Enkätundersökning: Hur fungerar dricksvattenkontrollen?

Transkript

1 Enkätundersökning: Hur fungerar dricksvattenkontrollen? Projektnummer: 76P17 Sammanfattning I en enkätundersökning, beställd av Svenskt Vatten AB och utförd av Miljökemigruppen i Sverige AB, har ett urval av svenska dricksvattenproducenter från norr till söder fått svara på frågor om kvalitetskontroll och om sina relationer till de ackrediterade laboratorier man utnyttjar. Undersökningen omfattar såväl yt- som grundvattenverk, liksom vattenverk med konstgjord grundvattenbildning. Produktionen varierar mellan 65 och 2 m 3 /dygn och flertalet förekommande processteg finns representerade med undantag för membranfiltrering och flotation. Stora skillnader förekommer i tolkningen av Livsmedelsverkets föreskrifter avseende råvattenprovtagning, liksom rörande antalet mikrobiologiska barriärer och funktionskontroll av dessa. Här föreligger således en otydlighet som bör åtgärdas. Dricksvattenproducenterna har önskemål om att de ackrediterade laboratorierna snabbt ska leverera korrekta analys- och undersökningsresultat, samt vara tillgängliga för personlig rådgivning. I undersökningen har framkommit att förbättringar bör eftersträvas inom i första hand följande områden: Transporter, rapportering, kvalitet, kommunikation och geografisk närhet. En överensstämmelse mellan dricksvattenproducenternas önskemål och de uppställda kriterierna i upphandlingarna bör eftersträvas. Göteborg Bo Berghult Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB Rättaregången 6, Göteborg Telefon / Fax Box 86, Lerum

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Råvattentäkt och processteknik... 4 Råvattenkontroll... 5 Rening... 6 Korrosionskontroll... 6 Mikrobiologiska barriärer... 7 Funktionskontroll av mikrobiologiska barriärer... 8 Dricksvattenproducenternas behov av samarbete... 1 Provtagning och provhantering Analys- och undersökningskvalitet Resultathantering utvärdering och konsekvenser Upphandling av laboratorietjänster... 2 Slutsatser Bilaga 1: Enkätfrågor Dricksvattenkontroll Förutsättningar Allmänna frågor Provtagnings-, analys- och undersökningskvalitet Transporter Svarstid och rapportering Om någonting händer krishantering Upphandling Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 2(27)

3 Inledning För att framgångsrikt bereda ett dricksvatten krävs enkla och säkra beredningssteg som är anpassade efter den aktuella råvattenkvaliteten och dess variationer. Genom processen ska föroreningar avlägsnas ur vattnet, ett tillräckligt antal barriärer mot överföring av mikrobiologisk aktivitet från råvattentäkten till dricksvattnet skapas och en stabil dricksvattenkvalitet avstämmas som passar distribution och konsumtion. I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten läggs ett stort ansvar på dricksvattenproducenten, där denne ansvarar för kvaliteten hos vattnet inte bara när det lämnar vattenverket, utan också när det når konsumenten. Dricksvattenproduktion är därmed en verksamhet som erfordrar såväl teknisk som kemisk och mikrobiologisk kompetens, där producenten är i stort behov av tillförlitliga analys- och undersökningsresultat från ackrediterade laboratorier. Till följd av strukturella förändringar har de ackrediterade laboratorierna för dricksvattenkontroll blivit allt större och allt färre i Sverige. Detta innebär att analyserna och undersökningarna kan utföras rationellt och till låga priser, men också att de geografiska avstånden mellan vattenverk och laboratorium ökat. Miljökemigruppen i Sverige AB har, på uppdrag av Svenskt Vatten AB, per telefon intervjuat ett urval av svenska dricksvattenproducenter. Dessa har fått svara på frågor kring de lokala förhållandena avseende såväl råvatten som beredningsprocess och dricksvatten. Vidare ställdes frågor kring hur samarbetet med de ackrediterade laboratorierna fungerar. Förutsättningar På förhand utvaldes 43 dricksvattenproducenter väl utspridda över Sverige. Såväl grund- som ytvattentäkter finns representerade, liksom konstgjord grundvattenbildning och kombinationer av dessa. De utvalda producenterna tillämpar tillsammans också flertalet förekommande beredningsprocesser. Generellt kontaktades den högst ansvarige för verksamheten, som i sin tur vanligen delegerade uppgiften till den person som enligt vederbörande var bäst lämpad att besvara frågorna. Undersökningen avslutades inte förrän svar erhållits från samtliga utvalda producenter. I de fall samma producent ansvarar för flera vattenverk, valdes det största ut som underlag för intervjun. Frågorna som ställdes var uppdelade i olika kategorier, där den första behandlade råvattentäkt, produktion och beredningsprocess. I den andra kategorin ställdes allmänna frågor avseende relationen till det ackrediterade laboratoriet, medan övriga kategorier i tur och ordning behandlade provtagnings-, analys- och undersökningskvalitet, transporter, svarstider, krishantering, samt kriterier för upphandling av laboratorietjänster. Frågorna återges i bilaga 1. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 3(27)

4 Råvattentäkt och processteknik Av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 25:1) framgår bland annat, att man vid beredningen ska använda sådana metoder att kraven i föreskrifterna är uppfyllda när vattnet når användaren. Särskild hänsyn ska tas till råvattnets beskaffenhet och risken för kvalitetsförändringar under distribution ( 3). Uppenbara föroreningar i råvattentäkten ska självfallet avlägsnas, men med hänsyn till säkerheten ska också barriärer finnas som skydd mot överföring av mikrobiologisk aktivitet från råvattentäkten till dricksvattnet. För att undvika kvalitetsförändringar under distribution ska vattnet ha en kvalitet som motverkar såväl mikrobiologisk aktivitet som korrosion. Även om vi i Sverige är lyckligt lottade med förhållandevis goda råvattentäkter, varierar kvaliteten högst avsevärt, såväl mellan olika typer av täkter som geografiskt och även med tiden i samma täkt. Detta innebär att dricksvattenberedningen ser mycket olika ut beroende på vilket vattenverk man studerar och också inom denna undersökning är variationerna stora. De aktuella vattenverken omfattar ett produktionsintervall på mellan 65 och 2 m 3 /dygn med ett medianvärde på 9 m 3 /dygn. I figur 1 visas de olika vattenverkens fördelning på typ av råvattentäkt och dygnsproduktion. Antal vattenverk G+KG Y+G KG G Y 2 < < < < < < 5 Produktion (1 m 3 /dygn) Figur 1. Fördelning av vattenverken på dygnsproduktion och typ av råvattentäkt. Y avser ytvatten, G grundvatten och KG konstgjord grundvattenbildning. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 4(27)

5 Råvattenkontroll För att kunna anpassa beredningsprocessen efter de rådande förutsättningarna och därigenom skapa förutsättningar för ett säkert dricksvatten med jämn och tillfredsställande kvalitet krävs kännedom om råvattnets kvalitet och dess variationer. I den tidigare dricksvattenkungörelsen (SLVFS 1993:35) fanns tydliga riktlinjer för råvattenprovtagning avseende såväl frekvens som parameteromfattning. I anvisningarna till de gällande föreskrifterna (SLVFS 25:1) rekommenderas att de tidigare riktlinjerna fortsatt ska tillämpas i avvaktan på nya regler. I figur 2 visas provtagningsfrekvensen av fysikalisk / kemiska respektive mikrobiologiska parametrar i råvattnet som funktion av producerad mängd dricksvatten vid de för undersökningen aktuella vattenverken. Som framgår av figurerna finns ett visst samband mellan provtagningsfrekvens och producerad mängd, men det är också påtagligt att tolkningen av föreskrifterna avseende råvattenprovtagning varierar mellan producenterna. Någon större skillnad i provtagningsfrekvens mellan yt- och grundvattenverk kan inte heller observeras. Det måste betecknas som anmärkningsvärt att ett betydande antal producenter också med förhållandevis stora vattenverk, genom att vara mycket återhållsamma i sin råvattenprovtagning, inte utnyttjar möjligheten att anpassa beredningsprocessen efter råvattenkvaliteten. Antal fysikalisk / kemiska råvattenprover/år Y G och KG 1,E+2 1,E+3 1,E+4 1,E+5 1,E+6 Produktion (m 3 /dygn) a Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 5(27)

6 Antal mikrobiologiska råvattenprover per år Y G och KG 1,E+2 1,E+3 1,E+4 1,E+5 1,E+6 Produktion (m 3 /dygn) b Figur 2. Antalet fysikalisk / kemiska (a) respektive mikrobiologiska (b) provtagningar i råvattnet per år som funktion av producerad mängd dricksvatten. Y avser vattenverk som helt eller delvis utnyttjar ytvatten som råvatten, G och KG naturligt eller konstgjort grundvatten. Observera att skalan för producerad mängd är logaritmisk. Rening De processer som används för rening är i första hand kemisk fällning och filtrering. Kemisk fällning utnyttjas i huvudsak för att reducera vattnets innehåll av partiklar och organiskt material och används vid knappt hälften av de aktuella vattenverken, i första hand ytvattenverk. Av verken med konstgjord grundvattenbildning utnyttjar några kemisk fällning före infiltrationen. Flockarna avskiljs endera genom sedimentation eller över sandfilter, medan flotation inte förekommer i undersökningen. Snabbfilter används vid fler än två tredjedelar av de aktuella vattenverken, endera med kol- eller sandbädd, där den senare kategorin dominerar. Långsamfilter utnyttjas vid några av verken, oftast i kombination med snabbfilter. Membranfiltrering finns däremot inte representerat. Ozonering för nedbrytning av organiskt material med efterföljande biologiskt aktivt kolfilter förekommer också liksom luftning för avskiljning av i första hand järn och mangan. Korrosionskontroll För korrosionskontroll görs alkalinitetshöjning med karbonatinnehållande kemikalier (koldioxid, soda, alkaliska filter) vid fler än hälften av vattenverken, lika fördelade mellan yt- och grundvattenverk. Kalk och kolsyra dominerar bland metoderna och för ph-justering utnyttjar nästan hälften av vattenverken kalk och en fjärdedel lut. Steg för sänkning av alkalinitet och hårdhet i form av luftning, fluidiserad bädd eller jonbyte Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 6(27)

