18 punkts programmet SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN. Enheten för fortbildning och utvecklingstjänster ÖVNINGSARBETE I IT INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "18 punkts programmet SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN. Enheten för fortbildning och utvecklingstjänster ÖVNINGSARBETE I IT INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN"

Transkript

1 SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN Enheten för fortbildning och utvecklingstjänster 18 punkts programmet ÖVNINGSARBETE I IT INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN Hösten- Våren Tina Norrman Eija Oja Maria Storbacka

2 INNEHÅLL INNEHÅLL INLEDNING BARNRÅDGIVNING Fakta och problem av idag Resultatet vi vill uppnå Hur gör vi MIELENTERVEYSTYÖ Nykytilanne Yhteistyön kehittämistarve Hoitoketju Moniammatillinen tiimityöskentely TANDVÅRDEN Mål Resurser idag Fördelning av resurser idag Arbetsfördelning i framtiden Framtidsutsikter Sammanfattning KÄLLOR

3 1 INLEDNING Social- och hälsovårdsministeriet har i en premoria ställt upp 18 rekommendationer för att trygga hälsovårdens framtid, denna är ett komplement till folkhälsoprogrammet Hälsa Premorian innehåller bl.a. beskrivningar om problem gällande tillgången av vård och vårdens kvalitet samt förnyande av servicestrukturer. Inom ramen för detta arbete har vi valt att gå närmare in på frågeställningar gällande kvalitetskontroller. Vi har för avsikt att ta upp synpunkter från tre olika områden; rådgivningen (förebyggande), tandvården och psykiatrin. Målet med kvalitetskontroll är att vårdprocessen förverkligas på ett effektivt sätt. Det finns många exempel på brister i kvalitet då det gäller hälsovården. Såväl möjligheterna till vård som vårdpraxis varierar stort i vårt land. Dessutom görs det många onödiga undersökningar och dessa blir dyra. Social- och hälsovårdsministeriet menar i sin premorian att många av dessa problem kunde avskaffas genom att förbättra informationsflödet, samarbetet och ledarskapet och genom att utveckla kvalitetssystem. 2 BARNRÅDGIVNING 2.1 Fakta och problem av idag Trots många förändringar inom hälsovården har nyttan och nödvändighet med rådgivningar aldrig ifrågasatts. Även här har man dock sett av förändringar som bottnar i knappa personalresurser. Under de senaste åren har det ute i kommunerna gjorts en stor mängd lokala utvecklings- och kvalitetsarbeten inom rådgivningsverksamheten. Men det har länge varit endast tack vare slumpen om dessa förbättringar spridit sig från kommun till kommun. För att få en helhetsbild av rådgivningsarbetet och som ett stöd för kommunerna har Social- och hälsovårdsministeriet gett ut en landsomfattande premoria om hur man kan ordna rådgivningsverksamhet i kommunerna. (SHM, 2003:7) Till rådgivningens allmänna målsättning hör bl.a. att barnens hälsotillstånd förbättras och att familjernas välbefinnande ökar. Trots att vi i Finland har kommit en god bit på 3

4 väg bl.a. vad gäller minskad dödlighet bland barn och unga finns det fortfarande många utmaningar i det förebyggande arbetet. (SHM, 2003:7) Då man ser på rådgivningsverksamheten kan man konstatera att barnet/familjen står i centum och man från rådgivningens sida har många kontakter till andra områden som t.ex. fysioterapin, special sjukvården och sociala sidan. Men ett problem idag är att kommunikationen mellan dessa olika specialområden i många fall är kronglig. Möjligheterna till en god kommunikation ute på fälten varierar, endel har möjlighet att använda datorer medans andra får hålla sig till andra kommunikationsmedel. För att inte sedan tala om att det skiljer mellan befintliga dataprogram, dels mellan olika organisationer men också kommuner emellan. Ett annat problem i dagens läge är att det inte finns tillräckliga resurser att erbjuda stöd åt familjer så länge problemen är lindriga eller medelsvåra. Inom många organisationer är situationen den att man inte utnyttjar de möjligheter som finns då det gäller användande av nätverkskommunikation. Det som datorerna idag används till inom många organisationer är inom administrativa uppgifter så som uppgörande av arbetslistor, statistik och olika typer av beställningar. Också litteraturen beskriver detta problem. Det finns en otalig mängd med PC:n ute på fälten men systemen är olika vilket försvårar kommunikationen mellan olika organisationer. (Bemmel & Musen, kap.5) 2.2 Resultatet vi vill uppnå Det finns ett antal nationella program som kan ses som utgångspunkter för ett utvecklat samarbete mellan olika yrkesgrupper. De mest centrala är folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, Nationella projektet för säkrandet att hälsovårdens framtid, Kommunalförbundets barnpolitiska program och statsrådets principbeslut om Varhaiskasvatuksen linjaukset. I Hälsa 2015 säger man bl.a. att samarbetet mellan staten, kommunerna, föreningar och näringslivet borde utvecklas på ett sätt som stöder familjerna och som bättre passar ihop barnfamiljernas och arbetslivets behov. (STM, 2003:7) Inom rådgivninsverksamheten fungerar man på många olika nivåer. På hälsocentralnivån strävar man bl.a. till att ordna och koordinera rådgivningens service 4

5 och övriga stödformer för familjen. Alltså kan vi säga att det resultat vi inom rådgivningsverksamheten strävar till är att genom ett mångprofessionellt samarbete, med en optimal kommunikation öka hälsan och välbefinnandet för familjerna. (SHM, 2003:7) 2.3 Hur gör vi För att trygga barnfamiljernas hälsa och välbefinnande på 2000-talet finns det nya kunskaper och arbetsmetoder som ger möjligheter att vidare utveckla rådgivningsverksamheten och det mångprofessionella samarbetet. Ett mångprofessionellt teamarbete, med ett tätt samarbete mellan dagvård, skola, familjerådgivning, psykologer, tal-, fysio-, närings- och ergoterapeuter, socialarbetare m.fl., kräver såväl motivation och kunskap som en lång inkörning. Det bästa skulle vara om man kunde förena alla dessa under ett och samma tak, men detta är inte alltid möjligt. Teamarbetet framskrider bl.a. genom att skapa gemensamma mål och spelregler och genom att känna till varandras arbete. Olika arbetsgrupper har olika utgångspunkter, kulturer och yrkesspråk detta leder lätt till spänningar, en lösning kunde vara gemensam skolning och klara regler och förhållningssätt. Alltså behövs det en bra planering, regelbundna träffar och en optimal kommunikation. (SHM, 2003:7) Kommunikationen är a och o för klienten, speciellt i situationer då många parter är inblandade. Men då det gäller kommunikationen mellan olika organisationer finns det många problem. Ofta kan kvaliteten på den information som finns vara skral och all tillgänglig information som finns är inte införd, detta kan leda till onödiga tester och en ökad kostnad. I ett optimalt fungerande system kunde en kvalitativt införd information användas på ett sätt som både skulle spara tid och pengar men också garantera klienterna en bättre service. Man frågar sig varför dessa problem finns då det i många fall redan finns utvecklade kommunikationssystem? (Bemmel & Musen, Kap.5) 3 MIELENTERVEYSTYÖ 5

