Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Transkript

1 Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

2 JA

3 Östersund november 2010

4 Östersund nov 2010-feb 2011

5 Östersund

6 Östersund och Skellefteå Östersund vattenverk, Minnesgärde Ytvatten, Storsjön Ozon, snabbfilter, klor numera även UV nov feb 2011 Råvatten: oocystor/100 L Dricksvatten:0,5-4 oocystor/100 L E.coli 10 ggr högre halter än normalt före utbrottet Skellefteå vattenverk, Aborren Ytvatten, Skellefteå älv kemisk fällning, snabbfilter hypoklorit för desinfektion numera även UV april-juli 2011 Råvatten <1/100 L Dricksvatten <1/100 L Inga förhöjda indikatorer innan utbrottet Byte av intagspunkt

7 Cryptosporidium och Giardia i svenska ytvattenverk (SVU-rapport 2011) Vattentäkt Antal prov Positiva Giardia prov Positiva Cryptosporidiu m prov Positiva Giardia + Cryptosporidium prov Lärjeholm 21 5 (24 %) 7 (33 %) 3 (14 %) Alelyckan 35 2 (6 %) 3 (9 %) 1 (3 %) Lackarebäck Rådasjön (0 %) 0 (0 %) 2 (5 %) 1 (4 %) 0 0 Ringsjöverket 23 0 (0 %) 1 (4 %) 0 Vombverket 26 0 (0 %) 0 (0 %) 0 Lovö 13 0 (0 %) 5 (38 %) 0 Görvälnverket 2 0 (0 %) 1 (50 %) 0 Norsborg 13 0 (0 %) 2 (15 %) 0

8 Cryptosporidium i avloppsreningsverken Östersund, Göviken avloppsreningsverk Inkommande avloppsvatten; Cryptosporidium oocystor/l Utgående avloppsvatten Cryptosporidium oocystor/l Bäck nära Minnesgärde Cryptosporidium oocystor/l 0-20 Cryptosporidium/L 20 sept- 12 nov nov 180/L 29 nov >27 000/L Skellefteå, Tuvan avloppsreningsverk Inkommande avloppsvatten; Cryptosporidium oocystor/l Utgående avloppsvatten; Cryptosporidium oocystor/l Ett flertal avloppspåverkade källor upptäcktes när man började leta.. både Skellefteå och i Östersund

9 Giardia och Cryptosporidium i avloppsvatten i Sverige Giardia /L (medel ca 1000/L) Nära 100 % av alla prov positiva Giardia A (A2,A3) och mer sällan B Cryptosporidium 0-220/L Ca 20 % av proverna positiva Cryptosporidium parvum och Cryptosporidium hominis Även Ottoson et al 2006

10 Cryptosporidium arter/genotyper i Sverige Cryptosporidium hominis IbA10G2 Både i Östersund och i Skellefteå Vanlig genotyp i många delar av världen Orsakat många vattenburna utbrott både i USA och i Europa Svensk studie Karolinska sjukhuset/smi 203 patienter C. parvum 117 C. hominis 66 C. parvum + C. hominis 1 C. meleagridis 12 Källa: Marianne Lebbad SMI

11 Zoonotisk spridning? Diskussion i Sverige kring risker för spridning från gödsel och betande boskap är risken överdriven? C.melagridis koppling fågel/människa (Silverlås et al 2012) C.parvum i kalvar, C.bovis och C.andersoni i vuxna djur (Silverlås et al 2010) Cryptosporidium i vilda djur? C.parvum i får?

12 Rekommendationer Följande rekommendationer gäller alla ytvatten och ytvattenpåverkade grundvatten Upprätta aktuella och relevanta vattenskyddsområden. Inventera aktiviteter som kan innebära fekal påverkan, till exempel utsläpp från enskilda och kommunala avlopp hantering och spridning av gödsel och slam och avrinning från jordbruksmark. Upprätta ett program för löpande övervakning av råvattnets kvalitet, där de mikrobiologiska parametrar som kan indikera fekal påverkan ingår. Om inventering och/eller löpande övervakning av fekala indikatorer visat på risk för parasiter i råvattnet: Gör en kvantifiering av förekomsten av parasiter i råvattnet.

13 Hälsosamt och säkert dricksvatten Livsmedelsverkets pågående arbete: Mitt i processen mellan riskvärdering och riskhantering. Fokus på Acceptabel risk halter, DALY? Tydliga tvingande processkontroller? Utmaning: Om samma regler ska gälla för alla hur ska mindre vattenverk förhålla sig till nya regler

14 Har svenska vattenverk tillräckligt med barriärer? Rapport Svenskt Vatten 2012 Sammanställning av enkät till vattenverk barriärer och råvattenkvalitet 88 % av ytvattenverken 2 eller flera barriärer 12 % av ytvattenverken endast en barriär (vanligen UV) 6 ytvattenverk saknade barriär mot Cryptosporidium (sammanlagt 2700 personer) 58 % av grundvattenverken har en barriär, 83 vattenverk saknar barriärer 110 vattenverk som inte uppfyller rekommendationerna 1,16 milj människor anslutna. 19 ytvattenverk med antingen inaktiverande respektive avskiljande metoder används människor. 1,44 milj människor anslutna till vattenverk som inte uppfyller rekommendationerna enligt vägledningen avseende antal eller princip av barriärer.

15 Driftsövervakning Livsmedelsverket rapport (2012)- Normerande kontroll av dricksvattenanläggningar visar brister i kontrollen av de mikrobiologiska barriärerna och att det är dåligt utrett om den mikrobiologiska säkerheten på vattenverket är tillräckligt. 63 % avvek vu inom kontrollområdet driftsövervakningen, vanligen avvikelser gällande larmgränser som saknades eller var felinställda.

16 Svenskt Vatten: Utbildning i MRA-ODP för personal inom VA-branchen Svenskt Vatten Rapport 2012 Barriärer Östersund remiss Övriga vattenverk MRA Installerar UV

17 Hur tänker chefer inom VA och kommun kring risker? Ingår i pågående projekt SVU (Vatten och Miljöbyrån)

18 Ingår i pågående projekt SVU (Vatten och Miljöbyrån)

19 Mikrobiologiska dricksvattenrisker Behovsanalys för svensk dricksvattenförsörjning sammanställning av intervjuer och workshop, Livsmedelsverket Parameter Beslutat att göra förändringar 40 Utredning pågår, förslag på förändringar Utredning pågår, ännu inga förslag på förändringar Inga planerade förändringar 5 Förändringar som har skett/avslutats de senaste tre åren Antal dricksvattenproducenter

20 Planerade förändringar i dricksvattenproduktionen 48/62 har beslutat om eller överväger att göra förändringar i dricksvattenproduktionen som berör dricksvattenberedningen eller vattenverkens konstruktion; ex införande av barriärer, ombyggnation av vattenverk, lägga ner huvuddelen av förändringarna är införande av nya mikrobiologiska barriärer! 36/62 dricksvattenproducenter har beslutat eller överväger införa UV-ljus som desinfektion. Flera överväger filter men av ekonomiska skäl väljer UV alt installerar UV-ljus i beredskapssyfte, UV i distributionsnätet

21 Orsak till förändringar vid vattenverken Ökad kunskap om mikrobiologiska risker (fa parasiter) Nya och förbättrade redskap genom GDP, MRA och/eller HACCP Behov av reservvatten eller barriärer i beredskap Vattenverk med renoveringsbehov Behov av ökat vattenuttag befolkningsökning Regionala prognoser som tyder på ökad mikrobiologisk risk som klimatförändringar eller regional utveckling

22 MSB-projekt Sammanlagt 30 milj på tre år Huvudsökande Livsmedelsverket Mikrobiologiska dricksvattenrisker Verktygslåda för fekal källspårning på laboratoriet och i fält Riskklassning av svenska ytråvatten Hälsoeffekter av planerade förändringar i produktion och oplanerade händelser i distribution av kommunalt dricksvatten

23 Råvattenkontroll Råvattenkontroll Krav på råvattenkvalitet Vattentäktsarkivet, (SGU) innehåller numera data från råvatten, både indikatorer och patogener KDV, Känn ditt vatten, analyspaket för patogener vid SMI som hjälp till fortsatta riskanalyser MSB-finansierat projekt, Råvatten

24 ECDC- projekt; Waterborne outbreaks and climate change Smittskyddsinstitutet medverkar genom att samla in information om vattenburna sjukdomsutbrott i Sverige för åren tillsammans med övriga Nordiska länder. Syfte att undersöka eventuella samband mellan väderförhållanden och vattenburna utbrott knutna till dricksvattenanaläggningar.

25 Cryptosporidium-projekt SMI + andra myndigheter MSB Cryptosporidium- riskhantering och riskkarakterisering Humandiagnostiken Typning av inhemskt smittade fall Kontakt och utbildning av laboratorierna Genomgång av befintlig metodik Förekomst i avloppsvatten/miljö Metodutveckling miljöprover Nytt Cryptosporidiumprojekt Helgenomsekvensering

26 Tack för er uppmärksamhet!