7 förekommer vid några av vattenverken och dessa försörjs samtliga helt eller delvis med naturligt eller konstgjort grundvatten. Mikrobiologiska barriärer I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten fastslås att vattenverken ska vara utrustade med ett tillräckligt antal mikrobiologiska barriärer. Dessa barriärer kan vara endera avskiljande eller inaktiverande. Om flera barriärer erfordras vid ett vattenverk rekommenderas att man väljer ur båda kategorierna. Som barriär räknas enligt anvisningarna: Avskiljande o infiltration av ytvatten, även vid kort uppehållstid (< 14 dagar) o kemisk fällning med efterföljande filtrering o långsamfiltrering o membranfiltrering med en pordiameter,1 µm Inaktiverande o primär desinfektion hypoklorit och / eller klordioxid ozon UV-ljus I anvisningarna finns också rekommendationer om det minsta antalet erforderliga barriärer med hänsyn till råvattnets typ och kvalitet. Så rekommenderas exempelvis att ett ytvatten generellt bör ha minst två mikrobiologiska barriärer och om förekomsten av koliforma bakterier är hög bör man ha minst tre, medan ett grundvatten utan påvisad förekomst erfordrar endast en. I figur 3 presenteras antalet vattenverk med olika råvattentyper som funktion av antalet mikrobiologiska barriärer i beredningen vid normal drift. I flera fall finns möjlighet till desinfektion av utgående dricksvatten vid behov. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 7(27)

8 Antal vattenverk G+KG Y+G KG G Y Antal mikrobiologiska barriärer Figur 3. Antalet vattenverk med olika råvattentyper som funktion av antalet mikrobiologiska barriärer. Som framgår av figuren dominerar två barriärer oavsett råvattentyp. Det finns heller inget samband mellan storleken på verket och antalet barriärer. Anmärkningsvärt att notera är att två ytvattenverk endast har en barriär. I båda dessa fall är täkterna norrländska näringsfattiga sjöar med låg mikrobiologisk aktivitet. I båda fallen planeras dessutom införande av ytterligare en barriär. Hypoklorit och / eller klordioxid utnyttjas för desinfektion vid mer än hälften av vattenverken och knappt en tredjedel använder UV-ljus. Vid knappt 15 % av vattenverken tillämpas i normalfallet ingen desinfektion av utgående vatten. Samtliga dessa vattenverk använder endera naturligt eller konstgjort grundvatten som råvatten. Ungefär lika många vattenverk (ca 15 %) använder kloramin för desinfektion av utgående vatten, knappt hälften av dessa tillsammans med ytterligare något desinfektionsmedel. Kloramin räknas inte som en mikrobiologisk barriär, men har en tillväxthämmande effekt på distributionsnätet. Funktionskontroll av mikrobiologiska barriärer Vare sig i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten eller i dess anvisningar finns några specifika och kvantitativa krav eller rekommendationer avseende effektiviteten hos de mikrobiologiska säkerhetsbarriärerna med hänsyn till avskiljning av sjukdomsframkallande mikroorganismer. Undantaget är den avslutande desinfektionen, där det av föreskrifterna framgår att denna ska vara effektiv och samtidigt ge ett så litet bidrag som möjligt av biprodukter till dricksvattnet. Detta förhållande avspeglas tydligt i undersökningsresultatet avseende funktionskontroll av de mikrobiologiska barriärerna. Bortsett från mikrobiologiska Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 8(27)

9 undersökningar av rå- och dricksvatten, görs i de flesta fall inga specifika undersökningar av funktionen hos de enskilda barriärerna. Knappt en femtedel av de tillfrågade producenterna angav att man också gör regelbundna mikrobiologiska undersökningar på vatten från olika processteg. Det bör dock påpekas att exempelvis turbiditet är en relativt effektiv indirekt parameter för kontroll också av mikrobiologisk aktivitet, eftersom flertalet mikroorganismer är partikelbundna. Om turbiditetsbestämningar efter olika processteg medräknas i undersökningsresultatet avseende funktionskontrollen förbättras självfallet utfallet. Av producenterna som utnyttjar konstgjord grundvattenbildning i processen gör hälften vare sig regelbundna fysikalisk / kemiska eller mikrobiologiska undersökningar av ytvattnet. Vissa kontroller med kontinuerligt registrerande instrument, exempelvis turbiditet och konduktivitet, förekommer dock. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 9(27)

10 Dricksvattenproducenternas behov av samarbete Som påpekades inledningsvis är dricksvattenproducenterna för sin verksamhet i stort behov av att få analyser och undersökningar utförda på ackrediterade laboratorier. I undersökningen uppmanades dricksvattenproducenterna att utan inbördes ordning ange det ackrediterade laboratoriets tre viktigaste uppgifter i relation till den egna verksamheten. Svaren kunde uppdelas i åtta kategorier: Kvalitet man vill ha korrekta analys- och undersökningsresultat från noggrant genomförda analyser. Kommunikation man vill ha en personlig och tillgänglig kontakt på laboratoriet som kan svara för samtliga inlämnade prover och de analyser och undersökningar som genomförs. Svarstid man vill ha snabba svar, åtminstone inom utställd tid. Varning man vill få snabb varning om analys- eller undersökningsresultaten är alarmerande. Kompetens man vill att laboratoriets personal ska ha kännedom om verksamheten vid vattenverket, komma med tips och idéer och kunna förklara oklarheter, gärna också utveckla metodiken för att passa verksamheten. Logistik man vill att hantering av prover, provflaskor och rapportering ska vara smidig och fungera också vid extra provtagningar och om nya parametrar tillkommer. Närhet man vill ha en geografisk närhet till laboratoriet, som underlättar kommunikation och kännedom om den egna verksamheten och som underlättar provhantering, speciellt i samband med extraprover. Pris man vill att analyser och undersökningar ska utföras till ett tilltalande pris. De olika kategoriernas värdering framgår av figur 4, där respektive kategori tilldelats en procentsats i relation till hur ofta den förekommer i svaren. Om samtliga tillfrågade angett en viss kategori i svaren skulle detta innebära 1 %. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 1(27)

11 Producenternas värdering av kategorierna (%) Kvalitet Kommunikation Svarstid Varning Kompetens Logistik Närhet Pris Figur 4. Värdering av de ackrediterade laboratoriernas viktigaste uppgifter i relation till dricksvattenproducenternas verksamhet. Det framgår tydligt av diagrammet att kvaliteten på analyserna och undersökningarna värderas mycket högt. Att ha en upparbetad relation till laboratoriets personal tycks också betydelsefullt, liksom tillfredställande svarstider. Däremot tycks priset i detta sammanhang vara klart underordnat. Hur väl dricksvattenproducenterna anser att de ackrediterade laboratorierna svarar upp mot dessa förväntningar framgår av figur 5, där 1 motsvarar i högsta grad och 1 inte alls. Dricksvattenproducenter som har eget ackrediterat laboratorium är genomgående mycket nöjda med verksamheten och av dem som angett 1 i figur 5 tillhör 8 % denna kategori. Det är också slående att producenter med eget ackrediterat laboratorium avseende vissa analyser eller undersökningar är mycket missnöjda med den del som måste inköpas. Totalt har drygt en femtedel av de tillfrågade dricksvattenproducenterna eget ackrediterat laboratorium. Andelen producenter med ett mindre, icke ackrediterat laboratorium för driftskontroll är självfallet väsentligt större. Medelvärdet avseende värderingen av hur väl laboratoriet svarar upp mot förväntningarna enligt figur 5 är 6,7, vilket också överensstämmer med svaret på kontrollfrågan om man på det hela taget är nöjd med det ackrediterade laboratorium man utnyttjar. Här finns således en betydande potential till förbättring. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 11(27)

12 25 Andel av producenterna (%) Värdering Figur 5. Värdering av hur väl de ackrediterade laboratorierna svarar upp mot förväntningarna. 1 motsvarar i högsta grad, 1 inte alls. Producenterna ombads också att ange vad de värdesätter mest respektive minst hos det ackrediterade laboratoriet. Omdömena har delats in i kategorierna för viktiga uppgifter enligt ovan och svaren, viktade efter frekvens, framgår av figur 6. Positiva resp. negativa omdömen (%) Kvalitet Kommunikation Svarstid Varning Kompetens Logistik Upplevs positivt Upplevs negativt Närhet Pris Figur 6. Positiva respektive negativa omdömen om de ackrediterade laboratorierna. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 12(27)

13 De enligt figur 4 viktigaste uppgifterna för laboratoriet, kvalitet och kommunikation, renderar också flest positiva och negativa omdömen. Viktigt att observera är, att närmare en tredjedel av de tillfrågade inte hade något konkret negativt att framföra, medan knappt en tiondel inte hade något positivt att säga. Provtagning och provhantering Kvaliteten hos ett analys- eller undersökningsresultat beror inte bara på laboratoriets kompetens, utförande och utrustning. Av stor betydelse är också provtagningen och tid och handhavande mellan provtagning och analys. Dricksvattenproducenternas kompetens avseende provtagning förefaller genomgående mycket hög och över 9 % uppger att personal som tar ut prover har utbildning för detta, i övriga fall att man lärt sig rutinerna av utbildade kollegor. Detta torde således borga för att felaktigheter till följd av olämplig provuttagning förekommer i liten utsträckning. Vad gäller tiden mellan provtagning och ankomst till det ackrediterade laboratoriet varierar denna högst avsevärt inom undersökningen, figur 7. 4 Andel av producenterna (%) < < < Vet ej Transporttid (timmar) Figur 7. Olika transporttiders fördelning mellan dricksvattenproducenterna. Transporttid avser tiden mellan provtagning och ankomst till laboratoriet. Huvuddelen av de tillfrågade anger en transporttid under åtta timmar, vilket är tillfredsställande med tanke på att flera av de analyser och undersökningar som utförs på de ackrediterade laboratorierna måste utföras på färskt vatten. I kategorin med mycket korta transporttider ingår självfallet de producenter som har eget ackrediterat laboratorium. Anmärkningsvärt, främst ur mikrobiologisk synvinkel, är emellertid att ca en tredjedel av de tillfrågade anger en transporttid om åtta timmar eller längre. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 13(27)

14 På frågan om man upplever avståndet till laboratoriet och transporttiderna som ett problem i verksamheten och som en svaghet i kvalitetskontrollen fördelar sig svaren enligt figur 8, där 1 avser i högsta grad och 1 inte alls Andel producenter (%) Värdering Figur 8. Värdering av i vad mån avstånd och transporttider utgör problem i verksamheten. 1 motsvarar i högsta grad, 1 inte alls. Det är uppenbart att en stor andel av dricksvattenproducenterna upplever avståndet till det ackrediterade laboratoriet som ett problem i verksamheten. Cirka 4 % har angett 5 eller lägre som värdering. Andelen blir än större om de producenter som har eget ackrediterat laboratorium och därmed inte erfordrar längre transporter, räknas bort. Av stor betydelse är transportsäkerheten. Transporterna sker med egen bil, budbil, lastbil, buss, tåg, flyg och båt, eller kombinationer av dessa. Vanligast är bil, lastbil eller buss och i de allra flesta fall är det laboratorierna som arrangerar transporterna. Bortkomna prover och förseningar innebär en brist i kvalitetssäkringen. Dessbättre kan det konstateras att fler än tre fjärdedelar av producenterna uppger att det inte eller i liten grad uppstår transportförseningar. Övriga upplever förseningar ibland. Detta avspeglas också i huruvida rutiner finns för hur sådana situationer ska hanteras, där ca hälften av producenterna uppger att sådana saknas. Hanteringen av provtagningskärl och transportväskor fungerar i de flesta fall väl. Knappt tre fjärdedelar av de tillfrågade svarar att det aldrig eller mycket sällan förekommer sådana störningar. Om praktiska problemställningar uppträder, t.ex. gällande uttagning och hantering av prov, analysomfattning, eller behov av kompletteringar underlättar det att ha en upparbetad relation med det ackrediterade laboratoriets personal. Detta var också ett av de kriterier som värderades högst på frågan om laboratoriernas viktigaste uppgifter. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 14(27)

15 Drygt en fjärdedel av dricksvattenproducenterna anser sig inte ha en sådan relation till laboratoriets personal. Analys- och undersökningskvalitet Av det föregående har framgått att dricksvattenproducenterna värderar kvaliteten hos utförda analyser och undersökningar mycket högt. Avsikten med att laboratorier, analys- och undersökningsmetoder är ackrediterade är just det att det ska finnas en garanti för att uppdragen utförs opartiskt, korrekt och enligt internationellt erkända standarder. Laboratoriet måste ha ett godkänt kvalitetssystem och teknisk kompetens för de ackrediterade metoderna. Kvaliteten följs också fortlöpande upp genom revisioner och provningsjämförelser, så kallade interkalibreringar. Dricksvattenproducenternas subjektiva omdöme om i vad mån man som regel kan lita på analys- och undersökningsresultat från de ackrediterade laboratorierna framgår av figur Andel producenter (%) vet ej Värdering Figur 9. Värdering av i vad mån dricksvattenproducenterna anser sig kunna lita på erhållna analys- och undersökningsresultat. 1 motsvarar i högsta grad, 1 inte alls. Det framgår av figuren att flertalet producenter som regel anser sig kunna lita på resultaten, även om det då och då kan förekomma oklarheter. Likväl arrangerar knappt hälften av producenterna ibland kvalitetskontroller genom att lämna dubbelprov till ett eller flera laboratorier. En sjättedel av producenterna tycks dock ha mindre förtroende för laboratoriekvaliteten och har därför angett 5 eller lägre i sin värdering. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 15(27)

16 En viktig del i kvalitetssäkerheten är att analys- och undersökningsresultat levereras i tid. På frågan om den avtalade rapporteringstiden är tillfredsställande bedömer flertalet dricksvattenproducenter att så är fallet, figur 1. Andel producenter (%) Värdering Figur 1. Värdering av i vad mån dricksvattenproducenterna bedömer avtalat rapporteringstid som tillfredsställande. 1 motsvarar i högsta grad, 1 inte alls. Huruvida analys- och undersökningsresultaten erhålls inom avtalad tid, framgår av figur 11, där förvisso drygt en fjärdedel uppger att man alltid erhåller provsvaren i tid, men där spridningen är väsentligt större och där betydande förseningar relativt regelbundet upplevs hos en sjundedel av de tillfrågade producenterna. Av dem som anger att man alltid får svaren i tid har en betydande andel eget ackrediterat laboratorium. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 16(27)

17 3 25 Andel producenter (%) vet ej Värdering Figur 11. Värdering av i vad mån dricksvattenproducenterna erhåller analys- och undersökningsresultat inom avtalad rapporteringstid. 1 motsvarar alltid, 1 aldrig. Emellertid har dagens teknik möjliggjort att man enkelt via Internet kan få underhandsbesked från laboratoriet avseende ännu ej rapporterade resultat och 86 % av de tillfrågade dricksvattenproducenterna utnyttjar denna möjlighet. Resultathantering utvärdering och konsekvenser Analys- och undersökningsresultaten som erhålls från det ackrediterade laboratoriet ska utvärderas i relation till Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, liksom till beredningsprocessen för en bedömning av i vad mån processtegen har avsedd effekt på vattenkvaliteten. Att tolka resultat kan vara komplicerat och också här kan ibland ett behov av stöd finnas från bland annat det ackrediterade laboratoriet. Flertalet av de tillfrågade dricksvattenproducenterna upplever att laboratoriet åtminstone till viss del ger stöd om analyssvaren är konfunderande eller om felaktigheter misstänks, figur 12. Dock är andelen som inte tycker sig få sådan hjälp anmärkningsvärt stor, där drygt en tredjedel av de tillfrågade endera inte har någon uppfattning eller angett 5 eller lägre som svar på frågan. Också här är andelen producenter med eget ackrediterat laboratorium stor bland dem som alltid för efterfrågat stöd. Dricksvattenproducenterna utnyttjar i mycket liten grad externa resurser, exempelvis konsulter, för tolkning och utvärdering av erhållna analys- och undersökningsresultat, figur 13, där nästan 4 % anger att man aldrig tar sådan hjälp. Om däremot laboratoriet hade tillhandahållit denna typ av service anser mer än tre fjärdedelar av de tillfrågade att detta varit bra. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 17(27)

18 25 Andel producenter (%) vet ej Värdering Figur 12. Värdering av i vad mån dricksvattenproducenterna anser sig få stöd av det ackrediterade laboratoriet vid tolkning av konfunderande resultat eller om felaktigheter misstänks. 1 motsvarar i högsta grad, 1 inte alls. 4 Andel producenter (%) Värdering Figur 13. Värdering av i vad mån dricksvattenproducenterna utnyttjar externa resurser, exempelvis konsulter vid tolkning och utvärdering av erhållna analys- och undersökningsresultat. 1 motsvarar alltid, 1 aldrig. Om analys- eller undersökningsresultaten är alarmerande bör dricksvattenproducenten snabbt få kännedom om detta. På frågan om det ackrediterade laboratorium man Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 18(27)

19 utnyttjar varnar i tid svarade drygt hälften att så är fallet. Anmärkningsvärt är att några producenter inte alls känner något förtroende i detta avseende, figur Andel producenter (%) vet ej Värdering Figur 14. Dricksvattenproducenternas värdering av i vad mån de ackrediterade laboratorierna varnar i tid om analys- eller undersökningsresultaten är alarmerande. 1 motsvarar alltid, 1 aldrig. Detta återspeglas i viss mån i svaren på frågan om man känner sig trygg i att ha ett stöd från det ackrediterade laboratoriets personal i händelse av krissituationer, figur 15, där spridningen är större och närmare en femtedel inte vet eller inte känner någon sådan trygghet. Speciella rutiner och avtal med det ackrediterade laboratoriet för krishantering saknas hos en tredjedel av de tillfrågade producenterna och ytterligare en fjärdedel vet inte om sådana finns. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 19(27)

20 35 3 Andel producenter (%) vet ej Värdering Figur 15. Dricksvattenproducenternas värdering av i vad mån man känner sig trygg i att ha ett stöd från de ackrediterade laboratorierna i händelse av en krissituation. 1 motsvarar alltid, 1 aldrig. Upphandling av laboratorietjänster Med tanke på dricksvattenproducenternas åsikter om de ackrediterade laboratoriernas tre viktigaste uppgifter skulle man förvänta sig att kriterierna vid upphandling hade ställts i relation till dessa. I anslutning till figur 4 konstaterades att kvalitet och kommunikation är egenskaper hos laboratorierna som värderas mycket högt, medan pris är av mindre betydelse. Dricksvattenproducenterna fick rangordna kriterierna pris, kvalitet, geografiskt avstånd och tillgänglighet / kommunikation i relation till hur den senaste upphandlingen av laboratorietjänster genomförts. Av figur 16 a d framgår resultaten. För varje kriterium anges hur stor andel av producenterna som angivit detta kriterium i rangordningen ett till fyra. Det bör påpekas att en stor andel av de tillfrågade, drygt en fjärdedel, inte hade kännedom om hur upphandlingen skett och därför inte kunde besvara frågan. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 2(27)

21 Fjärde Pris Tredje Kvalitet Fjärde Första Första Tredje Andra a Andra b Geografiskt avstånd Första Andra Fjärde Tillgänglighet / kommunikation Första Fjärde Andra Tredje c Tredje d Figur 16. Rangordning av upphandlingskriterierna pris (a), kvalitet (b), geografiskt avstånd (c) och tillgänglighet / kommunikation (d) vid senaste upphandlingen av laboratorietjänster. Som framgår av figuren är priset dominerande som första upphandlingskriterium, även om andelen som tillmätt detta kriterium lägst betydelse också är stor. Kvalitet värderas också högt, vanligen i andra hand, men andelen som angett kvalitet i första hand är också betydande. Tillgänglighet / kommunikation har vid upphandlingarna i första hand rangordnats i tredje hand, medan det geografiska avståndet tillmätts minst betydelse. På frågan om man önskar använda samma kriterieviktning vid nästa upphandling svarade hälften av de tillfrågade ja, medan de som ville förändra rangordningen i första hand ville tillmäta priset mindre betydelse till förmån för övriga kriterier. Sammanslagningen / nedläggningen av ackrediterade laboratorier har i större eller mindre omfattning påverkat verksamheten för en stor del av dricksvattenproducenterna, figur 17. De producenter som angett 5 eller lägre i sin värdering utgör över 4 % av samtliga tillfrågade. Bland omdömen som noterats är att kännedomen om verksamheten försämrats, att de större avstånden också påverkat kvaliteten och att man saknar kontaktpersoner. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 21(27)

22 4 35 Andel producenter (%) Värdering Figur 17. Dricksvattenproducenternas värdering av i vad mån nedläggningen av ackrediterade laboratorier påverkat verksamheten. 1 motsvarar inte alls, 1 i högsta grad. Att närliggande dricksvattenproducenter slår sig samman och tillsammans driver laboratorium i egen regi är än så länge ovanligt, men det kan konstateras att över hälften av producenterna funderat i sådana termer. På frågan om man vid nästa upphandling kan tänka sig samma laboratorium svarar ca tre fjärdedelar ja, medan en fjärdedel är tveksam eller avvisande. Av dem som kan tänka sig samma laboratorium anger en sjättedel att man inte har något annat att välja på. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 22(27)

23 Slutsatser I enkätundersökningen har ett stort antal frågor ställts avseende såväl dricksvattenproducenternas som de ackrediterade laboratoriernas roll i att säkerställa dricksvattenkvaliteten hos konsumenterna. Stora skillnader föreligger avseende hur dricksvattenproducenterna utnyttjar provtagning för att kontrollera råvattenkvalitet, beredningsprocess och funktion hos de mikrobiologiska barriärerna. I flera fall kan det ifrågasättas om gällande lagstiftning efterföljs. En varierande kompetens avseende dessa frågeställningar kunde också noteras, delvis som ett resultat av föreskrifternas något oklara formuleringar gällande främst råvattenprovtagning. Det finns således ett behov av tydliga regler avseende såväl råvattenprovtagning som antal och funktionskontroll av de mikrobiologiska barriärerna. Dricksvattenproducenterna har önskemål om att de ackrediterade laboratorierna snabbt ska leverera korrekta analys- och undersökningsresultat, samt vara tillgängliga för personlig rådgivning. Enligt undersökningen överensstämmer dock inte dessa önskemål helt med de kriterier som uppställts i samband med upphandlingen av laboratorietjänster. Det finns, med denna undersökning som underlag, skäl att framgent diskutera ett antal frågeställningar i relationen mellan dricksvattenproducent och laboratorium, där framförallt följande kan nämnas: Transporter långa transporttider kan ge osäkra analys- och undersökningsresultat som innebär en svaghet i kvalitetskontrollen. Rapportering medan flertalet dricksvattenproducenter anser sig nöjda med avtalad rapporteringstid, anser en betydande andel att denna inte alltid följs. Kvalitet Majoriteten av producenterna upplever att man i regel kan lita på analys- och undersökningsresultaten. Dock är så inte alltid fallet och knappt hälften av de tillfrågade arrangerar då och då kvalitetskontroller med dubbelprover till ett eller flera laboratorier. Kommunikation många dricksvattenproducenter upplever sig inte ha stöd från laboratoriets personal vid tolkning av konfunderande resultat eller om felaktigheter misstänks. Flera känner sig heller inte trygga i att ha stöd från laboratoriet i händelse av en krissituation. Fler än hälften skulle uppskatta om laboratoriet kände till de lokala förutsättningarna och kunde assistera vid utvärdering av analys- och undersökningsresultat. Närhet De ökade geografiska avstånden som uppstått mellan vattenverk och laboratorium till följd av strukturella förändringar, upplevs som en svaghet i kvalitetskontrollen av 4 % av de tillfrågade producenterna. Generellt kan konstateras att producenter med eget laboratorium, eller med lokalt lokaliserade laboratorier genomgående är mycket nöjda med laboratoriets tjänster. Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 23(27)

24 Bilaga 1: Enkätfrågor Dricksvattenkontroll Avsikten med att laboratorier, analys- och undersökningsmetoder är ackrediterade är att det ska finnas en garanti för att uppdragen utförs opartiskt, korrekt och enligt internationellt erkända standarder. Laboratoriet måste ha ett godkänt kvalitetssystem och teknisk kompetens för de ackrediterade metoderna. Kvaliteten följs fortlöpande upp genom revisioner och provningsjämförelser, så kallade interkalibreringar. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten läggs ett mycket stort ansvar på dricksvattenleverantören, där sådana beredningsmetoder ska användas att kvaliteten är säkerställd när vattnet når konsumenten. Särskilda krav ställs också på råvattnets beskaffenhet och distributionssituationen. I denna kvalitetskontroll är dricksvattenleverantören i stort behov av säkra vattenkvalitetsundersökningar från ackrediterade laboratorier. Till följd av strukturella förändringar har de ackrediterade laboratorierna för dricksvattenkontroll blivit allt större och allt färre i Sverige. Detta innebär att analyserna och undersökningarna kan utföras rationellt och till låga priser, men också att de geografiska avstånden mellan vattenverk och laboratorium ökat. Förutsättningar F1) Hur mycket dricksvatten producerar Ni per dygn? F2) Vilken typ av råvattentäkt har Ni? F3) Hur ofta undersöker Ni kvaliteten i råvattnet med avseende på mikrobiologiska parametrar? F4) Hur ofta undersöker Ni kvaliteten i råvattnet med avseende på fysikalisk / kemiska parametrar? F5) Vilka beredningssteg använder Ni i Er process? F6) Hur undersöker Ni funktionen de mikrobiologiska barriärerna Ni har i processen? F7) Har Ni ett driftslaboratorium på vattenverket? (Ja/Nej) F7b) Om ja, vilka parametrar undersöker Ni? Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 24(27)

25 Allmänna frågor A1) Vilka är, enligt Ditt sätt att se det, det ackrediterade laboratoriets tre viktigaste uppgifter i relation till Er verksamhet? A2) Hur väl anser Du att det ackrediterade laboratoriet svarar upp mot Dina förväntningar? (1-1, 1 inte alls, 1 i högsta grad) A3) Vad värdesätter Du mest hos det ackrediterade laboratorium Ni utnyttjar? A4) Vad värdesätter Du minst hos det ackrediterade laboratorium Ni utnyttjar? A5) Är Du på det hela taget nöjd med det ackrediterade laboratorium Ni utnyttjar? (1-1, 1 inte alls nöjd, 1 i högsta grad nöjd) A5b) Om 1-5, eller tveksamt svar, varför? Provtagnings-, analys- och undersökningskvalitet K1) Är den eller de som tar ut prover för analys eller undersökning hos Er, utbildad för att ta ut proverna på ett kvalitetssäkert sätt? (Ja, nej, till viss del) K2) Har Du, eller någon i Er organisation, en upparbetad relation med det ackrediterade laboratoriets personal, så att Ni med förtroende kan diskutera praktiska problemställningar, t.ex. rörande provuttagning, - hantering, analysomfattning och extra undersökningar? (Ja, nej) K3) Tycker Du att Du som regel kan lita på de analys- och undersökningsresultat Ni erhåller från det ackrediterade laboratoriet? (1-1, 1 inte alls, 1 i högsta grad) K4) Arrangerar Ni själva ibland kvalitetskontroller av analys- och undersökningsresultat, t.ex. genom att lämna prov till flera ackrediterade laboratorier? (Ja, nej) K5) Hjälper det ackrediterade laboratoriet Er med tolkning av konfunderande analysresultat, eller när Du misstänker felaktigheter? (1-1, 1 inte alls, 1 i högsta grad) K6) Tar Ni ibland hjälp av externa resurser, exempelvis konsulter, vid tolkning av erhållna analys- och undersökningsresultat? (1-1, 1 aldrig, 1 alltid) K7) Skulle det vara till hjälp om det ackrediterade laboratoriet hade denna typ av service? (Ja, nej, ingen uppfattning) Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 25(27)

26 Transporter T1) Arrangerar Ni eller det ackrediterade laboratoriet transporten av proverna? T2) Hur sker transporterna? T3) Hur lång tid tar transporterna från dess provet uttagits tills det når laboratoriet? T4) Uppstår ibland förseningar? (1-1, 1 alltid, 1 aldrig) T5) Finns det rutiner för hur sådana ska hanteras (omprov etc.)? (Ja, nej, vet ej) T6) Hur väl fungerar hanteringen av provtagningskärl och transportväskor så att Ni kan ta ut prover vid den tid och i den omfattning Ni önskar? (1-1, 1 inte alls, 1 i högsta grad) T7) Upplever Du avståndet till det ackrediterade laboratoriet och transporttiderna som ett problem i verksamheten och som en svaghet i kvalitetskontrollen? (1-1, 1 i högsta grad, 1 inte alls) Svarstid och rapportering S1) Är avtalad rapporteringstid tillfredsställande i relation till Era behov? (1-1, 1 inte alls, 1 i högsta grad) S2) Får Ni svar inom uppställd rapporteringstid? (1-1, 1 aldrig, 1 alltid) S3) Varnas Ni i tid om analys- eller undersökningsresultaten är alarmerande? (1-1, 1 aldrig, 1 alltid) S4) Kan Du, eller någon i Er organisation, på Ert initiativ få underhandsbesked från det ackrediterade laboratoriet avseende ännu ej rapporterade resultat? (Ja, nej, vet ej) Om någonting händer krishantering H1) Finns det upparbetade rutiner och avtal med ett ackrediterat laboratorium avseende krissituationer? (Ja, nej, vet ej) H2) Känner Du Dig trygg i att Du har ett stöd från det ackrediterade laboratoriets personal i händelse av krissituationer? (1-1, 1 inte alls, 1 i högsta grad) Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 26(27)

27 Upphandling U1) Gradera följande kriterier i relation till hur avgörande de var vid senaste upphandlingen av ackrediterade laboratorietjänster i Er kommun (pris/kvalitet/geografiskt avstånd/tillgänglighet, kommunikation)? (1 högst, 4 lägst) U2) Kommer Ni (om Du får bestämma), nästa gång det är dags för upphandling, att använda samma kriterier? (Ja, nej, vet ej) U2b) Om nej eller tveksamt svar, vad vill Du förändra? U3) Har nedläggningen av ackrediterade laboratorier påverkat Ert arbete med kontroll av dricksvattenkvaliteten? (1-1, 1 i högsta grad, 1 inte alls) U3b) Om 1-5 eller tveksamt svar, hur? U4) Har Er kommun, tillsammans med de närliggande, funderat i termer av kooperativa lösningar på laboratoriefrågan? (Ja, nej, vet ej) U5) Kan Ni tänka Er att välja samma laboratorium också vid nästa upphandling? (Ja, nej, vet ej) Enkätundersökning, dricksvattenkontroll 27(27)