6 Tarkoituksena on tarkastella mielenterveyspotilaan hoitoon pääsyä. Mielenterveystyössä laitosten hajauttaminen on toteutettu, mutta avopalveluja ja ehkäisevää työtä ei ole kehitetty riittävästi eikä vastaavasti siihen tarvittavan henkilöstön määrä ole lisätty. On panostettava parempaan yhteistyöhön sosiaalihuollon, perusterveydenhuollon ja erikoissairaanhoidon välille. Tarkoituksena on myös liittää moniammatillinen tiimityöskentely mielenterveyspotilaiden hoitoon ja kuntoutukseen, sekä pohtia sitä miten tiimityötä mallinnetaan ja miten sitä voitaisiin tukea tiedonsiirron eri toteutuksilla. 3.1 Nykytilanne Mielenterveyskuntoutuksen toteutumisesta ja kattavuudesta terveydenhuollossa ja sosiaalitoimessa on tilastojen perusteella vaikea saada kokonaiskuvaa. Arvioinnin vaikeutena on se, että ei ole olemassa yhtenäistä, helposti saatavilla olevaa tietoa. Käsitteenä kuntoutus on tulkinnanvarainen ja kuntoutuksen erottaminen hoidosta on sopimuksenvaraista. Kuntoutus on toisaalta useiden ammattiryhmien työhön kuuluva työote, jota on vaikea kuvata tilastojen avulla. Myöskään yhteistyöstä, sen toimivuudesta tai työn- ja vastuunjaosta ei ole kartoitettua tietoa (STM 2002:7). Mielenterveyspalvelujen laatusuosituksessa (STM 2001:9) on suositukset hoitoonpääsystä, mutta Mielekäs elämä -selvityksen (2000) mukaan kuntien palvelut ovat eri tasoisia, resurssit, palveluvalikoimat ja palvelujen saatavuus vaihtelevat, kuntoutusketjujen ja yhteistoimintamallien olemassaolo vaihtelee. Hoitoonpääsyn joustavuus, nopeus sekä hoidon jatkuvuus vaihtelevat (STM 2002:7) On helppo seurata paljonko potilaita on leikkausjonoissa, mutta mistä tiedämme kuinka paljon kirjaamatonta kysyntää on esimerkiksi mielenterveyspalveluissa ja perusterveydenhuollossa. Tämä kysyntä saataisiin näkyväksi kirjaamalla aina asiakkaiden ensimmäinen yhteydenotto terveydenhuollon yksikköön. Yhteyden saamisen vaikeus on yksi julkisten terveyspalvelujen suurimmista ongelmista. Asiakkaat joutuvat odottamaan puhelimessa kohtuuttomia aikoja eivätkä aina pääse asiaansa esittämään. Puhelimen äärestä olisi löydyttävä terveydenhuollon ammattilainen joka osaa kysyä ja aavistaa oikeat asiat ja kirjattava ne. Tulevaisuudessa puhelin- ja 6

7 verkkoneuvonta lisäävät merkitystään. Stakes on suunnittelmassa avohoidon tilastouudistusta, jolloin myös käyntilukujen seuraaminen olisi alueellisesti ja valtakunnallisesti toimivaa (Myllymäki, K. 2004, 6.) Haarakankaan ja Seikkulan (1999, ) mukaan psykoosipotilaiden tarpeenmukaisen hoidon toteutumisprosessi käytännössä tapahtuu hoidollisten järjestelyiden avulla: Ajasta sinänsä on tullut yhtä tärkeä hoidon osatekijä kuin psykologisesta ymmärryksestä. Ryhmätyö alusta alkaen potilaan perheen ja sosiaalisen verkoston kanssa yhteisissä terapiatapaamisissa tai hoitokokouksissa, joihin osallistuvat potilas, perheenjäsenet sekä hoitotahojen edustajat (Haarakangas & Seikkula 1999, 149.) Hoitoprosessin psykologisen jatkuvuuden takaaminen eri hoitomenetelmien kesken ja jatkuva seuranta ovat keskeisiä kysymyksiä silloin kun puhutaan erityisesti julkisen sektorin mielenterveyspalveluista. Erityisesti painotetaan sitä, että on kyse hoidon psykologisen jatkuvuuden takaamisesta, ei esimerkiksi asiakirjojen kulun valvonnasta (Haarakangas & Seikkula 1999, ). 3.2 Yhteistyön kehittämistarve Yhteistyö ja verkoston luominen eri hallinnonalojen toimijoiden kesken on välttämätöntä. Olennaista on kaikkien toimijoiden sitominen kuntoutujan kuntoutussuunnitelmaan. Yhteistyötä tulee paikallisen työn ohella kehittää yli hallintoja kuntarajojen alueellisesti ja valtakunnallisesti (STM 2002:9). Erikoissairaanhoidon ja perusterveydenhuollon tiedonkulun kanavaa, lähetehoitopalaute-järjestelmää, on kritisoitu hitaudesta ja puutteellisesta vuorovaikutteisuudesta. Tehokkaamman yhteistoiminnan avuksi on kehitetty sähköisiä lähete-palaute järjestelmiä ja muita raportointijärjestelmiä. Myös sosiaali- ja terveystoimia on tuotu lähemmäksi toisiaan. Asiakkaat ovat usein samoja ihmisiä, joten toimintojen yhdistäminen olisi järkevää. Palvelumuotojen ja käytössä olevien tietojärjestelmien erilaisuus sekä lainsäädäntö ovat kuitenkin esteitä tiivimmälle yhteistyölle (Saranto & Korpela 1999, ). 7

8 3.3 Hoitoketju Hoitoketju on käsitteellinen työkalu, jolla eri ongelmia voidaan työstää. Ongelmia aiheutuu potilaalle, työn tekemiselle ja hallinnolle. Näistä kahdesta on syntynyt kaksi eri hoitoketjun käsitettä. Organisaation sisäinen hoitoketjun käsite painottaa tiedon käyttöä toimintasuunnittelun ja ja moniammatillisen yhteistyön pohjana. Se tähtää prosessien ennakoivaan suunnitteluun toimintojen standardoinnin kautta ja tarkoituksena on saavuttaa parannuksia hoitopalvelujen laadussa ja tehokkuudessa toimintaa mallintamalla. Tietojärjestelmillä voi olla merkittävä rooli mallin toteutumisessa. (www.vtt.fi/aut/tau/hanska/julkaisut/kajaaninpaperi.pfd). Hoitoketju voidaan mallintaa elektronisesti ja saattaa kaikkien asianosaisten käyttöön. Etuina on samanaikainen käytettävyys useassa eri pisteessä, sama versio kaikkien käytettävissä, potilaskohtainen räätälöinti on helpompaa, poikkeamien rekisteröinti ja tilastointi on helpompaa, resurssien allokointi helpottuu, hoidon tavoitteiden ja aikataulun tunteminen helpottaa hoidon ammattilaisten ja potilaan sitoutumista hoitoprosessiin. Elektronisesti toteutettu hoitosuunnitelma olisi rakennettava niin, että järjestelmän kautta on mahdollista varata esim. laboratorioaikoja, erikoislääkäriaikoja jne. Elektronisen hoitoketjun haittoja on mm. mahdolliset tekniset ongelmat, jolloin dokumentti ei ole käytössä sekä ongelmat tietoturvassa. Parhaiten tämä malli on sovellettavissa esim. sairaalassa. (www.vtt.fi/aut/tau/hanska/julkaisut/kajaaninpaperi.pfd) Organisaatiorajat ylittävä hoitoketjun käsite tähtää potilaan koko hoitoketjun integrointiin niin yhden organisaation sisällä kuin useampien organisaatioiden kesken. Kerätyn tiedon tulisi siis olla seuraavan organisaation käytettävissä potilaan siirtyessä sinne. Näkökulma on potilaskeskeisempi ja tavoitteena on kokonaiskäsityksen saaminen tietyn terveysongelman ratkaisuun liittyvien hoitotoimenpiteiden sarjasta ja organisaatioiden saumakohtien tasoittamisesta. Oleellista on että jollain on etukäteen määrätty seurantavastuu yksittäisen potilaan hoitoketjusta. Tietojärjestelmät ovat olennainen osa hoitoketjun idean toimeenpanossa. Saavutettavia etuja ovat esim. ajantasainen potilasta koskeva tieto on saatavilla useammassa terveydenhuollon 8

9 organisaatiossa ja vältytään päällekkäisiltä kokeilta ja toimenpiteiltä, tieto siirtyy paikasta toiseen, ei potilas. (www.vtt.fi/aut/tau/hanska/julkaisut/kajaaninpaperi.pfd). Tiedonkulku sekä yhteistyö eri yksiköiden välillä nousee tällöin oleelliseksi. Tietojärjestelmätasolla tämä johtaa erillisten järjestelmien tietynasteiseen integraatioon ja ongelmat liittyvät tietosuojaan sekä potilastiedon keruuseen, varastointiin ja vaihdon standardointiin. Terveydenhuoltosektorin tietojärjestelmien yhtenäistäminen onnistuu vain poliittisen konsensuksen kautta sekä kansallisella tasolla tahtoon luoda edellytykset tietojärjestelmien yhtenäistämiselle esim. lainsäädännön kautta. Järjestelmäintegraation kustannusten pitää olla pienemmät kuin saavutettavat hyödyt, jotta olisi järkevää investoida uusien toimintatapojen opetteluun ja järjestelmämuutoksiin (www.vtt.fi/aut/tau/hanska/julkaisut/kajaaninpaperi.pfd). 3.4 Moniammatillinen tiimityöskentely Moniammmatillisen tiimityön toiminnan rakentamiseen vaaditaan ryhmätyötaitojen ja vuorovaikutustaitojen kehittämistä. Tiimi tarvitsee työvälineitä työn sisällön yhteiseen tarkasteluun ja ammattitaitonsa levittämiseen (Mustonen, M. 1995, 83.) Voisiko tietokoneen avulla tuettu yhteistoiminnallinen työskentely (CSCW=Computer Supported Cooperative Work) tukea moniammatillista tiimityöskentelyä mielenterveyspotilaiden hoitoon pääsemiseksi ja sen turvaamiseksi? Toiminta tällä alalla tunnetaan ryhmäpalvelun tai tietokoneen avulla tuetun yhteistoiminnallisen työskentelyn käsityksistä. Asiaa tutkinut Ellis määrittelee ryhmäpalvelun tietokonepohjaiseksi järjestelmäksi joka tukee ihmisryhmiä jotka ovat sitoutuneet yhteiselle asialle tai päämäärälle ja joka mahdollistaa kohtaamispaikan jaettuun ympäristöön. Ryhmäpalvelu viittaa todellisiin tietokonepohjaisiin järjestelmiin. Käsitys CSCW:stä viittaa tutkimuksiin ryhmäpalvelun välineistä ja tekniikoista ja myös niiden psykologisista, sosiaalisista ja organisatorisista vaikutuksista (www.telekooperation.de/cscw/cscw.html). 9

10 Wilsonin mukaan CSCW on yleiskäsite joka yhdistää ymmärryksen siitä, miten ihmiset toimivat ryhmissä joissa on tietokoneverkoston mahdollistava teknologia ja yhdistetty laitteisto, ohjelmisto ja tekniikka. CSCW:n avainasioita ovat ryhmätietoisuus, monikäyttöliittymä, yhteinen ja yksimielinen kontrolli, kommunikaatio ja ryhmän tasavertaisuus, jaettu tietotila ja heterogeenisen avoimen ympäritön tuki, joka yhdistää olemassa olevat yksittäiskäyttösovellutukset. CSCW järjestelmät jaotellaan usein ajan tai paikan mukaan: Paikallisesti käytettynä samanaikaisesti tai eriaikaisesti tai eri paikkojen välisesti (www.telekooperation.de/cscw/cscw.html). 4 TANDVÅRDEN Inom ramen för 18 punkts programmet tänkte jag ta upp kösituationerna inom tandvården och hur de har förändrats. Jag skulle vilja ta reda på om de mål som satts upp har förverkligats och om målen är realistiska att uppnå inom den närmaste framtiden. Min tes är att alldeles för lite resurser finns för att det skall vara möjligt att förkorta vårdköerna med de medel som finns idag. Olika beslut som fattats de senaste åren tynger samhället ekonomiskt. Dessutom råder en obalans (tror jag!) mellan den privata sektorn och den offentliga sektorn. Hälsocentralerna har för mycket arbete och de privata står utan arbete. Hur skall man lösa detta så att båda parter är nöjda och så att det finns en balans inom tandvården, så att alla har möjlighet att få vård inom rimlig tid? Finns det utbildad personal? Är fördelningen mellan personalen den rätta eller finns det effektivare system? Är arbetsfördelningen effektiv och ekonomisk? 4.1 Mål Då riksdagen för två år sedan godkände den nya tandvårdsreformen, var det tänkt att ungefär hälften av den vuxna befolkningen skulle skötas på privata marknaden och hälften inom den offentliga sektorn. Det centrala i tandvårdsreformen är för patienterna att alla får subventionerad tandvård fr.o.m

