Psykiska och fysiska hälsofaktorer som prognostiserar rehabiliteringseffekt och sjukskrivningsgrad vid långvarig smärta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykiska och fysiska hälsofaktorer som prognostiserar rehabiliteringseffekt och sjukskrivningsgrad vid långvarig smärta"

Transkript

1 Psykiska och fysiska hälsofaktorer som prognostiserar rehabiliteringseffekt och sjukskrivningsgrad vid långvarig smärta Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog RehabCenter Göteborg, Bräcke Diakoni Vetenskapligt arbete inom ramen för psykologspecialistutbildning Handledare: Prof., leg. psykolog Anders Möller Biträdande handledare: Med. Dr., leg. arbetsterapeut Ann Björkdahl Forskningsavdelningen vid Bräcke Diakoni, Ersta Sköndal Högskola

2 SAMMANFATTNING Psykiska och fysiska hälsofaktorer som prognostiserar rehabiliteringseffekt och sjukskrivningsgrad vid långvarig smärta - Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog, RehabCenter Göteborg, Bräcke Diakoni, vetenskapligt arbete inom ramen för psykologspecialistutbildning Bakgrund: Multimodal rehabilitering anses ha bättre och mer långsiktig effekt vid långvarig ryggsmärta med komplex problembild än mindre omfattande rehabiliteringsinsatser. Flera studier har försökt hitta faktorer för att prognostisera rehabiliteringseffekt och återgång i arbete med motstridiga resultat. Syfte: Undersöka huruvida det är möjligt att utifrån självrapporterad fysisk och psykisk hälsa prognosticera sjukskrivningsgrad efter deltagande i multimodal rehabilitering vid tillstånd av långvarig ryggsmärta. Metod: 69 personer i arbetsför ålder med en omfattande och mångfacetterad smärtproblematik främst i rygg och nacke i minst ett år med hel- eller delvis sjukskrivning deltog i en 12-dagars multimodal rehabilitering. Mätningar med SF-36 och Li Sat-11 gjordes vid start, efter sex och tolv månader. Resultat: Ingångsvärden på båda hälsoindexen i SF-36, Fysisk Hälsa och Psykisk Hälsa samt på delskalan Rollfunktion Fysisk kan ses som prediktorer för sannolikheten att minska grad av sjukskrivning efter sex respektive tolv månader. Delskalan Fysisk Funktion kan ses som prediktor efter sex månader. Den egenupplevda fysiska och psykiska hälsan förbättrades signifikant under deltagandet i studien. Slutsatser: För hela studiegruppen framkom endast en trend till minskad sjukskrivningsgrad efter behandlingen, vilket medför att det är svårt att tillförlitligt uttala sig om prediktorerna. Däremot framkommer tydligt en rehabiliteringseffekt avseende ökad egenupplevd hälsa och livstillfredsställelse. Ytterligare studier behövs. INTRODUKTION Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem i hela världen som trots forskningsframsteg, teknisk utveckling samt utveckling av behandlingsmodeller fortsätter att skapa ett stort personligt lidande. Personer med långvarig smärta har svårt att utföra sina arbeten och vara delaktiga i samhället samt söker sjukvård frekvent. På så sätt leder det även till stora samhällsekonomiska konsekvenser (Becker, Sjögren, Bech, Olsen & Eriksen, 2000; Moitra, Mongold, Sperry, Brandon & Selby, 2011; Nordlund & Ekberg, 2004; Turk & Burwinkle, 2005 a & b; Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 2006; SBU 2010). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) beskriver och värderar i sin litteraturöversikt om rehabilitering vid långvarig smärta från 2010 forskningsstudier som har utvärderat effekten av olika rehabiliteringsmodeller. Där konstaterar man bland annat att multimodal rehabilitering vid långvariga ryggsmärtor leder till bättre och långsiktig effekt än mindre omfattande rehabiliteringsinsatser i synnerhet när det gäller personer med en komplexare problembild. Effekten utgörs i form av bättre förutsättningar för personen att kunna återgå i arbete, inklusive minskad sjukskrivningsgrad samt personens egen bedömning av att ha fått ökad arbetsförmåga. De utvärderande behandlingsstudier som inkluderades i SBU:s rapport (2010) gällde vuxna personer med smärttillstånd från rygg, nacke eller större delen av kroppen som varat i tre månader eller längre och hade fokus på effekten av olika rehabiliteringsmetoder. Med mulitmodal rehabilitering menas behandlingsprogram som bygger på den biopsykosociala modellen och innebär en samordnad tvärprofessionell rehabilitering med patienten i centrum med

3 2 en kombination av fysisk aktivitet och träning samt psykologiska och pedagogiska insatser. Oftast sker den under en längre period inom speciella kliniker (SBU, 2010). I SBU-rapporten konstateras vidare att framtida forskning inom området behövs bland annat med fokus på Vilka karakteristika hos patienterna, situationen och omgivningen påverkar utfallet (moderatorer)? samt Vilka parametrar kan varieras för att påverka utfallet positivt? (SBU, 2010, s. 244). I flera studier har man ansett det vara värdefullt att hitta faktorer för att prognostisera återgång i arbete och rehabiliteringseffekt. Det har framkommit motstridiga resultat, där man i vissa sammanhang har kunnat hitta prognostiska faktorer, såsom betydelsen av vissa psykosociala, arbetsrelaterade och demografiska faktorer (Brede et al., 2012; Harms, Peers & Chase, 2010; Mau, Merkesdal, Busche & Bauer, 2002; Niemistö, L. et al., 2004; Schultz et al., 2004), och i andra sammanhang inte (Jellema et al., 2005). Således behövs det fler studier. Van der Hulst, Vollenbroek-Hutten och Jzerman (2005) genomförde en systematisk litteraturgenomgång av befintliga forskningsresultat med fokus på prediktorer från olika domäner, såsom sociodemografiska, fysiska och psykologiska som skulle kunna prognostisera hur väl en individ med kronisk ländryggssmärta får en behandlingseffekt av multimodal rehabilitering mätt i begränsningar i aktivitet och delaktighet. I denna översikt konstaterade man en tydlig begränsning utifrån skillnaderna i studierna avseende patientkarakteristika, prediktorer, behandling och behandlingseffekt. Man kunde se att smärtintensitet (mer smärta sämre resultat), olika arbetsrelaterade parametrar (t.ex. större arbetstillfredsställelse bättre resultat) och copingstil (mindre aktiv coping vid start bättre resultat) var tydliga prediktorer för hur väl en individs behandlingsresultat vid multimodal rehabilitering skulle kunna bli. Däremot saknade alla andra sociodemografiska och fysiska variabler samt alla psykologiska variabler prediktivt värde. Även här konstaterar man att det behövs ytterligare studier för att bland annat befästa värdet av ovanstående prediktorer. I en annan studie studie av van der Hulst, Vollenbroek-Hutten, Groothuis-Oudshoorn och Hermens (2008) försökte man hitta en prognostisk modell för effekten av multimodal rehabilitering för personer med kronisk ländryggssmärta. Man utgick från konsistenta prediktorer som framkom i litteraturen såsom smärtintensitet, arbetsstatus och subgruppstillhörighet enligt Multidimensional Pain Inventory (MPI), vidare sjukskrivning, kompensation, depression och ångestundvikande föreställningar. Effekten av rehabiliteringen mättes med variabeln aktivitetsbegränsning. Man fann att variablerna högre smärtintensitet, depression och ångestundvikande föreställningar kan bidra till att predicera större förbättring efter rehabilitering. Sammanlagt visade resultatet av studien dock ett mycket begränsat prognostiskt värde av en fördefinierad prognostisk modell med flera variabler. Samtidigt betonade man vikten av att mer forskning behövs för att identifiera relevanta prognostiska faktorer. Marie Lydell, leg. sjukgymnast, har under tio år följt personer som var sjukskrivna för muskuloskeletala besvär och i sammanlagt fyra studier försökt bena ut vilka faktorer som påverkar huruvida en person har kunnat återgå i arbete eller inte (2010). I hennes första studie visar sig att kön, ålder, utbildning, antal sjukskrivningsdagar före rehabilitering, kondition samt självskattning av smärta, funktionsförmåga och livskvalitet var prediktiva faktorer för arbetsåtergång. I nästa studie tittade hon på prediktiva faktorer i ett långtidsperspektiv som hade betydelse för en varaktig arbetsåtergång. Här fann hon följande faktorer: antal sjukskrivningsdagar före rehabiliteringen, ålder, självskattad smärta, livshändelser, kön, kondition, självskattad funktionsförmåga, utbildning och lätt arbete. I den tredje studien undersökte hon tankar och känslor inför framtida arbetsliv hos dessa personer och fann att det fanns ett prediktivt värde att ställa frågor om framtida arbetsliv, där personer med en motivation för arbetsåtergång behöver en annan typ av stöd jämfört med personer som uttrycker någon form av hinder. I den sista studien jämför hon psykosociala faktorer mellan friska

4 3 och sjukskrivna personer med muskuloskeletala besvär tio år efter genomförd rehabilitering. Här fann hon att den friska gruppen hade högre livskvalitet, högre kontroll över sin arbetssituation samt bättre känsla av sammanhang och fler livshändelser, vilket ledde till konklusionen att en adekvat rehabilitering lättare planeras med hjälp av en fördjupad kunskap om psykosociala faktorer hos den friska gruppen. Hennes slutsats efter hela avhandlingen är att om hänsyn tas till alla dimensioner och prediktiva faktorer, både fysiska, psykosociala samt arbetsrelaterade faktorer, så kan sjukskrivning minskas genom att skräddarsy rehabilitering för varje individ. Genomgående konstateras i litteraturen att gruppen personer med långvarig ryggsmärta är heterogen och att det finns olika slags behandlingsprogram, där samma slags rehabiliteringsmodeller inte exakt motsvarar varandra. En förståelse av de faktorer som kan predicera behandlingseffekt för en individ är därför viktig och skulle kunna hjälpa de professionella att skicka patienterna till den för dem mest lämpliga behandlingen alternativt individanpassa behandlingsplanerna (Bergström et al., 2001; Brede et al., 2012; van der Hulst, Vollenbroek-Hutten, Groothuis-Oudshoorn och Hermens 2008). Bland studierna som har använt Short Form-36 (SF-36) i prognostiskt syfte har man funnit vissa samband mellan självrapporterad hälsa enligt SF-36 och rehabiliteringseffekt respektive framtida hälsoproblem, där flera studier nämner att låga ingångsvärden på hälsomåttet Vitalitet (Dunn, Jordan & Croft, 2011; Henschke, Ostelo, Terwee & van der Windt, 2012; Nordlund & Ekberg, 2004) och Allmän Hälsa (Dunn, Jordan & Croft, 2011) prognostiserar sämre utgång. I en annan studie av Keeley et al. (2008) om psykosociala prediktorer avseende hälsorelaterad livskvalitet och hur ofta man söker sjukvård bland personer med kronisk ländryggssmärta fann man främst att den fysiska hälsan mätt med SF-36 försämrades av högre andel social stress/sociala konsekvenser orsakad av smärtproblematiken, såsom till exempel arbetslöshet på grund av ryggsmärta eller liknande. Slutsatsen i denna studie blir att sociala konsekvenser till följd av smärtproblematiken är viktiga prediktorer för den fysiskt upplevda hälsan samt ökar tendensen i att söka sjukvård. Således rekommenderar författarna att bedömning av dessa psykosociala faktorer behöver ingå som en rutin i mötet med vården. Behandlingsinterventioner som fokuserar på nämnda psykosociala faktorer skulle följaktligen kunna leda till förbättrad livskvalitet hos individerna och minskade sjukvårdskostnader. Bergman, Jacobsson, Herrström & Petersson (2004) hittade i sin studie ett tydligt samband mellan SF-36 värden vid start och hur det har gått för personer med muskuloskeletal smärta tre år senare, där de utifrån sina resultat föreslår att SF-36 kan användas i prognostiskt syfte i offentlig sjukvård vid bedömning av och behandlingsplanering vid kroniska muskuloskeletala smärttillstånd, såsom till exempel att subgrupper med lägre hälsostatus skulle kunna få mer riktade resurser. Man fann att både fysiska och mentala aspekter av hälsostatus har betydelse vid utveckling av kronisk smärta och att det därför är viktig att ta med egenupplevd hälsa redan vid första bedömningen och vid behandling av muskuloskeletalt smärttillstånd. Projekt Långvarig Ohälsa Projektet Långvarig Ohälsa, PLO, var ett samarbete mellan Mösseberg RehabCenter, Bräcke Diakoni och Primärvården Skaraborg och pågick under åren Man hade då uppmärksammat att det finns ett stort antal patienter inom primärvården som söker vård frekvent utan att deras problembild tydligt kan definieras eller behandlas. För individerna innebär det ett stort lidande. Hos vårdpersonalen väcker det frustration. Samhällsekonomiskt leder det till stora kostnader. Många av dessa patienter hade en omfattande och mångfacetterad smärtproblematik främst i rygg och nacke. Inom primärvården upplevde man att man inte hade resurser för en omfattande utredning

5 4 och behandling av en sådan problembild. Den specialiserade vården försvårar att få en helhetsbild av problemen. Individen ifråga är i behov av en samordnad tvärprofessionell teaminsats för att kunna bli hjälpt i sin problematik. Mösseberg RehabCenter, Bräcke Diakoni, har lång erfarenhet av arbetslivsinriktad utredning och rehabilitering i tvärprofessionella team och har således kunnat erbjuda ovan beskrivna insats. Betydelsen av och syftet med PLO i sin helhet var att Minska det individuella lidandet och öka hälsoupplevelsen och livstillfredsställelsen Minska köer och belastning på vårdcentralerna och effektivisera vården Förkorta sjukskrivningsgrad samt skapa förutsättning och motivation för återgång i arbete alternativt ökad sysselsättningsgrad i lönearbete, var god se projektplan för PLO i bilaga 1 för mer utförlig beskrivning. Utifrån det som nämnts ovan, där SBU:s omfattande utvärderingarna (SBU, 2006 och 2010) har visat att samordnade och tvärprofessionella multimodala behandlingsprogram är bäst vid långvarig smärta i synnerhet vid komplex problembild, kan man anta att de personer som har varit med i PLO fått nytta av det i form av förbättrad hälsa, minskad sjukskrivningsgrad och ökat mått av återgång i arbete. I PLO har olika psykiska och fysiska hälsofaktorer undersökts bland annat med hjälp av SF-36. SF-36 är ett vedertaget, vetenskapligt utprovat instrument som mäter självrapporterad fysisk och psykisk hälsa (McHorney, Ware, & Raczek, 1993), var god se bilaga 2. Utifrån ovan beskrivna problematik kring prognostiska faktorer som kan ha betydelse inför en multimodal rehabiliteringsperiod och dess resultat, ska denna studie fokusera på huruvida det går att identifiera specifika variabler från SF-36 som har ett prognostiskt värde för sjukskrivningsgrad och grad av återgång i arbete. Kan man utifrån SF-36 hitta olika prognostiska faktorer inför en rehabiliterande behandling eller för grad av återgång i arbete, så skulle man kunna skilja mellan personer som har god prognos och de som har sämre prognos. Denna kunskap kan man sedan använda för att ytterligare skräddarsy behandlingsprogrammen alternativt insatserna inför genomförande av behandlingsprogram. Om till exempel vissa aspekter av psykisk hälsa skulle ha ett prognostiskt värde, så skulle man för personer som hamnar lågt inom dessa aspekter av psykisk hälsa kunna lägga större vikt vid insatser som förbättrar den psykiska hälsan inför eller inom ramen för rehabiliteringsprogrammet. SF-36 skulle i så fall kunna inkluderas som rutin i utredning inför den multimodala rehabiliteringen, där värdena granskas inför behandlingen med syfte att rikta, anpassa och förfina rehabiliteringsinsatserna ytterligare utifrån den enskildes förutsättningar. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det är möjligt att utifrån självrapporterad fysisk och psykisk hälsa prognosticera minskad sjukskrivningsgrad efter deltagande i multimodal rehabilitering vid tillstånd av långvarig ryggsmärta. Frågeställningen är om det går att prognostisera en minskning av sjukskrivningsgrad med hjälp av självrapporterad fysisk och psykisk hälsa utifrån SF-36. Om ja, vilka faktorer har störst betydelse?

6 5 METOD Försökspersoner De första 97 personer som ingick i studien PLO hamnade i fokus för denna studie. Här rör det sig om 78 kvinnor (80 %) och 19 män (19 %) i arbetsför ålder mellan 18 och 65 år. De personer som ingick i denna studie har ingått i behandlingsgruppen inom ramen för projektet långvarig ohälsa, PLO. Projekttiden för PLO varade från 2006 till Inklusionskriterierna för projektet var icke-specifika rygg- och nackbesvär och lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa, där stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom var centrala. Besvären skulle ha pågått under minst ett år, där del- eller heltids sjukskrivning alternativt flera korta sjukskrivningsperioder sågs. Personerna remitterades från Primärvården Skaraborg och genomgick först en tredagars tvärprofessionell bedömning, för att sedan vid behov starta en 12-dagars rehabiliteringsperiod. Deltog de i en sådan rehabiliteringsperiod, så kunde de ingå i PLO-projektet. Av de första 97 personer som kom till PLO-projektet, blev åtta individer exkluderade direkt från studien, då de inte blev rekommenderade denna typ av rehabilitering av medicinska orsaker. Till exempel kunde det i den första tre-dagars-tvärprofessionella bedömningen framkomma en annan huvuddiagnos, exempelvis en psykiatrisk diagnos. Dessa personer blev hänvisade till annan vård. Kvar blev 89 individer i studiegruppen. Bortfallet består av 20 personer (22 %). Tio individer valde att avbryta deltagandet i PLO-projektet. Möjliga orsaker var att man inte orkade med rehabiliteringen, flyttade från orten eller hade fått annan vård innan deltagandet i projektet hade beviljats av Västra Götalandsregionen. Övriga tio individer deltog i projektet och fick rehabilitering, men lämnade in frågeformulären endast vid ett av tre tillfällen, vilket medför att det inte finns något jämförelsematerial för dessa och de utgår således från denna delstudie. I den kvarstående studiegruppen av 69 personer rörde det sig om 57 kvinnor (83 %) och 12 män (17 %) och åldersfördelningen såg ut på följande sätt: 10 personer var mellan år, 36 personer mellan år och 23 personer mellan år. Etiknämndsansökan för denna studie gjordes och godkändes av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg , diarienummer Det etiska dilemma vi kunde se, innebar att vi skulle använda uppgifter som samlats in i kliniskt sammanhang till forskning utan att efterfråga varje individs informerade samtycke. Individerna hade informerats om att deras uppgifter kommer att användas för projektutvärdering men inte om föreliggande specifika frågeställning. Att gå tillbaka till personerna för att få informerat samtycke, tror vi, skulle kunnat skapa mer oreda än lugn och vi hade inte resurser (personal, pengar, tid) till att göra detta. Någon möjlighet till identifiering fanns inte. Denna studie är en studie inom PLO som rör de första 69 personerna som genomgick rehabilitering i PLO. Endast uppgifter från SF-36 samt från Frågeformulär om vårdkonsumtion och Livstillfredsställelse (Li-Sat 11) (Fugl-Meyer, Melin & Fugl-Meyer, 2002) användes (kopior av enkäterna finns i bilagorna 2 till 4). Material SF-36 (Short Form 36 frågor) är ett vedertaget, vetenskapligt utprovat instrument som mäter självrapporterad fysisk och psykisk hälsa (McHorney, Ware, & Raczek, 1993) (bilaga 2). Det innehåller 36 frågor som mäter åtta dimensioner av livskvalitet. Dessa åtta delskalor är: Fysisk Funktion (PF, innehållande tio frågor), Rollfunktion Fysisk (RP, fyra frågor), Smärta (BP, två frågor), Allmän Hälsa (GH, fem frågor), Vitalitet (VT, fyra frågor), Social Funktion (SF, två frågor), Rollfunktion Emotionell (RE, tre frågor) och Psykiskt Välbefinnande (MH, fem frågor). På varje delskala kan man få från 0

7 6 (värst) till 100 (bäst) poäng. Dessa åtta delskalor summeras dessutom till två hälsoindex Fysisk Hälsa (PCs, innehållande PF, RP, BP och GH) och Psykisk Hälsa (MCs, innehållande VT, SF, RE och MH). Detta formulär fylldes i av alla i studiegruppen inför den allra första tre-dagars-tvärprofessionella bedömningen samt vid uppföljningstillfällen efter sex och tolv månader. Frågeformuläret Vårdkonsumtion innehöll uppgifter om huruvida försökspersonerna var sjukskrivna och om ja, till vilken grad, samt uppgifter om antal gånger de har sökt sjukvård och vilka yrkeskategorier de har sökt hos de senaste tre månaderna som föregick ifyllandet av formuläret. Individernas sjukskrivningsgrad vid tidpunkten för när de påbörjade sitt deltagande i PLO-projektet jämfördes med när de avslutades i projektet. Endast dessa uppgifter användes från Frågeformulär om vårdkonsumtion som också fylldes i av deltagarna inför den allra första bedömningen samt efter sex och tolv månader (bilaga 3). I PLO-materialet ingick också självskattningsinstrumentet Livstillfredsställelse 11 (Li Sat-11). I föreliggande studie användes LiSat-11 för att beskriva eventuella förändringar i samband med behandlingen. Li Sat-11 är ett vedertaget instrument som mäter självuppskattad livstillfredsställelse, både övergripande (Livet i allmänhet) och uppdelad i tio olika livsområden (Yrkes-/sysselsättning, Ekonomi, Fritid, Kontakter med vänner och bekanta, Sexuallivet, Förmågan att klara sig själv, Familjelivet, Parförhållande, Kroppslig samt Psykisk hälsa). Individerna skattar sin livstillfredsställelse på en sexgradig ordinalskala (1=mycket otillfredsställande och 6=mycket tillfredsställande) (Fugl- Meyer, Melin & Fugl-Meyer, 2002) (bilaga 4). Även detta formulär fylldes i av deltagarna vid start samt efter sex och tolv månader. Uppgifter om kön och ålder kommer från patientjournalerna och har tagits fram med hjälp av ansvarig forskningssjuksköterska. Procedur Läkarna på vårdcentralerna i Skaraborg skrev remisser som bedömdes av uttagningsläkaren inom primärvården. Uppfyllde patienten kriterierna för projektet PLO, initierades kontakten till RehabCenter Mössberg, Bräcke Diakoni, som i sin tur bedömde remisserna och, om remissen godkändes, bokade in individen för tre dagars utredning. Därefter kallades individen till själva utredningen och möjlighet till dialog per telefon angående frågor från individens sida erbjöds. I samband med att personerna genomgick den sedvanliga tredagars tvärprofessionella bedömning informerades de om enkäterna som de ombads att fylla i. De informerades uttryckligen om att dessa var helt frivilliga att fylla i, oberoende av deltagandet i rehabiliteringsprogrammet, och skulle användas i en sammanställning och utvärdering av projektet. Endast muntligt informerat samtycke avseende utvärdering av projektet har inhämtats via sjuksköterskan som träffade individerna när de kom för första gången till Mösseberg för tvärprofessionell bedömning. Inom ramen för denna första tre-dagars utredning fyllde individerna för första gången i blanketterna SF-36, Frågeformulär om vårdkonsumtion samt Livstillfredsställelse (Fugl-Meyer), bilagorna 2 till 4. Detta skedde på plats vid ett och samma tillfälle ihop med projektansvarig sjuksköterska som fanns tillhands för eventuella frågor. Själva utredningen bestod, förutom ifyllande av nämnda frågeformulär, av en tvärprofessionell bedömning, där individen träffade läkare, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut samt sjuksköterska (addiktolog) 2 x 45 minuter var. Inom ramen för detta kunde varje yrkeskategori använda sig av ytterligare yrkesspecifika mätinstrument vid behov (bilaga 1). Utredningen avslutades med ett tvärprofessionellt teammöte, där en gemensam bedömning gjordes huruvida individen skulle rekommenderas och erbjudas en rehabiliteringsperiod, vilket sedan förankrades hos individen i utskrivningssamtalet med den för individen utsedda kontaktpersonen från teamet.

8 7 De individer som erbjöds en rehabiliteringsperiod i anslutning till utredningen, kom med i PLOprojektet och blev därefter kallade till en 12 dagars rehabilitering, antingen poliklinisk eller i internatform. Innan de kunde kallas till sin rehabiliteringsperiod behövde de dock få ett godkännande från Västra Götalandsregionen, som var beslutande instans för deltagandet i projektet. Detta beslut kunde ibland dra ut på tiden. Således varierar väntetiden för individerna mellan själva utredningen och påbörjandet av rehabiliteringen. Det multimodala rehabiliteringsprogrammet anpassades individuellt utifrån var och ens behov. Både individuell behandling och gruppaktiviteter samt föreläsningar ingick, för närmare information var god se exempel på rehabiliteringsprogram i PLOprojektplan, bilaga 1. Uppföljning med samma frågeformulär som vid starten skedde därefter efter sex och tolv månader från att var och en hade fyllt i dessa för första gången. De tre blanketterna skickades tillsammans med svarskuvert hem till individerna ifråga. För att minska bortfallet, fick individerna även två påminnelser brevledes om svar inte hade inkommit. Databehandling För att besvara frågeställningen huruvida det går att få fram prediktorer som kan prognostisera grad av återgång i arbete/minskad sjukskrivingsgrad och rehabiliteringseffekt utifrån vissa ingångsvariabler genomfördes logistisk regression. Denna metod används för att testa modeller som är tänkta att prognostisera en viss effekt utifrån två eller fler kategorier. Den beroende variabeln som valdes var sjukskrivningsgrad uppdelad i hel sjukskrivning (100 %) respektive ingen eller delvis sjukskrivning (0-75 %) vid uppföljningen efter 12 månader respektive vid uppfölning efter 6 månader. Först gjordes en modell för logistisk regression med de två hälsoindexen i SF-36, Fysisk Hälsa (PCs) och Psykisk Hälsa (MCs) samt ålder och kön. Därefter gjordes det en modell med de åtta delskalorna i SF-36 samt ålder och kön. De åtta delskalorna (Fysisk funktion (PF), Rollfunktion-Fysisk (RP), Smärta (BP), Allmän hälsa (GP), Vitalitet (VT), Social funktion (SF), Rollfunktion-Emotionell (RE) samt Psykiskt välbefinnande (MH)) samt de två sammantagna dimensioner Fysisk hälsa och Psykisk hälsa i SF-36 utgjorde de oberoende variablerna. Båda dessa modeller genomfördes dels för värden gällande 6 månaders uppföljning och 12 månaders uppföljning. För att pröva hypotesen huruvida det hade skett en förbättring av hälsotillstånd enligt mätningar med SF-36 genomfördes Wilcoxon Signed Rank Test (även kallad Wilcoxon matched pairs signed ranks test). Detta test är utvecklad för användning vid upprepade mätningar, det vill säga att samma individer har gått igenom mätningarna vid två eller fler tillfällen alternativt under två eller fler olika förutsättningar. Utgångspunkten här är 0-hypotesen, det vill säga att det inte är någon skillnad. Wilcoxon Signed Rank Test används för hypotesprövning vid icke-parametrisk statistik, alltså vid förekomsten av ordinal data, vilket innebär att stegen i svarsalternativen inte säkert har lika avstånd till varandra, vilket är fallet i SF-36 formuläret. Med hjälp av detta test skulle det undersökas huruvida det fanns en förändring i poängen i SF-36 delskalorna efter sex och tolv månader jämfört med värdena vid påbörjandet av behandlingen. Detta test genomfördes med alla åtta delskalor samt de två dimensionerna Fysisk hälsa och Psykisk hälsa i SF-36, där tillfälle 1 jämfördes med tillfälle 2 respektive tillfälle 3. För att sedan ta reda på huruvida det förelåg skillnader avseende sjukskrivningsnivå mellan de individer som hade höga respektive låga poäng på de delskalorna i SF-36 som gav signifikant resultat i beräkningarna med logistisk regression, genomfördes Man Whitney U test. Detta test används för att testa huruvida det föreligger signifikanta skillnader mellan två oberoende grupper på en kontinuerlig skala. Materialet delades här in i tre grupper (låga, medelhöga respektive höga poäng) och sedan jämfördes gruppen med låga poäng med gruppen med höga poäng. Beskrivande statistik har gjorts för Fugl-Meyers Livstillfredsställelseformulär Li Sat-11 för de tre mättillfällena, vilket redovisas med median och range för samtliga livsområden i formuläret.

9 8 För att undersöka om sjukskrivning påverkar upplevelsen av livstillfredsställelsen gjordes korrelationer mellan variabeln sjukskrivningsgrad (uppdelad i hel sjukskrivning (100 %) respektive ingen eller delvis sjukskrivning (0-75 %)) och den generella Li Sat-11 variabeln Livet i allmänhet. Detta gjordes med båda variablerna för samtliga tre tillfällen. För att titta på förändring i självskattad livstillfredställelse över tid, gjordes icke-parametrisk parade test med Wilcoxon Signed Rank Test för samtliga variabler i Li Sat-11 mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. RESULTAT Studiegruppens sjukskrivningsgrad En sammanställning av vilken sjukskrivningsgrad försökspersonerna hade vid de tre mättillfällena, det vill säga vid start, efter sex och efter tolv månader, både i antal personer och i procent, har gjorts. Utifrån att subgrupperna är små samt att variabeln i logistisk regression behöver vara dikotom, har materialet grupperats i två grupper, en grupp som har varit helt sjukskrivna vid mättillfällena och en annan grupp som antingen inte har varit sjukskriven alls eller har varit sjukskriven till 25 %, 50 % eller 75 %. Detta utifrån att huvudintresset har varit att se huruvida personerna har haft någon arbetsförmåga överhuvudtaget, oavsett i vilken utsträckning (tabell 1). Tabell 1. Grad av sjukskrivning vid mättillfällena 1-3. I tabellen finns angivet andel (antal och procent) i de två grupperna, helt sjukskriven samt delvis eller inte alls sjukskriven, samt andelen med olika sjukskrivningsgrad (0 % -75 %) inom gruppen delvis eller inte alls sjukskriven. Sjukskrivningsgrad Antal personer vid start (Tillfälle 1) Antal personer vid 6- månaders uppföljning (Tillfälle 2) Antal personer vid 12- månaders uppföljning (Tillfälle 3) Helt sjukskriven (100 %) 45 (65.2 %) 43 (62.3 %) 32 (59.3 %) Delvis eller inte alls 0-75 % 24 (34,8 %) 26 (37.7 %) 22 (40.7 %) sjukskriven (0-75 %) 75 % 1 (1.4 %) 2 (2.9 %) 0 (0 %) 50 % 12 (17.4 %) 16 (23.2 %) 13 (24.1 %) 25 % 6 (8.7 %) 3 (4.3 %) 3 (5.6 %) 0 % 5 (7.2 %) 5 (7.2 %) 6 (11.1 %) Totalt antal personer 69 (100 %) 69 (100 %) 54 (100 %) De 15 personer som inte svarade vid uppföljning efter 12 månader och föll bort från analysen hade följande sjukskrivningsgrad vid start: 10 personer var 100 % sjukskrivna, 2 personer var 50 % sjukskrivna, 2 personer var sjukskrivna till 25 % och 1 person hade ingen sjukskrivning alls. För att få en bild av huruvida graden av sjukskrivningsnivå har förändrats på gruppnivå mellan mättillfälle 1 (vid start) och mättillfälle 2 (efter 6 månader) respektive mellan mättillfälle 1 (vid start) och mättillfälle 3 (efter 12 månader) i antal personer och procenttal har det gjorts en jämförelse som visas i tabell 2.

10 Medelvärden 9 Tabell 2. Förändring av sjukskrivningsgraden mellan mättillfälle 1 och 2 respektive 1 och 3. Förändring av sjukskrivningsgrad mellan tillfälle 1 (vid start) och tillfälle 2 (efter 6 månader) i antal personer och (%) Försämring 9 (13.0 %) 6 (11.1 %) Samma sjukskrivningsgrad 48 (69.6 %) 38 (70.4 %) Förbättring 12 (17.4 %) 10 (18.5 %) Totalt antal personer 69 (100 %) 54 (100 %) Förändring av sjukskrivningsgrad mellan tillfälle 1 (start) och tillfälle 3 (efter 12 månader) i antal personer och (%) Studiegruppens hälsotillstånd enligt mätningar med SF-36 Vid en jämförelse av studiegruppens medelvärden på de åtta delskalorna och de två summerande hälsoindexen på SF-36 vid start (mättillfälle 1), efter 6 månader (mättillfälle 2) och efter 12 månader (mättillfälle 3) med normgruppens medelvärden framkommer att försökspersoner i denna studie mår sämre avseende alla delskalor och de två hälsoindexen i SF-36 i samtliga åldersgrupper och vid samtliga mättillfällen (figurer 1-3). Hälsoindex Fysisk Hälsa (PCs) består av delskalorna Fysisk Funktion (PF), Rollfunktion Fysisk (RP), Smärta (BP) och Allmän Hälsa (GH). Hälsoindex Psykisk Funktion (MCs) består av resterande delskalorna, såsom Vitalitet (VT), Social Funktion (SF), Rollfunktion Emotionell (RE) och Psykiskt välbefinnande (MH). De för studiegruppen aktuella medelvärdena jämförs med normgruppens medelvärden. De svenska normerna för aktuella åldersgrupper har räknats fram med hjälp av tabeller 10.11, A.3 och A.4 i SF-36 svenska manualen (Sullivan, Karlsson & Taft, 2002). Figur 1. Medelvärden på de åtta delskalorna och de två hälsoindexen på SF-36 utifrån åldersgrupper för normgrupp samt studiegruppen vid start. Samtliga åldrar för studiegruppen betyder år (heldragna linjer), medan det för normgruppen betyder år (streckade linjer) år (n=10) år (n=36) år (n=23) Samtliga åldrar (n=69) år-normgrp år-normgrp år-normgrp Samtl åldrar-normgrp 0 PF RP BP GH VT SF RE MH PCs MCs De åtta delskalorna och de två hälsoindexen i SF-36

11 Medelvärden 10 Figur 2. Medelvärden på de åtta delskalorna och de två hälsoindexen på SF-36 utifrån samtliga åldrar för normgrupp samt studiegruppen vid start, efter 6 och 12 månader. Samtliga åldrar för studiegruppen betyder år (heldragna linjer), medan det för normgruppen betyder år Samtliga åldrar-vid start (n=69) Samtliga åldrar-efter 6 månader(n=69) Samtliga åldrar-efter 12 månader (n=54) Samtliga åldrarnormgrp 0 PF RP BP GH VT SF RE MH PCs MCs De åtta delskalorna och de två hälsoindexen i SF-36 Behandlingseffekt enligt SF-36 mätningar Vid jämförelser med Wilcoxon Signed Rank Test mellan tillfälle 1 (vid start) och tillfälle 2 (vid sex månaders uppföljning) visade följande delskalor signifikant skillnad mellan tillfällena: Rollfunktion Fysisk (RP) (p=.017), Vitalitet (VT) (p=.001), Social Funktion (SF) (p=.005). Effektstorleken var enligt Cohen, liten (RP r=.20, VT r=.28, SF r=.24) Enligt SPSS-survival manualen, version 15 (Pallant, 2007) som refererar till Cohen innebär r=.1 liten effekt, r=.3 medelstor effekt och r=.5 stor effekt. Vid jämförelser med Wilcoxon Signed Rank Test mellan mättillfälle 1 (vid start) och mättillfälle 3 (vid 12 månaders uppföljning) visade följande delskalor och hälsoindex signifikant skillnad mellan tillfällena: delskalorna Fysisk Funktion (PF) (p=.043, r=.18), Rollfunktion Fysisk (RP) (p=.014, r=.22), Vitalitet (VT) (p=.001, r=.29), Social Funktion (SF) (p=.021, r=.21), Psykiskt Välbefinnande (MH) (p=.012,r=.23) samt hälsoindex Psykisk Hälsa (MCs) (p=.037, r=.19). Prognostiska faktorer för återgång i arbete enligt SF-36 Logistisk regression med värden vid uppföljning efter 12 månader avseende de två hälsoindexen i SF- 36 samt ålder och kön genomfördes. Modellen förklarade mellan 13.8 % och 18.6 % av variansen i sjukskrivningsstatus/arbetsstatus och klassificerade korrekt 66.7 % av fallen. De båda oberoende variablerna, hälsoindexen Fysisk Hälsa (PCs) och Psykisk Hälsa (MCs) blev signifikanta, det vill säga kan ses som prediktorer för att komma i arbete helt eller till viss del. Fysisk Hälsa rapporterade ett odds ratio av 1.09 och Psykisk Hälsa rapporterade ett odds ratio av 1.07, vilket innebär att personer med bättre egenupplevd fysisk eller psykisk hälsa har en något större sannolikhet att komma ut i arbete. Däremot hade ålder och kön inte tillräcklig betydelse för att kunna ses som prediktorer, vilket framgår av tabell 4.

12 11 Tabell 4 Logistisk Regression för prediktion av sannolikheten att komma ut i arbete helt eller delvis efter 12 månader utifrån ingångsvärdena på hälsoindexen Fysisk Hälsa (PCs) och Psykisk Hälsa (MCs) i SF-36 och ålder och kön. Signifikansnivå p<.05. B Sig. Odds Ratio 95,0 % C.I. for Odds Ratio Nedre Övre Hälsoindex Fysisk Hälsa (PCs) Hälsoindex Psykisk Hälsa (MCs) Ålder Kön För att få svar huruvida delskalorna i SF-36 kan ses som prediktorer utfördes även logistisk regression med värden vid uppföljning efter 12 månader avseende dessa åtta delskalor samt ålder och kön. Modellen förklarade mellan 24.1 % och 32.5 % av variansen i sjukskrivningsstatus/arbetsstatus och klassificerade korrekt 70.4 % av fallen. Endast en av de oberoende variablerna, delskalan Rollfunktion Fysisk (RP) i SF-36 blev signifikant, det vill säga kan ses som prediktor för att komma i arbete helt eller till viss del. Denna delskala rapporterade ett odds ratio av 1.05, vilket innebär att personer med bättre egenupplevd fysisk rollfunktion har en något större sannolikhet att komma ut i arbete (tabell 5). Tabell 5 Logistisk Regression för prediktion av sannolikheten att komma ut i arbete helt eller delvis efter 12 månader utifrån ingångsvärdena på de olika åtta delskalorna i SF-36 samt ålder och kön B Sig. Odds 95,0 % C.I. for Odds Ratio Ratio Nedre Övre Fysisk Funktion (PF) Rollfunktion Fysisk (RP) Smärta (BP) Allmän Hälsa (GH) Vitalitet (VT) Social Funktion (SF) Rollfunktion - Emotionell(RE) Psykiskt Välbefinnande (MH) Ålder Kön Vidare genomfördes logistisk regression med värden vid uppföljning efter 6 månader avseende de två hälsoindexen i SF-36 samt ålder och kön. Modellen förklarade mellan 16.2 % och 22 % av variansen i sjukskrivningsstatus/arbetsstatus och klassificerade korrekt 71 % av fallen. Även här blev de båda oberoende variablerna, hälsoindexen Fysisk Hälsa (PCs) och Psykisk Hälsa (MCs) signifikanta, det vill säga kan ses som prediktorer för att komma i arbete helt eller till viss del. Fysisk Hälsa rapporterade ett odds ratio av 1.10 och Psykisk Hälsa rapporterade ett odds ratio av 1.06, vilket innebär att personer med bättre egenupplevd fysisk eller psykisk hälsa har en något större sannolikhet att komma ut i arbete. Ålder och kön hade återigen inte tillräcklig betydelse för att kunna ses som prediktorer (tabell 6).

13 12 Tabell 6 Logistisk Regression för prediktion av sannolikheten att komma ut i arbete helt eller delvis efter 6 månader utifrån ingångsvärdena på hälsoindexen Fysisk Hälsa (PCs) och Psykisk Hälsa (MCs) i SF-36 samt ålder och kön B Sig. Odds 95,0 % C.I. for Odds Ratio Ratio Nedre Övre Hälsoindex Fysisk Hälsa (PCs) Hälsoindex Psykisk Hälsa (MCs) Ålder Kön Slutligen utfördes logistisk regression med värden vid uppföljning efter 6 månader avseende de åtta delskalorna i SF-36 samt ålder och kön. Modellen förklarade mellan 26.8 % och 36.6 % av variansen i sjukskrivningsstatus/arbetsstatus och klassificerade korrekt 79.7 % av fallen. Två av de oberoende variablerna, delskalorna Fysisk Funktion (PF) och Rollfunktion Fysisk (RP) i SF-36 blev signifikanta, det vill säga kan ses som prediktorer för att komma i arbete helt eller till viss del. Fysisk Funktion (PF) rapporterade ett odds ratio av 1.04 och Rollfunktion Fysisk (RP) rapporterade ett odds ratio ett av 1.03, vilket innebär att personer med bättre egenupplevd fysisk funktion eller fysisk rollfunktion har en något större sannolikhet att komma ut i arbete (tabell 7). Tabell 7 Logistisk Regression för prediktion av sannolikheten att komma ut i arbete helt eller delvis efter 6 månader utifrån ingångsvärdena på de olika åtta delskalorna i SF-36 samt ålder och kön B Sig. Odds Ratio 95,0 % C.I. for Odds Ratio Nedre Övre Fysisk Funktion (PF) Rollfunktion Fysisk (RP) Smärta (BP) Allmän Hälsa (GH) Vitalitet (VT) Social Funktion (SF) Rollfunktion Emotionell (RE) Psykiskt Välbefinnande (MH) Ålder Kön För att ta reda på huruvida det förelåg skillnader avseende sjukskrivningsnivå mellan de individer som hade höga respektive låga poäng på de delskalorna i SF-36 som gav signifikant resultat i ovanstående beräkningar med logistisk regression, genomfördes Man Whitney U test. Här framkom signifikant skillnad vid mättillfällena 2 och 3, dvs. efter sex månader (p=.015) och efter tolv månader (p=.039) mellan höga och låga poäng på delskalan Rollfunktion Fysisk (RP), i förhållande till sjukskrivning. De som hade låga poäng på delskalan RP minskade sin sjukskrivningsnivå mellan tillfällena två och tre i högre utsträckning än de med höga värden på denna delskala. Livstillfredsställelse Resultat från skattning på Fugl-Meyers livstillfredsställelseformulär Li Sat-11 för alla tre mättillfällen visas med median och range i tabell 8.

14 13 Tabell 8 Median och range på samtliga livsområden i Li Sat-11 vid start (tillfälle 1), vid sex månaders uppföljning (tillfälle 2) och vid 12 månaders uppföljning (tillfälle 3) Tillfälle 1 (n=67) Tillfälle 2 (n=68) Tillfälle 3 (n=54) Md Range Md Range Md Range Livet i allmänhet Yrke/sysselsättning Ekonomi Fritidssituationen Kontakterna med vänner/bekanter Sexuallivet Förmågan att klara mig själv Familjelivet Parförhållandet Kroppslig hälsa Psykisk hälsa Korrelationer mellan sjukskrivningsgrad och Livet i allmänhet visade signifikant korrelation mellan sjukskrivningsgrad vid start och Livet i allmänhet tillfälle 1 (p=.036) samt sjukskrivingsgrad vid start och Livet i allmänhet tillfälle 2 (p=.04). Detta kan innebära att om man är sjukskriven helt vid start, så har man sämre upplevelse av livskvalitet avseende Livet i allmänhet jämfört med om man är arbetsför helt eller delvis, det vill säga 0-75 % sjukskriven. En signifikant positiv förändring av livstillfredsställelse mellan tillfälle 1 och 3 fanns för Livet i allmänhet (p=.06) och Psykisk hälsa (p=.002) (Wilcoxon Sign Rank Test). DISKUSSION I denna studie framkommer att ingångsvärdena på båda hälsoindexen i SF-36, Fysisk Hälsa och Psykisk Hälsa samt på delskalan Rollfunktion Fysisk (RP) kan ses som prediktorer för minskad grad av sjukskrivning efter sex respektive tolv månader. Vidare framkommer att även ingångsvärden på delskalan Fysisk Funktion (PF) i liten grad kan predicera sannolikheten att minska sjukskrivningsgraden efter sex månader. Således besvaras frågeställningen för denna studie med att det går att prognostisera förändring av sjukskrivningsgrad och rehabiliteringseffekt utifrån ovan nämnda ingångsvariabler i SF-36. Särskilt delskalan Rollfunktion Fysisk (RP) visade sig ha betydelse för hur sjukskrivning ser ut efter sex och tolv månader. Samtidigt gav alla faktorer ett relativt litet bidrag till förklaring av variationen i sjukskrivning. Detta innebär att många olika faktorer spelar in vid prognos. Värdet på delskalan Rollfunktion Fysisk (RP) visade sig i denna studie ha störst betydelse. Vidare framkom att de som hade låga poäng på delskalan RP minskade sin sjukskrivningsnivå mellan tillfällena två och tre i högre utsträckning än de med höga värden på denna delskala. Här går det att spekulera i att det kan ha att göra med vad som händer med ens egen självbild och uppfattning av fysisk rollfunktion i vardagen vid genomförande av multimodal rehabilitering, det vill säga vilka fysiska sysslor man kan och vågar utföra i sin vardag trots ihållande smärta. Motsvarande effekt fann van der Hulst et. al. (2005) i samband med sin litteraturgenomgång där studier exempelvis hade funnit att mindre aktiv coping vid start var en tydlig prediktor för hur väl en individs behandlingsresultat vid multimodal rehabilitering skulle kunna bli. Multimodal rehabilitering främjar dessa funktioner och verkar stärka och utmana den egna tron på ens förmåga trots smärtan och därmed kunna leda till förbättrade behandlingsresultat hos personer med låg tro på sin egen förmåga vid starten av rehabiliteringen.

15 14 Flera studier som har undersökt rehabiliteringseffekter och/eller sannolikheten att komma ut i arbete efter en långvarig smärtproblematik med sjukskrivning har funnit att låga ingångsvärden på SF-36 avseende hälsomåttet Vitalitet (Dunn, Jordan & Croft, 2011; Henschke, Ostelo, Terwee & van der Windt, 2012; Nordlund & Ekberg, 2004) och Allmän Hälsa (Dunn, Jordan & Croft, 2011) prognostiserar en sämre utgång. I en annan studie fann man att högre andel social stress/sociala konsekvenser orsakad av smärtproblematiken var viktiga prediktorer för den fysiskt upplevda hälsan samt ökar frekvensen i att söka sjukvård (Keeley et al, 2008). Ytterligare en studie fann att både fysiska och psykiska aspekter av hälsostatus har relevans vid uppkomsten av kronisk smärta (Bergman, Jacobsson, Herrström & Pettersson, 2004). I denna studie framkommer att individerna som är helt sjukskrivna vid start har en sämre upplevelse av livskvalitet avseende Livet i allmänhet enligt Li Sat-11 jämfört med de som är arbetsföra helt eller delvis, vilket bekräftar betydelsen av de sociala konsekvenserna på grund av sjukdomstillståndet. Vidare framkommer i denna studie vid undersökning av huruvida det förelåg en förbättring i poängen i SF-36 delskalorna från start på rehabiliteringsprogrammet till efter sex respektive tolv månader att det fanns signifikanta skillnader med liten till medelstor effekt avseende delskalorna Rollfunktion Fysisk (RP), Vitalitet (VT) och Social Funktion (SF). Vid jämförelse efter tolv månader fanns dessutom signifikanta skillnader med liten till medelstor effekt avseende delskalorna Fysisk Funktion (PF) och Psykiskt Välbefinnande (MH) samt hälsoindex Psykisk Hälsa (MCs). Utifrån ovan nämnda studier torde dessa påvisade förbättringar i egenupplevd hälsostatus och livstillfredsställelse kunna innebära att individerna i studiegruppen genom sitt deltagande i det multimodala rehabiliteringsprogrammet enligt PLO har förbättrat sin prognos att kunna komma ut i arbete i högre utsträckning än vid inskrivningen i programmet. Rehabilitering är en väldigt komplex procedur som påverkas av många faktorer. Bergman et al (2004) föreslår utifrån resultaten i deras studie att SF-36 kan användas i prognostiskt syfte inom sjukvården vid bedömning och behandlingsplanering vid kroniska muskuloskeletala smärttillstånd. På så sätt skulle till exempel subgrupper med lägre hälsostatus kunna få mer riktade resurser. De prognostiska faktorerna som har betydelse för rehabiliteringseffekt och minskning av sjukskrivingsgrad som framkommer i denna studie, det vill säga hälsoindexen Fysisk Hälsa och Psykisk Hälsa samt delskalan Rollfunktion Fysisk och till viss del delskalan Fysisk Funktion, skulle kunna användas i liknande avseende, som utgångspunkt inför deltagande i rehabilitering. Detta för att individualisera och anpassa rehabiliteringsprogrammet ytterligare till aktuell individ. Skulle SF-36 finnas med som rutin i bedömningen inför deltagande i en rehabiliteringsperiod, så skulle individer som har behov av särskild anpassad och skräddarsydd rehabilitering kunna fångas upp i ett tidigt skede. PLO-projektet hade tre syften. Dels att minska det individuella lidandet och öka hälsoupplevelsen samt livstillfredsställelsen, dels att minska köerna och belastningen på vårdcentralerna samt effektivisera vården och slutligen att förkorta sjukskrivningsgrad samt skapa förutsättning och motivation för återgång i arbete alternativt ökad sysselsättningsgrad i lönearbete. Utifrån inklusionskriterierna för projektet kan man utgå från att patienterna hade en omfattande och långvarig problematik med ett stort lidande och inte den bästa prognosen för återgång i arbete. Dessutom visade det sig att studiegruppen som helhet ligger avsevärt under den svenska normgruppen i sin egen upplevda hälsostatus enligt SF-36 under hela mätperioden. Med tanke på detta torde de två förstnämnda syften, det vill säga att minska det individuella lidandet och öka hälsoupplevelsen och livstillfredsställelsen samt minska köer och belastning på vårdcentralerna och effektivisera vården varit av primär betydelse. Även om denna studie inte syftade till att utvärdera själva projektet, så framkommer det tydligt en ökad egenupplevd hälsoupplevelse och livstillfredsställelse, där det vid jämförelse över tid syns en signifikant positiv förändring för livstillfredsställelse (Li Sat-11) avseende Livet i allmänhet och Psykisk hälsa. På SF-36 syns också en trend över tid av att gruppen upplever en ökad hälsoupplevelse. Trots att det på gruppnivå inte har skett någon större förändring över tid när det gäller minskning av sjukskrivningsgrad respektive ökad grad av återgång i arbete, kan man här fundera över huruvida det innebär att individerna upplever en förbättrad livssituation och ett förbättrat psykiskt mående utifrån den mulitmodala rehabilitering de

16 15 har fått. Detta skulle kunna bero på att de har känt sig sedda, fått bekräftelse i att i nuläget inte kunna arbeta samt fått en acceptans för sitt sjukdomstillstånd. Vidare kan man fundera över huruvida de upplever att de har fått verktyg och strategier för att hantera sin livssituation utifrån sina symtom, både i privatlivet, men också i ett framtida arbetsliv, även om de vid mättillfällena inte hade kommit tillbaka i arbete i högre utsträckning än vid starten. En tydlig begränsning i denna studie är dock att sjukskrivningsgraden på gruppnivå inte har förändrats mycket mellan mättillfälle 1 och 2 respektive 1 och 3. Det syns endast en vag positiv trend till minskad sjukskrivningsgrad och ökad grad av återgång i arbete mellan mättillfällena. Den multimodala behandlingsinterventionen som personerna fick genomgå inom ramen för PLO-projektet har inte påverkat sjukskrivningsgraden respektive graden av återgång i arbete i någon större utsträckning, vilket medför att det är svårt att uttala sig om vilka prediktorer som har betydelse. Faktum att det trots denna begränsning uppnås en signifikans på ovannämnda variabler, tyder på att dessa ingångsvariabler trots allt har viss tyngd som prediktorer för grad av återgång i arbete/sjukskrivningsgrad. Ytterligare en begränsning är att det i denna studie rör sig om ett förhållandevis litet material med en relativ hög bortfallsfrekvens samt en ytterligare minskad svarsfrekvens vid sista mättillfälle, vilket medför en begränsad tillförlitlighet. Det hade kunnat vara intressant att dela upp gruppen med sjukskrivingsgrad 0-75 % för att se hur förändring av sjukskrivingsgrad över tid har sett ut för den gruppen, men statistiskt gick det inte att bearbeta på annat sätt utifrån materialets storlek. Vid en optisk jämförelse av förändringen av andelen sjukskrivna på respektive nivå visar att en relativt stor förändring har skett gällande de högre nivåerna av sjukskrivning med en förflyttning till en lägre grad (tabell 1). Vid start på programmet var 33 % sjukskrivna till hälften eller mindre och vid 12 månaders uppföljning var motsvarande andel 40 %. I föreliggande studie gjordes dikotomiseringen just mellan de nivåer där störst förändring skedde vilket gör att det hade varit ännu mer intressant att kunna dela upp i subgrupper utifrån sjukskrivningsgrad. Dock behövs det ytterligare och mer omfattande forskningsstudier med fokus på prognostiska faktorer utifrån att materialet i denna studie är relativt liten och begränsad och området långvarig smärta och multimodal rehabilitering så stor och komplex. Genomgående för denna typ av studier är att inklusionskriterierna för studiegruppen samt längd och innehållet i den multimodala rehabiliteringen skiljer sig, vilket leder till begränsningar att göra jämförelser och kunna hitta prognostiska faktorer. Fler studier med likartat och jämförbart upplägg behövs för att kunna dra mer omfattande slutsatser. Det skulle också vara intressant att ta med andra typer av variabler än de som brukar användas i denna typ av studier. TACK Ett stort tack till mina handledare för deras hjälp, uppmuntran och engagemang. Professor Anders Möller som genom kloka och inspirerande kommentarer och råd hela tiden har fått mig att ta nästa steg i processen trots många hinder som dök upp längs vägen, samt Dr. med. Ann Björkdahl för ovärderlig hjälp med statistiken och bearbetning av materialet! Tack till RehabCenter Mösseberg, Bräcke Diakoni, som har gjort det möjligt att ta del av data från PLOprojektet. Speciellt projektansvarig leg. sjukgymnast Johanna Ring som inledningsvis har förmedlat information och data från PLO till mig, samt projektansvarig leg. sjuksköterska Pernilla Widlund som i alla högsta grad har tagit sig tid för att gå igenom materialet med mig och förmedla välbehövda, kompletterande uppgifter samt svara på alla mina följdfrågor om projektet. Sist men inte minst ett tack till leg. psykolog Sofia Molin som inledningsvis satte ihop största delen av ansökan till etiknämnden då jag själv var föräldraledig.

17 16 REFERENSER Becker, N., Sjøgren, P., Bech, P., Olsen, & A.K., Eriksen, J. (2000). Treatment outcome of chronic nonmalignant pain patients managed in a danish multidisciplinary pain centre compared to general practice: A randomised controlled trial. Pain, 84, Bergman, S., Jacobsson, L. T. H., Herrström, P., & Petersson, I. F. (2004). Health status as measured by SF-36 reflects changes and predicts outcome in chronic musculoskeletal pain: a 3-year follow up study in the general population. Pain, 108, Bergström, G., Jensen, I. B., Bodin, L., Linton, S. J., & Nygren, Å. L. (2001). The impact of psychologically different patient groups on outcome after a vocational rehabilitation program for long-term spinal pain patients. Pain, 93, Brede, E., Mayer, T. G., & Gatchel, R. J. (2012). Prediction of failure to retain work 1 year after interdisciplinary functional restoration in occupational injuries. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 93, Dunn, K. M., Jordan, K. P., & Croft, P. R. (2011). Contributions of prognostic factors for poor outcome in primary care low back pain patients. European Journal of Pain, 15, Fugl-Meyer, A. R., Melin, R., & Fugl-Meyer, K. S. (2002). Life Satisfaction in 18- to 64-year-old Swedes: In relation to gender, age, partner and immigrant status. Journal of Rehabilitation Medicine, 34, Harms, M. C., Peers, C. E., &Chase, D. (2010). Low back pain: what determines functional outcome at six months? An observational study. Bio Med Central Musculoskeletal Disorders, 11:236. [www document]. URL Henschke, N., Ostelo, R. W., Terwee, C. B., & van der Windt, D. A. (2012). Identifying generic predictors of outcome in patients presenting to primary care with non-spinal musculoskeletal pain. Arthritis Care & Research, 64, issue 8, Jellema, P., van der Windt, D. A. W. M., van der Horst, H. E., Twisk, J. W. R., Stalman, W. A. B., & Bouter, L. M. (2005). Should treatment of (sub)acute low back pain be aimed at psychosocial prognostic factors? Cluster randomized clinical trial in general practice. British Medical Journal, Vol. 331 (7508), pp. 84. Keeley, P., Creed, F., Tomenson, B.,Todd, C.,Borglin, G., & Dickens, C. (2008).Psychosocial predictors of health-related quality of life and health service utilization in people with chronic low back pain. Pain, 135, Lydell,M. (2010). To return or not return? Predictive factors for return to work in persons with musculoskeletal disorders prospective studies over a 10-year period (Doktorsavhandling, Institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, [online]. Tillgänglig: ISBN Mau, M., Merkesdal, S., Busche, T., & Bauer, J. (2002). Prognosis of labour force participation after multidisciplinary outpatient and inpatient rehabilitation for chronic back pain. Rehabilitation, 41 (2/3), Moitra, E., Mongold, D., Sperry J.A., Brandon, N.K., & Selby, J. (2011). A group medical visit program for primary care patients with chronic pain. Professional psychology: Research and practice, 42 (2),

18 17 Niemistö, L., Sarna, S., Lahtinen-Suopanki, T., Lindgren, K.-A., & Hurri, H. (2004).Predictive factors for 1-year outcome of chronic low back pain following manipulation, stabilizing exercises, and physician consultation or physician consultation alone. Journal of Rehabilitation Medicine, 36, Nordlund, A., & Ekberg, K. (2004). Self-reported musculoskeletal symptoms in the neck/shoulders and/or arms and general health (SF-36): Eight year follow up of a case-control study. Occupational and environmental medicine, 61:e11 (http://www.occenvmed.com/cgi/content/full/61/3/e11). Doi: /oem Pallant, J. (2007). SPSS Survival Manual A step by step guide to data analysis using SPSS version 15 for Windows-third edition. Maidenhead: McGraw Hill - Open University Press. Schultz, I.Z., Crook, J., Meloche, G.R., Berkowitz, J., Milner, R., Zuberbier, O.A., & Meloche, W. (2004). Psychosocial factors predictive of occupational low back disability: Towards development of a returnto-work model. Pain, 107 (1-2), Statens beredning för medicinsk utvärdering (2006). Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Nr. 177/1+2. Stockholm: SBU. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Partiell uppdatering och fördjupning av SBU-rapport 177/1+2. Nr Stockholm: SBU. Sullivan, M., Karlsson, J., & Taft, C. (2002). SF-36 Hälsoenkät: Svensk manual och tolkningsguide, 2:a upplagan (Swedish Manual and Interpretation Guide, 2nd Edition). Gothenburg: Sahlgrenska University Hospital. Turk, D.C., & Burwinkle, T.M. (2005a). Assessment of chronic pain in rehabilitation: Outcomes measures in clinical trials and clinical practice. Rehabilitation psychology,50 (1), Turk, D.C., & Burwinkle, T.M. (2005b). Clinical outcomes, cost-effectiveness, and the role of psychology in treatments for chronic pain sufferers. Professional psychology: Research and practice, 36 (6), Van der Hulst, M., Vollenbroek-Hutten, M.M.R., & Jzerman, M.J.I. (2005). A systematic review of sociodemographic, physical, and psychological predictors of multidisciplinary rehabilitation or, back school treatment outcome in patients with chronic low back pain. Spine, 30 (7), Van der Hulst, M., Vollenbroek-Hutten, M.M.R., Groothuis-Oudshoorn, K.G.M., & Hermens, H.J. (2008). Multidisciplinary rehabilitation treatment of patients with chronic low back pain: A prognostic model for its outcome. Clinical Journal of Pain, 24 (5), BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Projektplan för Projektet Långvarig Ohälsa, PLO Frågeformulär SF-36 Frågeformulär Vårdkonsumtion Frågeformulär Livstillfredsställelse

19 1 RehabCenter Mösseberg Projekt LÅNGVARIG OHÄLSA Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Sören Kierkegaard

20 2 PROJEKT LÅNGVARIG OHÄLSA Bakgrund: Inom alla regionens vårdformer finns en grupp patienter som ofta och regelbundet söker vård, utan att problembilden tydligt kan definieras eller åtgärdas. Detta leder till stort lidande hos den enskilde, som upplever att han/hon inte blir lyssnad på, trodd eller hjälpt. Även hos vårdpersonalen väcker detta mycket frustration, då man inte kan fullfölja sin yrkesmässiga och etiska kod dvs. att hjälpa, bota och minska lidande. Problemet och situationen blir kostsam både ur individuell och samhällelig synvinkel. Problematiken hos denna grupp är omfattande, komplex och mångfacetterad. Symtombilden upplevs oklar både av patient och personal. Specialiseringen inom sjukvården gör det svårt att se hen helhetsbild. Diagnostiseringen försvåras om fokus ligger på detaljproblemet och risken är uppenbar att patienten känner sig kränkt och inte lyssnad på i mötet med sjukvården. Patienten hamnar hos primärvården där man upplever sig inte har resurser för en heltäckande utredning och behandling. Problemen har ofta psykosomatiska kännetecken, där patienten upplever sig frustrerad och har ofta obalans mellan känsloliv och kroppens reaktioner. Detta medför behov av speciell kunskap och samordning i teamet för att coacha individen på ett konstruktivt sätt. Behoven kräver insatser på både individ- och omgivningsnivå. Mösseberg Rehabcenter har stor erfarenhet av arbetslivsrehabiliterande utredningar och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sedan 1983 har företaget bedrivit rehabilitering via Rehabcenter Mösseberg i olika former gentemot försäkringskassa, landsting, stat, kommun, fonder, försäkringsbolag och företag. Flera tusen individer har genomgått rehabiliteringsprogram. De senaste åren har vi speciellt inriktat oss på program avseende Försäkringskassans efterfrågade tjänster inom arbetslivsinriktad rehabilitering och utredning. Resultatredovisningen visar att uppdragsgivaren är mycket nöjd med tjänsten som helhet. Under perioden 2004/2005 genomfördes vid Mösseberg Rehabcenter 280 arbetslivsinritade utredningar/bedömningar. Under samma period genomgick 166 personer arbetslivsinriktad rehabilitering i internatform. Syfte: 1.Minska det individuella lidandet och öka hälsoupplevelse samt livstillfredsställelse. 2.Minska köer och belastning på VC och effektivisera vården genom att: samordna fysiskt, psykiatriskt/psykologiskt, socialt & paramedicinskt inriktade resurser i ett interdisciplinärt arbetssätt. påvisa att multidisciplinär bedömning och därefter rätt inriktade resurser i ett interdisciplinärt arbetssätt lönar sig både för den enskilde individen och för samhället. påvisa att vårdkonsumtionen minskar. 3.Förkorta sjukskrivningstid samt skapa förutsättning & motivation för återgång i arbete alternativt ökad sysselsättningsgrad i lönearbete.

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Feedback för Förändring

Feedback för Förändring FORSKNINGSPROGRAM Feedback för Förändring Tillämpning inom primärvården. Utvärdering av en modell för kvalitetssäkring av behandlingsförlopp för patienter med psykiatrisk problematik och patienter med

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

2013-11-29. Landstingets kansli Avsändare

2013-11-29. Landstingets kansli Avsändare 1(7) Landstingets kansli Avsändare Ansökan om medel för Grön rehabilitering (Naturunderstödd rehabilitering) Bakgrund Landstinget i Jönköping län startade under senare delen av 2012 projektet Grön rehabilitering.

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON Vidarkliniken erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa Ett beprövat behandlingskoncept som leder till minskad sjukfrånvaro samt minskad risk

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

2013-11-22. Biomedicinsk modell

2013-11-22. Biomedicinsk modell Smärtrehabilitering ur ett primärvårdsperspektiv Jönköping 3- Anders Westman, Överläkare, Med dr. Biomedicinsk modell Den grekiske filosofen Epikuros (347 f Kr) menar att det goda livet, är ett liv som

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna Rapport 2002:1 Health and Health Realted Quality of Life as measured by

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Lägesrapportering Hälsoverket juni 2009

Lägesrapportering Hälsoverket juni 2009 Lägesrapportering Hälsoverket juni 2009 Hälsoverket är ett samverkansprojekt mellan Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Oxelösunds kommun. Syftet är att erbjuda individer, främst

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Du som är så ung kan väl inte ha så ont. Från hopplöshet till hopp

Du som är så ung kan väl inte ha så ont. Från hopplöshet till hopp Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus Smärtrehab HUS 32 2014-12-19 1(33) Du som är så ung kan väl inte ha så ont Från hopplöshet till hopp KARTLÄGGNING AV DEN UNGA SMÄRTPATIENTEN

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten:

Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten: Musculoskeletal pain in primary health care: A biopsychosocial perspective for assessment and treatment Anders Westman Centrum för klinisk forskning, Västerås Hälsoakademin, Örebro universitet Huvudhandledare:

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER

SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 0647318391

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

Mer lönsam med bättre feedback?

Mer lönsam med bättre feedback? Introduktion Mer lönsam med bättre feedback? Pulsen är ett av de första svenska IT-konsultbolag, etablerat redan 1964, som verkar över hela landet. Idag arbetar ca 400 personer inom Pulsen med alltifrån

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman RA och Smärta Långvarig och generaliserad smärta Stefan Bergman Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och emo=onell upplevelse =ll följd av en fak=sk eller möjlig vävnadsskada eller

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 2 (9) Innehållsförteckning Uppföljning av boendet för vuxna och daglig

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Smärtskolan Kunskap för livet

Smärtskolan Kunskap för livet L Smärtskolan Kunskap för livet Långvarig smärta eller fibromyalgi Detta utbildningsmaterial är framtaget av Kaisa Mannerkorpi, leg sjukgymnast, docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys.

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Magnus Appert Kommunhälsan Box 611 391 26 Kalmar Telefon 0480 450182 Fax 0480 450199 E-post magnus.appert@kalmar.se Handledare: Överläkare Bodil Persson

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer