvär som är utgångspunkten för den professionella bedömningen och ev åtgärder (Hawthorn & Redmond, 1999). Definition av begreppet smärta Smärtläkarnas förening IASP (International Association for the Study of Pain ) tog som en av sina viktigaste och första uppgifter på 70-talet att definiera olika termer inom området, och självklart också begreppet smärta. "Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad med vävnadsskada, eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada" (>http://www.iasp-pain.org<). En förklaring av denna definition lyder att smärta är en sinnes- och känsloupplevelse som kan uppstå dels naturligt på grund av en verklig skada, dels på grund av att nervsystemet luras att registrera smärta utan att det är frågan om någon vävnadsskada eller sjukdom (Nystrand & Röhl, 1999). IASP poängterar också att smärta är en subjektiv upplevelse, den enskilda individen lär sig att använda begreppet genom erfarenheter av skada tidigt i livet. (>http://www.iasp-pain.org<). Med det menar IASP att smärta är ett universellt fenomen och när vi ska förmedla vår upplevelse så bygger vi den på tidigare erfarenheter. Det betyder att det finns personer som inte kan uttrycka sin faktiska smärta (Hawthorn & Redmond, 1999). 6

7 Enligt Hawthorn och Redmond (1999) så betecknas smärta som en rad olika känslor. Från lindriga besvär till outhärdliga plågor så är smärta en universell upplevelse som kan omfatta ett oerhört brett spektrum av intensitet. Dimensionen av den emotionella smärtan varierar avsevärt från person till person och faktorn bakom den framkomna smärtan styr i allra högsta grad smärt intensiteten. I ordböcker beskrivs smärta som lidande, plåga, pina antingen kroppsligt, andligt, fysiskt eller psykiskt. Smärta ska inte ses som ett enhetligt problem. Utan det är en privat komplicerad upplevelse av lidande, ett svar på mekanisk, kemisk eller termisk stimulering. Smärta är en produkt av individens reaktion på onormal stimulering. Vi skall då tänka på att det är oriktigt att tala om individens reaktion på smärta. Smärtan påverkar oss på olika sätt med hjälp av olika faktorer fysiologiska, psykologiska, sociala och kulturella (Brattberg, 1995). Smärtans indelning Smärta är ett subjektivt fenomen där upplevelsen och tolkningen äger rum i högre hjärncentra, d.v.s. för att smärta ska föreligga krävs det att centrala nervsystemet (CNS) tolkar det som det (Hawthorn & Redmond, 1999). Via de sensoriska nervbannorna som startar i perifera nervsystemet fria nervändar förmedlas smärta och fortleds via nerver in mot CNS. Nervimpulserna omkopplas och fortleds innan det når cortex i hjärnan för att medvetandegöras d.v.s. tolkas, registreras, och reaktion utlöses. Smärta består inte enbart av dessa direkta sensoriska nervbanor utan ett helt komplext system av sidoordnade nervbanor efterföljer som antingen hämmar eller förstärker de direkta smärtimpulserna (Ericson & Ericson, 1996). Smärta delas in i fyra olika grupper beroende på dess karaktär och orsak. Nociceptiv smärta är en vävnadssmärta där en retning av de fria nervändarna (nociceptorer) har uppträtt. Nociceptorer finns rikligt i huden men också i skelett, muskler och viscerala organ. Denna smärta känner vi när någon vävnad i kroppen skadas eller är på väg att skadas genom mekaniskretning, t ex vävnadsskada, värme, kyla, tryck eller kemisk retning. Ett exempel på nociceptiv smärta är akut och kronisk smärta såsom operationsingrepp och ledgångsreumatism (Nystrand & Röhl, 1999, Ericson & Ericson, 1996, Hawthorn & Redmond, 1999 ). Neurogen smärta (neuralgi) uppkommer vid skada eller förändrad funktion i nervsystemet, när en nerv har kommit i kläm eller på annat sätt skadats. Detta kan vara vid t ex ischias, kotkompression och nervinflammation. Detta är en distinkt utstrålande smärta som tydligt kan följas längs nervbanan (a.a.). Psykogen smärta kan uppstå hos en del människor som lider av depression eller annan psykisk ohälsa. Den som lider av psykogen smärta känner fysisk smärta i kroppen, utan att ha skador på vare sig vävnad eller nerver. Smärtan vid depression kan ha samband med rubbningen av hjärnans signalsubstanser (a.a.). Idiopatisk smärta är smärta utan känd orsak. Ingen kan inte hitta något som kan vara orsaken till smärtan trots att omfattande undersökningar utföres. Smärtorna kan inte diagnostisera som nociceptiv, neurologisk eller psykogen. Smärtorna kan i vissa fall uppkomma genom förstärkning av svaga smärtsignaler från utläkt skada(a.a.). 7