11 Jäsentilasto 2002 Tehyn AO:stoon kuuluvat jäsenet Nimikkeittäin / sopimusaloittain Kunta Valtio Yksit Yrittäjä Muutos Hammashoitaja Hammashuoltaja Osaston hammashoitaja Erikoishammash Ylempi hammash Suuhygienisti Vastaava hh Vastaava hh ahu Källa: Lukumäärät ammattiryhmittäin suuralueilla (työikäiset) Lähde: STAKES Terveydenhuollon ammattihenkilöt Resurser idag Den fanns det 4658 tandläkare och 1151 tandhygienister som aktivt arbetade i Finland. Under åren 2001 och 2002 skedde en 7-8 % ökning av tandvårdspersonal på hälsocentralerna. År 2003 är endast en liten resursökning på kommande till HVC:erna. År 2003 räknar man med att det finns ca 2200 tandläkare på hvc och år 2000 var de ca Heltidsarbetande tdl ca 2100 och deltidsarbetande ca 600. Enligt nyheterna på radio idag den är antalet tandläkare i Finland större än i de flesta EU-länder. Finland har ca 50% fler tandläkare per antalet invånare än i andra länder Fördelning av resurser idag I en rapport gjord av Stakes, tyckte de intervjuade tandläkarna vid hvc att frågor som har med organisering av bl.a. tandvård för äldre var viktiga och att den på många ställen inte var ordnad över huvudtaget. Inte heller hemsjukvården eller de privata och 11

12 offentliga anstalterna för åldringar hade ordnats tillräckligt ekonomiskt eller heltäckande. Tandläkarna saknade en utvärdering om hur åldringstandvården skulle kunna förverkligas så ekonomiskt och effektivt som möjligt. En tandläkare ansåg att ekonomiska uträkningar inom tandvården gjorts alldeles för lite. Han saknade en utredning om hur tandvården påverkar statsekonomin. I utredningen borde man ta hänsyn till branschens omsättning, antal utbildning av arbetskraft och direkt och indirekt inverkan på arbetskraften Arbetsfördelning i framtiden Många intervjuade vid hvc:erna saknade forskning om organisationen av arbetet genom bra arbetsfördelning yrkesgrupperna emellan.en långt förverkligad arbetsfördelning skulle enligt de intervjuade kunna hittas genom en så mångsidig och en arbetsgrupp bestående av flera yrken. Vanligtvis finns det på en tandläkarmottagning: tandläkare, tandskötare, tandhygienister och assistenter i instrumentvården och receptionen. Man borde undersöka utnyttjande av andra yrkesgrupper också. Man ville ha utredningar om ekonomisk vinning genom samarbete inom t.ex. instrumentvård, tidsbeställning och dejourering. För det första ville man veta hur produktiviteten påverkade av att tandläkaren skulle arbeta ensam (utan sköterska). För det andra ville man veta om patienterna skulle godkänna/ acceptera att någon annan är tandläkaren skulle utföra vården. För det tredje ville man veta om kvaliteten skulle bibehållas. Klarar en tandskötare av att utvärdera vårdbehovet och risken att insjukna i sjukdom och bibehålls renhetsgraden eller aseptiken på lika hög nivå när man jobbar ensam? Är delegering av arbetet tandskötare ekonomiskt i längden? Detta är frågor som fortfarande är obesvarade och få tandläkare är beredda på att ge ifrån sig sina patienter. (www.stakes.fi/finohta/raportit/oo6/r006f.html, Suun terveydenhuollon teknologia, Raili Vehmanen FinOHTAn raportti 6, 1997) 4.3 Framtidsutsikter Tandläkarförbundet har nu gått ut med en önskan om realism i fördelningen av tandvården mellan den privata och offentliga sektorn. Man vet att det är eller har varit rusning till en del hälsocentraler, men ingen statistik finns på det och varken hvc- 12

13 tandläkare eller privattandläkare har någon skyldighet att rapportera om kösituationen. Därför är det också svårt att göra någon direkt formel för hur arbetsfördelningen borde organiseras. Man vet också att det egentligen finns tilllräckligt med resurser men att de är ojämt fördelad t.ex. mellan landsbygd och tätort. I norra och östra Finland råder det störst brist på personal. Källa: jasenpalvelut.hammasll.fi/liitto/tilastoja/lkmtietoja.asp Ennuste vuoteen 2030 hammaslääkärimäärästä 4.4 Sammanfattning Om man skulle föra statistik på patienterna på både den privata marknaden och den offentliga skulle det vara lätt att räkna ut hur fördelningen av arbetskraft skulle organiseras effektivt. Såsom det är nu dokumenteras det alltför bristfälligt för att man skall kunna visa nånting svart på vitt. 13

14 KÄLLOR van Bemmel, J.H. & Musen, M.A. ( ). Handbook of Medikal Informatics. Social- och hälsovårdsministeriet. (2003). Lastenneuvolatoiminnan asiantuntijatyöryhmän muistio. Opas lastenneuvolatoiminnan järjestämiseksi kunnissa. 2003:7 Haarakangas, K & Seikkula, J Psykoosi uuteen hoitokäytäntöön. (1. Painos). Helsinki: Tammi. Korpela, M & Saranto, K Tietotekniikka ja tiedonhallinta sosiaali- ja Terveydenhuollossa. (1.painos). Porvoo: WSOY (Suun terveydenhuollon teknologia, Raili Vehmanen FinOHTAn raportti 6, 1997) jasenpalvelut.hammasll.fi/liitto/tilastoja/lkmtietoja.asp FNB: nyheterna 14

PALLIATIVA POLIKLINIKEN

PALLIATIVA POLIKLINIKEN PALLIATIVA POLIKLINIKEN Palliativa poliklinikens verksamhet har som avsikt att ge hjälp med en symtomatisk samt heltäckande vård då när sjukdomen ej mera går att bota. Detta betyder smärt- samt symtomlindring,

Läs mer

Rapport från referensgruppen för äldreomsorg

Rapport från referensgruppen för äldreomsorg Sverigefinska rådet i Göteborgs stad 2015-02-11 Rapport från referensgruppen för äldreomsorg 10-punktsprogrammet (bilaga) o Hur är situationen för koordinatortjänsten? o Gruppen har fått kännedom om att

Läs mer

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014

TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014 THL 1852/5.09.00/2014 LIITE THL /Tietopalvelut-osasto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 30 Nimenselvennys 00271 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2015 mennessä TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO

Läs mer

IT och akutvård. SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN Sektorn för fortbildning

IT och akutvård. SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN Sektorn för fortbildning SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN Sektorn för fortbildning IT och akutvård Arbete i IT inom social- och hälsovård Hösten 2003 Respondenter: Linda Sundvik & Kim Yli- Pelkola Utbildningsprogram: Ledraskapsutbildning

Läs mer

Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015

Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015 Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015 Elev- och studerandevård Elev- och studerandevårdslagen (1287/2013) i kraft 1.8.2014»

Läs mer

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS (MAGNET s. 126 ) RUB2 1. SUORA SANAJÄRJESTYS (S + P + Kie (= Li) + P + O + T + P + A) S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll Kim ei halua soittaa

Läs mer

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA

Läs mer

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti joulukuu 2008 StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2009 mennessä TOIMEENTULOTUEN ENNAKKOTILASTO 1.1. 31.12.2008 Tällä

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Myyntiluvan haltija Caballo B.V.,Leysendwarsstraat 26, NL-4901 PG Oosterhout, Alankomaat

