GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter"

Transkript

1 GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter Johanna Samuelsson, Trollhättan Energi AB Projektledare: Johan Åström, Tyréns AB

2 Bakgrund Cryptosporidium och Giardia resulterar i dricksvattenburen smitta Avloppsvatten, ett stort antal djurslag och fåglar Efter Cryptosporidium-utbrotten i Sverige lyder uppmaningen: Känn ditt råvatten Bestämmelser för Vattenskyddsområden beaktar sällan parasitrisken Mikrobiell riskanalys (MRA, GDP) fordrar information om patogenhalt och variation Etablerade spridningsmodeller för näringsämnen och indikatorbakterier Nyligen publicerade GIS-baserade spridningsmodeller för patogener Användbarhet och nytta för riskvärdering i Sverige?

3 Syfte Granska och jämföra vetenskapligt publicerade GIS-modeller avseende indata, egenskaper och resultat Användbarheten av påträffade GIS-modeller för svenska kommuner Klargöra hur svenska kommuner kan använda GIS-data för att prioritera parasitkällor i avrinningsområdet Tyréns AB, Trollhättan och Östersund, med finansiering från Svenskt Vatten Utveckling och Tyréns stiftelse Oslo!(! Östersund Karlstad!(!( Stockholm Helsinki!( Trollhättan Copenhagen!( Aktuella avrinningsområden

4 Konceptuell modell för patogenspridning

5 Prevalensstudier i Norden, Cryptosporidium spp. Giardia spp. Djurslag Ålder Antal studier % positiva Antal studier % positiva Nötkreatur Kalvar Ungdjur Vuna Hästar Årsgammal Grisar Avvanda smågrisar Grisar Smågrisar Grisar Suggor Får Lamm Får Tackor Getter Killingar Getter Vuna Kronhjort Kalvar, ettåringar och vuna Ren Kalvar, ettåringar och vuna Rådjur Kalvar, ettåringar och vuna Rödräv Unga och vuna Älg Kalvar, ettåringar och vuna Hundar (Unga hundar)

6 Geografiska informationssystem (GIS) och GIS-modeller Geografisk information användes av John Snow för utredning av kolera i London 1854 GIS möjliggör inmatning, lagring, bearbetning och presentation av geografiska data I GIS-modeller nyttjas geografisk information i matematiska modeller att bedöma patogenspridning Möjlighet att beskriva tillskottet från både punktkällor och diffusa källor Modellresultat blir aldrig bättre än en kombination av indata och antaganden!

7 Jämförelse av GIS-modeller för patogenspridning (1) Modell A Modell B Modell C Modell D Modell E Modell F Coffey et al. (2010) Ferguson et al. (2007) Dorner et al. (2004, 2006) Medema et al. (2001) Samadder et al. (2010) Walker & Stedinger (1999) Modellegenskaper Mikroorganismer E. coli/indikatorbakterie Cryptosporidium spp. Giardia spp. Campylobacter spp. E. coli O157:H7 Justerbart i modellen Patogen-egenskaper Prevalens Utsöndringshalt Möjlighet att ta hänsyn till zoonotisk potential

8 Jämförelse av GIS-modeller för patogenspridning (2) Modellegenskaper Modell A Modell B Modell C Modell D Modell E Modell F Coffey et al. (2010) Ferguson et al. (2007) Dorner et al. (2004, 2006) Medema et al. (2001) Samadder et al. (2010) Walker & Stedinger (1999) Spridningskällor Avloppsreningsverk Bräddavlopp Nödavlopp Enskilda avlopp () Nötkreatur Får och annan boskap Vilda djur Fåglar/höns Stallgödselspridning Justerbart i modellen?

9 Jämförelse av GIS-modeller för patogenspridning (3) Modell A Modell B Modell C Modell D Modell E Modell F Dorner et al. (2004, 2006) Walker & Stedinger (1999) Coffey et al. Ferguson et Medema et Samadder Modellegenskaper (2010) al. (2007) al. (2001) et al. (2010) Områdesbeskrivning Delavrinningsområden Regioner/distrikt Topografi, höjdmodell Jordarter Markanvändning Jordbruksområden Djurslag per område Hydrologisk modellering Använder befintlig modell () Flödeskalibrering

10 Jämförelse av GIS-modeller för riskfaktorer (4) Modell A Modell B Modell C Modell D Modell E Modell F Coffey et al. (2010) Ferguson et al. (2007) Dorner et al. (2004, 2006) Modellegenskaper Riskfaktorer Antal spridningskällor Andel enskilda avlopp (EA) Medema et al. (2001) Samadder et al. (2010) Walker & Stedinger (1999) EA undermålig avskiljning EA utsläpp direkt vattendrag Inbindning till fekalier/jord () Andel som lösgörs från gödsel Gödselålderns betydelse Direktsläpp i vatten Marklutning Avstånd till vattendrag () () Transport ovan mark Transport under mark Transport i vatten Sedimentering i vatten () Inaktivering i fekalier/jord Inaktivering i gödselupplag Inaktivering under mark Inaktivering i sediment Inaktivering i vatten Inaktiveringens temp.beroende

11 Jämförelse av GIS-modeller för patogenspridning (5) Modell A Modell B Modell C Modell D Modell E Modell F Dorner et al. (2004, 2006) Walker & Stedinger (1999) Coffey et al. Ferguson et Medema et Samadder Modellegenskaper (2010) al. (2007) al. (2001) et al. (2010) Typ av modellresultat Belastning per område Torrväder/våtväder/etremväder Patogenhalt i råvattnet Variation över tid Belastning per år Känslighetsanalys redovisad Programvara ArcGIS-applikation Webb GIS-applikation Fortran-baserad Processbaserad matematisk Probabilistisk () ()

12 Arbetsmöte i Trollhättans kommun, jan Aktuella frågeställningar vid Trollhättans vattenverk QMRA på gång Utökat antal barriärer på vattenverket Driftsoptimering utifrån varierande patogenhalter Tillgång till GIS-data för 11 områden Digital höjdmodell Markanvändning Jordarter Djurbesättningar, jordbruk Avloppsutsläpp Geodata-samverkan Eamensarbete med tillämpning av Modell A (SWAT; Coffey et al. 2010) Trollhättan! Vänersborg Mjörn Vänern - Dalbosjön Huvudavrinningsområden Delavrinningsområden Trollhättan

13 Arbetsmöte i Östersund, feb Aktuella frågeställningar för tillsynsmyndigheten Miljö och Hälsa Erfarenheter från det vattenburna utbrottet, UV-steg Önskan att bedriva riskmässigt adekvat tillsyn på jordbruk etc. Stort avrinningsområde och snabb reglering av Storsjön Åre som epansiv kommun med säsongsboende Tillgång till GIS-data Digital höjdmodell (?) Markanvändning Jordarter (ej detaljerat) Djurhållare inom kommunen Avloppsutsläpp Geodata-samverkan

14 Sammanfattning av projektet hittills En rad komplea mekanismer styr uppkomst och spridning av parasiter i ett avrinningsområde GIS-modellering är ett lovande angreppssätt (åtgärdsunderlag) Stor skillnad mellan GIS-modeller: indata, processer, programvara osv. Prevalensdata för Cryptosporidium och Giardia finns tillgängligt främst för boskapsdjur i Norden, för ett fåtal vilda djur och saknas för fåglar I Trollhättan finns god tillgång på GIS-data för Modell A, data krävs från kommun stra uppströms Geodata-samverkan, resultat av ett EU-direktiv (Inspire) som gynnar tillgång på GIS-data för svenska kommuner Användbarhet och validerbarhet?

15 Projektledare: Johan Åström,

Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström, Tyréns AB 2013-01-30

Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström, Tyréns AB 2013-01-30 Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström, Tyréns AB 2013-01-30 Bakgrund Cryptosporidium och Giardia resulterar i dricksvattenburen smitta Avloppsvatten, ett stort

Läs mer

Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter

Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter Johan Åström, Seminariedag på SMI 5 december 2013 Bakgrund Utbrottet av Cryptosporidium i Östersund 220 miljoner kr Ger

Läs mer

Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering?

Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström är anställd som tekn dr på det svenska konsultföretaget Tyréns AB. Av Johan Åström Inlägg på seminar i Norsk vannforening

Läs mer

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011

Läs mer

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder

Läs mer

Utmaningen säkrare dricksvatten

Utmaningen säkrare dricksvatten Utmaningen säkrare dricksvatten Bild: Mats Bergmark, (Myndigheten för samhällsberedskap) Viktor Bergion Chalmers tekniska högskola DRICKS Centrumbildning för dricksvattenforskning Luleå 2016-02-16 DRICKS

Läs mer

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Sammanfattning av Rapport 2011-18 Svenskt Vatten Utveckling

Läs mer

Geografiska informationssystem för analys av parasitkällor i ytvattentäkter

Geografiska informationssystem för analys av parasitkällor i ytvattentäkter Rapport Nr 2013 16 Geografiska informationssystem för analys av parasitkällor i ytvattentäkter Johan Åström Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas

Läs mer

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige

Läs mer

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Göteborg, 2013-04-17 Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Ekaterina Sokolova a, Thomas J.R. Pettersson a, Olof Bergstedt a,b, Fredrik Nyström c,d, Emma Berglind d, Olaf Dienus d, Malte

Läs mer

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt

Läs mer

Cryptosporidium och Giardia

Cryptosporidium och Giardia Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014 Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten Pär Aleljung 11 mars 2014 VAKA gruppen Medlemmarna kommer från kommunal nivå Geografiskt spridning Olika kompetenser/yrkesgrupper

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektbeskrivning 2013-12-05 Andreas Lindhe Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning andreas.lindhe@chalmers.se DRICKS Centrum

Läs mer

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Larmet går! 19/4 2011 Krisgrupp: Koka vattnet! Är det dricksvattnet från Abborren?

Läs mer

Östersunds tingsratt. Box 708. 831 28 Östersund. Göteborg den 20december2013

Östersunds tingsratt. Box 708. 831 28 Östersund. Göteborg den 20december2013 831 28 Östersund Box 708 Östersunds tingsratt MAGS LAW FIRM 1 egenskap av offentlig försvarare och som ombud för Östersunds kommun ( Kommunen ) får 1 INSTÄLLNING MAQS Law Firm Advokatbyr AB 1 Östra Hamngatan

Läs mer

Rapport Nr 2015-07. GIS-baserad spridningsmodellering. i ytvattentäkter. Johan Åström Viktor Johansson. Svenskt Vatten Utveckling

Rapport Nr 2015-07. GIS-baserad spridningsmodellering. i ytvattentäkter. Johan Åström Viktor Johansson. Svenskt Vatten Utveckling Rapport Nr 2015-07 GIS-baserad spridningsmodellering av parasiter i ytvattentäkter Johan Åström Viktor Johansson Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är

Läs mer

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Agenda Bakgrund Norrvatten och Mälaren som dricksvattentäkt Behov och nytta med en spridningsmodell Beskrivning

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Göteborg 17 april 2013 Hemsida visk.nu Agenda Bakgrund till och presentation

Läs mer

Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur (2017)

Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur (2017) Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur 2014-2016(2017) Anna Nordström, Biträdande Statsveterinär Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning

Läs mer

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte

Läs mer

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande

Läs mer

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande

Läs mer

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera

Läs mer

Med samma motivering som ovan förslår vi att nuvarande formulering om tillstånd byts ut mot anmälan.

Med samma motivering som ovan förslår vi att nuvarande formulering om tillstånd byts ut mot anmälan. Till LRF Skyddsområde sjön Visten Tack för de synpunkter Ni har lämnat. Vi håller just nu på att sammanställa alla inkomma synpunkter och se över vilka ändringar som ska göras i förslaget. Som svar på

Läs mer

Påverkan övergödning Storsjön

Påverkan övergödning Storsjön Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,

Läs mer

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE

Läs mer

Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten

Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten Rapport Nr 2013 22 Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten Magnus Bäckström Robert Jönsson Anna Mäki Alexandra Sjöstrand Ann-Sofie Wikström Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Götaland YTTRANDE Göteborgsregionens kommunalförbund Monica Dahlberg Box 5073 402 22 Göteborg Synpunkter på utkast till Göta älvs vattenskyddsområde inklusive skyddsföreskrifter

Läs mer

STATUSKLASSNING AV SLUMPÅNS PÅVERKAN PÅ VATTENFÖR- SÖRJNING Kvalitetsfaktorer

STATUSKLASSNING AV SLUMPÅNS PÅVERKAN PÅ VATTENFÖR- SÖRJNING Kvalitetsfaktorer Diskussionsunderlag 1(5) Olof Bergstedt Delges: VR 28-8-19 STATUSKLASSNING AV SLUMPÅNS PÅVERKAN PÅ VATTENFÖR- SÖRJNING Kvalitetsfaktorer Vattenburen smitta är den dominerande risken förknippad med allmän

Läs mer

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och

Läs mer

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt Bakgrund Förorenat råvatten är ofta

Läs mer

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen

Läs mer

Att aktivt arbeta med att inventera risker för mikrobiologisk förorening exempel från Rådasjön.

Att aktivt arbeta med att inventera risker för mikrobiologisk förorening exempel från Rådasjön. Att aktivt arbeta med att inventera risker för mikrobiologisk förorening exempel från Rådasjön. Stefan Jonsson Mölndals stad Inger Kjellberg Göteborg Vatten Mölndalsån Medelvattenflöde 3,2 m 3 /s Total

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?

HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT? HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT? Ann Albihn Statens Veterinärmedicinska Anstalt Klimatförändringen påverkar djuren. Direkt påverkan Extremväder Värmeböljor, torka,

Läs mer

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium Cryptosporidium Cryptosporidium och Giardia

Läs mer

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Tack! VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Vår kommun En av Sveriges största kommuner 6032 invånare den 30 juni 2012

Läs mer

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290

Läs mer

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott Dricksvattenburna sjukdomsutbrott Caroline Schönning Enheten för övervakning och samordning Mikrobiologiska risker hur kan vi säkra kvaliteten på dricksvattnet? Gävle 25 oktober 2016 Nordiskt dricksvattenprojekt

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd

Riskbaserat beslutsstöd Riskbaserat beslutsstöd Hur kan vi bedöma om säkerhetshöjande åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma? Viktor Bergion Lars Rosén Andreas Lindhe Ekaterina Sokolova Lars-Ove Lång (Sveriges geologiska undersökning)

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Vattenstämman 2015. Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod

Vattenstämman 2015. Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod Vattenstämman 2015 Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod Susanna Hogdin, Havs- och vattenmyndigheten Andreas Lindhe, Chalmers DRICKS För att skydda samhällets viktigaste dricksvattenresurser

Läs mer

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter är fortfarande aktuella Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter Ger akut diarrésjukdom på människa allvarliga komplikationer, t.ex reaktiv artrit, och

Läs mer

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1

Läs mer

Fekal källspårning i ytråvatten

Fekal källspårning i ytråvatten Kunskapsseminarium om mikrobiologiska dricksvattenrisker 20161025, Hotel Clarion WINN, Gävle Fekal källspårning i ytråvatten Rikard Dryselius Varför källspåra? Vid inrapporterade dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Läs mer

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker

Läs mer

Rapport Nr 2009-04. Mikrobiologisk förorening av ytvattentäkter. simulering. Johan Åström, Thomas Pettersson. Svenskt Vatten Utveckling

Rapport Nr 2009-04. Mikrobiologisk förorening av ytvattentäkter. simulering. Johan Åström, Thomas Pettersson. Svenskt Vatten Utveckling Rapport Nr 2009-04 Mikrobiologisk förorening av ytvattentäkter kommunala avloppsutsläpp och stokastisk simulering Johan Åström, Thomas Pettersson Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt

Läs mer

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan ska lämnas till miljöförvaltningen senast sex veckor före verksamheten ska påbörjas. Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt

Läs mer

Vad hände i Östersund?

Vad hände i Östersund? Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 Hiltula, Miljöchef Johnson, VA-chef 1 Misstanken Under november hittade labbet på sjukhuset krypto hos patienter 24 november kontaktar smittskyddsläkaren miljö

Läs mer

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar

Läs mer

Per Ericsson Görvälnverket

Per Ericsson Görvälnverket Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet

Läs mer

Minsta utrymme (fria innermått) per djur vid transport på väg eller järnväg. Fullvuxna hästar 1,75 m² (0,7 2,5 m) Ponnyer 1 m² (0,6 1,8 m)

Minsta utrymme (fria innermått) per djur vid transport på väg eller järnväg. Fullvuxna hästar 1,75 m² (0,7 2,5 m) Ponnyer 1 m² (0,6 1,8 m) Bilaga 1.1 TAMA HÄSTDJUR Minsta utrymme (fria innermått) per djur vid transport på väg eller järnväg Fullvuxna hästar 1,75 m² (0,7 2,5 m) Unghästar (6-24 månader) vid mindre än 48 timmars transport Unghästar

Läs mer

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon Vattenkvalitén i våra unitar var står vi idag/ i morgon Patogener i unitens vatten så minskar du risken för spridning av parasiter, bakterier och virus Rolf Claesson Nils Bäckman Stig Edwardsson Anders

Läs mer

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Presentation av delar av projektet Sensation III, finansierat av VINNOVA och Svenskt Vatten Utveckling Mats Eriksson,

Läs mer

Dricksvatten och mikrobiologiska risker från lantbrukens djur

Dricksvatten och mikrobiologiska risker från lantbrukens djur Dricksvatten och mikrobiologiska risker från lantbrukens djur TRYCKSAK LRF Juni 2012 Text: Jakob R Ottosson Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges veterinärmedicinska anstalt Foto: Ester Sorri, Blomquist,

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla! DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),

Läs mer

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building

Läs mer

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Namn Adress Postadress Telefonnummer Fastighetsbeteckning där det planerade stallet ska ligga samt för spridningsarealerna:

Läs mer

Per Ericsson Görvälnverket

Per Ericsson Görvälnverket Per Ericsson Görvälnverket Norrvatten Distributionsområde Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten AGENDA Vattenkedjan - sårbarhet Lagstiftning styrka / svagheter? Risk- sårbarhetsanalyser (WSP)

Läs mer

Riskkarakterisering och riskhantering av Cryptosporidium. Anette Hansen

Riskkarakterisering och riskhantering av Cryptosporidium. Anette Hansen Riskkarakterisering och riskhantering av Cryptosporidium Anette Hansen 161025 Cryptosporidium Orsakar mag/tarmsjukdom, diarréer Utsöndras i mycket höga halter Låg infektionsdos Klorresistens Lång överlevnad

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Cryptosporidium i Östersund. Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010 2011

Cryptosporidium i Östersund. Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010 2011 Cryptosporidium i Östersund Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010 2011 Cryptosporidium i Östersund Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna

Läs mer

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s EV logga från kund Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) I 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Syfte 4 3 Verksamhetsbeskrivning 4 4 Områdesbeskrivning 4 4.1 Naturvärden

Läs mer

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust

Läs mer

1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 614 80 SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer

1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 614 80 SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer 1(6) ANMÄLAN - miljöfarlig verksamhet Jordbruk eller annan djurhållande verksamhet med mer än 100 de men högst 400 de, 1.20 C. Enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Data att använda i er verksamhet? Anika Henriksson Jakob Jansson Jakob Engvall Susanne Jonsson

Data att använda i er verksamhet? Anika Henriksson Jakob Jansson Jakob Engvall Susanne Jonsson Data att använda i er verksamhet? Anika Henriksson Jakob Jansson Jakob Engvall Susanne Jonsson Data att använda, kunskaper att inhämta Presentation av oss Byggnadsnamn Laserdata Nationella geodata i 3D

Läs mer

Utmaningar för branschen: mikrobiella risker Olof Bergstedt, Kretslopp och vatten, Göteborgs stad, Johanna Ansker, Stockholm Vatten

Utmaningar för branschen: mikrobiella risker Olof Bergstedt, Kretslopp och vatten, Göteborgs stad, Johanna Ansker, Stockholm Vatten 1 1 Onsdag 17 april Utmaningar för branschen: mikrobiella risker Olof Bergstedt, Kretslopp och vatten, Göteborgs stad, Johanna Ansker, Stockholm Vatten Livsmedelsverkets samordningsfunktion och egna utvecklings-

Läs mer

Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i östra Mälaren. Mikael Tärnström

Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i östra Mälaren. Mikael Tärnström EXAMENSARBETE KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i östra Mälaren Mikael Tärnström KTH Stockholm 2011 I KTH KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN EXAMENSARBETE

Läs mer

Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun

Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun Stockholm Vatten VA AB Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun Uppdragsnummer Växjö 2010-01-10 12801201 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600

Läs mer

2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? 2011-04-27 Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? Britt-Marie Pott Exempel på två olika verktyg Norska ODP och GDP Svenska

Läs mer

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen Exempel: ODP vid Gäddviks vattenverk, Luleå kommun Helena Almqvist 2011-05-05 1 Vad är ODP? Fallbeskrivning Luleå kommun 2 Optimal desinfektionspraxis

Läs mer

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Rapport Nr 2011 18 Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Johan Åström Olof Bergstedt Ekaterina

Läs mer

Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter

Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter Jakob R Ottoson Sveriges lantbruksuniversitet Statens Veterinärmedicinska Anstalt Learning objectives Pathogens Which ones are we talking about? Where

Läs mer

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

Beslut om fastställande av vattenskyddsområde samt vattenskyddsföreskrifter för Axvall grundvattentäkt

Beslut om fastställande av vattenskyddsområde samt vattenskyddsföreskrifter för Axvall grundvattentäkt BESLUT 1 (9) Beslut om fastställande av vattenskyddsområde samt vattenskyddsföreskrifter för Axvall grundvattentäkt Fastställande av vattenskyddsområde Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken fastställer kommunfullmäktiga

Läs mer

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2017 04 27 Vilka risker finns i dricksvattenförsörjningen? Vattenbrist (kvantitetsrisk)

Läs mer

Översvämningskartering - modeller, underlag och resultat Ola Nordblom, DHI Sverige AB,

Översvämningskartering - modeller, underlag och resultat Ola Nordblom, DHI Sverige AB, Översvämningskartering - modeller, underlag och resultat Ola Nordblom, DHI Sverige AB, ola.nordblom@dhi.se, www.dhi.se Beräkning av närsaltbelastning inom Svartåns avrinningsområde Uppdrag för Länsstyrelsen

Läs mer

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap PM 2012:14 Bilaga 1 En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap Miljöenheten Malin Spännar Version 2012-10-29 Länsstyrelsen Dalarna Tfn 023-810 00

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 64 4.12.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Stefan Johansson Avdelningschef, vatten- och avfall Tekniska kontoret

Stefan Johansson Avdelningschef, vatten- och avfall Tekniska kontoret Stefan Johansson Avdelningschef, vatten- och avfall Tekniska kontoret Lejonströmsbron: Sveriges längsta vägbro i trä 207 meter, över Skellefteå älv anno 1737 Magsjuka i Skellefteå 1 fall pos för Cryptosporidium

Läs mer

Risk, klimat och osäkerheter vid hydrologisk föroreningsspridning. Georgia Destouni Stockholms Universitet

Risk, klimat och osäkerheter vid hydrologisk föroreningsspridning. Georgia Destouni Stockholms Universitet Risk, klimat och osäkerheter vid hydrologisk föroreningsspridning Georgia Destouni Stockholms Universitet Förorenad mark kan finnas / uppkomma lite överallt - långvarigt verksamhetsläckage, olyckor p g

Läs mer