8 Något som också kan ha betydelse är psykologiska mekanismer och onda smärtcirklar som kan underhålla denna typ av smärta (Nystrand & Röhl, 1999, Ericson & Ericson, 1996, Hawthorn & Redmond, 1999 ). Postoperativ smärta Det postoperativa skeendet inträder efter operation (Lundh & Malmquist, 2001). Under operationen är patienten smärt lindrad med full narkos eller regional anestesi. När anestesin släpper uppkommer en smärta i de vävnader som har skadats under operationen. Smärtan tjänar inget syfte som varning och har inga direkta gynnsamma effekter. Utan skadan är känd för patienten och ska behandlas. Normalt så klingar den värsta smärtan av efter tre-fyra dagar efter ingreppet. Målet för smärtbehandlingen inom postoperativa området skall vara att förebygga smärta än lindra den. För att patienter ska få en god postoperativ smärtlindring måste behandlingen individualiseras. Detta kan göras genom regelbunden uppföljning och utvärdering med patientens samverkan. Effektiv smärtbehandling minskar de negativa följderna som smärta kan ge såsom förändringar i endokrina systemet, andningen, njurfunktionen, cirkulationen och det autonoma nervsystemet (Rawal, 1999). I den postoperativa smärtbehandlingen är olika personalkategorier inblandade. Den centrala rollen innehar dock sjuksköterskan för att smärtbehandlingen ska vara säker och effektiv. Fortfarande får många postoperativa patienter smärtlindring efter gamla rutiner trots att det finns nya kunskaper och ökat intresse för smärta och smärtbehandling (a.a.). Under senare tid har underbehandling av postoperativ smärta uppmärksammats. Ett stort antal patienter får otillräcklig smärtbehandling under sin sjukhusvistelse på grund av att durationen av den givna analgetikan övervärderas och patientens smärta underskattas. Effekten av den givna analgetikan utvärderas sällan och journalförs aldrig i princip. Dessutom ges en låg standarddos. Detta leder till en ond cirkel av smärta, kortvarig smärtlindring, sedering och förnyad smärta. Psykologiska faktorer som rädsla, oro, kontrollförlust, socialisering och tidigare negativa erfarenheter av smärta kan ha en betydande betydelse för den postoperativa smärtreaktionen (a.a.). Enligt Boström (2003) så fortsätter postoperativ smärta vara ett kliniskt problem. Patienterna förväntar och accepterar smärta som en naturlig konsekvens av operation och deras förväntningar förverkligas. Flera studier har visat att 25 % till 50 % lider av måttliga till svåra smärtor efter operationen. Flertalet patienter är omedvetna om de konsekvenser som kan inträffa när smärtan förblir obehandlad. Denna okunskap uppkommer på grund av brist på information, inadekvat smärtbedömning och dokumentation. Myter och missuppfattningar kring postoperativ smärta enligt Rawal (1999) och Hawthorn och Redmond (1999): Ingen har tagit skada av lite smärta Patienten kan bli beroende av opioider. Risken för allvarlig andningsdepression med opioider är hög. Smärtlindring döljer tecken på kirurgiska komplikationer. Opioider ska inte ges oftare än var 4-6 timme. 8

9 Ketogan är dubbelt så starkt som morfin. All smärta har en identifierbar fysisk orsak. Personer med samma typ av vävnadsskada upplever samma smärtnivåer. Patienter som inte företer förväntat smärtbeteende har inga smärtor. Patienter som sover har ingen smärta. Patienter som har smärta berättar detta. Opioider skall sparas till svår smärta. Patienter som behandlas med opioider en längre period utvecklar beroende. Smärtlindring vid behandling med placebo tyder på att patienten ljuger. Äldre patienter upplever mindre smärta än yngre. Spädbarn känner ingen smärta (Rawal, (1999) och Hawthorn & Redmond, 1999) Patientens beteendemässiga smärtuttryck. Det är inte alltid smärta står skrivet i patientens ansikte och vårdpersonal skall därför undvika att tro att smärtans intensitet eller kvalitet uttrycks genom ett direkt beteende. Men normalt när patienten plågas av smärta uppvisas detta genom ett brett spektrum av beteenden. Detta visas i form av verbala uttryck, kroppsrörelser och ansiktsuttryck. Det kan inte sägas att verbaliseringen av smärta är det viktigaste sättet en patient kan förmedla att han eller hon har ont. Det finns de med nedsatt kognitiv funktion och patienter som ej talar samma språk som omgivningen. Dessa personer kan vara oförmögna att uttrycka sin smärta med ord. De måste försöka att kommunicera sin smärta med hjälp av andra ljud (Hawthorn & Redmond, 1999). Icke-verbala ljud som uttrycker smärta är enligt Hawthorn och Redmond (1999): Gråt Stönande Grymtande Flämtande Kvidande Gnällande Skrik Snyftande Patienterna använder sig även av olika kroppsrörelser för att uttrycka smärta eller för att kontrollera smärtan. Patienten kan med olika rörelser minska smärtans intensitet och förhindra att den återkommer. Det är viktigt att kunna skilja mellan dessa två beteenden så att det inte sker en misstolkning av den specifika kroppsrörelsen (Hawthorn & Redmond, 1999). Kroppsrörelser som uttrycker smärta är enligt Hawthorn och Redmond(1999). Haltande Gnidande av affekterade kroppsdelen Tryck på affekterade området Immobilisering Skyddande rörelser Felaktiga kroppsrörelser Rastlöshet Stödjande av den smärtsamma kroppsdelen 9

10 Det har även visats sig att vuxna och barn från den västerländska kultursfären vid akut smärta innehar ett utmärkande ansiktsuttryck. Dessa ansiktsuttryck yttrar sig som följande: rynkad panna, hopbitna tänder, munnen öppen och horisontellt sträckt, slutna och knipande ögon (Hawthorn & Redmond, 1999). Bedömning av smärta. Smärtbedömning är en komplicerad process som kan försvåras av flera faktorer(a.a.). Brister i kommunikationsförmågan hos vårdpersonal, värderingar, attityder och övertygelser om smärta hos såväl personal samt patienter och närstående förekommer. Kommunikation och smärtbedömning är svåra ämnen som innefattar lyhördhet, kunskap, erfarenhet, förväntningar och deltagande. Sjuksköterskan står oftast i centrum för bedömning av smärta. Bedömningen lägger grunden till ordinationen av analgetika. Denna bedömning är till stor vikt om smärtlindringen ska bli tillräcklig (Hawthorn & Redmond, 1999). Det är viktigt att komma ihåg att varje person upplever smärta på sitt personliga sätt och att de även under likartade omständigheter kommer smärtupplevelsen att variera avsevärt från person till person. Detta kan vara en av de grundläggande aspekterna vid smärtbehandling och måste kommas ihåg av alla som arbetar inom vården. Likaså kommer varje individ att reagera olika på den smärtbehandling de får (a.a.). Ansvaret för den adekvata bedömningen av smärta hos den postoperative patienten ligger dels på rutinerna som läkaren bestämt men också på sjuksköterskan föreställning och beslut som hon tar (Sjöström, 1995). Det är välkänt vilka effekter de farmakologiska smärtlindringsmedicinerna har medan det finns väldigt lite om smärtbedömningsprocessen. Fast denna process är väldigt viktig på postoperativa avdelningar så finns det lite kunskap hos vård personalen om strategier och om basen vid smärtbedömningen. Noggrann bedömning av patienters smärta är avgörande i en smärtlindringsprocess. Patienternas egen bedömning över smärta försummas ofta och resultatet blir då en dålig smärtlindring. Det är möjligt att bristen på kunskap och typen av metod som används vid den postoperativa smärtbedömningen bidrar till det faktum att det fortfarande finns påtagliga problem vid den postoperativa smärtbedömningen. Det finns många olika problem angående att bedöma smärta. Det faktum att smärta inte har en utsagd form eller storlek utan att den gör sig hörd genom att uttalas som erfarenheter (a.a.). Den professionella kompetensen för att bedöma och sköta postoperativ smärta är fundamental för välbefinnandet och tillfrisknandet av patienten efter operation. Kriterierna för att bedöma patienters smärta kan delas upp som följande: Patientens beteende, Vad patienten säger, Hur patienten uttrycker sig och Hur smärtan brukar uppträda (a.a.). Enligt Rawal (1999) skall utgångspunkten för smärtbedömning vara regelbunden smärtskattning med grund i patientens självbedömning, i vila och rörelse, samt uppföljas med utvärdering och dokumentation. 10

