IT och akutvård. SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN Sektorn för fortbildning

Transkript

1 SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN Sektorn för fortbildning IT och akutvård Arbete i IT inom socialoch hälsovård Hösten 2003 Respondenter: Linda Sundvik & Kim Yli- Pelkola Utbildningsprogram: Ledraskapsutbildning inom socialoch hälsovård

2 2 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Problemprecisering 3. Allmänt om Virve- nätet 4. Virve och akutmottagningen 5. Virve och ambulansen 6. Kommunikationsnätet för den hjärtsjuke/ infarktpatienten 7. Effica- systemet 8. Framtida visioner för IT och vården 9. Diskussion 10. Litteratur

3 3 1. Inledning I detta skriftliga arbete kommer respondenterna att behandla hur IT fungerar inom akutvården. Respondenterna kommer att behandla hur detta sker på akutmottagningen och i ambulansen. Respondenterna kommer också att redogöra hur det medicinska IT nätverket fungerar t. ex. för den hjärtsjuke. Dessutom kommer respondenterna att redogöra hur Effica programmet fungerar inom sjukvården. 2. Problemprecisering Syftet med denna studie är att beskriva hur IT kan vara till hjälpmedel inom akutvården och vilka visioner det finns för framtiden. Respondenterna skall försöka få svar på följande frågeställningar. 1) Är IT- kommunikationens utveckling ett positivt hjälpmedel inom akutvården? 2) Hur kan IT hjälpa akutvården? 3. Allmänt om VIRVE- nätet VIRVE är ett enhetligt riksomfattande myndighetsnät vars funktioner täcker hela Finland. VIRVE ersätter de föråldrade radionäten som består av separata system. Syftet med VIRVEnätet är att förbättra säkerhetsmyndigheternas beredskap att utföra sina uppgifter med framgång i alla situationer. Projektet strävar efter att skapa ett effektivt och täckande radionät för säkerhetsmyndigheterna i Finland. Nätet betjänar alla användargrupper och förbättrar myndigheternas arbetsmiljö. Jämfört med de nuvarande systemet är de viktigaste fördelarna med det nya systemet att det är snabbt, erbjuder många nya tjänster och är säkert tack vare kryptering. Vid planeringen och byggandet av nätet har man beaktat de höga kraven på tillgänglighet både i det dagliga arbetet och i undantagsförhållanden. Myndighetsnätets primära andvändare utgörs av statens och kommunernas säkerhetsmyndigheter. Det enhetliga nätet utgör en stabil grund för samarbetet mellan de olika myndigheterna.

4 4 För i bruktagandet av delnäten har tidsbestämda VIRVE- kommittéer grundats i länen. I kommittéerna finns alla centrala användarorganisationer i myndighetsnätet representerade. Kommittéerna samarbetar med centralförvaltningen, de regionala myndighetsbestämda beredningsorganen. Kommittéerna i länen koordinerar uppgifterna i samband med ibruktagandet av VIRVE- nätet samt styr det samarbete som krävs för att genomföra nätprojektet, ta i bruk nätet och bedriva verksamheten på det. Dessutom svarar kommittéerna särskilt för projektets beredskapsplanering och interna information. Finlands myndighetsnät används i första hand av de statliga och kommunala myndigheterna som ansvarar för säkerheten. De viktigaste användargrupperna är brand- och räddningsverket, polisen, gränsbevakningsväsendet, socialoch hälsovårdsväsendet, tullverket och försvarsmakten. Nätet grundar sig på TETRA- standarden som European Telecommunications Standars Institute ETSI har godkänt som de enda officiella teknologin för myndighetsbruk. VIRVEnätet är det första landsomfattande myndighetsnätet i världen som baserar sig på TETRAteknologin. Inom ramen för VIRVE- nätet kan ett mångsidigt urval av handradion, fordonsstationer och tilläggsutrustning till dessa utnyttjas för olika ändamål och situationer. Med TETRA- terminalerna kan man föra både gruppsamtal och samtal på tu man hand inom och utanför nätet på samma sätt som med en GSM- telefon. Nätet kan förmedla både ljud och data. VIRVE förbättrar de särskilda egenskaper som myndighetsbruk kräver, t. ex. dataskyddet och hastigheten vid dataöverföring och samtalkoppling. VIRVE erbjuder mångsidiga tjänster förutom för terminalanvändarna också för larmcentralerna och nätövervakningen. Vid exceptionella förhållanden kan man med systemet flexibelt skapa olika sammansättningar och funktioner utan att ändra på själva systemet. 4. VIRVE och akutmottagningen På akutmottagningen finns två stycken VIRVE- telefoner. På dessa telefoner får akutmottagningens personal meddelanden (SMS) om när en patient är på kommande till sjukhuset, kan också beröra hälsovårdscentralens patienter och även överflyttningar av patienter.

