Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?

Transkript

1

2 Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas? Avstamp från genomförda projekt Elisabeth Hallin

3 Innehåll Bakgrund Projektet Resultat Slutsatser Foto: Scandinav Sid 3.

4 Dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige utbrott sammanlagt ca smittade Sid 4.

5 Orsakande agens Sid 5.

6 Antal fall per agens Ca 80 % av fallen orsakade av Cryptosporidium från utbrotten i Östersund och Skellefteå Livsmedelsverket uppskattar ca fall av svår gastroenterit per år i Sverige, motsvarande att en person blir sjuk var 40:e år av dricksvattnet Sid 6.

7 Norovirus Norovirus tillhör familjen Calicivirus Norovirus är en vanlig orsak till gastroenterit världen över, kallas ofta för vinterkräksjuka Norovirus kan spridas via kontaminerat vatten Norovirus, elektronmikroskop. Foto: Kjell-Olof Hedlund, Folkhälsomyndigheten Flera vattenburna utbrott Går inte att odla Flera forskargrupper håller på att utveckla metoder för att påvisa norovirus i vatten Foto: Jörgen Wiklund, Scandinav Sid 7.

8 Syfte Syftet med projektet är att sammanställa befintlig kunskap inom virus i vatten-området. Hur har resultaten använts av projekten? Vilken kunskap har vi och vilka kunskapsluckor finns? Foto: Johner, Scandinav Sid 8.

9 Inkluderade projekt (urval) FOOD-VIRUS Reducing the risk from foodborne viruses in the Nordic countries, NORVID Humanpatogena virus i Svenska vattentäkter, VISK Virus i vatten Skandinavisk kunskapsbank, Viroclime Impact of climate change on the transport, fate and risk management of viral pathogens in water, Sid 9.

10 Andra publikationer (urval) Schultz et al. 2011, Collaborative validation of a rapid method for efficient virus concentration in bottled water. International journal of food microbiology. Maunula et al. 2012, Presence of human noro- and adenoviruses in river and treated wastewater, a longitudinal study and method comparison. Journal of water and health. Grøndahl-Rosado et al. 2014, A One Year Study on the Concentrations of Norovirus and Enteric Adenoviruses in Wastewater and A Surface Drinking Water Source in Norway. Food and environmental virology. Petterson et al. 2015, Variability in the recovery of a virus concentration procedure in water: Implications for QMRA. Water research. Sid 10.

11 Metod för att detektera virus i vatten Förfiltrering/ förbehandling Flockulering Viruskoncentrering Eluering/ resuspendering Nukleinsyraextraktion Realtids- PCR Sekundär koncentrering Sid 11. Membranfiltrering. Foto: Elisabeth Hallin

12 Slutsats - Metoder Olika metoder varierar i Metodologin Vilka virus som används som processkontroll Utvärdering Lågt utbyte i metoderna Hämning sker i PCR-stegen Foto: Daniel Olsén, Shiny Happy People Vattenkvaliteten verkar påverkar utbytet Val av kontrollvirus påverkar utbytet Viabilitet Gemensam syn på kontroller och utvärdering av metoderna! Sid 12.

13 Slutsats - Barriärverkan Fiktivt vattenverk flockning/sedimentering/snabbfiltrering, eventuellt följt av ytterligera avskiljande steg och desinfektion. Vattenverk i Västra Götaland koagluering/flockulering/sedimentering, snabbfilter, långsamfilter, klodesinfektion Vattenverk i Norge koagulering/flockulering, snabbfilter, aktivt kol, UV-desinfektion, klordesinfektion Alla uppvisar god rening av virus under normala förhållanden Riskerna ligger i tillfällig högre koncentration av virus och/eller suboptimala processer Sid 13.

14 Sammanfattning Det finns stora processförluster inom metoderna I stort sett alla drar slutsatsen att det finns norovirus i ytvatten under framförallt de kalla månaderna Använd MBA och/eller QMRA som stöd i utvärdering av barriäreffekt av vattenverk och tänk på avvikande scenarion Lär känna ditt vatten Sid 14. Foto: Lars Owesson, Scandinav

15 Tack till Svenskt Vatten Utveckling Caroline Schönning, Folkhälsomyndigheten Sara Byfors, Folkhälsomyndigheten