PAKKAUSSELOSTE. Myyntiluvan haltija Caballo B.V.,Leysendwarsstraat 26, NL-4901 PG Oosterhout, Alankomaat PAKKAUSSELOSTE Tämä pakkausseloste sisältää tärkeää tietoa Twinhip Vet.- pastasta. Lue se huolellisesti ennen valmisteen käyttöä. Jos olet epävarma valmisteen oikeasta käytöstä, ota yhteyttä eläinlääkäriisi

Läs mer

1 (4) Tekninen ja ympäristövirasto. Ympäristölautakunta hyväksynyt: xx.xx.xxxx LIITE 1. Astuu voimaan: 1.1.2016

1 (4) Tekninen ja ympäristövirasto. Ympäristölautakunta hyväksynyt: xx.xx.xxxx LIITE 1. Astuu voimaan: 1.1.2016 Hangon kaupunki Tekninen ja ympäristövirasto Asemakaavan ja tonttijaonmuutoksista perittävät maksut 1 (4) Ympäristölautakunta hyväksynyt: xx.xx.xxxx LIITE 1 Astuu voimaan: 1.1.2016 1. Asemakaavamuutoksista

Läs mer

Till riksdagens talman

Till riksdagens talman SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 1035/2012 rd Avskaffandet av kopplingen mellan medicinsk rehabilitering och handikappförmåner Till riksdagens talman Enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och

Läs mer

LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009

LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009 LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009 Kort sammandrag av gruppverkstäder / Ryhmätyöpajojen lyhyt yhteenveto En ideal arbetsmiljö / Ihannetyöympäristö Assistent / Avustaja överlärare

Läs mer

ändringar efter 1.1. 2015

ändringar efter 1.1. 2015 www.slc. Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter 1.1. 2015 Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1 www.slc. Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av

Läs mer

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Mustasaaren kunta Seija Väre 12.6.2012 Fjärdkär kalastaja- ja yrittäjäkysely 12.6.2012 1 (4) SISÄLTÖ 1 JOHDANTO... 2 2 KYSELYN TOTEUTUS... 2 3 KYSELYN

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014

Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014 Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) 383 Kaj / Den av ledamoten Juha Hakola väckta motionen om automatisk trafikövervakningsutrustning i Kajsaniemigatans område Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE Marfloquin vet 20 mg/ml injektioneste, liuos naudoille (vasikat) ja sioille 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE, JOS ERI

Läs mer

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI VETOQUINOL S.A, B.P. 189, Magny-Vernois, F-70204 LURE

Läs mer

Lucia. Vi firar lucia på skolan onsdagen den 12/12 kl. 9.00. Alla föräldrar är välkomna att delta. Vi bjuder på luciafika i klassrummen.

Lucia. Vi firar lucia på skolan onsdagen den 12/12 kl. 9.00. Alla föräldrar är välkomna att delta. Vi bjuder på luciafika i klassrummen. Eskilstuna december 2012 Hej alla elever och föräldrar! Lucia. Vi firar lucia på skolan onsdagen den 12/12 kl. 9.00. Alla föräldrar är välkomna att delta. Vi bjuder på luciafika i klassrummen. Stängningsdagar.

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:3 Nr 3 Överenskommelse mellan konungariket Sverige och republiken Finland om skötseln av riksgränsen mellan

Läs mer

BIO FIX UNDERSÖKNING. 1. Allmänt

BIO FIX UNDERSÖKNING. 1. Allmänt BIO FIX UDERSÖKIG 1. Allmänt Enkäten har förverkligats som webbenkät under tiden 15.1 15.4.213 samt som pappersenkät vid Bio Fix filmvisningar under samma period. Syftet med enkäten är i första hand att

Läs mer

Kaivosviranomainen Gruvmyndigheten

Kaivosviranomainen Gruvmyndigheten Turvallisuus- ja kemikaalivirasto Kaivosviranomainen Gruvmyndigheten Tornionjoen vesiparlamentti Tornedalens vattenparlament Äkäslompolo 26.10.2012 2 TUKES SÄKERHETS- OCH KEMIKALIEVERKET Nationell övervakningsmyndighet

Läs mer

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP

UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP UTVECKLINGEN AV BEDÖMNINGSPRAXIS SKRIFTLIGA KUNSKAPER ARGUMENTERANDE GENRE ATTBLOGGAI GRUPP ROKK-projektet 20.5.2015 Sari Hanska-Aare Camilla Jauhojärvi-Koskelo Tiina Männikkö STRUKTUREN Våra mål Nya bedömningskriterier

Läs mer

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9 Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.

Läs mer

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 Tid/aika: Må/Ma 8.12.2014 kl./klo 11.00 Plats/Paikka: Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Närvarande/Läsnä: Peter Boström, ordf./pj. Carola

Läs mer

Lukion kemiakilpailu 11.11.2010

Lukion kemiakilpailu 11.11.2010 MAL ry Lukion kemiakilpailu/avoinsarja Nimi: Lukion kemiakilpailu 11.11.2010 Avoin sarja Kaikkiin tehtäviin vastataan. Aikaa on 100 minuuttia. Sallitut apuvälineet ovat laskin ja taulukot. Tehtävät suoritetaan

Läs mer

PÄÄKAUPUNKISEUDUN RUOTSINKIELISTEN PALVELUJEN KEHITTÄMISTOIMENPITEET

PÄÄKAUPUNKISEUDUN RUOTSINKIELISTEN PALVELUJEN KEHITTÄMISTOIMENPITEET 1(6) Asia 5 / Liite 1 Tilannekatsaus 26.5.2009 PÄÄKAUPUNKISEUDUN RUOTSINKIELISTEN PALVELUJEN KEHITTÄMISTOIMENPITEET Toimenpide 1: Ruotsinkielisiä sähköisiä palveluja kehitetään osana pääkaupunkiseudun

Läs mer

HAUDANHOITOMAKSUT - GRAVSKÖTSELAVGIFTERNA. haudan leveys ja/tai m 2 gravens bredd och/eller m 2 HAUTAKUMPUALUEET - GRAVKULLEOMRÅDENA

HAUDANHOITOMAKSUT - GRAVSKÖTSELAVGIFTERNA. haudan leveys ja/tai m 2 gravens bredd och/eller m 2 HAUTAKUMPUALUEET - GRAVKULLEOMRÅDENA HAUTAOHOITORAHASTO GRAVVÅRDSFONDEN HINNASTO 2014 PRISLISTA HAUTAKUMPUALUEET - GRAVKULLEOMRÅDENA Hoito nurmella ja kukilla - Skötsel med gräs och blommor 1 v/år 1 2,5 m 2 102 105 2 5,0 m 2 136 138 3 7,5

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Inaktivoitu, adjuvanttia sisältävä Mycoplasma hyopneumoniae -rokote.