11 Det är viktigt att bedömningsprocessen består av en konversation mellan patient och sjuksköterska som skall innehålla hur länge patienten haft smärta, när smärtan uppkom, om den har förändrats, placering och smärtkaraktär(rawal, 1999). Mätinstrument för smärta Det finns utarbetat olika mätinstrument för smärta som baserar sig på patientens självskattning, som sjuksköterskan kan använda vid bedömningen av smärta. Ett urval av dessa kommer att kortfattat presenteras här. Ett av de vanligaste och populäraste smärtinstrumenten är Visual Analogue Scale (VAS) (Choiniér & Amsel, 1996). VAS består av en 10 cm lång linje där det i ena ändan står ingen smärta och i andra värsta tänkbara smärta och på baksidan finns det en numrerad skala från 1-10 där smärtan kan avläsas. På linjen markera sedan patienten sin smärt intensitet. Det är ett enkelt, giltigt och pålitligt smärtinstrument (Choiniér & Amsel, 1996). Numerisk Skala (NUM) påminner om VAS där patienten säger ett tal mellan 0-10 som motsvara dess smärta, där 0 är ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärtan. (Choiniér & Amsel, 1996). McGill Pain Questionnaire (MPQ) är ett instrument utformat som ett frågeformulär där vårdpersonalen kan få fram flera dimensioner av patientens upplevda smärta. MPQ innehåller 4 delar. Första delen har en kroppsschablon där patienten ritar in lokalisationen av sin smärta. Den andra delen mäter karaktären på smärtan genom att patienten får välja mellan ett 20 tal ord som illustrerar smärta på olika sätt. Den tredje delen består av ett frågeformulär för att uppskatta mönster av smärtan och den fjärde delen mäter smärtans intensitet (Choiniér & Amsel, 1996; Rawal, 1999). Pain -O- meter (POM) detta är en kombination av de bästa egenskaperna från VAS och MPQ. Instrumentet mäter först intensiteten med en VAS skala på framsidan och på baksidan finns verbala ord som skall beskriva smärtupplevelsen både sensoriskt och affektivt (a.a). Smärtlindring Effektiv smärtlindring återstår som ett svårfångat mål inom sjukvården. Det har skett en stor förbättring men det finns fortfarande en stor del patienter som upplever olämpliga nivåer av smärta (Brockopp et al 2002). Det ser ut att finnas en viss betydande skillnad mellan sjuksköterskans och patientens förväntningar på smärtlindring (Sjöström, 1995). Man kan smärtlindra på många olika sätt farmakologiskt och icke-farmakologiskt. Det vanligaste inom farmakologisk behandling är NSAID preparat ( non-steroidal anti-inflammatory drugs) och paracetamol som i första hand verkar på nociceptorerna och dess omgivning i det skadade området men som också har en viss central påverkan. Som basmedicinering efter olika operationer används ofta svag analgetika eller icke-opioider (paracetamol och NSAID). Effekten av dessa är oftast inte tillräcklig men minskar behovet av stark analgetika. När effekten är otillräcklig av icke-opioider går man över till opioider (Hawthorn & Redmond, 1999). 11

12 Opioider är indelade i svaga och starka. Den vanligaste svaga opioiden är kodein som metaboliseras till nor-kodein och morfin.den starkaste opioiden är morfin som metaboliseras till morfin-6-glukuronid. Nociceptiv smärta svarar i allmänhet bra på opioider medan neuropatisk smärta svarar sämre och kräver högre doser. Morfin är hörnstenen i svår smärta (Hawthorn & Redmond, 1999). Icke-farmakologisk smärtbehandling kan bestå av bl.a. TENS ( transcutan elektrisk nervstimulering), massage, avslappning, akupunktur, applicering av värme eller kyla (a.a.). Även psykologisk stimulering såsom avledning kan fungera som smärtlindrande. Dessa saker kan vara ett bra komplement till analgetikan men erbjuds sällan p.g.a. tidsbrist och okunskap (a.a.). Omvårdnadens lagar och författningar gällande sjuksköterskan Det finns lagar och författningar som sjuksköterskan skall tänka på vid bedömningen av smärta och dessa är följande: Målet för all hälso- och sjukvård är god hälsa och sjukvård på lika villkor för alla. Vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet och att behandlingen skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och ska i största möjliga mån utformas och genomföras i samråd med patienten. Det är då viktigt att patienten ses i ett helhetsperspektiv så att sjuksköterskan inte inriktar sina insatser enbart på sjukdomstillståndet. Detta innebär att patienten kan ta till vara på sina egna resurser och samverka med vårdpersonalen. Det är viktigt att sjuksköterskan i omvårdnaden skapar en hälsofrämjande miljö genom att undan röja smärta och obehag. Riskfaktorerna ska identifieras så att omvårdnads arbete kan befrämja hälsa och förebygga ohälsa Sjuksköterskan är den person som ansvarar för omvårdnaden vilket medför att det ligger på sjuksköterskans ansvar att se till att åtgärder genomförs på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet (Socialstyrelsen, SOSFS 1993:17). En sjuksköterska måste i alla situationer kunna bedöma och besluta när en åtgärd är relevant. Sjuksköterskans kompetens består alltså inte enbart av att kunna utföra vissa arbetsuppgifter korrekt (Socialstyrelsen, SOSFS 1995:15). Sjuksköterskans kompetens utvecklas enligt Benner (1993) från novis till expert. Begreppet novis står för att sjuksköterskan inte har någon bakgrundsförståelse av situationen: Novisens handlande styrs av regler och riktlinjer p.g.a. att han/hon inte har erfarenhet av den rådande situationen (a.a, s.10) Expert är när sjuksköterskan har speciella färdigheter. Experten fokuserar snabbt vad som är mest centralt i situationen och ödslar inte tid på att fundera på framträdande och icke-framträdanden element i situationen (a.a, s.10). Tidigare studier angående smärta och postoperativ smärta. Alla smärtbaserade ingripanden borde grundas på systematisk smärtbedömning av patientens smärta. Patientens självbedömning av smärta borde också dokumenteras. Trots riktlinjer för detta så förekommer det ofta inte. Ett fåtal standardiserade bedömningsverktyg finns för daglig bedömning av smärtintensitet. Dessa används tyvärr sällan av sjuksköterskor, fast många sjuksköterskor är positiva till dessa verktyg (de Ronde et al, 1999). 12

13 Det är många avgörande faktorer inblandade vid smärtuttryck och smärtkontroll. Språket och kulturen bidrar till hur vi uttrycker vår subjektiva smärta. Språket legaliserar smärterfarenheten. Alla uttrycker smärta beroende på erfarenhet som börjar under uppväxten som barn. De första förståelserna av smärta fås från föräldrar som lär hur smärta betecknas. För att patientens privata smärtupplevelse ska bli allmän måste den verbaliseras. Språket styr av vår förmåga att verbalisera (Waddie, 1996). En slutsats som kan dras då är att de som kan verbalisera sin smärta är de som får en adekvat smärtlindring. De som har svårt att verbalisera sig kan bero på olika faktorer. Faktorerna kan vara följande social och kulturell bakgrund, utbildning och handikapp. Det är viktigt för sjuksköterskan att kunna bedöma den enskildes smärta utifrån patientens perspektiv och patientens individuella sätt att uttrycka sin smärta. Det finns de patienter som inte vet hur de ska verbalisera sin smärta, det är då viktigt för sjuksköterska att inse detta. Då är det viktigt att kunna tyda kroppsspråket. Hörnstenen i god smärtbedömning är effektiv smärtkontroll, där normen är att sjuksköterskans och patientens smärtbedömning ska överensstämma (Waddie, 1996). Stora kliniska problem för vårdpersonalen orsakas av smärtbedömningen och smärthanteringen (Sjöström, 1995). Trots att det finns många resurser för lyckade tillvägagångssätt i smärtbehandling finns det fortfarande för lite kunskap om strategier som används av vårdpersonalen vid smärtbedömning och hur tillförlitliga dessa metoder är. En stor del av patienterna lider av ansenlig smärta och den brist på adekvat smärtlindring som uteblir är en betydande indikator på att det finns brister i smärtskötseln. Kliniska studier från olika delar av världen visar att patienters smärtupplevelser är fortfarande höga, 75 % rapporterade att de hade måttlig smärta och 15 % att de led av svår smärta (Sjöström, 1995). Smärta är den största orsaken till att människor söker sjukvård. Många personer är involverade i smärtprocessen men det är sjuksköterskan som har den centrala rollen i bedömning, lindring och utvärdering av smärta. Många studier visar att det finns fortfarande en inadekvat och otillräcklig smärtomvårdnad. Detta problem tillskriver författarna en variation av orsaker såsom brist i utbildningen angående mekanismerna i smärta och smärtterapi, likaväl som attityden gentemot patienter med smärta. Det finns många myter som styr sjuksköterskan smärtbedömning. En av dessa är förmågan att bli beroende av opioider (Clarke et al, 1996). En annan sak som ingriper på sjuksköterskan bedömning är att de inte litar på patientens egen bedömning av sin smärta. Inadekvat smärtbedömning beror inte på sjuksköterskans ålder, kön, erfarenhet, utbildning och jobbtillfredsställelse. Det har visat sig att smärtutbildning har förbättrat förmågan att bedöma smärta mer adekvat (a.a.). Idvalls studie från 2002 visar att patienter förväntar sig att utstå smärta efter operation. De antar att de måste uthärda en viss smärta och förstod inte missförhållandet med det. En patient säger man måste stå ut med en viss smärta. Andra menade att de hade bara svår smärta vid vissa tillfällen som när de rörde på sig och det fick de stå ut med. Ingen skylde sin svåra smärta på vårdpersonalen utan de hade ett gott förtroende för dem. Patienterna ville vara snälla och inte besvärliga genom att besvära vårdpersonalen. 13

14 Studien visar härigenom att det måste ske en bedömning av patienters smärta regelbundet. Patienterna måste bli informerade om smärtlindring och riskerna som finns vid obehandlad smärta. Det måste även ske en förändring inom sjukvården så att patienterna inte känner att de besvärar personalen när de vill förmedla sin smärta. En studie gjord av Coll et al (2003) visar att det behövs riktlinjer för förklaringen och mätningen av smärta. VAS skulle vara ett bra alternativ till en enhetlig och pålitlig bedömning av smärta som skulle förbättra helhets vården. Bedömningen av smärta är svår eftersom smärta är en högst subjektiv och personlig upplevelse, som knappast är mätbar med ett objektivt kriteria. I tillägg till fysiologisk respons och beteende, uppskattar man smärta med siffror och VAS skalor. Dessa skalor är lätta att integrera i den vardagliga rutinen. Hur som helst så finns det tvistemål om smärtbedömningen mellan patienter, sjuksköterskor och läkare ( Rundshagen, I et al, 1999). TEORETISK REFERENSRAM Travelbees omvårdnadsteori i Kirkevold (2000) utgör teoretisk referensram. Jocye Travelbee är en sjuksköterska som har haft och har stort inflytande på sjuksköterskeutbildningen i Norge. Hennes första bok kom ut 1966 och heter Interpersonal Aspects of Nursing. Bakgrunden till Travelbees teori är att omvårdnaden måste återta sin stödjande och upprätthållande roll. Hennes teori ligger till grund för den skola som omvårdnadsteoretikerna Kari Martinsen, Katie Eriksson och Patricia Benner och Judith Wrubel tillhör. Travelbee har tagit stort intryck av läkaren och filosofen Victor Frankls logo terapeutiska teori samt av omvårdnadsteoretikern Ernestine Wiedenbachs arbete (Kirkevold, 2000). Teorin bygger på existentialistisk åskådning och det framgår tydligt på de begrepp hon väljer för att framhäva omvårdnadens ansvarsområde och karaktär. Travelbees utgångspunkt är att människan är en unik, oersättlig individ- en varelse som bara existerar en enda gång i denna värld; lik men också olik varje annan person som någon gång har levat eller kommer att leva (s.105, Kirkevold 2000). Det viktigaste syftet med omvårdnad är enligt Travelbee är att hjälpa människan finna mening i sina erfarenheter, för upplevelsen av mening till känslan av att någon eller något behöver dig, det gör livet värt att leva. Travelbee har en individualistisk människosyn och sätter enskilda individen i centrum(a.a.). Jocye Travelbee omvårdnadsteori fokuserar på mellanmänskliga dimensioner, relationen mellan sjuksköterska och patient, denna interaktion som har stor betydelse för handlandets konsekvenser angående patienten och dess tillstånd(a.a.). Travelbee poängterar att det är viktigt att sjuksköterskans egna värderingar inte skall färga förhållningssättet till patientens upplevelse av sin sjukdom. Eftersom varje individ är unik och upplevelserna är subjektiva ska sjuksköterskans objektiva bedömning ej lägga grunden till en diagnos (a.a.). 14

