Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat Smittskyddsinstitutets arbete med smittsamma sjukdomar och klimatpåverkan

Transkript

1 Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat Smittskyddsinstitutets arbete med smittsamma sjukdomar och klimatpåverkan Länsstyrelsens temaseminarium Klimatförändringarnas konsekvenser för hälsan 4 maj 2011 Caroline Schönning Enheten för Livsmedel och vatten Avdelningen för Beredskap

2 Klimatförändringar och smittsamma sjukdomar SMI:s ansvar, roll och intresse I huvudsak utgående från regeringsuppdraget 2010 Vektorer, vatten och livsmedel (med risk för upprepning ) Några ord om Cryptosporidium i Östersund och andra vattenburna utbrott

3 Klimatprognos Temperatur medeltemperatur upp Nederbörd ökad och mer ojämnt fördelad nederbörd Extrema vädersituationer ökning Risken för kraftiga regnskurar/skyfall ökar i hela landet Umeå 2006 Foto Anders Karlsson, Västerbottenkuriren

4 Regeringsuppdraget Myndighetsgemensamt uppdrag SMI, Socialstyrelsen och SVA enligt regleringsbreven 2010/11 att tillsammans följa och analysera utvecklingen hos nya och kända smittsamma sjukdomar till följd av klimatförändringar och vid behov föreslå åtgärder för att upprätthålla en god beredskap avseende smittskydd samt andra motåtgärder Även Livsmedelsverket och Jordbruksverket deltog Rapporterat till departementen 1 april 2011

5 Avgränsningar i uppdraget Arbetsgruppen ska ge förslag till hur vi på bästa sätt utvecklar arbetet med att följa och analysera utvecklingen hos nya och kända smittsamma sjukdomar med fokus på konsekvenser av klimatförändringarna Arbete som görs idag Hur vi långsiktigt vill arbeta med övervakning, analys och beredskap

6 Klimat- och sårbarhetsutredningen (KOS) SOU 2007:60 KOS föreslog att SMI och SVA tillsammans skulle Följa och analysera utvecklingen av epidemiologin hos nya och kända infektioner till följd av klimatförändringar Vid behov ta initiativ till ny forskning inom berörda områden pga. klimatförändringar Utarbeta kunskapsunderlag och informera om den ökade risken för smittspridning och om nya sjukdomar till följd av klimatförändringen samt analysera möjliga motåtgärder och rapportera till övriga berörda myndigheter

7 Begreppet beredskap I uppdraget tolkat som en långsiktig beredskap för effekterna av klimatförändring Inte främst hantering av akuta sjukdomsutbrott av epidemier och epizootier.men detta behövs också! Förmåga att genom övervakning (olika system) se förändringar i trender och akuta skeenden Laboratorieberedskap aktuellt i samband med pågående vattenburna utbrott

8 Nuvarande klimatarbete Övergripande sjukdomsövervakning och uppföljning av smittsamma sjukdomar kan i olika grad kopplas till klimatförändring men svårt särskilja från andra faktorer som påverkar SMI deltog i KOS och Djursmittoutredningen Ett klimatkompetenscentrum finns sedan 2009 vid SVA Ett nationellt nätverk för dricksvatten har utvecklats av Livsmedelsverket Inga riktade prioriteringar på SMI förutom ett Temaarbete 2008 SMI omorganiserat hösten 2010 Strategiska projekt som generellt hanterar övervakning, omvärldsbevakning, diagnostik och hantering av utbrott

9 Aktuellt läge De hot och risker som presenterades i KOS Hälsobilaga B34 beskriver i stort sett läget även idag Effekten på smittsamma sjukdomar av klimatförändringen svår att särskilja från påverkan av andra faktorer En förändrad spridning av vektorburna sjukdomar är förväntad och potentiella vektorer för flera av dessa sjukdomar finns redan i Sverige Med dagens kunskapsläge går det inte att se någon tydlig trend för flertalet sjukdomar som anses klimatkänsliga Vissa smittsamma sjukdomar påverkas mer än andra av klimatet och ett ökat antal fall av framförallt vektorburna sjukdomar har rapporterats i Sverige under senare år

10 Trender (de senaste 5 åren) Humansidan få synliga trender TBE och borrelia ökat fästingen ökat sin utbredning (värddjuren vanligare, mildare vintrar?) Visceral leishmaniasis sandmyggan som fungerar som vektor förekommer nu i Tyskland På djursidan Blåtunga (BT) som identifierads som hög risk i KOS utbrott i Sverige september 2008 Badsårsfeber (Vibrio) fler fall 2006 och 2010 (varma somrar)

11 Trender (i teorin ) Dricksvattenburna utbrott? Legionella koppling till meterologiska förhållanden Lufttemperatur, vind Beteende (kylanläggningar) Livsmedelsburna infektioner Salmonellafallen ökar med 12% för varje grads temperaturhöjning Generellt högre bakterietillväxt, större risker vid hantering, brutna kylkedjor Sannolikheten för att globalisering leder till introduktion av fler smittämnen är större än att den inte gör det

12 Åtgärdsförslag (1) En samverkansgrupp för smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat bör etableras för att: bevaka och analysera utvärdera och ge förslag till anpassningsåtgärder identifiera kunskapsluckor sprida information skriva lägesrapporter Representanter: SMI, SVA, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Jordbruksverket (med flera) Stärkt och breddat klimatarbete Tvärvetenskapligt arbetssätt, human- och veterinärmedicin i ett samlat perspektiv Ökad övervakning och kunskapsuppbyggnad avseende sjukdomsmönster

13 Åtgärdsförslag (2) Tidiga varningssystem om förhöjd risknivå behöver utvecklas, t.ex. behövs ökad förståelse för betydelsen av förändringar i ekosystemen För att öka beredskapen inom smittsamma sjukdomar och förändrat klimat bör följande utvecklingsområden prioriteras: vektorer och reservoarer smitta via mark och vatten i miljön smitta via livsmedel inklusive dricksvatten smittrisker för olika typer av djurhållning beteende hos människor och djur diagnostik mikrobiell riskanalys beredskapsplaner

14 Åtgärdsförslag (3) Klimatkompetenscentrum vid SVA och det nationella dricksvattennätverket bör fortgå Övriga åtgärdsförslag i KOS hälsobilaga bör ses över och inkluderas i det fortsatta arbetet Riskinformation till allmänheten Vaccinationskampanjer Utökad fortbildning av personal inom hälso- och sjukvårdssektorn och veterinärmedicinen Kontinuerlig uppdatering av riskinformation, vaccinationsrekommendationer och dylikt

15 Dricksvattenproduktion i Sverige 50 % ytvatten och 50% grundvatten klimatförändring - extra stress

16 Klimatförändring och råvattenpåverkan Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen Mats Bergmark MittSverige Vatten samordningsansvarig Varmare klimat ökad smittspridning Försämrad ytvattenkvalitet kräver insatser för att upprätthålla dricksvattenkvaliteten Extremväder/mycket kraftiga regn/översvämning akuta föroreningsrisker Vattenverken ej byggda för detta Ökade dagvattenflöden och avloppsutsläpp (inkl. bräddningar) Ökad markavrinning, ex. betesmarker Höga vattenstånd spolar strandkanter

17 Klimatvariationer och dricksvatten Konsumerad dricksvattenmängd beteendet påverkar Generellt kortare överlevnad av patogener vid varmare temperatur Ledningsnätet Temperaturhöjning ger allmänt försämrad kvalitet (förändrad ekologi) Sanering av ledningsnät Klimatmodeller ännu ej tillämpbara för att förutsäga framtida patogenspridning Vi kan lära mycket av att studera nutida våtväder Förutseende åtgärder bör vidtas i kommunala avloppssystem

18 Vattenburna utbrott uppdelade after agens Campylobacter Calicivirus Giardia Cryptosporidium E. coli Salmonella Shigella st utbrott mellan 1980 och 1/ Okänd orsak: 102 utbrott Källa: Yvonne Andersson, Epidemiologen, SMI

19 Övervakning vatten - hälsoparametrar Spridning av fekal förorening med patogener ökar vid kraftiga regn Mer än hälften av vattenburna sjukdomsutbrotten i USA föregicks av kraftiga nederbördshändelser (Åström, 2011) Exempel internationell studie: Turbiditet och sjukhusbesök (barn) (Armani, 2000) Forskning Umeå universitet (Forsberg m.fl.) Hälsodata på dygnsnivå (ex. akutbesök på sjukhus för tarminfektioner, diarré, mag-tarmsjukdom A00-09, telefonkontakt med sjukvårdsupplysningen) Relatera till tidsseriestudier av nederbörd, indikatorbakterier mm. Studier om sjukligheten lokalt påverkas av störningar vid beredning och på distributionsnätet

20 Stor nederbörd per dygn och andel kokningsrekommendationer för kommunalt dricksvatten Procent Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Mkt ndb Kokning Källor: SMHI - Faktablad , Livsmedelsverket - rapportering av dricksvattentillsyn år

21 Badvatten Mer förorenade badplatser? Beteendet förändras frekventare och längre bad Alla kommuner rapporterar in resultat för EU-bad (och övriga) till Badplatsen Vattentemperatur, vattenkvalitet (indikatororganismer mm.), algblomning SMI administrerar, kvalitetssäkrar och rapporterar till EU Särskild information t.ex. badsårsfeber

22 Cryptosporidium The most common and widespread health risk associated with drinking-water is microbial contamination Guidelines for Drinking-water Quality (WHO, 2004) För utvecklade länder särskilt parasitära protozoer som Cryptosporidium och Giardia I Östersund: felkopplad avloppsledning dagvatten råvatten (Storsjön) dåliga barriärer (oocystor tål klor) sjuka avlopp fler förorenade vattentäkter I Skellefteå:? SMI delaktig i utredningsarbetet genom: Vattenanalyser, rådgivning om provtagning, patientprover, typningar, epidemiologisk utredning, enkäter, statistik, mm.

23 Parasitutbrott relaterade till nederbörd (?) Bergen, Norge, november 2004 Ovanligt stor nederbörd aug-sept Förhöjd avföringspåverkan på Svartediket personer infekterade av Giardia SMI får fortfarande uppföljningsprover Galway, Irland, mars 2007 Ovanligt stor nederbörd jan-feb Förhöjd avföringspåverkan Lake Corrib m.fl. 200-x000 personer infekterade av Cryptosporidium

24 Parasiter i vatten - Giardia och Cryptosporidium Har utbrotten koppling till klimat? Kan ej säga, men illustrerar framtida problematik med ökad förorening av ytvatten Kartläggning av parasiter i ytvatten (SMI, 2011) Cryptosporidium-i-svenska-ytvattent%C3%A4kter pdf Rekommendationerna om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta (SMI, Livsmedelsverket, Svenskt Vatten) Uppströmsarbete, barriärer, provtagning

25 Utbrott av norovirus (vinterkräksjuka) Norovirusutbrott förväntas öka vid klimatförändringar Norovirus är en av de vanligaste orsakerna till magsjuka i världen, låg infektionsdos, stabilt i miljön Evertsbergsutbrottet 285 invånare, de flesta med kommunalt dricksvatten från ett VV i närbelägna Dysberg Evertsberg VV, reservvattentäkt, Båda VV grundvattentäkter med snabbsandfilter och UV Troligt scenario: Smältvatten trängde in i Evertsbergs vattentäkt Åtgärd: Evertsbergs VV stängs och man letar efter ny källa Virus i vattnet var identiskt med virus i fecesproverna Första gången i Sverige som vi påvisat norovirus i kommunalt dricksvatten Ovanligt att man kan koppla patientmaterial till dricksvattnet Provtagningstidpunkt av stor betydelse

26 EHEC-utbrott på västkusten 2005 Avrinning från jordbruksmark där betande nötkreatur var infekterade med E. coli O157:H7 Transport från gödsel till åvatten Ref: Söderström A. et al Foodborne Pathogens and Disease Bevattning av sallad med åvatten Salladen konsumerades av ett stort antal personer resulterade i ca 100 fall (ca 10 sjukhusvård) Matchad typning med PFGE av isolat från patient och åvatten utförd på SMI

27 SMI vill i relation till klimatförändringar och smittsamma sjukdomar förbättra/arbeta med Övervakning av sjukdomar (etablerade och nya), alternativa system (websökning, telefonrådgivning), omvärldsbevakning Utbrottshantering Detektion och identifiering av agens (samtliga organismgrupper) Information, folkhälsofrågor, kunskapsgenerering Myndighetssamverkan Regeringsuppdragets förslag Skulle i dagsläget behöva hjälp av SVA för entomologi t.ex. Vektorer samverkan Mikrobiella riskvärderingar, epidemiologi, GIS Beredskap

28 Tack!