5 5 På meddelandet ser man patientens namn, ålder, adress och vad som har hänt t. ex. olycksfallskoden. Denna information är ofta bristfällig. Det positiva med att få denna information är att man på förhand vet lite vad som är på kommande och man kan ställa lite t. ex. flytta om, om man behöver ett visst rum. Förbereda rummet, plocka fram det man behöver kontakta läkaren om vad man väntas komma ifall det är något som är väldigt akut. Man kan även hämta patientens journal för att läsa lite vad patienten har för tidigare sjukdomar och eventuell medicinering. 5. VIRVE och ambulansen Ambulans personalen får information först och främst via högtalare på stationen, den informationen kommer från kretsalarmcentralen (KAC). Informationen består oftast av vad som har hänt,olycksfallskoden, och adressen. Då man sätter sig i ambulansen och meddelar till KAC om att man har påbörjat uttryckningen får man ytterligare information om hur många som är skadade, eventuellt patientens namn och ålder och adressen och eventuellt någon annan information som KAC fått reda på av den som har ringt till nödnumret 112. Ytterligare till detta kommer ett SMS på Virve- telefonen med ungefär samma information. Virve- nätet fungerar även på det sättet att om det tex skett en trafikolycka och man vet att en ambulans kan finna sig i närheten, så kontaktar man den som är närmast. Tidigare fungerade det här på det sättet att tex Nykarleby ambulansen skötte Nykarleby nejden och Jakobstad skötte Jakobstad, förstås med vissa avvikelser. Så här har det skett en positiv utveckling att man söker efter den ambulans som råkar befinna sig närmast. Detta innebär en god kommunikation med KAC, så att de vet var man befinner sig. Då ambulansen anländer till olycksplatsen meddelar man till KAC att man är framme, man gör patienten klar för avfärd och ser till att patienter är stabil för resan. Under resans gång meddelas via telefon att man är på kommande till akutmottagningen med följande patient. Om det är frågandes om en hjärtpatient tas en hjärtfilm (EKG) i ambulansen som sedan faxas till akuten så att läkaren får se på det. Man meddelar också förstås att man till KAC att man är på väg till akuten.

6 6 Detta system är till mycket hjälp för tex akuten eftersom personalen där hinner göra i ordning för den patienten som kommer om det är brådskande. Det kan också vara till hjälp om ambulansen kommer med tex en knivhuggen patient och sjukhuset saknar kirurg, som vanligtvis sköter om dessa åkommor. Då kan man styra ambulansen direkt till ett annat sjukhus och sparar på det här viset tid. Ambulanspersonalen kan också via Virve ha kontakt med andra enheter. Systemet är ju uppbyggt så att det ska fungera tex under storkatastrof. 6. Kommunikationsnätet för den hjärtsjuke/ infarktpatienten Detta kommunikationsnät börjar då patienten alarmerar kretsalarmcentralen, 112. Kretsalarmcentralen tar reda på patientens namn, ålder, adress och framförallt vad som har hänt. Utifrån detta skickar de ut den ambulans som råkar befinna sig närmast patienten. Ambulansförarna får då via sina VIRVE- telefoner ett SMS/ meddelande att ett sådant alarm har gått ut, de får även information via kommunikationsradion. I meddelandet får de reda på vad som har hänt, i vilket tillstånd patienten befinner sig i och hur bråttom det är. De får även en kod som berättar vad det rör sig om. Samma meddelande kommer till sjukhusets VIRVE- telefon, sjukhus personalen får på detta vis reda på att en hjärtpatient är på kommande och utifrån koden veta hur bråttom det är. Under tiden man väntar på ambulansen hämtas patientens journal från arkivet. I journalen kan man i förväg kolla upp om patienten haft liknande tidigare och vilka mediciner han eventuellt äter. Då ambulansen sedan har den hjärtsjuke med ringer de till akutmottagningen och berättar hur tillståndet är och faxar sedan en hjärtfilm (EKG) till akutmottagningen. Akutmottagningens läkare tittar på hjärtfilmen och ordinerar vården (trombolys). Om den medicinska läkaren inte befinner sig på plats utan har bakdejour, skickas hjärtfilmen via communicatorn. Ifall hjärtfilmen innehåller avvikelser som behöver snabb vård kontaktas ambulansens vårdare som då får börja med medicinordinationer. På akutmottagningen förbereder man sig för att ta emot patienten. Laboratorieskötaren finns på plats för att ta de ordinerade hjärtblodproven.

7 7 Akutmottagningens personal har också på förhand haft kontakt med avdelning 1/ hjärtavdelningen att en hjärtinfarkt är på väg in om ungefär så många minuter. Detta för att avdelningen skall hinna göra i ordning en plats för patienten. Då ambulansen kommer tar man blodprov av patienten, man tar ett ny hjärtfilm och sedan transporterar man patienten vidare till hjärtavdelningen där de redan väntar på patienten. En vårdare från akutmottagningen följer med till hjärtavdelningen för att hjälpa till om det behövs eftersom patienten skall kopplas till övervakningen (MIDA). Detta kommunikationsnät har utvecklats för att hjärtpatienterna/ infarktpatienterna skall ha så god prognos som möjligt. Desto snabbare vård de får desto bättre prognos. Det gamla systemet innebar endel väntande t. ex. att få svar på blodproven och så vidare. Så detta kommunikationssystem är en positiv utveckling för den hjärtsjuke. 7. Terveydenhuollon tietojärjestelmien yhteensovittamine ja effica tietojärjestelmä Terveydenhuollon asiakastiedot ovat nykyisin useimmiten sähköisessä muodossa. Ongelmana on ohjelmistojärjestelmien määrä joka osa-alueella on oma ohjelmistonsa, joka ei ole yhteensopiva muiden järjestelmien kanssa. Eteenkin erikoissairaanhoidossa on vanhanaikaisia tiedonjärjestelmiä. Lääkärin vastaanotolla potilaan asioiden hoitamisessa ja tiedonhallinnassa voidaan käyttää jopa neljää eri sovellutusta, jotka ovat samanaikaisesti auki tietokoneen näytöllä. Jokaiseen järjestelmään on aina syötettävä oma käyttäjätunnus ja salasana. Samoin jokaisesta tietojärjestelmästä haetaan erikseen esille käsiteltävän potilaan tiedot ja usein niihen joiseen tallennetaan samoja tietoja. Monia erillaisia tietojärjestelmiä, joita ei voida yhteensovittaa. Järjestelmät jotka ovat hankittu helpottamaan työtä vaikuttavatkin päinvastoin ja hidastavat työntekoa. Perusterveydenhuollon ja erikoissairaanhoidon välillä esiintyy tiedonkulun katkoksia. Koska tieto potilaasta on useassa eri järjestelmässä ja organisaation osassa. Terveyskeskuksessa on Effica ja sairaalassa Esko tietojärjestelmä. Tieto potilaan jatkohoidon järjestelyistä voi lopulta jäädä saamatta, kun se postitetaan väärään osoitteeseen tai se tulee perille hitaasti.