PAKKAUSSELOSTE. Inaktivoitu, adjuvanttia sisältävä Mycoplasma hyopneumoniae -rokote. PAKKAUSSELOSTE Stellamune Mycoplasma vet injektioneste, emulsio Inaktivoitu, adjuvanttia sisältävä Mycoplasma hyopneumoniae -rokote. 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Axilur vet 250 mg tabletti

PAKKAUSSELOSTE. Axilur vet 250 mg tabletti PAKKAUSSELOSTE Axilur vet 250 mg tabletti 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI Myyntiluvan haltija: Intervet

Läs mer

Kulutukseen luovuttajat. apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat. Överlåtarna för förbrukning

Kulutukseen luovuttajat. apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat. Överlåtarna för förbrukning Erityisluvat Kulutukseen luovuttajat apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat Specialtillstånd Överlåtarna för förbrukning apoteken sjukhusapoteken läkemedelspartiaffärerna läkemedelsfabrikerna

Läs mer

Mustionjoen kalateiden vesiluvat jo haussa yhteistyössä vesistövisiosta totta

Mustionjoen kalateiden vesiluvat jo haussa yhteistyössä vesistövisiosta totta Mustionjoen kalateiden vesiluvat jo haussa yhteistyössä vesistövisiosta totta Mustionjoen kalateiden rakentaminen on edennyt vesilupien hakuvaiheeseen. Myös lohikalojen palauttamiseksi ja raakkujen tulevaisuuden

Läs mer

Ruotsinkielinen lastenkulttuuri pääkaupunkiseudulla Yhteenveto Tausta Kansallinen vastuu

Ruotsinkielinen lastenkulttuuri pääkaupunkiseudulla Yhteenveto Tausta Kansallinen vastuu Yhteenveto Ruotsinkielinen lastenkulttuuri pääkaupunkiseudulla Tarjonnan ja toimintaedellytysten selvitys ja kartoitus Sydkustens landskapsförbund r.f. 2012 Malin Leppänen Tausta Sydkustens landskapsförbund

Läs mer

Planering och ledning av äldreomsorgen

Planering och ledning av äldreomsorgen Planering och ledning av äldreomsorgen Harriet Finne-Soveri, docent i geriatri Enheten för äldreservice,enhetschef Institutet för hälsa och välfärd 2010-09-23 Presentationens Namn / Faktor 1 Hälsningar

Läs mer

Mega T ASENTOHOITOTYYNY

Mega T ASENTOHOITOTYYNY Mega T ASENTOHOITOTYYNY T-mallinen asentohoitotyyny moneen käyttöön Tukityynyksi niin vuoteeseen kuin esim. geriatriseen tuoliin Likaa hylkivä, läpäisemätön hygieniapäällinen VAKIOKOKO 80 x 60 cm MATERIAALIT

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Porcilis Parvo vet. injektioneste, suspensio

PAKKAUSSELOSTE. Porcilis Parvo vet. injektioneste, suspensio PAKKAUSSELOSTE Porcilis Parvo vet. injektioneste, suspensio 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI Myyntiluvan

Läs mer

Pärmbild - Kansikuva. www.katjauitto.fi

Pärmbild - Kansikuva. www.katjauitto.fi I dessa tider är det lugnande att vara kund i en bank som står på egna ben. Näinä aikoina on rauhoittavaa olla asiakkaana pankissa, joka pärjää omillaan. Som kund eller ägarkund hos andelsbanken kan du

Läs mer

Vad innebär valfrihet för mig

Vad innebär valfrihet för mig Vad innebär valfrihet för mig Enligt utkastet till lag om valfrihet 21.12.2016 1 21.12.2016 Valfrihet är en del av social och hälsovårdsreformen Syftet med social och hälsovårdsreformen är att se till

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA!

TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA! 1 Enkät vid September Open Företagsmässan 14.9.2013 Svaren på enkäten: 163 st TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA! 1) Vilken fråga är den viktigaste för Kimitoön just nu, enligt dig? Mikä

Läs mer

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND Bästa åhörare, mina damer och herrar, jag är väldigt glad att få vara här i dag och delta

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Cuplaton 100 mg kapseli, pehmeä

PAKKAUSSELOSTE. Cuplaton 100 mg kapseli, pehmeä PAKKAUSSELOSTE Lukekaa tämä pakkausseloste huolellisesti, koska se sisältää tärkeää tietoa lääkkeestä. Tätä lääkettä voi ostaa ilman reseptiä itsehoitoon. Lääkettä tulee käyttää huolellisesti ohjeen mukaan,

Läs mer

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)

Läs mer

Sammandrag av respons om utkastet till grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen

Sammandrag av respons om utkastet till grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen Utbildningsstyrelsen Sammandrag av respons om utkastet till grunderna för läroplanen för påbyggnadsundervisningen 16.6.2014 Halinen Irmeli Respons om utkastet till grunder för läroplanen för påbyggnadsundervisningen

Läs mer

Vad innebär socialoch

Vad innebär socialoch Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen

Läs mer

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA)-PROJEKTET Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA Socialarbetaren arbetar

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Pirjo-Liisa Kotiranta Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 5.5.2009 Översättning: Daniel Enbacka. Vad är ett hjälpmedel? Hur får man tag på hjälpmedel?

Pirjo-Liisa Kotiranta Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 5.5.2009 Översättning: Daniel Enbacka. Vad är ett hjälpmedel? Hur får man tag på hjälpmedel? Pirjo-Liisa Kotiranta Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 5.5.2009 Översättning: Daniel Enbacka Vad är ett hjälpmedel? Ett hjälpmedel är ett verktyg eller en apparat som ökar en människas aktivitet och deltagande.

Läs mer

OIKEUSTIETEELLINEN TIEDEKUNTA Julkisoikeuden laitos OTK/ON, aineopinnot 13.8.2004

OIKEUSTIETEELLINEN TIEDEKUNTA Julkisoikeuden laitos OTK/ON, aineopinnot 13.8.2004 OIKEUSTIETEELLINEN TIEDEKUNTA HALLINTO Julkisoikeuden laitos OTK/ON, aineopinnot 1. X:n kaupungista oleva Y-osakeyhtiö pyysi X:n kaupunginhallitukselle 10.8.2003 toimittamassaan kirjelmässä, että X:n kaupunginhallitus

Läs mer

Pirjo Häkkinen +358 29 524 7152 pirjo.hakkinen@thl.fi

Pirjo Häkkinen +358 29 524 7152 pirjo.hakkinen@thl.fi Terveys 2013 Hälsa Health TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Erikoissairaanhoidon hoitoonpääsy vuosina 2007 2012 Tillgången till specialiserad sjukvård åren 2007 2012 Access to services

Läs mer

ZOPIKLON MERCK NM 5 mg kalvopäällysteinen tabletti

ZOPIKLON MERCK NM 5 mg kalvopäällysteinen tabletti PAKKAUSSELOSTE ZOPIKLON MERCK NM 5 mg kalvopäällysteinen tabletti Lue tämä pakkausseloste huolellisesti, ennen kuin aloitat lääkkeen käytön. Säilytä tämä pakkausseloste. Voit tarvita sitä myöhemmin. Jos

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Otita para vet korvatipat, suspensio

PAKKAUSSELOSTE. Otita para vet korvatipat, suspensio PAKKAUSSELOSTE Otita para vet korvatipat, suspensio 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI Myyntiluvan haltija

Läs mer

Begreppet ekonomi (1) Käsite talous. Ordet resurs (sana resurssi) MAL5 2013 Elementär produktionsteori (Lektion 1 = Svend Rasmussen kapitel 1 och 2)

Begreppet ekonomi (1) Käsite talous. Ordet resurs (sana resurssi) MAL5 2013 Elementär produktionsteori (Lektion 1 = Svend Rasmussen kapitel 1 och 2) MAL5 2013 Elementär produktionsteori (Lektion 1 = Svend Rasmussen kapitel 1 och 2) Begreppet ekonomi (1) De materiella resurserna som finns till förfogande är begränsade (land, kapital och arbete) Dessa

Läs mer

Nylands förbund toimisto@uudenmaanliitto.fi. Respons på Utredningen om kulturmiljöer i Nyland

Nylands förbund toimisto@uudenmaanliitto.fi. Respons på Utredningen om kulturmiljöer i Nyland Nylands förbund toimisto@uudenmaanliitto.fi Ärende: Respons på Utredningen om kulturmiljöer i Nyland Sibbo Naturskyddare Sipoon Luonnonsuojelijat rf har bekantat sig med utkastet till Utredning om kulturmiljöer

Läs mer

KÄYTTÖOHJE (AUTOSUOJA 65011)

KÄYTTÖOHJE (AUTOSUOJA 65011) KÄYTTÖOHJE (AUTOSUOJA 65011) HYVÄ ASIAKAS Asennukseen tarvitaan useampi kuin yksi henkilö. Käytä suojakäsineitä, kun kokoat tämän yksikön metallirunko-osaa. Tuotteen metalliosat on käsitelty ruosteenestoaineella,

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Inbjudan. Botnia-Atlantican. årskonferens 2013. Kutsu

Inbjudan. Botnia-Atlantican. årskonferens 2013. Kutsu Inbjudan Botnia-Atlanticas årskonferens 2013 Kutsu Botnia-Atlantican vuosikonferenssi 2013 Anmäl er till konferensen till info@botnia-atlantica.eu senast 30 augusti. I samband med anmälan önskar vi också

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE Beviplex vet. injektioneste, liuos 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI Myyntiluvan haltija:

Läs mer

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER F Ö R O R D Arbetet inom social- och hälsovården skapar en grund för ett fungerande samhälle. Närvårdarna arbetar nära klienter och patienter och deras arbete syns i och påverkar

Läs mer

1eLINKEI. Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA

1eLINKEI. Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA 1eLINKEI 1 / 5 Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA Frågor och svar gällande anbudsförfrågan " Planering och implementering av webbplats"/

Läs mer

NÄRINGSLIVSFORUM Villa Lande Kimito

NÄRINGSLIVSFORUM Villa Lande Kimito NÄRINGSLIVSFORUM Villa Lande Kimito 15.2.2011 Christoffer Taxell Varför Amos? Han var från ön Han var entrepenör/företagare Han sökte nya ideer också utomlands Han var beredd att ta risker Han såg ett

Läs mer

Heidi Backman Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården samt inom barn- och familjeverksamheten i framtiden?

Heidi Backman Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården samt inom barn- och familjeverksamheten i framtiden? Heidi Backman Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården samt inom barn- och familjeverksamheten i framtiden? VOSE-projektet Utbildningsstyrelsens arbetsseminarium 25.3.2010 Syftet är att

Läs mer

Finländares invandring till Sverige på 1960- och 1970-talen

Finländares invandring till Sverige på 1960- och 1970-talen Finländares invandring till Sverige på 1960- och 1970-talen Migrationen mellan Finland och Sverige 1945 2010 Till Sverige c. 573 000, till Finland c. 328 000 (enligt statistiker) Källan: statistikcentret,

Läs mer

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009 MAGMA Finlands svenska tankesmedja September 2009 Tankesmedjan MAGMA och Taloustutkimus Finlandssvenskar har en positivare inställning till utlänningar och invandring än folkmajoriteten Tankesmedjan Magma

Läs mer

Tila Lommö 257-440-1-10

Tila Lommö 257-440-1-10 EMÄTILATARKASTELU SEKÄ RANTAVIIVAMITTAUS JA -MUUNTO Tila Lommö 257-440-1-10 Emätilatarkastelu, rantaviivamittaus ja muunto Kirkkonummen kunnassa rakennusoikeuksien mitoituksen emätila-ajankohtana käytetään

Läs mer

Espoo-Kauniainen-Kirkkonummi-Vihti -selvitys 2015. Utredning om Esbo-GrankullaKyrkslätt-Vichtis 2015

Espoo-Kauniainen-Kirkkonummi-Vihti -selvitys 2015. Utredning om Esbo-GrankullaKyrkslätt-Vichtis 2015 Espoo-Kauniainen-Kirkkonummi-Vihti -selvitys 2015 Utredning om Esbo-GrankullaKyrkslätt-Vichtis 2015 Espoo-Kauniainen-Kirkkonummi-Vihti -selvitys 2015 Utredning om Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis

Läs mer

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Vejlederseminarium på Färöarna 7.5.2012 Carola Bryggman Regionförvaltningsverkens

Läs mer

Suun terveydenhuolto terveyskeskuksissa

Suun terveydenhuolto terveyskeskuksissa Terveys 2011 Hälsa Health TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Suun terveydenhuolto terveyskeskuksissa Munhälsovården vid hälsovårdcentralerna Tarja Vainiola +358 20 610 7430 tarja.vainiola@thl.fi

Läs mer

TIKU-svarsanvisning: det fastanätet. Hösten 2015

TIKU-svarsanvisning: det fastanätet. Hösten 2015 TIKU-svarsanvisning: det fastanätet Hösten 2015 Uppgifter som lämnas om det fasta nätet- Hösten 2015 Tillgång till det fasta nätet» Bredbandsnät Antal abonnemang i det fasta nätet» Bredbandsabonnemang

Läs mer

Kvalitetsdokument för samtalstjänsten

Kvalitetsdokument för samtalstjänsten KYRKANS SAMTALSTJÄNST KYRKANS SAMTALSTJÄNSTπ Kvalitetsdokument för samtalstjänsten Telefonjour Nätjour Chatjour Brevjour 1 Kvalitetsdokument för samtalstjänsten Principerna gäller telefon-, nät-, chatt-

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran

Läs mer

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 31.1.2017 2/2017 Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland Med hjälp av denna rekommendation

Läs mer

www.johtamisverkosto.fi 2012 Johtamisen kehittämisverkosto. www.johtamisverkosto.fi 1

www.johtamisverkosto.fi 2012 Johtamisen kehittämisverkosto. www.johtamisverkosto.fi 1 www.johtamisverkosto.fi 2012 Johtamisen kehittämisverkosto. www.johtamisverkosto.fi 1 Johtamisen kehittämisverkosto Nätverket för ledarskapsutveckling Ett gott ledarskap har en stor betydelse för personalens

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)

Läs mer

Viranhaltijoiden täydennyskoulutus Fortbildning för tjänsteinnehavare

Viranhaltijoiden täydennyskoulutus Fortbildning för tjänsteinnehavare KRISTIINA VAINIO Viranhaltijoiden täydennyskoulutus Fortbildning för tjänsteinnehavare Tässä artikkelissa käytetään termiä viranhaltija viittaamaan sekä valtion että kuntien virkasuhteiseen henkilöstöön.

Läs mer

Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter. Socialarbetare Eivor Söderström

Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter. Socialarbetare Eivor Söderström Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter Socialarbetare Eivor Söderström 12.5.2014 Hbl, 4.4.14 Rapporter, utredningar Fungerande barnskydd: STM 2013:25 Kvalitetsrekommendation

Läs mer

GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen

GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET Kandidatavhandling Ossi Lupunen Jyväskylä universitet Institutionen för språk Svenska språket 2.5.2011 2 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Kefalex vet 500 mg tabletti, kalvopäällysteinen koiralle ja kissalle

PAKKAUSSELOSTE. Kefalex vet 500 mg tabletti, kalvopäällysteinen koiralle ja kissalle PAKKAUSSELOSTE Kefalex vet 500 mg tabletti, kalvopäällysteinen koiralle ja kissalle 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA,

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009 Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december

Läs mer

Peliohje.Spelregler.Spilleveiledning.Spillevejledning.lnstructions.Spielanleitung. Ensimrnäinen Pelini

Peliohje.Spelregler.Spilleveiledning.Spillevejledning.lnstructions.Spielanleitung. Ensimrnäinen Pelini Peliohje.Spelregler.Spilleveiledning.Spillevejledning.lnstructions.Spielanleitung ri t- Minun Ensimrnäinen Pelini òe Mina första spel - Min första Mine første spill- Første frukthage Første frugthave Mine

Läs mer

Vårt Hallstahammar är. inte till salu!!!

Vårt Hallstahammar är. inte till salu!!! Vårt Hallstahammar är inte till salu!!! Vänsterpartiets dagord Förskola-skola-fritids Det måste bli mindre barngrupper inom förskolan och fritids. Det kan bara ske med fler tillräckligt stora lokaler och

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE Hyonate vet 10 mg/ml injektioneste, liuos, hevoselle 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

Läs mer

Rapport från Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä/idensalmi sjukhus 25.4.2014

Rapport från Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä/idensalmi sjukhus 25.4.2014 Rapport från Ylä-Savon SOTE kuntayhtymä/idensalmi sjukhus 25.4.2014 Allmänt Raseborgs stad beställde på hösten 2013 en utredning av Kuntamaisema för att bl.a. implementera planen för ordnande av hälso-

Läs mer

BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE

BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE BRUKSANVISNING KÄYTTÖOHJE Ver. 001-200310 Infraröd sändare/mottagare Modell/Malli: BF-7010 Nr/Nro: 38-1034 SE Introduktion: USB till IrDA adapter för trådlös kommunikation genom en standard USB-port. Lämplig

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Heidi Kankainen. Ruotsi 1 Yhteinen osuus

Heidi Kankainen. Ruotsi 1 Yhteinen osuus Heidi Kankainen Ruotsi 1 Yhteinen osuus Hakemisto 1. Vem är jag? Opiskelijatarinoita Suomesta..3 2. Vårt land Oi maamme.. 6 3. Opettajan vinkkinurkkaus sanakirjojen käytöstä.8 2 1. Vem är jag? - Opiskelijatarinoita

Läs mer

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare

Läs mer

ANVÄNDNING AV LEKAR OCH SPEL I SVENSKUNDERVISNING

ANVÄNDNING AV LEKAR OCH SPEL I SVENSKUNDERVISNING 1 ANVÄNDNING AV LEKAR OCH SPEL I SVENSKUNDERVISNING Kandidatavhandling Veera Rönkkö Jyväskylä universitet Institutionen för språk Svenska språket 22.3.2011 2 JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO Humanistinen tiedekunta

Läs mer

Tornedalens vattenparlament Tornionjoen vesiparlamentti. Länsstyrelsen Lääninhallitus Vattenmyndigheten (VM) Beredningssekretariat

Tornedalens vattenparlament Tornionjoen vesiparlamentti. Länsstyrelsen Lääninhallitus Vattenmyndigheten (VM) Beredningssekretariat Lokal nivå/ Avrinningsområdesvis Tornedalens vattenparlament Tornionjoen vesiparlamentti Kommuner, myndigheter, bransch-/intresseorganisationer, verksamhetsutövare, föreningar, markägare, m.fl. Arbetsutskott

Läs mer

PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2014. fr.o.m. 1.2 2014

PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2014. fr.o.m. 1.2 2014 PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2014 fr.o.m. 1.2 2014 PÅ INDIVIDNIVÅ Årsavgift per anställd 20 Besök på mottagning 99 Kort konsultation under 30 min 49 HÄLSOVÅRDARTJÄNSTER

Läs mer

PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2015

PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2015 SOCHV/SOSTERVLTK 16.12.2014 PARGAS HÄLSOCENTRAL/FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PRISLISTA INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN FÖR 2015 fr.o.m. 1.1 2015 PÅ INDIVIDNIVÅ Årsavgift per anställd 25 HÄLSOVÅRDARTJÄNSTER Primärundersökning

Läs mer

Hur underlätta ordnandet av bedömningsmöte inom fristående examen Examensmästare Helsingfors 2012

Hur underlätta ordnandet av bedömningsmöte inom fristående examen Examensmästare Helsingfors 2012 Hur underlätta ordnandet av bedömningsmöte inom fristående examen Examensmästare Helsingfors 2012 Laila Parantala AXXELL UTBILDNING AB 8.10.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Genomförande 4 3.

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Denagard vet 20 mg/g jauhe

PAKKAUSSELOSTE. Denagard vet 20 mg/g jauhe PAKKAUSSELOSTE Denagard vet 20 mg/g jauhe 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI Myyntiluvan haltija: Novartis

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

Tiivistelmä. Julkaisussa kuvataan tarkemmin seulontaohjelmien arviointikriteerit sekä raskaudenaikaisen seulontaohjelman toteuttamisen vaihtoehdot.

Tiivistelmä. Julkaisussa kuvataan tarkemmin seulontaohjelmien arviointikriteerit sekä raskaudenaikaisen seulontaohjelman toteuttamisen vaihtoehdot. Tiivistelmä Seulontaohjelmat. Opas kunnille kansanterveystyöhön kuuluvien seulontojen järjestämisestä. Helsinki 2007. 48 s. (Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja ISSN 1236-2050, 2007:5) ISBN 978-952-00-2309-6

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer