Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning
|
|
|
- Patrik Bergström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Ekaterina Sokolova Chalmers tekniska Högskolan, Bygg- och miljöteknik SVU-rapport Nr
2 Rådasjön råvattenintag Yta: 2 km 2 Max. djup: 23 m 1, 2 enskilda avlopp 3 dagvatten 4 betesmark 5 bräddavlopp
3 Översikt Mikrobiologiska undersökningar Mikrobiell källspårning Inaktiveringsförsök Hydrodynamisk modellering Riskvärdering
4 E. coli i utsläppspunkter vid Rådasjön max median 1
5 antal/ 100 ml 30 apr maj jun jun jul aug aug sep okt okt nov dec dec jan feb feb mar apr apr maj jun jun jul aug aug sep okt okt nov dec dec jan jan feb mar mar apr maj maj jun jul jul aug sep sep -11 At-line övervakning av E. coli vid 15 m intag stickprovanalys Colifast-instrument (CALM)
6 Parasiterna Giardia och Cryptosporidium påvisade
7 Mikrobiell källspårning qpcr analyser av humana (BacH) och idisslarspecifika (BacR) genetiska markörer Expertbedömningar
8 Inaktiveringsförsök Avdödning av indikatororganismer i Rådasjön Ljus och mörk mikrokosm Tillsatser: avloppsvatten & gödsel Olika ljus/temperatur förhållande mars augusti november varmt augusti mörkt ljust november mars kallt
9 Inaktiveringsförsök Mikrokosmförsök Exempel: Inaktivering av enterokocker i mars Ljus Mörk
10 Rådasjön råvattenintag Yta: 2 km 2 Max. djup: 23 m 1, 2 enskilda avlopp 3 dagvatten 4 betesmark 5 bräddavlopp
11 Hydrodynamisk modellering djup Mesh yta Mesh tvärsnitt råvattenintag språngskikt cross section
12 Hydrodynamisk modellering
13 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec E. coli, antal / 100 ml Modellering: E. coli i Rådasjön Modelleringsresultat och uppmätta halter m uppmätt 15 m uppmätt 8 m modell 15 m modell
14 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec E. coli, antal / 100 ml Modellering: E. coli i Rådasjön Modelleringsresultat: bidrag från olika källor Intag 8 m enskilda avlopp 1 enskilda avlopp 2 bräddavlopp betesmark dagvatten Mölndalsån 2008
15 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec E. coli, antal / 100 ml Modellering: E. coli i Rådasjön Modelleringsresultat: bidrag från olika källor Intag 15 m enskilda avlopp 1 enskilda avlopp 2 bräddavlopp betesmark dagvatten Mölndalsån 2008
16 Uppskattning av patogenhalter i Rådasjön Kända utsläppspunkter Uppmätta indikatorhalter i utsläppspunkter Uppskatta patogenhalter i utsläppspunkter P u I u p P f I f P u p P f I f patogenhalt i utsläpp indikatorhalt i utsläpp sjukdomsgrad patogenhalt i fekalt material indikatorhalt i fekalt material I u
17 Norovirus (genkopior/l) Modellering: Norovirus i Rådasjön Intag 15 m: Epidemiska förhållanden enskilda avlopp 1 enskilda avlopp 2 dagvatten bräddavlopp
18 Modellering: Cryptosporidium i Rådasjön Intag 15 m: Epidemiska förhållanden Cryptosporidium (oocystor/l) enskilda avlopp 1 enskilda avlopp 2 dagvatten bräddavlopp betesmark
19 Riskvärdering - ODP Optimal desinfektionspraxis (ODP) Indata: historiska data om fekalindikatorer Bestämning av: Nödvändig barriärhöjd Existerande barriär före slutdesinfektion Krav på slutdesinfektion Existerande barriär i slutdesinfektionen Slutsatser Bakterier - tillfredställande Virus och parasiter - oacceptabelt risk Osäkerheter Barriärverkan i Dynasand-filter Mätserier för kloröverskott och totalt organisk klor behövs
20 Riskvärdering - QMRA Kvantitativ mikrobiell analys (QMRA) Indata: patogenhalter Karakterisering av råvatten Definiera reningsprocessen Dos-respons Karakterisering av risk
21 Riskvärdering - QMRA Årlig infektionsrisk i Mölndal (50- och 95-percentil) Den streckade linjen riskniva som av USEPA förespråkas som acceptabel
22 Sammanfattning Mikrobiologiska undersökningar Mikrobiell källspårning Inaktiveringsförsök Hydrodynamisk modellering Riskvärdering
23 Författare: Johan Åström (Tyréns AB, tidigare Chalmers) Olof Bergstedt (Göteborg Vatten) Ekaterina Sokolova (Chalmers) Inger Kjellberg (Göteborg Vatten) Thomas Pettersson (Chalmers) Charlotta Borell-Lövstedt (DHI) Anna Karlsson (DHI) Cecilia Wennberg (DHI) Projektledare: Stefan Jonsson (Mölndals Stad) Finansiärer: Svenskt Vatten EU-projektet TECHNEAU Göteborgs stad Mölndals stad Härryda kommun Länsstyrelsen i Västra Götalands län GR EU-projektet VISK Göta älvs Vattenvårdsförbund
Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet
Göteborg, 2013-04-17 Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Ekaterina Sokolova a, Thomas J.R. Pettersson a, Olof Bergstedt a,b, Fredrik Nyström c,d, Emma Berglind d, Olaf Dienus d, Malte
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Sammanfattning av Rapport 2011-18 Svenskt Vatten Utveckling
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten
Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektbeskrivning 2013-12-05 Andreas Lindhe Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning andreas.lindhe@chalmers.se DRICKS Centrum
DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014)
DRICKS Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014) (huvudprojektledare - DRICKS) VA-mässan, Göteborg 20 september 2012
Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013
Övervakning av norovirus i Göta älv (VISK) Thomas Pettersson, Ekaterina Sokolova, Fredrik Nyström, Emma Berglind, Olaf Dienus, Andreas Matussek, and Per-Eric Lindgren Inst. för Bygg- och miljöteknik, Chalmers
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt
Rapport Nr 2011 18 Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Johan Åström Olof Bergstedt Ekaterina
GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter
GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter Johanna Samuelsson, Trollhättan Energi AB Projektledare: Johan Åström, Tyréns AB Bakgrund Cryptosporidium och Giardia resulterar i dricksvattenburen
VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI
VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen OMRÅDEN INOM EPIDEMIOLOGI Prospektiv Kohortstudie Jonas Toljander,
Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter
Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter Johan Åström (Tyréns AB) Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers) Källa: SGU (www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/berakningsmodell-for-grundvattennivaer)
Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen
Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen Fredrik Nyström, Olaf Dienus, Emma Berglind, Ekaterina Sokolova, Thomas Pettersson, Per-Eric Lindgren Institutionen för klinisk och experimentell medicin
Att aktivt arbeta med att inventera risker för mikrobiologisk förorening exempel från Rådasjön.
Att aktivt arbeta med att inventera risker för mikrobiologisk förorening exempel från Rådasjön. Stefan Jonsson Mölndals stad Inger Kjellberg Göteborg Vatten Mölndalsån Medelvattenflöde 3,2 m 3 /s Total
Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep
aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt
STATUSKLASSNING AV SLUMPÅNS PÅVERKAN PÅ VATTENFÖR- SÖRJNING Kvalitetsfaktorer
Diskussionsunderlag 1(5) Olof Bergstedt Delges: VR 28-8-19 STATUSKLASSNING AV SLUMPÅNS PÅVERKAN PÅ VATTENFÖR- SÖRJNING Kvalitetsfaktorer Vattenburen smitta är den dominerande risken förknippad med allmän
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker
Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2017 04 27 Vilka risker finns i dricksvattenförsörjningen? Vattenbrist (kvantitetsrisk)
Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten
Svenskt Vattens Seminarium om vattenskydd, 20171024, Stockholm Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av svenska ytråvatten Verktygslåda
Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering
Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering Ekaterina Sokolova Chalmers tekniska högskola Studieområdet: Vombsjön Provtagningspunkter: Råvatten Infiltrerat grundvatten Avloppsvatten
Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta
Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt
måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17
januari 2017 januari 2017 52 1 1 2 3 4 5 6 7 8 2 9 10 11 12 13 14 15 3 16 17 18 19 20 21 22 4 23 24 25 26 27 28 29 5 30 31 februari 2017 5 1 2 3 4 5 6 6 7 8 9 10 11 12 7 13 14 15 16 17 18 19 8 20 21 22
Utmaningen säkrare dricksvatten
Utmaningen säkrare dricksvatten Bild: Mats Bergmark, (Myndigheten för samhällsberedskap) Viktor Bergion Chalmers tekniska högskola DRICKS Centrumbildning för dricksvattenforskning Luleå 2016-02-16 DRICKS
Dagvattenåtgärder i den befintliga staden. Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas
Dagvattenåtgärder i den befintliga staden Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas Vad vi ska prata om Göteborg och varför det ser ut som det gör Vilka mål har vi och varför Möjliga åtgärder för att nå målen
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Protokoll fört vid Göta älvs vattenvårdsförbunds förbundsmöte 2012 Tid: Torsdagen den 19 april 2011 kl 9.00-12.30 Plats: Närvarande: Folkets Hus i Mölndal Ca 60 personer. Representanter för medlemmar och
Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun
Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen
Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen Exempel: ODP vid Gäddviks vattenverk, Luleå kommun Helena Almqvist 2011-05-05 1 Vad är ODP? Fallbeskrivning Luleå kommun 2 Optimal desinfektionspraxis
Skjutledare. Jullov. Jullov 070-691 50 66. Leif Larsson. Rickard "Rune" Karlsson 070-653 94 42. Simon Jonsson 0730-54 32 98
Vecka 10. Vecka 9. Vecka 8. Vecka 7. Vecka 6. Vecka 5. Vecka 4. Vecka 3. Vecka 2. Vecka 1. Vecka 53. Kalle Wickström Simon Jonsson 0730-54 32 98 Jullov Jullov Skjutprogram för 2016 Ånge PK Vecka Månad
Cryptosporidium och Giardia
Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,
Per Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Avkastning Premiepension Bas sedan starten
Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2009-04-30 1 Premiepension Bas Jämförelseindex 1 1 1 150 140 130 2004 2005 2006 20 20 Index:52% MSCI World Net, 20% SIX PRX, 10% MSCI Emerging Market,
Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält
Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt Bakgrund Förorenat råvatten är ofta
Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning
Nationell dricksvattenkonferens, 20181024 Västerås Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning rikard.dryselius@slv.se Bakgrund 1. Mikrobiologiskt förorenat råvatten
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Stöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?
2011-04-27 Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? Britt-Marie Pott Exempel på två olika verktyg Norska ODP och GDP Svenska
Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31
apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 Avkastning
Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar
Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.
4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 (2015-11-09) datum Januari 2016 01-jan Fr Mp 02-jan Lö Ro (V75) 03-jan Sö Bs Tä gal 04-jan Må F Ös 05-jan Ti Ö J 06-jan On S (V86) 07-jan To G Å 08-jan Fr Bo S (V65)
Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening
Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Kenneth M Persson, Sydvatten & LTH Anders Rönnmark, Motala kommun Jing Li, Lunds universitet Sudhir Chowdhury,
Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK
Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Göteborg 17 april 2013 Hemsida visk.nu Agenda Bakgrund till och presentation
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7
Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling
Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Agenda Bakgrund Norrvatten och Mälaren som dricksvattentäkt Behov och nytta med en spridningsmodell Beskrivning
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige
Råvatten, beredning, HACCP, larm
Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) Allmänna hygienregler
Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK
Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Jakob Ottoson, Statens veterinärmedicinska anstalt Oslo 19 mars 2013 Hemsida
Per Ericsson Norrvatten
Per Ericsson Norrvatten Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM),
Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of
Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Clinical and Experimental Medicine Vinterkräksjukan
SCHEMA Yh Arbetsledare Anläggning 400 Yh-poäng, intag 1 Utbildningsnummer:
Sida 1 SCHEMA Yh Arbetsledare Anläggning 400 Yh-poäng, intag 1 Utbildningsnummer: 1602 1603 1604 1605 1606 1607 1608 1609 1610 1611 1612 201406340 OBS Vitt fält är tid för självstudier och övningsuppgifter.
Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?
Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Presentation av delar av projektet Sensation III, finansierat av VINNOVA och Svenskt Vatten Utveckling Mats Eriksson,
Nationell Dricksvattenkonferens
Nationell Dricksvattenkonferens Program 16 18 april 2013 Chalmers, Palmstedtssalen Sven Hultins gata 2, Göteborg Nationell Dricksvattenkonferens Innehåll Nationella dricksvattenkonferensen hålls i år för
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13
Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi
Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning
Bakterier i Mölndalsån
Bakterier i Mölndalsån Sammanfattning Genom bakterieundersökningar som Göta älvs vattenvårdsförbund låtit genomföra under 1997-1998 har brister i hanteringen av sanitärt spillvatten vid Stora Mölndal kunnat
Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten
Nationell handläggarträff för länsstyrelsernas vattenskyddshandläggare, 20170208, Stockholm Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770
Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten
Rapport Nr 2013 22 Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten Magnus Bäckström Robert Jönsson Anna Mäki Alexandra Sjöstrand Ann-Sofie Wikström Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten
Vad är vatten egentligen?
Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen
En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Innehållsförteckning Bilaga 1 KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Ej behöriga till
Fekal källspårning i ytråvatten
Kunskapsseminarium om mikrobiologiska dricksvattenrisker 20161025, Hotel Clarion WINN, Gävle Fekal källspårning i ytråvatten Rikard Dryselius Varför källspåra? Vid inrapporterade dricksvattenburna sjukdomsutbrott
Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler
Utrikes. Utrikes. trafik världen utrikes trafik Utrikes Inrikes work flyg flyg luftfart totalt
ARVIDSJAUR Jan 20 0 20 67 2 1 0 2 44 0 136 Feb 37 0 37 67 2 0 0 3 0 1 110 Mar 38 0 38 73 0 1 0 5 489 3 609 Apr 2 0 2 49 0 0 0 5 488 0 544 Maj 0 0 0 52 0 0 0 3 520 0 575 Jun 0 0 0 47 0 0 0 13 279 0 339
Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006
Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie
Ilenio/IUC Rapportskrivning 1/2 21-okt 09:00-16:00 Kalmar Flundran Bygg och materiallära 35 yh poäng Anders Persson
Sida 1 Schema Bygg 14 SCHEMA Yh Byggproduktionsledare 400 Yh-poäng, Bygg-14 Utbildningsnummer: 201319430 intag 1 Obs, vitt fält är tid för självstudier och övningsuppgifter. Vi reserverar oss för förändringar
Efterbehandling & Distribution
Efterbehandling & Distribution 1 Efterbehandling Efterbehandlingen av vattnet har till syfte att justera ett renat vatten till den kvalité så att det är säkert för ledningsnätet samt för konsumenten. Detta
Arvidstorp avloppsreningsverk, Trollhättan Energi AB, Box 933, Trollhättan *epost:
VATTEN Journal of Water Management and Research 74: 4. 2018 SMITTSPRIDNING FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK QMRA SOM BESLUTSSTÖD VID OMBYGGNATION AV ARVIDSTORPS RENINGSVERK PATHOGEN DISPERSION FROM WASTEWATER TREATMENT
Eka tar ett nytt steg framåt för miljön!
Eka tar ett nytt steg framåt för miljön! Eka Chemical AB har under lång tid haft utsläpp av ämnen som tex kvicksilver som varit farliga för miljön. Införandet av olika typer av reningsutrustning har minimerat
Uppdaterad
Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede
A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget vid månadens slut Period Samtliga Kvinnor Män dec jan feb
4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 40 4 4 4 44 45 46 47 48 49 50 5 5 5 54 55 56 57 58 59 60 6 6 6 64 65 66 67 68 69 70 7 7 7 74 75 76 A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget
Bambino Banker. Sida 1
Sida 1 Bambino Banker 02-1235 Bambina Guard Wall Street Banker hingst Mätning 03-10-01 150-153 Mätning 03-12-22 153-154 Mätning 04-04-01 156-156 Mätning 04-07-01 Grupp 31-12-03 C (3) Grupp 21-03-04 B (2)
Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket
Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket Tack: Alla uthålliga deltagare i studien! Ale kommun, bl.a. Ulrika Larsson Göteborg vatten
Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten
Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium Cryptosporidium Cryptosporidium och Giardia
Riskbaserat beslutsstöd
Riskbaserat beslutsstöd Hur kan vi bedöma om säkerhetshöjande åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma? Viktor Bergion Lars Rosén Andreas Lindhe Ekaterina Sokolova Lars-Ove Lång (Sveriges geologiska undersökning)
Uppdaterad
Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel
RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI
RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI Bakgrund Efterfrågas vägledning om åtgärder och krav som rör bräddningar. Svenskt Vatten förordar föreskrifter om en systematisk, riskbaserad
SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Borås. Team PreHospital Samordning Christopher Lundberg
SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Lägesrapport SMS-Livräddare i VGR SMS-Livräddare (SMSL) i VGR, del av forskningsprojekt. SMSL. finns i Stockholms Läns Landsting, Region Hovedstaden
Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar
Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),
Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Statistikbilaga LANDSTINGETS REVISORER 2014-01-15 2(18) Bakgrund Revisorerna i Landstinget Västernorrland, Härnösands kommun, Sundsvalls kommun och Örnsköldsviks
SPRÅNGBRÄDAN PROJEKTLEDARE: SOFIA GUSTAFSSON FRÅN AF: MALIN JOHANNESSON. Västra Göteborg
SPRÅNGBRÄDAN PROJEKTLEDARE: SOFIA GUSTAFSSON FRÅN AF: MALIN JOHANNESSON Västra Göteborg Föredragets upplägg Bakgrunden till Språngbrädan Genomgång av hur verksamheten är upplagd Samverkan med Arbetsförmedlingen
Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment
Mölndalsån Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg 2006-06-26. Kort version av Mölndals Stad & DHI Water & Environment Januari 2007 Projektnr. 2641 Sammanfattning Mölndalsån drabbas till
Jordfel från år 1963 [eg 1955]
![Jordfel från år 1963 [eg 1955]](/thumbs/28/12907719.jpg "Jordfel från år 1963 [eg 1955]")
Årsstatistik Jordfel från år 1963 [eg 1955] ANTAL JORDFEL Skador Kostnader i kkr/skada medeltal/år under antal kostnad i kkr antal medeltal/år i Årtal aktuellt föreg. period om aktuellt aktuellt medelv./år
Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser
Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter
Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter Johan Åström, Seminariedag på SMI 5 december 2013 Bakgrund Utbrottet av Cryptosporidium i Östersund 220 miljoner kr Ger
Per Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Norrvatten Distributionsområde Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten AGENDA Vattenkedjan - sårbarhet Lagstiftning styrka / svagheter? Risk- sårbarhetsanalyser (WSP)