15 Enligt Travelbee är grunden till god omvårdnad att sjuksköterskan skapar en god mellanmänsklig relation till patienten, ett ömsesidigt förtroende. För att detta skall uppnås krävs det att sjuksköterskan går in i det första mötet med ett äkta intresse att lära känna den individuella individen (Kirkevold, 2000). Enligt Travelbee är en sjuksköterskas viktigaste redskap kommunikation. Kommunikationen är en ömsesidig process som skapar mellanmänskliga relationer och medhjälp av kommunikationen sker den mesta interaktion. Kommunikation är en förutsättning för att uppnå målet inom omvårdnaden som är att hjälpa patienten att bemästra sjukdom, lidande och att finna en mening med i sin upplevelse. Med kommunikation menas verbala och icke-verbala uttryck. Sjuksköterskan ska gå in i kommunikationen med preciserade mål som hon har förberett tidigare. Detta för att på bästa möjliga sätt tillgodose patientens behov (a.a.). För bra kommunikation krävs det olika färdigheter däribland kunskap och förmågan att tillämpa den, sensitivitet och ett välutvecklat sinne för timing samt behärskande utav olika kommunikationstekniker. Travelbee identifierar faktorer som kan störa kommunikationen. Exempel på dessa är bristande förmåga att se patienten som en individ eller att undgå att uppfatta olika nivåer av mening i kommunikationen. Sedan är det av största vikt att sjuksköterskan är självkritisk och kan avgöra om hon själv verkligen kan tillgodose patientens behov och om så är fallet, planera hur hon ska gå tillväga (a.a.). Jag har valt just denna teori för att bedömningen vid smärta är interaktionen mellan sjuksköterska och patient viktig. Det är viktigt att kommunikationen fungerar och att sjuksköterska och patient litar på varandra, att de får ett band emellan sig. Om vården har Travelbees teori i bakhuvudet vid bedömning av smärta så kanske statistiken om tillfredställd smärtlindring ökar. Som tidigare forskning visat det finns ett stort behov av en förbättring inom smärtbedömning och denna inkluderar den postoperativa smärtan. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Föreliggande studies syfte var att undersöka bedömningsmomentet vid postoperativ smärta hos vuxna och hur sjuksköterskans bedömning överensstämmer med patientens med hjälp av resultaten från tidigare studier. Följande frågeställningar användes: 1. Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta? 2. Är bedömningen adekvat till patientens smärta? 15

16 METOD Underrubrikerna i detta avsnitt är databaser, preciseringar, inkluderings- och exkluderingskriterier, bedömning och databearbetning. I dessa underrubriker presenteras datainsamlingen och den analys som har utförts. Litteratursökning Den litteraturstudie jag har genomfört grundar sig på vetenskapliga artiklar. Jag gjorde genomsökningar i databaser såsom Elin, PubMed, CHINAL, SweMed och Science direkt. Artiklarna som jag valde är både kvalitativa och kvantitativa, som hittats i databaserna Elin och PubMed. Utöver de artiklar jag hittade i PubMed och Elin har jag systematiskt granskat dessa artiklars referenslistor och hittat ytterligare artiklar som jag presenterar under journalnamn i Bilaga 1. Preciseringar i artikelsökningen. Ingen avgränsning gjordes angående kvalitativa eller kvantitativa artiklar. Jag använde mig av följande sökord pain, assessment, nursing, postoperative och postoperative pain. I Elin gjorde jag avgränsningarna 1995 och all fields. I PubMed avgränsade jag mig till artiklar i engelsk text som var mellan till , artiklarna skulle endast beröra vuxna (19-44 år) och studierna skulle vara utförda på människor. I bilaga 1 redogör jag för antal träffar på de olika sökorden i de olika databaserna samt lästa abstract och använda artiklar. Det första som jag gjorde var att läsa de artiklar som antydde till att belysa mitt ämne i titeln. På dessa artiklar läste jag abstracten för att se om artikeln kunde besvara min frågeställning. Om abstractet ej fanns tillgängligt läste jag fulltext och om det inte fanns hoppade jag över artikeln. De artiklar som jag ansåg besvara min frågeställning granskades för att avgöra den vetenskapliga kvalitén. Inkluderings- och exkluderingskriterier Inkluderingskriterian i min artikel var att de artiklar jag valde ut skulle behandla sjuksköterskans perspektiv eller/och patientens perspektiv, bedömnings momentet vid postoperativ smärta, skulle besvara min frågeställning, medverkande skulle vara vuxna individer både kvinnor och män över 18 år. De skulle även vara skrivna på engelska. Däremot kunde studierna vara gjorda i Sverige eller andra länder. Exkluderingskriterier var artiklar publicerade tidigare än 1995, skrivna på annat språk än engelska, individer yngre än 18 år. Artikelgranskning Jag använde mig av Polit et al (2001) granskningsmall för att bedöma artiklarnas vetenskaplighet. Denna mall redovisas i bilaga 2 och granskningen av artiklarna i bilaga 3. För att avgöra om etiska aspekter tillgodosetts använde jag mig av World Medical Association Declaration of Helsinki (2001). Databearbetning. Återkommande mönster urskiljdes i artiklarna och de redovisas i underrubriker i resultatdelen. Nio stycken artiklar hittades därav var fem stycken kvalitativa, två kvantitativa och två stycken var både och. En sammanfattning har gjorts av dessa nio artiklar. Dessa artiklar redovisas härefter för att ge en större överblick för läsaren. 16

17 Svaren på mina frågeställningar kommer att redovisas i resultatet. Sedan kommer resultaten att diskuteras och samband dragas mellan den teoretiska referensramen, annan litteratur och mina tankar. Efter det har en slutsats dragits. ARTIKELREDOVISNING. För att underlätta läsningen följer här en artikelredovisning. Artiklarna presenteras i ingen specifik ordning. Artikel 1. Sjöström, B, Jakobsson, E & Haljamäe, H (2000A) Clinical competence in pain assessment. Sjöström, Jakobsson och Haljamäe har med denna studie syftet att analysera och beskriva variationen av sjuksköterskans uppfattning av post-operativ smärtbedömning och om den kliniska erfarenheten har någon påverkan på bedömningen. Det är en kvalitativ studie med en fenomenografisk metod för att avslöja kvalitativa skillnader i människors fenomenupplevelser. De valde omsorgsfullt ut 30 sjuksköterskor med skilda erfarenheter, åldern varierade mellan år, 27 var kvinnor och 3 män. Av dessa hade 11 stycken stor erfarenhet (mer än 10 år i yrket) och 19 stycken var erfarna ( mindre än 10 år i yrket). Varje sjuksköterska intervjuades efter att ha utfört 3 postoperativa smärtbedömningar, i ett rum på avdelningen. Focuset sattes på vad sjuksköterskorna hade lärt sig av erfarenhet vid smärtbedömningen. Intervjuerna bandades och transkriberades. Det framkom att två intervjufrågor hade en central roll i studien och det lades extra stor vikt på dessa när de analyserades. Frågorna var följande: Vad har du lärt dig i erfarenhet från smärtbedömning? och Vad är skillnaden mellan en erfaren och mindre erfaren sjuksköterskas förmåga att bedöma smärta? Resultaten från studien visar att det krävs en hög nivå av klinisk kunskap i postoperativ smärtbehandling. Det identifierades tre olika tillvägagångssätt i studien angående erfarenheter som sjuksköterskorna har lärt sig genom att utföra post-operativ smärtbedömning. Dessa är: Förmågan att se; förmågan att särskilja; förmågan att ge. Dessa sätt att tänka visar på en variation inom sjuksköterskans skicklighet. Skicklighet som de har lärt sig i social praktik när de har bedömt smärta. På andra sidan representerar variationen en annan strukturell och innehållsbaserad aspekt på deras kunskap. Studien utvisar ingen skillnad mellan novis och expert vid slutresultatet. Artikel 2. Svensson,I, Sjöström, B &Haljamäe, ( 2000) Assessment of pain experiences after elective surgery. Syftet med studien var att i detalj beskriva tidslinjen för smärtupplevelser av patienter som har gjort ett elektivt ingrepp. Studien utfördes 4, 24, 48 och 72 timmar efter operationen. Metod: En kvantitativ och kvalitativ studie som bygger på stickprov. 200 patienter som var uppsatta på elektiv kirurgi valdes slumpvist ut med ett åldersintervall på år. Inkluderingsfaktorer var att de skulle ligga kvar minst 3 dagar. Exkluderingfaktorer var psykos, demens eller stort hjälp behov. 17

18 Av 200 slutförde 185 patienter studien. Dessa patienter fick använda sig av VAS skalan (Visual Analogue Scale) för att estimera sin smärta. Alla patienter fick en introduktion angående VAS-skalan, så att den skulle användas på ett korrekt sätt. Smärtbedömningen skedde sedan enligt de givna intervallerna ovan. I samband med smärtbedömningen ställdes även ett antal frågor till patienterna pga. att smärt upptagning vid särskilda tidpunkter kan ses som inte giltig data av den totala smärtupplevelsen. Frågorna var följande: Upplever du smärta nu?; Kan du gradera din smärtintensitet på skalan?; Har du upplevt smärta de senaste 24 timmarna?; Kan du gradera intensiteten på den värsta upplevda smärtan?; Vad gjorde du då när du upplevde den värsta smärtan? Detta dokumenterades tillsammans med graderingen av smärtan. Resultatet visade att vid 4 timmar upplever 62 % av patienterna ingen eller mild smärta (VAS under 4), 39 % upplevde mellan- till svår smärta (VAS över 4) och 5 % upplevde outhärdlig smärta (över 8 på VAS). Efter 24 timmar hade 59 % av patienterna ingen eller mild smärta dvs. nästan oförändrat men siffran för oumbärlig smärta hade ökat till 7 %. Efter 48 timmar hade siffran för ingen eller mild smärta ökat till 72 % och oumbärlig smärta hade minskat till 2 %. 72 timmar efter operationen hade 87 % av patienterna ingen eller mild smärta och 16 % upplevde sig ha mellan till svår smärta. Den dominerande orsaken till smärta under de två 24 timmars episoderna var spontant uppkommen. Detta sågs även som ett vanligt problem under tredje 24 timmars episoden. Detta är en indikation på att patienterna ej fick adekvat smärtlindring. Studien utvisar att smärta fortfarande inte behandlas med belåtenhet. Författarna i studien betonar att i kliniskt handhavande av smärta är det tvunget att utföra fler satsningar på kvalité försäkring. Detta inkluderar rutin bedömningar av smärta, dokumentation av smärtintensitet och individuella terapeutiska mål för varje individuell patient. Artikel 3. Sjöström,B, Dahlgren, L.O & Haljamäe, H (2000B) Strategies used in post-operative pain assessment and their clinical accurasy. Studien inriktar sig på att beskriva variationerna i innehållet av strategier som används av sjuksköterska och doktor i klinisk verksamhet när de bedömer smärta och att utvärdera den kliniska noggrannheten av strategin som de använde i det post-operativa skedet. Metod: De använde sig av en empirisk kvalitativ studie med fenomenografisk inriktning. De hade valt ut 30 sjuksköterskor och 30 doktorer från anestesi och IVA. Av 30 sjuksköterskor var 27 kvinnor och 3 män. Av dessa hade 11 stor erfarenhet (minst 10 års professionell erfarenhet), 14 st var erfarna (4-9 års professionell erfarenhet) och 5 st var mindre erfarna (mindre än 4 års professionell erfarenhet). Av doktorerna var 6 kvinnor och 24 män, 14 st hade stor erfarenhet, 9 st erfarna och 7 mindre erfarna. Datainsamlingen skedde på två sätt, dels via intervjuer och dels med VAS-skala. Först intervjuades personalen för att man skulle få reda på deras tidigare erfarenheter, professionella roller och deras attityd mot post-operativomvårdnad och smärtbehandling. Andra intervjun skedde direkt efter en smärtbedömning och gick mer in i detalj på vad sjuksköterskor och doktorer tänkte under smärtbedömningen och när VAS-mätningen inhämtades. 18

19 Varje person utförde tre olika post-operativa smärtbedömningar som associerades med intervjuerna med mer fokus på detaljerna och på tankesätt under smärtbedömningen. Patienterna som var med i studien undergick elektiv kirurgi, ortopedisk kirurgi och gynekologisk kirurgi. Från denna part inhämtades VAS resultatet. Resultat: Man identifierade i studien innehållsrelaterade strategier i smärtbedömningen. En uppenbarlig strategi var relaterad till upplevelseinriktad smärtbedömning till hur en viss patientgrupp ser ut just vid den smärtupplevelsen, den är ej individuellt inriktad utan allmänt inriktad. Studien visar också att det inte finns någon skillnad mellan sjuksköterskors smärtbedömning och doktorers smärtbedömning. Sjuksköterskans vanligaste perspektiv vid smärtbedömning kan ses som en blandning av klassiska medicinska synsätt. Slutsats: Det skall betonas att tidigare erfarenhet formas till en generell referensram som används när sjuksköterskan utvecklar en känslighet för att bedöma unika kombinationer av patienters smärta. Artikel 4. Sjöström,B, Dahlgren, L.O & Haljamäe, H (1999) Strategies in postoperative pain assessment: validation study. Syftet med denna studie var att utvärdera olika metoder som används inom akut smärtbedömning och deras noggrannhet i nya kliniska prov och att vidare utforska olika dimensioner om hur personalen upplever smärtbedömningen. Dessa metoder har framkommit av en tidigare studie dvs. Sjöström (1995). Metoden de har använt sig av i denna kvalitativa studie är fenomenografisk. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer där intervjuaren undersökte noggrant hur varje subjekt begrep fenomenet i frågorna. Sjuksköterskorna valdes noggrant ut baserat på erfarenhet och ålder. 10 stycken sjuksköterskor valdes ut från en postoperativ avdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Dessa sjuksköterskor hade en åldersfrekvens på och en arbetserfarenhetsfrekvens på 5,8 ±5,4 år. Sjuksköterskorna intervjuades vid fem olika tillfällen; en innan någon bedömning hade utförts, tre intervjuer utfördes efter tre olika bedömningstillfällen som hade utförts med tre olika smärtbedömningar och en avslutningsintervju. 30 postoperativa patienter medverkade i bedömningen. De fick mäta sin smärta medhjälp av en VAS-skala (Visual Analogue Scale) efter det fick sjuksköterskan komma in och göra den normala smärtbedömningen, som observerades. Sjuksköterskan fick sedan efter att ha lämnat rummet estimera patientens smärta med VAS-skalan och detta efterföljdes av en intervju. Sedan skedde en jämförelse mellan patientens och sjuksköterskans VAS värde. Svaren som utficks av denna studie jämfördes sedan med en tidigare studie (Sjöström, B 1995). Resultatet visar olika vägar som sjuksköterskorna använder sig av för att bemöta smärta och hur de kombinera dessa för att bedöma smärta. Ett annat huvudsakligt resultat som hittades var den minskade skillnaden mellan sjuksköterskans bedömning på VAS skalan jämtemot patientens egen bedömning på VAS skalan. Det verkar som vissa strategier skall undvikas om smärtbedömningens precision skall öka. 19

20 I första hand skall alla ha i minnet att smärta är ett subjektivt fenomen som gör att patientens egen beskrivning av den upplevda smärtan är avgörande. Sekundärt måste är att bedömning av smärta ska ske separerat från hänsyn till avdelningens praktiska beskaffenhet. Om bedömning blir en väsentlig del av skötseln så kommer det senare att påverkas negativt. Artikel 5 Mackintosh, C & Bowels, S (2000) The effect of an acute pain on nurses knowledge and beliefs about post-operative pain. Studiens syfte var att undersöka vad som händer med sjukvårdspersonalens kunskap och antagande av smärtomvårdnad när man inför en ny taktik för postoperativ smärtbedömning som APS (Acute Pain System). Metod: Studien är kvantitativ med en deskriptiv metod. Studien är en replikation av en tidigare studie som utfördes innan APS fanns. Båda studierna genomfördes på samma sjukhus i Yorkshire, England. Man använde sig av 120 enkäter som bestod av slutna frågor berörande sjuksköterskans bedömning av smärta, synpunkter angående smärtbehandling och specifik kunskap angående smärta. Resultat: 52,5 % svarade mot jämförande 61 % av den tidigare studien men detta gav ingen signifikantskillnad. Resultatet visade att någon form av förändring har skett mellan de två studierna men det kan inte relateras till APS. Studien visade förbättring inom alla områdena. Värdesättningen på patientens verbala rapport angående smärta hade ökat. En ökande positiv attityd gentemot smärtbedömnings instrument hade också skett. En överraskning i studien var att fler sjuksköterskor indikerade att patienter skulle känna en viss smärta efter ett ingrepp. Artikel 6. Manias, E (2003) Pain and anxiety management in the postoperativ gastro-surgical setting. Syftet med studien var att utforska hur sjuksköterskor klarade av patienters smärta och ångest i en gastro-kirurgisk miljö. Studien är kvalitativ med en empirisk metod. Sex sjuksköterskor som var involverade i patienterna på en av två gastro-kirurgiska avdelningar på ett sjukhus i Melbourne, Australien valdes slumpvist ut. Observationsperioden omfattade ett två timmars segment och sjuksköterskorna var observerade vid tre olika tillfällen. Man graderade sjuksköterskorna efter arbetserfarenhet. 18 omgångar av bedömningar utfördes och 73 patienter berördes som hade en ålders variation på år. Resultatet: För de medverkande sjuksköterskorna var patient bedömning en stor angelägenhet som påverkades av vilket bedömningssätt som användes, patientens medicinska status och operationstyp och patienternas självrapport av smärta eller oro. Kommunikationen med medarbetare och sjukhusets policy och protokoll påverkade även sjuksköterskans omvårdnad beträffande patienternas smärta och oro. Sjuksköterskan hade god kunskap om befintligt protokoll och policy. 20

21 Slutligen så gjorde sjuksköterskorna komplexa kliniska bedömningar som sträckte sig bortom administrationen av smärtstillande och ångestdämpande preparat. Studien konfirmerar betydelsen av att undersöka det komplexa i kliniska sammanhang där sjuksköterskan sköter smärta och ångest i postoperativ miljö. Artikel 7. Watt-Watson, J, Stevens, B, Garfinkel, P, Streiner, D & Gallop, R (2001) Relationship between nurses knowledge and pain management outcomes for their postoperativ cardiac patients. Syftet med denna studien var att undersöka förhållandet mellan sjuksköterskornas kunskap och om deras attityd beträffande smärta och utkomsten för postoperativa hjärtpatienters smärta och intaget av smärtstillande. Metod: En kvalitativ och kvantitativ studie med en blandning mellan deskriptiv, korreleringssubjekt design, användes för att undersöka följande frågor. 1. Har sjuksköterskor med större smärterfarenhet patienter som upplever mindre smärta och mer adekvat analgetika användande? 2. Varierar sjuksköterskors kunskap med deras ålder, utbildning, födelseplats eller sjukhusplacering? 94 sjuksköterskor valdes ut från fyra olika kardiovaskulära avdelningar, från tre olika universitetsanslutna sjukhus i Kanada. 225 koronarbypass opererade patienter medverkade i studien. Patienterna intervjuades på tredje postoperativa dagen angående sjuksköterskors smärthantering. Data insamlades under en femmånaders period. Resultat: Studien visar att det finns kritiska brister i kunskap och misstro om smärtbehandling. Detta var uppenbart hos alla sjuksköterskor. Patienter som rapporterade medelsvår till svår smärta fick enbart 47 % av deras tillskrivna analgetika. Patientens uppfattning av deras tillskrivna sjuksköterskas smärtresurser var inte positiv. Artikel 8. Chung, J, W.Y & Lui, J, C.Z (2003) Postoperative pain management: Study of patients level of pain and satisfaction with health care providers responsiviness to their reports of pain. Syftet med studien var att undersöka subjektet post-operativ smärtintensitet, den största upplevda smärtintensiteten och graden av smärtlindring. Tillfredställelsen med sjukvårdspersonalens respons på patientens rapport om dess smärta och nöjdhetsnivån bland subjekten, baserade på de specifika patienternas karaktär och den kliniska enheten där patienten fick vård. Även skillnaden mellan smärtintensitet och tillfredsställelsenivån syftades till att undersökas. Metod: En kvantitativ studie uppbyggd på enkäter som utfördes på ett 1200 bädds sjukhus i Hong Kong. Alla vuxna patienter som skulle få lokalanestesi kunde merverka i studien. Patientenkäten angående smärta hade utarbetats av American Pain Society och användes till att söka data om patientens smärta och tillfredställelse med smärtlindringen. 294 postoperativa patienter deltog. Av dessa var 141 män och 153 kvinnor som deltog och fyllde i 2 enkäter. 21

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD STEFAN NILSSON, FILOSOFIE DOKTOR OMVÅRDNAD, LEKTOR, BARNSJUKSKÖTERSKA Serious games och musikmedicin Miljö

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Från Novis till Expert

Från Novis till Expert Mentorsprogrammet för kommunala sjuksköterskor i Dalarna Från Novis till Expert Patricia Benner s modell en kort sammanfattning Från novis till expert 2012-01-09 Marie Olsen, Therese Granström, Lena Olai

Läs mer

Att leva med långvarig smärta - Patienters upplevelser och hantering av sin situation

Att leva med långvarig smärta - Patienters upplevelser och hantering av sin situation EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:15 Att leva med långvarig smärta - Patienters upplevelser och hantering av sin situation

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun BAKGRUND Större projekt i Umeå kommun under 2012 Smärtskattning med validerat instrument lågt Syfte: att införa ett instrument/arbetssätt

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

SMÄRTGUIDE. För dig som är amputerad

SMÄRTGUIDE. För dig som är amputerad SMÄRTGUIDE För dig som är amputerad Innehållsförteckning Förord Smärtguide för dig som är amputerad ISBN 91-89064-25-9 Redaktör: Gunilla Åhrén Illustratör: Lou-Lou Pettersson Layout & tryck: In Time AB

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

En litteraturstudie om sjuksköterskans pedagogiska roll vid farmakologisk smärtlindring av cancersjuka

En litteraturstudie om sjuksköterskans pedagogiska roll vid farmakologisk smärtlindring av cancersjuka Hälsa och samhälle MYTER ELLER BARA REN OKUNSKAP? En litteraturstudie om sjuksköterskans pedagogiska roll vid farmakologisk smärtlindring av cancersjuka Hans Oskarsson Martin Sundell Examensarbete i omvårdnad

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Smärta och behandling av smärta

Smärta och behandling av smärta Bakgrundsmaterial Smärta och behandling av smärta Göteborg den 8 oktober 2003 Svenska Smärtföreningen /i samarbete med Mundipharma INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är smärta?...3 2. Olika typer av smärta...3

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Namn: Kön: Ålder: Adress: Postadress: Telefon dagtid: Telefon kvällstid: Mobil: E-post: Högsta utbildning: Övrig utbildning: Nuvarande arbete/befattning: Nuvarande

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer