Vi har valt att utreda informationsgången vid ett akut sjukdomsfall vid Sandlundens åldringscenter i Larsmo.

Transkript

1 Övningsuppgift i IT- inom social och hälsovård Anett Stenman, Ylva Lassfolk, Carina Moisio Vi har valt att utreda informationsgången vid ett akut sjukdomsfall vid Sandlundens åldringscenter i Larsmo. Sandlundens åldringscenter Agda 93 år drabbas av en sjukdomsattack och personalen får ingen kontakt med henne. Hon har fallit ihop och ligger på golvet. Närvårdaren som hittar henne tillkallar sjukskötaren som gör en första bedömning av hennes tillstånd. Sjukskötaren bedömer henne som medvetslös och ber närvårdaren att kolla puls och blodtryck medan hon själv tillkallar ambulans via alarmcentralen på nummer 112. Sjukskötarens uppgifter under väntan på ambulansen: - kontrollerar patienten tillstånd - skriver sköterskerapport innehållande aktuell medicinlista, anamnes och dagligt vårdbehov, närmaste anhörigs telefonnummer. - kontaktar anhöriga så fort tid ges Nödcentralen Nödcentralens uppgift är att under alla tider på dygnet ta emot larmmeddelanden och alarmera erfoderlig hjälp, som nödcentralen bedömer på basen av anmälningen. Till nödcentralens uppgifter hör, förutom räddningstjänstens uppgifter, dessutom social- och hälsovårdens uppgifter, så som sjuktransporterna. Social- och hälsovården använder nödcentralens tjänster också för att stöda räddningssamarbetet vid olyckor, för att inleda beredskaps- och sjukvårdsgruppernas verksamhet vid katastrofer, för att ordna hemsjukvård och hemhjälp, för trygghetstelefonjouren och vid akuta behov av socialtjänster. Nödcentralerna är en del av kedjan för akutvård, och funktionen har två syften: - att konstatera en verklig medicinsk nödsituation och att inrikta resurserna riktigt i enlighet med hur brådskande fallet är;

2 - att sköta mindre brådskande och icke-brådskande sjuktransporter funktionellt och ekonomiskt riktigt. I samband med ett larm behöver nödcentralen alla väsentliga uppgifter för att bedöma hur brådskande fallet är och hur stor risk patienten löper. Nödcentralen har ingen allmän skyldighet att skicka ambulans till stället alltid då man ber om det, utan insatsen, dvs behovet av akutvård och transport, bedöms allt efter situationen. Den information som Österbottens nödcentral (POHA) vill ha är följande: - adress och kommun - vilka symtom har patienten - vilken sjukdom det är frågan om (om man vet) - vad har hänt Dessa är de viktigaste frågor som de vill ha svar på. Informationen som alarmcentralen får dokumenteras endast elektroniskt och finns arkiverat i databasen HÄKE i många år. HÄKE programmerar all information som kommer in angående patienten, allt som sker och all information angående patientens status. Hösten 2005 tas ett nytt system i bruk i stället för HÄKE. Detta kallas ELC och används redan nu i Kuopio och St Mickel. Systemet är tyskt och fungerar med GPS-system. Detta system gör att rutter, GSM-platser och VIRVEplatser automatiskt syns på kartan. Personalen på nödcentralen använder även VIRVE-systemet. Staten har byggt ett gemensamt digitalt radionät (VIRVE) för myndigheterna. Detta nät täcker hela landet och ersätter myndigheternas separata radionät. VIRVE baserar sig på den öppna TETRA-standarden (Terrestrial Trunked Radio) för mobil kommunikation mellan myndigheter. Det effektiviserar samverkan mellan myndigheterna under alla förhållanden. Nätet togs i riksomfattande bruk april VIRVE-nätet är det första landsomfattande myndighetsnätet i världen som baserar sig på TETRA-teknologin. Finland var det första landet i världen där VIRVE togs i bruk. Varje kommun har en egen kanal. Man kan även höra på andra kommuners kanaler. En av grundtankarna med VIRVE är att minimera verbal kommunikation, all kommunikation sker i huvudsak via VIRVEs kodsystem. Ett system som detta måste alltid fungera! Toppkvalitet på upphandling, specifikation, utveckling och integration är det enda som räknas. Finlands myndighetsnätverk (VIRVE) används i första hand av de statliga och kommunala myndigheterna som ansvarar för säkerheten. De viktigaste användargrupperna är:

3 - brand- och räddningsverket - polisen - gränsbevakningsväsendet - social- och hälsovårdsväsendet - tullverket - försvarsmakten - övriga behöriga användare: trafikministeriet, handels- och industriministeriet, utrikesförvaltningen, inrikesministeriet, miljöförvaltningen, justitieministeriet, befolkningsregistercentralen, statens tekniska forskningscentral, statsrådets kansli och republikens presidents kansli. En praktisk fördel med VIRVE är enligt ambulanspersonalen att VIRVE-apparaten alltid finns nära till hands, den kan lätt tas med in till patienten. VIRVE-koder som används vid utryckning: 1. Matkalla (på väg till patienten) 2. Paikalla (framme hos patienten) 3. Kuljettaa (på väg till sjukhus) 4. Hoitopaikassa (framme vid vårdanstalt) 5. Vapaa (Ledig för ny utryckning) Enligt den information som kommer till POHA kartläggs riskerna och ambulanspersonalen får en utryckningskod. Uppgiftskoderna är följande: A-risk: hög risk, de grundläggande livsfunktionerna är omedelbart hotade B-risk: medelstor eller okänd risk C-risk: liten risk, man skall vara framme hos patienten inom 30 minuter D-risk: riskfri transportuppgift Nödcentralerna är förpliktade att använda uppgiftskoderna. Till dessa koder sätts sedan sifferkoder som noggrannare beskriver sjukdomens/olyckans art.

4 Ambulanspersonalen När ambulanspersonalen anländer till Sandlundens åldringscenter får de en första rapport om läget av sjukskötaren. Därefter gör de en egen bedömning och fyller i en blankett enligt följande: - fallbeskriving, den information som fåtts i alarmmeddelandet - klockslag, patientens tillstånd, anamnesen, tidigare sjukdomar, medicinering - RR, puls, b-gluc, glasgow coma scale m.fl. - vårdåtgärder - respons, hur har patientens tillstånd ändrats Blanketten är tredelad, varav det första bladet lämnas till akuten och skall sättas i patientens journal, och de två andra bladen skickas till FPA. FPA för faktureringen och betalar för kilometrarna som överstiger 20 kilometer samt vissa vårdåtgärder. HVC betalar en fast summa varje år för räddningsverkets alarmberedskap. Vid behov kan ambulanspersonalen konsultera läkare på akuten om vilka vårdåtgärder som skall göras på plats och ställe. När ambulanspersonalen lämnar Sandlunden meddelar de en transportkod till POHA, som beskriver i vilket tillstånd patienten befinner sig i. De meddelar ibland till akuten att de är på kommande dit och vad det är frågan om. Transportkoden ger jourhavande på nödcentralen omedelbart besked om patientens verkliga tillstånd och meddelar under transporten enhetens beredskapsgrad. Bederskapsklassificeringen är således en separat kod som används under patienttransporten och skiljer sig från alarmcentralens riskklassificering vid uppdragsgivningen. Beredskapsgrad: A: Patienten behöver omedelbar förflyttning eller kräver kontinuerlig vård under transporten. Enheten kan under transporten inte alarmeras för annan uppgift. B: Patientens tillstånd kräver brådskande transport och patienten kan inte lämnas utan kontinuerlig uppföljning. Någon av enhetens personal kan snabbt som första respons undersöka en annan patient med hög/okänd risk och som befinner sig invid samma transportväg. I allmänhet kan man inte ta vårdansvaret för en annan patient.

5 C: Patientens tillstånd är stabilt, patienten kräver uppföljning men inte brådskande transport. Vid nödalarm kan en sjuktransportenhet som är närmast lämna patienten att under övervakning vänta på transport om för ändamålet alarmeras en annan enhet, och sjuktransportenheten kan lösgöras från uppgiften för ett fall med större risk. D: Patientens tillstånd är stabilt och kräver inte uppföljning. Under transportkoden står hela enheten till förfogande som enhet för första akut omhändertagande och för brådskande sjuktransportuppgifter, varvid principerna för alarm för annan uppgift är de samma som i uppgift C. Ingen transport: Om uppgiften inte leder till transport meddelar man alarmcentralen med hjälp av X-koder orsaken till att transporten annulleras. X-koder X-1 Patienten avled före transporten. X-2 Patienten behövde inte vård och överlämnades att omhändertas av polisen. X-3 Till platsen begärdes annan handräckling (t.ex. hemvårdare) X-4 Patienten transporterades till vård med annat fordon. X-5 Patienten behövde inga medicinska åtgärder och blev kvar på stället X-6 Patienten nekade till vården X-7 Man hittade inte patienten X-8 Patienten behandlades på platsen X-9 Uppgiften annullerades X-10 Uppgiften avbröts av tekniska skäl (t.ex. pga väder, skada på fordonet) Uppföljning av nödcentralens verksamhet Varje månad skickas en rapport från nödcentralen till sjukvårdsdisktriktets ansvarsläkare där följande rapporteras: - antalet uppgifter och hur de fördelades kommunvis enligt riskklasserna (A-D). - insatsen som använts i uppgifterna A och B fördelat kommunvis enligt antalet alarm för första respons, enhet på basnivå, enhet på vårdnivå, läkar-/räddningshelikopter - varje fall per sjuktransportenhet: riskklassen för alarmjourhavandes uppgiftsdelgivning + uppgiftskod samt ansvariga enhetens meddelande om beredskap + transportkod.

6 Akutmottagningen På akuten har de två VIRVE-apparater dit alarmmeddelandde sänds från alarmcentralen. Där framkommer vart uttryckningen går och vad som hänt via en alarmkod, klockslag, vilka enheter och hur många som ryckt ut. Vid ankomsten kvitterar mottagande sköterska den blankett som ambulanspersonalen fyllt i och även patienten själv om han klarar det, vid behov kan även anhöriga skriva under. På Jakobstads sjukhus används SAPO datasystem för patientförvaltning. Detta program har utvecklats sedan 1972 på Uleåborgs universitetscentralsjukhus ADB-avdelning. Programmet har senare övertagits av VTKK (Valtion tietokonekeskus), nuvarande TietoEnator. Programmet togs i bruk på Jakobstads sjukhus Det har använts och används fortfarande av ett flertal sjukvårdsdisktikt. Programmet är teckenbaserat. SAPO s grunduppgifter: - Personuppgifter - Remisshantering - Vårdreservation - Tidsbeställning - Poliklinikhantering - Inskrivning - Utskrivning - Vårduppgifter - Kassa- och fakturering - Reskontra - Kommunfakturering - Statistik och rapportering Övriga program kopplade till SAPO: - HILMO utskrivningshantering, ett statistikprogram där man antecknar patientstatus, inoch utflyttningsdatum, varifrån patienten kommer osv. - X-RAY- rtg-program - LESU - SAILA - sjukberättelselånesystem

7 - Lab - Lupa - användarrättigheter - ESKO/Mediform elektronisk sjukberättelse och elektroniska blanketter På akutmottagningen skrivs läkarens epikris in på ESKO och sköterskorna skriver in sina åtgärder på en särskild vårdplansblankett i pappersjournaler. För statistik och fakturering används SAPO. Laboratorie- och röntgensvar fås även via X-ray och lab.programmen. Personalen på Sandlunden och Jakobstadssjukhus har som önskemål att alla vårdinstanser skulle ha ett gemensamt datasystem för elektronisk journalföring. På Jakobstadsnejdens hälsovårdscentral används dataprogrammet EFFICA som säljs av Tieto Enator. I och med fusionen av Jakobstadsnejdens hälsovårdscentral och Jakobstads sjukhus har man beslutat att ta i bruk Effica i hela det blivande hälso-och sjukvårdsområdet. Det finns program inom Effica som utvecklats speciellt med tanke på specialsjukvården och även program som utvecklats för primärhälsovården. I sjukhus-effica är de centrala delarna patientadministration och elektronisk sjukberättelse. Det är utvecklat i samarbete med sjukhusen för att stöda en fungerande vårdprocess och regionalt samarbete. De viktigaste tyngdpunktsområdena är: - remisshantering - administration av tidsbeställning och bäddplatser - elektoniska patientberättelser - operationssalsverksamhet - tillgång på vård och resurser - laboratorieverksamhet - rtgverksamhet - patient- och kommunfakturering - kommunikationslösningar - stöda planering och ledning Med hjälp av Effica kan man förverkliga även regionala samarbetsformer där ett eller flera sjukhus/hälsovårdscentraler kan få till stånd en vårdkedja där informationen är lätt att ta del av och där aktuella patientuppgifter finns på rätt plats vid rätt tid.

8 Programmet är inte kompatibelt med de dataprogram som finns på Jakobstads sjukhus trots att hälsovårdscentralen finns i samma byggnad. När en patient på Sandlunden behöver akuta laboratorieprov måste personalen först ringa Holm rådgivningsbyrå som hör till HVC. Därifrån matas sedan aktuellt blodprov in på Effica så att lab.remissen finns på laboratoriet när patienten kommer dit. Personalen på Sandlunden önskar att de hade tillgång till Effica så att de själva kunde beställa lab.proven. Ju fler mellanhänder, desto fler misstag sker. Tack vare nejdens fungerande räddningnätverk är Agda (idag 94 år!) tillbaka på Sandlundens åldringscenter vid full vigör. =)

9 Källor: Intervju med två ambulansmän vid Jakobstads räddningsverk. Intervju med systemchefen på POHA. Intervju med sjukskötare på Akutmottagningen vid Jakobstads Sjukhus Kompendium/SAPO från Jakobstads sjukhus