Per Ericsson Norrvatten

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Per Ericsson Norrvatten"

Johan Eklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Per Ericsson Norrvatten

2 Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten

3 UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM), humusämnen Varför rena bort NOM? Klimatförändringen hur påverkas dricksvattenförsörjningen på kort och lång sikt? Pågående FoU-verksamhet Sammanfattning

4 Naturligt organiskt material, NOM, humusämnen COD, TOC Nedbrytningsprodukter från växt- och djurriket Komplex soppa > olika föreningar den exakta kemiska sammansättningen ofta okänd Kan grovt indelas i följande: Högmolekylära - lågmolekylära Hydrofoba hydrofila neutrala Färgade och ofärgade Svårnedbrytbara - lättnedbrytbara Lättfällda till svårfällda Påverkar i hög grad olika reningsprocesser vid vattenverk samt processer i distributionsnät

000 olika föreningar den exakta kemiska sammansättningen ofta okänd Kan grovt indelas i följande: Högmolekylära

5 Varför ta bort humusämnen (NOM)? Minskad effekt av UV desinfektion Minskad effekt på Cl baserad desinfektion och ökning av DBP Ökande halter av NOM Ökande problem med lukt, smak och färg Ökande co-transport av skadliga substanser Risk för ökning av biologisk tillväxt i distributionssystemet Ökad fouling i kolfilter minskad kemisk barriär Minskat skydd vid föroreningar (tex. Olja, diesel etc.)

Ökande halter av NOM Ökande problem med lukt, smak och färg Ökande co-transport av skadliga

6 Aktivt kolfiltrering NOM blockerar kolets kemiska barriärverkan NOM blockerar kolets reningseffekt (1 2 månaders drift) Svensk kolfilterteknik ger minimalt skydd mot kemiska föroreningar. Varför fungerar det på kontinenten? Ozonbehandling bryter ned högmolekylärt NOM + längre kontakttider Kolet kan dock uthålligt ta bort lättnedbrytbara luktstörande algmetaboliter För kemisk barriärverkan krävs god NOM-avskiljning Reaktivering med lut effektivt Bäst är pulverkoldosering

Ozonbehandling bryter ned högmolekylärt NOM + längre kontakttider Kolet kan dock uthålligt ta bort lättnedbrytbara

7 YTVATTENVERK FÖRORENADE RÅVATTEN Svenska vattenverk i regel ej byggda för detta Kemiska föroreningar reningsteknik saknas i regel / aktivt kolfiltrering ineffektivt Desinfektion med klor /svårt att lagligt få god effekt Orsak - höga halter NOM i dricksvattnet

regel / aktivt kolfiltrering ineffektivt Desinfektion med klor

8 Reningsprocessen 1. Intag 2. Mikrosil 3. Pumpar 4. Aluminiumsulfat 5. Flockning 6. Sedimentering 7. Snabbfilter 8. Pumpar 9. Kolfilter 10. UV-ljus 11. Klorering 12. Lågreservoar 13. Pumpar 14. Vattentorn

9 Påverkar klimatförändringen VA-försörjningen i Sverige?

10 JA! Extremväder akut föroreningrisk Långsiktigt försämrad råvattenkvalitet Risk för störningar i distributionsnät Torka grundvattenbrist/kvalitet Störningarna kan dock minimeras

11 Extrem nederbörd. Översvämmad industrimark miljögifter Dagvatten kemiska och mikrobiologiska föroreningar Bräddning av orenat avloppsvatten Översvämmad betesmark (mikroorganismer)

12 Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden. Ändrad biologi, algblomning, mm

13 HUMANPATOGENA MIKROORGANISMER Virus största hotet? Klimateffekt nya arter patogener kan etablera sig Vattenverk ofta otillräckliga barriärer (störningar från NOM) Ledningsnät höga halter humusämnen omöjliggör användning av fri klor

Vattenverk ofta otillräckliga barriärer (störningar från

14 Water Safty Plans (WSP)- Mikrobiologi Risk-sårbarhetsanalyser av hela vattenkedjan kopplad till åtgärder - krav från WHO Dricksvattnet skall inte ens i extremfall kunna bli förorenat Laboratoriekontroll otillräcklig Verktyg God Desinfektionspraxis (GDP) Mikrobiologisk riskanalys (MRA) Beräknar barriärhöjder för bakterier, protozoer och virus Krävs kunskap om befintliga och potentiella föroreningskällor samt brister i reningsprocesser Brister framgår tydligt vid behov åtgärder täkt/vattenverk

Desinfektionspraxis (GDP) Mikrobiologisk riskanalys (MRA) Beräknar barriärhöjder för bakterier, protozoer och virus Krävs

15 Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden. Ökat / ändrat humusinnehåll i vatten Förändringar efter 1984 (SLU)

16 Color of Water Formas Starka forskningsmiljöer, Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter SLU, Uppsala Universitet, Norrvatten, Stockholm Vatten, 5 år /25 miljoner 1 doktorand, klart MODELLERING OCH PROGNOSER 1. FJÄRRANALYS 2. RENING AV DRICKSVATTEN 3. SJÖPROCESSER OCH KOLCYKELN

Norrvatten, Stockholm Vatten, 5 år /25 miljoner 1 doktorand, klart 2014 4.

17 Genomembran -SVU-projekt Lunds Universitet, SLU, Chalmers, Norrvatten, Sydvatten, Vivab. Tekniska verken Linköping m.fl. 2 doktorander Nanomembranpilot start: Juni 2012 Utvärdera hur mycket och vilka fraktioner av NOM som reduceras. Start kolfilterpilot: November 2012 Utvärdera om membran-filtrerat vatten håller kolet aktivt längre än dagens sandfiltrat.

2 doktorander Nanomembranpilot start: Juni 2012 Utvärdera hur mycket och vilka

18 SAMMANFATTNING Svenska vattenverk har ofta brister i kemisk och bakteriell barriärverkan Höga halter svårfällda humusämnen ofta orsak till dessa brister Klimatförändringen ökar risken för akut mikrobiell och kemisk förorening av vattentäkten Klimatförändringen ökar på sikt humushalterna i ytvattentäkter successivt ökande reningstekniska problem Ledningsnätet är en svag del av vattenkedjan humusämnen försvårar en effektiv desinfektion Lösning bl.a. effektivare humusavskiljning

vattentäkten Klimatförändringen ökar på sikt humushalterna i ytvattentäkter successivt ökande reningstekniska problem

19 Tack för mig!

Relevanta dokument

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten Lovö Vattenverk Johanna Ansker Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Totalt 490 m3/dygn