VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars vattenprover? Fredrik Nyström
|
|
- Britt Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VISK Hur går vi tillväga för att analysera virus från vattenprover? Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013 Fredrik Nyström
2 Agenda Problematiken kring virusanalyser i råvatten Analysmetodik för virus i: Råvatten Avloppsvatten Erfarenheter och möjligt vidare arbete
3 Analysering av virus i råvattenprover Problem: Direktanalys ej möjlig Normalhalten av virus i råvatten långt under känslighetsnivån i de molekylära analyserna. Någon form av anrikning behövs
4 Anrikning av virus från råvattenprov Stor volym Låg koncentration Liten volym Hög koncentration
5 Filtrering av råvattenprov
6 Norovirus transportegenskaper Vi utnyttjar norovirus transportegenskaper Dess isoelektriska punkt Aggregationsdynamik Vidhäftningsförmåga vid olika jonstyrkor Da Silva et al., Environmental Science & Technology. Adsorption and aggregation properties of norovirus GI and GII virus-like particles demonstrate differing responses to solution chemistry.
7 Filtreringsmetoden i VISK för Dead-end filtrering råvattenprover Enkel adsorption / eluering Tre-stegs isoleringsmetod med två olika filter samt en mikrokoncentrator
8 Flödesschema 4.5 l MNV-1 P U M P F I L T E R 2 u m Positive control Source water F I L T E R u m MgCl 2 Microconcentration 50,000 kda Flocculation 200 ul Molecular analysis
9 Flödesschema 4.5 l MNV-1 P U M P F I L T E R 2 u m Positive control Source water F I L T E R u m MgCl 2 Microconcentration 50,000 kda Flocculation Recovery: % 200 ul Molecular analysis
10 Analysöversikt av råvattenprover
11 Virusanalys av avloppsvatten Lättare att arbeta med Högre viruskoncentrationer Enklare upparbetningsmetodik 100 gångers anrikning
12 PEG-fällning av avlopssvatten System Biosciences
13 PCR METODIK
14 Erfarenheter av metoden Bra effektivitet under utvärdering Ojämn effektivitet under provtagning Känslig för heterogeniteten hos proverna Indikationer på relativt höga koncentrationer, men metodiken ej känslig nog för noggrann kvantifiering Vidare metodikutveckling Byte av metodik Öka provolymerna (ex. ultrafiltrering)
15 Tack för uppmärksamheten Frågor? Stort tack till personal vid vattenverk samt avloppsreningsverk som hjälpt i studien. Tack till kollegor inom VISK-projektet.
16 Ultrafiltrering för detektion av mikroorganismer i vatten Ronnie Eriksson Livsmedelsverket
17 Metodkrav Användningsområden Kartläggningar Utbrottsutredningar Beredskap mot antagonistiska händelser Detektera virus, bakterier och parasiter från samma prov Typer av vatten och önskade volymer Dricksvatten, DR, (~200 L) Ytvatten, YV, (~40-50 L) Grundvatten (~100)
18 Hollow Fiber Ultrafilter Filtrerat vatten Hollow fiber Filtrerat vatten Mikroorganismer Stora molekyler Vattenprov in Filter Cut Off Filter area Filtrering Vattenprov in Rexeed-25SX 30kD 2,5 m 2 1,4 L/min
19 Dead End Filtrering Labb I fält Direkt från kranen
20 Olika vatten olika resultat Badsjö 20 L Almunge vattenverk 40 L Görvelns vattenverk 40 L Dricksvatten Sjövatten Eluat Ytråvatten Eluat Eluat
21 Dead end Filtrering 200 L Dricksvatten / 40 L Ytvatten -> 500 ml Sekundär koncentrering DV 500 ml / YV ml -> 2mL Upprening 2 ml -> 2mL Nukleinsyraextraktion 0,4-2 ml -> µl Inhibitionsbortagning Rexeed-25SX (olika storlekar) Fresenius FX-1000 Millipore Centricon-70 Polyetylenglykol (PEG) Kloroform:Butanol Ingen Biomeriux NucliSens MiniMAG Qiagen EZ1 Biorobot MN NucleoSpin Virus Zymo PCR Inhibitor removal Qiagen RNA Cleanup Kit Ingen Realtids RT-PCR Qiagen QuantiTect Virus Invitrogen UltraSens Tataa Grandmaster Quanta Toughmix BSA T4 gene 32 protein Ingen
22 Dead end Filtrering med Back flush eluering 200 L Dricksvatten / 40 L Ytvatten -> 500 ml Sekundär koncentrering DV Centricon-70, 500 ml -> 2 ml YV PEG, ml -> 2 ml Upprening Kloroform:Butanol, 2 ml -> 2 ml Nukleinsyraextraktion NucliSens MiniMAG, 2 ml -> 100 µl Centrifugering ger pellet med bakterier och parasiter. Får även bort fast material. Realtids one-step RT-PCR Quanta Toughmix, 5 µl = 10 L DV / 0,6-1,2 L YV
23 Resultat Utbyte från 40 L ytråvatten MNV FCV MS2 Utbyte (%) /44 Sensitivitet 200 L dricksvatten Nv. GGI Nv. GGII FCV Plasm. Ekv/L 100 <150 <100 U MNV: Murint Norovirus FCV: Felint Calicivirus Noro. GGI: Norovirus Genogrupp I Noro. GGII: Norovirus Genogrupp II MS2: Bakteriofag MS2 VTEC Campylobakter Cryptosp. Giardia Utbyte (%)
24 Slutsatser - Filtrerar stora volymer ytvatten (40 L) och dricksvatten (200 L) med UF - Högt utbyte över UF (~90% MS2) - Detekterar virus, bakterier och parasiter från samma prov Problem Fortfarande inhibition i PCR som ökar med volymen Volymen vi faktiskt analyserar Hela eluatvolymen från UF utnyttjas inte till sek. konc.
25 Vi som arbetar med Ultrafiltrering Ronnie Eriksson Magnus Simonsson Karin Jacobsson Sofia Persson
Norvid norovirus i svenska råvattentäkter
Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Fredrik Nyström, Elisabet Athley, Per Ericsson, Peder Häggström, Britt-Marie Pott, Johanna Ansker, och Per-Eric Lindgren Nationell Dricksvattenkonferens, 17 april
Läs merMetoder för detektion av norovirus i vatten
Metoder för detektion av norovirus i vatten En sammanställning av genomförda projekt Elisabeth Hallin 2016-11-23 Innehåll Bakgrund Syfte Informationsinhämtning Metoder och Resultat Slutsatser Sid 3. 2016-11-23
Läs merKartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen
Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen Fredrik Nyström, Olaf Dienus, Emma Berglind, Ekaterina Sokolova, Thomas Pettersson, Per-Eric Lindgren Institutionen för klinisk och experimentell medicin
Läs merNationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013
Övervakning av norovirus i Göta älv (VISK) Thomas Pettersson, Ekaterina Sokolova, Fredrik Nyström, Emma Berglind, Olaf Dienus, Andreas Matussek, and Per-Eric Lindgren Inst. för Bygg- och miljöteknik, Chalmers
Läs mer- Analys av norovirus i dricksvattenberedningen
Vinterkräksjuka en leverans från våra ytvatten NORVID-projektet - Analys av norovirus i dricksvattenberedningen VA-Seminarium LTU Tisdagen den 16 februari, 2016 Luleå Fredrik Nyström Elisabet Athley, Per
Läs merMikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker
Läs merNorovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?
Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas? Avstamp från genomförda projekt Elisabeth Hallin Innehåll Bakgrund Projektet Resultat Slutsatser Foto: Scandinav Sid 3. Dricksvattenburna
Läs merdricksvattenberedningen
Norovirus och andra magtarmsjukevirus i dricksvattenberedningen kan det innebära en risk idag eller imorgon? Fredrik Nyström, Erik Dalin & Per-Eric Lindgren Institutionen för klinisk och experimentell
Läs merVerktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält
Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt Bakgrund Förorenat råvatten är ofta
Läs merUltrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten
Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten Va-mässan 2009 Föreningen Vattens seminarium om Drifterfarenheter av membrananläggningar olof.bergstedt@vatten.goteborg.se Det här har jag tänkt
Läs merMikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience
Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience Mikrobiologins tekniksprång Den högteknologiska mikrobiologin erbjuder idag nya verktyg för att förebygga smittspridning och öka produktsäkerhet.
Läs merDNA FRÅN BLOD & KINDCELLER
EQUALIS Användarmöte, Molekylärdiagnostik 2012 Quality Hotel, Ekoxen, Linköping 7 8 november, 2012 DNA FRÅN BLOD & KINDCELLER Majid Osman, kemist, PhD Klinisk kemi, Linköping DNA stabilitet Provtagning
Läs merVarför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?
Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener
Läs merGastro och lite annat
Gastro och lite annat Adenovirus i feces Metod Antal utförda paneler Antal (andel) korrekta analyssvar Förväntat negativt. Antal (andel) falskt positiva eller ej bedömbara provsvar Förväntat positivt.
Läs merLaboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR
Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia
Läs merMikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten Jonas Toljander Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och
Läs merVarför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?
Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener
Läs merDricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden
Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet
Läs merEnkät hos kommunala membrananläggningsägare
Enkät hos kommunala membrananläggningsägare Membranteknik för många olika tillämpningar Dricksvatten: Hårdhet (nanofilter) Sulfat (nanofilter) Fluorid (omvänd osmos) Uran (omvänd osmos) Organiska föroreningar,
Läs merMinska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK
Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Jakob Ottoson, Statens veterinärmedicinska anstalt Oslo 19 mars 2013 Hemsida
Läs merVirus i vatten metoder för detektion av norovirus
Virus i vatten metoder för detektion av norovirus Virus i vatten metoder för detektion av norovirus Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter
Läs merNORVID. Riskanalys med MRA och GDP baserad på långtidsundersökning av norovirusförekomst i svenska ytvattentäkter. Rapport Nr 2013 20
Rapport Nr 2013 20 NORVID Riskanalys med MRA och GDP baserad på långtidsundersökning av norovirusförekomst i svenska ytvattentäkter Johanna Ansker Elisabet Athley Per Ericsson Peder Häggström Per-Eric
Läs merFisk, kräftor & musslor som edna Patrik Bohman, SLU Aqua Sötvattenslaboratoriet
Fisk, kräftor & musslor som edna 2014-2016 Patrik Bohman, SLU Aqua Sötvattenslaboratoriet edna projekt (2014-2016) Fisk, musslor och kräftor som edna Frågeställningar: 1. Kan vi upptäcka arter DNA kvalitativt
Läs merOm patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering
Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering Ekaterina Sokolova Chalmers tekniska högskola Studieområdet: Vombsjön Provtagningspunkter: Råvatten Infiltrerat grundvatten Avloppsvatten
Läs merFörändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder
Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder Kenneth M Persson Forskningschef Tack till Stephan Köhler, Lars-Anders Hansson, Bjørnar Eikebrokk, Per Ericsson,
Läs merSafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten
SafeDrink Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) SafeDrink Formasprojekt 4 år (2013-2016) Integrerad kemisk och
Läs merJokkmokks kommun Miljökontoret
Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan avser Anmälan om regirering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Ny dricksvattenanläggning. Anläggningen beräknas vara färdigälld (år,
Läs merCryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten
Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium Cryptosporidium Cryptosporidium och Giardia
Läs merJohan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of
Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Clinical and Experimental Medicine Vinterkräksjukan
Läs merSchysst vatten i kranen?
Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har
Läs merParametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar
Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.
Läs merAnalys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening
Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening Anette Hansen, Folkhälsomyndigheten 171130 Svenskt Vatten Forskning och innovation för säkert dricksvatten Anette.Hansen@folkhalsomyndigheten.se
Läs merHydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet
Göteborg, 2013-04-17 Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Ekaterina Sokolova a, Thomas J.R. Pettersson a, Olof Bergstedt a,b, Fredrik Nyström c,d, Emma Berglind d, Olaf Dienus d, Malte
Läs merKunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011
Läs merMikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Läs merMikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter
Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter Johan Åström (Tyréns AB) Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers) Källa: SGU (www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/berakningsmodell-for-grundvattennivaer)
Läs merCentrum för genetisk identifiering Fisk, kräftor och musslor som edna metod och fältprover
RAPPORT Datum Dnr 1(11) 2016-12-31 4.1-33-2015, 4.1-728-2015 (NRM). SLU.aqua.2015.5.1-188 (SLU) Centrum för genetisk identifiering Fisk, kräftor och musslor som edna metod och fältprover Postadress: Besöksadress:
Läs mer2011 års noro/sapoviruspanel och en tillbakablick på fecesjakten. Kjell-Olof Hedlund Equalis Användarmöte 13 mars 2012
2011 års noro/sapoviruspanel och en tillbakablick på fecesjakten Kjell-Olof Hedlund Equalis Användarmöte 13 mars 2012 Humant calicivirus Små runda strukturerade virus Norwalk-liknande virus Norovirus
Läs merCirkulerande cellfritt DNA
Cirkulerande cellfritt DNA - en introduktion Anne Ricksten Equalismöte 2016-11-14 Vad är cirkulerande fritt DNA (cfdna)? Extracellulärt DNA som finns i cirkulationen Fragmenterat DNA, medelstorlek på ca
Läs merVinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska
Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka
Läs merRealtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening
Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Kenneth M Persson, Sydvatten & LTH Anders Rönnmark, Motala kommun Jing Li, Lunds universitet Sudhir Chowdhury,
Läs merSäkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com
Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua Vattenverk Klordioxid KMnO4 ProM inen t Intag Ozon Flockning Sedimentering Ultrafiltrering Intagssil Råvattenpumpar Natriumhypoklorit Klordioxid
Läs merDetektion av högpatogena bakterier i vatten
Projektrapport Detektion av högpatogena bakterier i vatten Moa Lavander, Paula Ågren, Linda Karlsson, Elisabeth Hallin, Olga Stephansson, Martina Lindberg och Caroline Schönning FBD 2013/12 Abstract The
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merOnlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät
Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät Johanna Hilding Processingenjör Trollhättan Energi AB Överby vattenverk Förser Trollhättan med omnejd med dricksvatten. Årlig
Läs merVIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI
VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen OMRÅDEN INOM EPIDEMIOLOGI Prospektiv Kohortstudie Jonas Toljander,
Läs merCryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta
Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt
Läs merImmunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Läs merProvtagning av mikroorganismer. Erfarenheter från ett fältförsök
Provtagning av mikroorganismer Erfarenheter från ett fältförsök Mikroorganismer Äldre prokaryoter utan cellkärna Yngre eukaryoter med cellkärna Bakterier Arkaeer Eukaryoter 1-10 µm 1-10 µm 2 µm 10 cm +
Läs merMolekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter
Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Vad, När, Var och Hur? Jessica Ögren Länssjukhuset Ryhov Juni 2012 Molekylärbiologiska metoder De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker
Läs merMEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN
Svenskt Vatten Forskning och innovation 29:e november 2017 MEMBRAN DEN NYA UNIVERSALLÖSNINGEN FÖR SÄKER DRICKSVATTENPRODUKTION? MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN Dr Helfrid Schulte-herbrüggen
Läs merVatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009
MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning
Läs merDetektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene
Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene Emma Sjöberg Handledare: Martin Sundqvist, M.D., Ph.D. Avdelningen för Klinisk mikrobiologi Karlskrona,
Läs merProvtagning av dricksvatten 2011
Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk
Läs merVad är vatten egentligen?
Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen
Läs merVattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande
Läs merDricksvattenburna sjukdomsutbrott
Dricksvattenburna sjukdomsutbrott Caroline Schönning Enheten för övervakning och samordning Mikrobiologiska risker hur kan vi säkra kvaliteten på dricksvattnet? Gävle 25 oktober 2016 Nordiskt dricksvattenprojekt
Läs mer1 24 April 2017 Stilmas Group
1 2 Vad ska filtreras? Många undrar varför kranvatten ska filtreras, det är ju rent! - Det smakar gott,,,,, varför då - Vi har druckit detta i 50 år,,,,,vad har hänt på 50 år 3 Kvalitet Vart Vattnet kommer
Läs merKvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400
Läs merAtt använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen
Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen Exempel: ODP vid Gäddviks vattenverk, Luleå kommun Helena Almqvist 2011-05-05 1 Vad är ODP? Fallbeskrivning Luleå kommun 2 Optimal desinfektionspraxis
Läs merErfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merRåvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader
- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,
Läs merAVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU
AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU Praktisk erfarenhet av implementering och drift av ozonering i fullskala Kunskap
Läs mer5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)
Datum 2016-04-05 Meddelande 5/201 2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-04-20 (om inget annat datum anges i texten) Klinisk kemi S- Reumatoid faktor Vi övergår till nytt
Läs merEgenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper
HACCP 2010-09-14 1 Egenkontroll med HACCP Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper De 7 grundprinciperna 1. Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas
Läs merCalicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet
Calicivirus och andra virus Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Tarmen kan liknas vid ett kärl som lämpar sig mycket väl för virusodling Ryhovs sjukhus drabbat av vinterkräksjukan
Läs merAnmälan om registrering dricksvattenanläggning
1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,
Läs merLångtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser
Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat
Läs merNorsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.
Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.
Läs merBIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN
BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB CHRISTIAN HÄLSAR! VATTNET I NATUREN Alla sötvatten har någon gång varit ytvatten. Grundvattenbildningen
Läs merHur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander
Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund
Läs merPUBLIKATION P112 Juni 2015. Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA
PUBLIKATION P112 Juni 2015 Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter, tryckfel
Läs merFekal källspårning i ytråvatten
Kunskapsseminarium om mikrobiologiska dricksvattenrisker 20161025, Hotel Clarion WINN, Gävle Fekal källspårning i ytråvatten Rikard Dryselius Varför källspåra? Vid inrapporterade dricksvattenburna sjukdomsutbrott
Läs merAtt analysera väntade och oväntade kemiska ämnen i dricksvatten
Att analysera väntade och oväntade kemiska ämnen i dricksvatten Forskning och innovation för säkert dricksvatten 30 november 2017 Erik Westerberg, Johan Rosén, Emma Eriksson Kemiavdelningen, Livsmedelsverket
Läs merautomatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Anders Rönnmark, Motala kommun Sudhir Chowdhury, Predect AB
Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Kenneth M Persson, Sd Sydvatten <H Anders Rönnmark, Motala kommun Jing Li, Lunds universitet it t Sudhir
Läs merVINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm
VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid
Läs merDesinfektion av virus i dricksvatten
Desinfektion av virus i dricksvatten Emma Forsberg Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen i Miljö- och hälsoskydd 30 hp Institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
Läs merAnmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande
Läs merAckrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi
Hepatit A virus (HAV) Hepatit A virus IgMak Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B virus (HBV) Hepatit B virus s-ag Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B virus c-ak Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B
Läs merKromatografi. Kromatografi
Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merAckrediteringens omfattning Unilabs AB, Laboratoriemedicin, molekylärbiologi 1329
MRSA konfirmation Nuc / MecA/ MecC/PVL-gen MRSA konfirmation Nuc/MecA Dermatofyt PCR Detektion av plasmidmedierad AmpC (pampc) Isolat från allmänna prover såsom: sår, näsa, svalg vestibulum, perineum,
Läs merAnsvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA Labnytt. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI... 2 Proteinfraktionering, analys i serum istället
Läs merTillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen
IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering
Läs merCryptosporidium och Giardia
Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,
Läs merErik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi
Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste
Läs merMånen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.
Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Larmet går! 19/4 2011 Krisgrupp: Koka vattnet! Är det dricksvattnet från Abborren?
Läs merCentrifugering av lipemiska prover. Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter
Centrifugering av lipemiska prover Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter Teresia Langvad, Sjukhuskemist Klinisk kemi, Labmedicin i Region Skåne 2018-11-16 1
Läs merAntitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne
Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering
Läs merANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING
ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING ver 150824 Avgift för handläggningen tas ut enligt livsmedelslagstiftningen samt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas
Läs merETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING
Läs merUtveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam
Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Projektrapport 2011 Estelle Larsson Jan Åke Jönsson Miljövetenskapliga samt Kemiska institutionen 1.
Läs merFaroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning
Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning Verksamhetens namn Enligt Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten SLVFS 2001:30 Detta häfte har tagits fram som hjälp till framtagning
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merNaturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte
Läs mer2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?
2011-04-27 Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? Britt-Marie Pott Exempel på två olika verktyg Norska ODP och GDP Svenska
Läs merVIRUS I VATTEN, ETT NYTT (?) PROBLEM CARL-HENRIK VON BONSDORFF HELSINGFORS UNIVERSITET
VIRUS I VATTEN, ETT NYTT (?) PROBLEM CARL-HENRIK VON BONSDORFF HELSINGFORS UNIVERSITET OSLO 28.11. 2008 VIRUS VS BAKTERIE NYA OCH GAMLA VIRUSRISKER I VATTEN VIRUS FÖRÖKAR SIG INTE I VATTEN, MEN INAKTIVERAS
Läs merRisig i kistan kan det vara kranvattnet?
Risig i kistan kan det vara kranvattnet? Jonas Toljander Forskning och innovation för säkert dricksvatten, 29-30 november 2017 Tack till: Finansierat av Magnus Simonsson Melle Säve-Söderbergh Agneta Åkesson
Läs mer