8 8 Yhteistyö kunnan sosiaali- ja terveydenhuollon sisällä, potillaan kotihoidon järjestämisessä ontuu yhteisen tiedotuskanavan puuttuessa, puhelin on ainoa tapa asioiden järjestämiseksi ja hoitamiseksi. Keskeinen kehittämiskohde kansallisessa projektissaterveydenhuollon tulevaisuuden turvaamiseksi on toimiva tietohallinto. Valtioneuvosto on tehnyt periaatepäätöksen , että valtakunnallinen sähköinen sairauskertomus otetaan käyttöön vuoden 2007 loppuun mennessä. Tietohallinto luo perustan terveyspalveluiden tuottamiselle, dokumentoinnille, toimintojen johtamiselle ja seurannalle, palveluketjujen kehittämiselle sekä terveyspolitiikan ja sen osa-alueiden arvioimiselle. Aluellisten ratkaisujen kehittämisen tavoitteena on päällekäisten ja tehottoman työn vähentäminen sekä sujuvuuden lisääminen. Yhteistyötä lisäämällä asioitahoidetaan tehokkaamin niin toiminnallisesti kuin taloudellisesti. Kun käytettävissä on koko maan kattava tietojärjestelmä, tiedonkulku eri organisaatioiden sisällä ja välillä paranee ja tulee joustavaksi. Suurin osa potilastiedoista on säköisessä muodossa Suomen terveyskeskuksissa, jossa on käytössä esim. Novon Pegasos, Tietoenatorin Effica tai mediconsultin Mediatri. Yleisimmin terveyskeskukset käyttävät ohjelmistoaan laboratoorio- ja ajanvaraustoimintoihin sekä sairauskertomusjärjestelmään. Erikoissairaanhoidossa sairauskertomukset ovat suurelta osin paperimuodossa ja sähköistä sairauskertomusta kehitellään. Käytössä olevat tietojärjestelmät ovat vanhoja ja erillaisia tietojärjestelmiä voi olla yli sata. Siten erillaisten tietojen yhdistäminen, kokoaminen ja tilastointi on vaikeaa. Perusterveyden ja erikoissairaanhoitoon on myös paljon erillisjärjestelmiä; esim. valokuvien, sydänfilmien ja röntgenkuvien tallenusjärjestelmät. Vaikka tiedot ovat nyt sähköisessä muodossa, käytetään runsaasti työaika tietojen etsimiseen, kopiointiin, moninkertaiseen kirjaamiseen, lähettämiseen ja uudelleen tallentamiseen. Kun potilas siirtyy hoitopaikasta toiseen, tiedot välitetään manuaalisesti ja jos tietoa ei ole saatavilla, tutkimuksia tehdään uudestaan. Potilaan hoidon laatu kärsii ja taloudellisia voimavaroja tuhlataan. Sähköiset sairauskertomukset, joissa säilytetään potilaan laboratoorio-, röntgen-, sydänfilmikertomuksia voivat vähentää kustannuksia huomattavasti ja jokaisessa eri terveydenhuollon organisaatiossa voidaan katsella potilaan tietoja, mikäli on potilaan suostumus. Hyvä hoito voidaan toteuttaa, kun toiminta perustuu parhaaseen olemassa olevaan tietoon.

9 9 Näin lisätään hoidon vaikuttavuutta, oikea-aikaisuutta, parannetaan turvallisuutta ja taloudellisuutta. Tietojen nopea siirtyminen ja toimivan tietohallinnon edellytys on tietojärjestelmien yhteistoiminnallisuus. Tietoenatorin toimittava Effica- kokonaisjärjestelmä on kehitetty Suomalaisten terveyskeskusten, sairaaloiden ja laboratoorioiden tarpeisiin, joka tukee myös yhteistyötä sosiaalitoimen kanssa esim. kotipalvelussa. Järjestelmän avulla autetaan hoitohenkilöstöä saamaan enemmän aikaa potilaalle, luodaan toimivampia työympäristöjä, kehitetään hoidon laatua, sujuvampia hoitoketjuja sekä se mahdollistaa tiedonvälityksen ja kommunikoinnin eri organisaatioiden välillä. Yli 120 terveyskeskusta ja seitsemän sairaanhoitopiiriä on se jo täällä hetkellä valinnut tietojärjestelmäkseen, viidellä sairaanhoitopiirillä sähkoinen sairaskertomus Effica on jo rutiinikäytössä. Sairaaloiden ratkaisun toteutuksessa voitiin hyödyntää perusterveydenhuoltoon tehtyjä valmiita komponentteja; laboratoorio-, ekg-, yleislääketiede-, erikoislääketiede-, röntgen-, ajanvarausosiot, mutta kokonaisuus on tehty sairaaloiden tarpeisiin, huomioimalla eri organisaatioiden väliset yhteistyötarpeet. Yhtenäisellä järjestelmällä voidaan parhalla mahdollisella tavalla tukea koko hoitoprosessin onnistumista, seuraamista ja kehittämistä. Verkottuneen ratkaisun avulla hotohenkilökunnalla on paremmat mahdollisuudet saada ajantasainen kokonaiskuva potilaan tilasta. Sähköisen potilaskertomuksen ja potilashallintojärjestelmän lisäksi Efficassa on panostettu paljon myös digitaalisten kuvien hyödyntämiseen hoitotyössä, digitaalisten hoitotietojen (lääketieteen kuvat ja tekstit) arkistoihin ja radiologian ratkaisuihin. Jolloin radiologian kuvat ovat tulleet helpommin henkilökunnan lääkäreiden ja sairaanhoitajien käytettäväksi. Efficakokonaisratkaisuun sairaaloille kuuluu myös patologian, digitaaliset sanelut, jonojen hallinta, leikkaustoiminta, laskutus ja tilastointi. Effica tietojärjestelmää on helppo käyttää, kun potilaan henkilötiedolla saadaan heti potilaan sähköinen potilaskertomus esiin, ei tarvitse juosta potilasarkistoon hakemaan sairauskertomusta. Tieto on heti esillä, ei tarvitse hakea tietoa monelta eri ohjelmalta ja aina kirjoittaa uusia salasanoja- tiedon kulku nopeutuu. Hoitohenkilökunta voi helposti lisätä ja tallentaa uutta tietoa potilaan sairaskertomukseen. Effican avulla helposti kirjoitetaan säköinen lähete, kun tilataaan röntgen tutkimukset ja laboratooriokokeet.

10 10 8. Framtida visioner för IT och vården Datautvecklingen har gått snabbt framåt den sista tiden. Även inom sjukvården har man allt mer börjat använda sig av datorsystem/ nätverk. För ett par år fanns inte datorer inom sjukvården, allt skrevs förhand eller med hjälp av maskinskrivare. Nu då datorn/ IT är en självklarhet inom vården, märker man att det spar resurser. Tidigare skrevs allt in skriftligt i patientens journal och förvarades i arkivet. Nu har utvecklingen lett till att man skriver in all information elektroniskt, dvs. allt finns tillgängligt på datorerna. På respondenternas avdelning finns alla patienters journaler på data, vi beställer alla laboratorieprov och får även alla svaren på dator. Man har även möjlighet att gå in tex. på röntgenavdelningen och boka röntgenundersökningar. Vad som är viktigt att tänka på är sekretessen, all personal har tillgång att gå in i programmet med sitt eget password. Fastän man har rätt att gå in så skall ju systemet hanteras med respekt, man har inte rätt att gå in bara för nyfikenhetens skull, vilket skedde i Sverige på det sjukhus som Anna Lindh vårdades på. Tulevaisuudessa jo vuonna 2005 Virve- verkossa ja uusilla Virve puhelimilla voidaan lähettää data tietoa. Jolloin Effica sähköisiä sairauskertomuksia voidaan läähettää virve verkossa eri organisaatioiden välillä. Silloin potilastietoturvallisuus paranee huomattavasti kun tieto siirtyy viranomaisverkkoon. Sitä kautta voi lähettää röntgenkuvia digitaalimuodossa, ekg-nauhoja, potilastietoja ja laboratooriotietoja. Virven puhelimen ja virve verkon ja Effica tietojärjestelmän yhteiskäyttö helpottaa, nopeuttaa, parantaa hoitoa sekä tuo taloudellista säästöä vähentämällä laboratoorio, röntgen ja muita tutkimuksia. Efficasta puuttu sähköinen sisäänkirjoitus lomake, joka helpottaisi meidän työtä kovasti ensiavussa. Sen kehittäminen ei voi olla niin hankalaa, mielestäni lomakelle kun kirjoittaa henkilötunnuksen, tietojärjestelmä täyttäisi lomakkeelle itse aikaisemmat sairaudet, aikaisemman lääkityksen, henkilötiedot, lähiomaiset ja hakisi viimeisemmän sydänfilmin. Näin meillä jäisi enemmän aikaa potilaan hoitamiseen, tukimiseen ja eikä tarvisi käyttää niin paljon aikaa kirjaamiseen. Tämä vaatisi että meillä olisi käytössä potilaan vierelle vietävä liikkuva näyttöpääte, johon saisimme heti kirjata tiedot, tutkimukset ja vertailla niitä aikaisempiin tietoihin.

11 11 Respondenterna tror att det skulle finnas en möjlighet att ambulanserna skulle ha datorer, som skulle innehålla diagnostiseringsprogram. Te. x när man börjar undersöka en patient, patienten har ont i bröstkorgen. Man skriver in i programmet att symtomen är smärta i bröstkorgen, då skulle programmet ge exempel på olika tillstånd och undersökningar exempelvis är symtomen lokala, invärtes, tar det mera sjukt om man trycker på följande sätt osv. Programmet skulle kunna föreslå, har patienten brutna revben, ont i hjärtat. Vi tror att detta skulle kunna vara till hjälp i ambulansen. Ungefär likadant system gäller defibrillatorn, den registrerar hjärtfrekvensen och kan utifrån detta meddela om man skall defibrillera. Respondenterna tror att IT kommer ännu att utvecklas mycket inom vården och det till vår glädje eftersom det underlättar vårt jobb. Man kan beställa lab, röntgen och patientjournalerna eller läsa direkt av dataskärmen och behöver inte springa ner i arkivet efter pappersjournalen. Kanske den nya utvecklingen vore att man också kunde kommunicera sjukhus emellan via dessa IT- System? 9. Diskussion Respondenterna anser att de fått svar på de frågeställningar som utgjorde grunden för detta skriftliga arbete. Eftersom respondenterna har använt sig praktiskt av IT- system på sin arbetsplats så hade respondenterna redan en liten överblick över vad som finns och hur det används. Material till detta arbete har inte varit svårt att hitta eftersom IT är ett högt aktuellt ämne, hur mycket information som helst finns att tillgå både via böcker och framförallt på nätet. Claus Harju- Jeanty på suomen sairaankuljetusliitto hjälpte respondenterna med information om bl. a Virve- nätet. Respondenterna anser att IT- system underlättar och är ett positivt hjälpmedel inom akutvården, där man måste ha korrekt information snabbt eftersom det kan vara ganska bråttom. Man har inte tex. tid att stå i telefon för att beställa laboratorieprov osv. Det har varit ett intressant ämne, respondenterna fick ökad förståelse för ämnet och fick en klarare bild av vad IT innebär inom akutvården.

12 12 LITTERATUR Suomen Sairaankuletusliitto ry:n valtakunnallinen ammattilehti; Ambulanssi nr 3/ Malmska sjukhus kompendiet om Virve hantering Virve kommunikation i ambulanserna inom Vasa räddningsverk Kuntapuntari 3/2002 A.Hautsalo, K.Häyrinen, M.Korkonen, Terveydenhuollon tietojärjestelmien yhteensopivuus- kaukainen tavoite vai pian todellisuutta.