Enkel fråga till ordföranden i Barn- och ungdomsnämnden Maria Stockhaus.

Transkript

1

2 Enkel fråga till ordföranden i Barn- och ungdomsnämnden Maria Stockhaus. På det senaste Mlmäktigesammanträdet i november diskuterades den reviderade budgeten för Sverigedemokraterna i Sollentuna anslöt sig i stort till Alliansens budget men med den reservationen att vi inte önskade någon skattesänkning för 2013 med 10 öre. Vårt förslag var, att i stället för skattesänkning, använda en del av dessa pengar till att höja lönerna för Sollentunas lärare. Något som för övrigt samtliga partier i Sollentuna tidigare sagt sig stå bakom. För 2013 skulle det innebära att Sverigedemokraternas förslag skulle ge ett extra tillskott på 9 miljoner kronor för höjda lärarlöner i Sollentuna. I samband med budgetrevideringen ställde jag en fråga till Maria Stockhaus om löneutvecklingen de senaste åren för Sollentunas lärare. Maria Stockhaus uppgav då att hon inte hade tillräcklig information i ämnet utan bad därför att få återkomma vid ett senare tillfälle. Jag ställer därför idag följande fråga och hoppas på ett svar från ordföranden i Barn- och ungdomsnämnden. - Hur mycket har lönen höjts för den genomsnittlige läraren i Sollentuna under de senaste 5 åren, utöver vad som avtalats fram i sedvanliga löneförhandlingar? Anders Sundholm Gruppledare för Sverigedemokraterna i Sollentuna Besök Postadress Telefon E-post och hemsida Plusgiro Turebergshuset sollentuna@sverigedemokraterna.se Turebergs torg Sollentuna sollentuna.sverigedemokraterna.se

3 7

4 SOLLENTUNA KOMMUN SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen 7* KOMMUNSTYRELSEN Douglas Lithborn (M) Ordförande i Kommunstyrelsen Svar på interpellation från Larissa Karimsson (MP) angående åtgärder för att minska kadmium och koppar i inkommande avloppsvatten inom Käppalaförbundets upptagningsområde. Interpellanten ställer följande fråga: Samarbetar redan Sollentuna kommun med övriga medlemskommuner i Käppalaförbundet för att minska utsläppen av kamium och koppar, eller finns det planer på att påbörja ett sådant samarbete? Tack för interpellationen. I dag samarbetar Käppalas medlemskommuner när det gäller minskning av kadmium, koppar samt övriga tungmetaller och oönskade föroreningar. Detta samarbete styrs av Käppalas uppströmsavdelning och består i gemensamma informationskampanjer samt möten där konkreta åtgärder diskuteras och beslutas, En gång per år träffar Käppalas uppströmsavdelning respektive kommun och följer upp arbetet och sätter mål för nästkommande år. För Sollentunas del deltar representanter från Miljö- och byggnadskontoret samt Sollentuna Energi AB. Senaste mötet hölls den 27 november Douglas"Lithborn (M) Kommunstyrelsens ordförande Besöksadress Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Kommunalhuset, Turebergs torg Sollentuna

5 ^OiL/(^ Kl miljöpartiet do gröna Sollentuna Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående åtgärder på att minska kadmium och koppar i inkommande avloppsvattnet inom Käppalaförbundets insamlingsområde Enligt Käppalaförbundets delårsrapport per är det fortfarande förhöjda halter av kadmium och koppar som uppmätts i medlemskommunernas inkommande avloppsvatten. Industri, flygtrafik och dagvatten är de största utsläppskällorna. Enligt Livsmedelsverket stannar kadmium kvar i kroppen under lång tid och lagras i njurarna, vilket gör att njurfunktionen kan skadas om man får i sig mycket kadmium under en längre tid. Koppar kan orsaka symtom så som illamående och kräkningar, framför allt hos barn. För att minska utsläppen av kadmium och koppar behöver medlemskommunerna ta sitt politiska ansvar och tillsammans hitta lämpliga lösningar. Även samarbete med aktuella bostadsbolag och industri som finns inom området är nödvändigt. Att använda andra mer miljövänliga material i bostädernas avloppsrör istället för kopparrör, liksom att använda annat mer miljöanpassat material än koppar vid takbyte är några förslag på åtgärder som skulle kunna diskuteras. Detta är aktuellt framförallt i samband med uppförande av nya bostäder. När det gäller halter av kadmium behövs det mer långsiktigt samarbete mellan kommunen, kommunens industriföretag, Vägverket, Flygfartsverket och mm. Sollentuna kommun är en av Käppalaförbundets medlemmar och påverkas i högsta grad av de rapporterade förhöjda halterna av kadmium och koppar i inkommande avloppsvattnet. Mot bakgrund av ovanstående frågar jag kommunstyrelsens ordförande: Samarbetar redan Sollentuna kommun med övriga medlemskommuner i Käppalaförbundet för att minska utsläppen av kadmium och koppar, eller finns planer att påbörja ett sådant samarbete? För Miljöpartiets De Grönas grupp i kommunfullmäktige Larissa Karimson

6 SOLLENTUNA KOMMUN SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN t Douglas Lithborn (M) Ordförande i Kommunstyrelsen Dnri QbnJimziKsm Svar på interpellation från Larissa Karimsson (MP) angående ökade volymer av dricksvattenreningskemikalier främst beroende på förändringar i råvattenkvaliteten inom Norrvattens upptagningsområde. Tack för interpellationen. Sollentuna kommun är en av 14 medlemskommuner som är med i Norrvatten. Det stämmer att kostnaden (och därmed också förekomsten av) kemikaler har ökat utgjorde kemikaliekostnaden 11 öre/m3 debiterat vatten och 2013 budgeteras 16 öre/m3. Det står att läsa i Norrvattens budget med verksamhetsplan att kostnaderna har ökat bland annat som en följd av försämrade råvattenförhållanden. Interpellanten ställer följande fråga: Samarbetar redan Sollentuna kommun med övriga medlemskommuner inom Norrvatten för att råvattenkvaliteten blir bättre och kemikaliemängden inom vattenreningen kan minska, eller finns det planer att påbörja ett sådant samarbete? Sollentuna kommun, liksom övriga medlemskommuner, bedriver via medlemsskapet i Norrvatten en omfattade forsknings- och utvecklingsverksamhet i syfte att långsiktigt trygga dricks vattenförsörjningen till regionen. I detta arbete ingår b.la studier av orsaker till den gradvis försämrade vattenkvaliteten i Mälaren, liksom framtagning av prognoser för hur klimatförändringarna kommer att påverka Mälarens vattenkvalitet fram till nästa sekelskifte. Parallellt pågår också arbete med att utveckla effektivare och kemikaliesnålare reningsteknik. Sedan 1990-lalet har halten av sk ph-buffrande ämnen ökat i Mälaren. Detta på grund av att en komplex blandning av humusämnen (naturliga lösta organiska ämnen) bildas och kommer ut i vattnet. Ämnena kommer från bla nedbrytningen av dött växtmaterial som via regn tranporteras vidare till sjöar och vattendrag. Dessa ökade halter av humusämnen leder till att det krävs högre doseringar av olika kemikalier i Görvälnverketverket. Detta är en sammanfattning av hur det ser ut, det är en komplex fråga. Norrvatten agerar aktivt i frågan och är medvetna om detta. Vattentäktsfrågor står högt på agendan. Det är viktigt att utvecklingen att förbättra råvattenkvaliteten fortsätter inom ramen för Norrvatten, och även inom kommunens övriga samarbeten i vattenfrågor, och att vi kan känna oss säkra på att vi fortsätter att ha en god kvalitet på vårt dricksvatten. Bi lägger faktaunderlag från Norrvatten till interpellationssvaret. Douglas Lithborn (M) Kommunstyrelsens ordförande Besöksadress Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Kommunalhuset, Turebergs torg Sollentuna

7 Bilaga till interpellation från Miljöpartiet de gröna Miljöpartiet de gröna har i en interpellation ställt följande fråga till kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna. "Samarbetar redan Sollentuna kommun med övriga medlemskommuner inom Norrvatten för att råvattenkvaliteten ska bli bättre och kemikaliemängden inom vattenreningen kan minska, eller fmns planer att påbörja ett sådant samarbete". Samarbete Sollentuna kommun, liksom övriga medlemskommuner, bedriver via medlemskapet i Norrvatten, en omfattande forsknings-/utvecklingsverksamhet i syfte att långsiktigt trygga dricksvattenförsörjningen till regionen. I detta arbete ingår bl.a. studier av orsaker till den gradvis försämrade vattenkvaliteten i Mälaren liksom framtagning av prognoser för hur klimatförändringen kommer att påverka Mälarens vattenkvalitet fram till nästa sekelskifte. Parallellt pågår också arbete med att utveckla effektivare och kemikaliesnålare reningsteknik. Primära orsaker till Mälarens försämrade råvattenkvalitct Ökad halt naturliga organiska ämnen i mälaren. Sedan 1990-talet har vattnet i sjöar och andra vattendrag i främst södra och mellersta Sverige blivit allt mer färgade, så också Mälaren. Färgen orsakas i sin tur av ökande halter av naturliga lösta organiska ämnen i vattnet (humusämnen). Humusämnen, som består av en mycket komplex blandning av tals olika organiska föreningar, bildas vid bl.a. nedbrytning av dött växtmaterial. Stora mängder finns bundna i de översta marklagren i framförallt skogsmark. Vid regn löses en del humus ut till vatten och transporteras vidare till sjöar och vattendrag. Lösligheten för humusämnen beror bl.a. på jordens ph-värde och därmed indirekt på nederbördens ph-värde. Vid låga ph-värden binds humus kraftigt i marklagren medan lösligheten ökar vid stigande ph-värde. Sedan 1990-talet har nederbördens ph-värde ökat något, vilket är glädjande ur miljösynpunkt, men detta har samtidigt medfört ökad uttransport av humusämnen till Mälaren från främst skogsmark. Ökande halter av humusämnen i råvattnet kräver i sin tur ökande doser av reningskemikalier vid Görvälnverket. Ökad halt av ph-buffrande ämnen i Mälaren En annan effekt av minskad försurning är att alkaliniteten, d.v.s. vattnets innehåll av phbuffrande ämnen, främst vätekarbonat, ökar i inkommande vattendrag till Mälaren. Ökande vätekarbonathalter kräver i sin tur högre doseringar av aluminiumsulfat och indirekt kalkvatten vid Görvälnverket. Klimatförändringen Klimatförändringen medför successivt ökande nederbördsmängder inom främst Mälarens nordvästra tillrinningsområde, som står för 70% av tillrinningen till Mälaren. Mer nederbörd medför att mer humusämnen kan lösas ut till vatten. Vintrarna väntas också successivt bli allt mildare med mer nederbörd i form av regn istället för snö, vilket ytterligare bidrar till humusläckage. Extremväder Klimatförändringen medför också en successivt ökad risk för extremväder i form av mycket kraftig eller långvarig regn kopplat till översvämning av mark. Risk finns då att miljö- och hälsostörande ämnen och sjukdomsframkallande mikroorganismer från land kan mobiliseras

8 och transporteras ut till Mälaren och då allvarligt störa dricksvattenproduktionen vid Görvälnverket. Åtgärder bör därför sättas in på land för att minimera risken för att föroreningar kan nå Mälaren vid dessa extremväder. Reningsprocesserna vid Görvälnverket behöver också på sikt uppgraderas för att kunna möta dessa framtida hot. Miljö- och hälsostörande ämnen Mälaren är recipient för avloppsvatten (både "renat" och orenat i form av bräddavloppsvatten) och dagvatten, som tillförs sjön från tillrinningsområdet. Ca 5 % av vattnet i östra Mälaren har passerat igenom ett avlopps- eller dagvattennät. Både "renat" avloppsvatten och dagvatten innehåller en mängd olika miljö- och hälsostörande ämnen (hormonstörande ämnen, läkemedelsrester m.m.) samt hälsofarliga mikroorganismer. Trots kraftig utspädning i Mälarens förhållandevis mycket stora vattenvolym kan spår av oönskade ämnen påvisas i inkommande råvatten till Görvälnverket. Halterna är dock extremt låga och långt under gällande gränsvärde där sådana finns. På sikt bör dock Mälaren lastas av från utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Vad gör Norrvatten för att långsiktigt trygga dricksvattenförsörjningen till regionen? Norrvatten arbetar sedan länge i samarbete med andra aktörer runt Mälaren för att skydda och om möjligt förbättra vattenkvaliteten i sjön. Genom Mälarens Vattenvårdsförbund, där Norrvatten är medlem sedan start, sker en fortlöpande övervakning av Mälarens kemiska och ekologiska status. Vattentäktsfrågor står här högt på agendan Forskning kring humusämncn kopplat till klimatförändringen Color of Water (COW) I samarbete med SLU, Uppsala Universitet och Stockholm Vatten och med finansiering från Formas har ett forskningsprogram (Color of Water) påbörjats i syfte att undersöka på vad sätt klimatförändringen kommer att påverka halt och sammansättning av humusämnen i Mälaren. I projektet ingår även utveckling av mer förfinad analysteknik liksom framtagning av effektivare reningsteknik. Till projektet har en doktorand knutits. Forskning kring avskiljning av humusämnen med hjälp av s.k. membranteknik Genomembran Den reningsteknik som sannolikt har störst potential att klara framtida vattenkvalitetsutmaningar i form av ökande humushalter och mer mikrobiellt förorenade råvatten är membranteknik. I samarbete med Lunds Universitet, SLU, Uppsala Universitet, Chalmers. Norrvatten, Sydvatten med flera och med finansiering från Svenskt Vatten, har ett 3-årigt forskningsprojekt påbörjats under Rening med membranteknik tillgår på följande sätt: Det vatten som skall renas pressas under tryck genom ett tunt membran. I membranet finns mycket små hål som tillåter vatten och naturliga salter att passera. Större molekyler, såsom humusämnen, hålls tillbaka. Tekniken ersätter eller kompletterar nuvarande fallningsteknik. En pilotanläggning har under 2012 uppförts på Görvälnverket och de resultat som hittills framkommit är mycket lovande. Även till detta projekt har en doktorand knutits. Med membranteknik kan kemikaliebehovel minskas kraftigt vid vattenrening. En annan fördel är att den effektivt avskiljer mikroorganismer inklusive virus. Mikrobiologisk riskanalys (MRA) - framtagning av en datasimuleringsmodell Den lagstadgade dricksvatlenkontrollen är till stor del baserad på laboratoriekontroll av bakterier i rå- och dricksvatten. Denna kontrollform har dock stora brister eftersom den är

9 baserad på odlingsteknik av s.k. indikatororganismer, d.v.s. bakterier som kan indikera närvaro av sjukdomsframkallande bakterier. Den mikroorganism som orsakar flest vattenburna utbrott, virus, ingår inte p.g.a. att det saknas analysmetoder. För parasiter, som de som orsakade utbrotten i Östersund och Skellefteå, är analysmetodiken mycket komplicerad och kraven på kontroll frekvens är därför låga. Analystiden är också lång, dygn, varför provsvaren erhålls för sent, d.v.s. när vattnet redan är uppdrucket. Ett annat angreppssätt, som inte har ovanstående brister, är att göra risk- sårbarhetsanalyser för att i tid kunna upptäcka allvarliga brister i skydd av täkter eller i reningsteknik kopplat till motåtgärder av olika slag. Dricksvattnet ska inte kunna bli mikrobiellt förorenad ens vid värsta tänkbara föroreningsscenario. Norrvatten har därför tillsammans med andra VAaktörer, Smittskyddsinstitutet och forskare från Australien tagit fram en datasimuleringsmodell för mikrobiologiska risker (MRA). Projektet har finansierats av Svenskt Vatten. Med modellen kan olika föroreningsscenarier simuleras med olika typer av mikroorganismer såsom sjukdomsframkallande bakterier, parasiter och virus. Svagheter i skydd och reningsprocesser framgår här tydligt. MRA-modellen finns gratis att ladda ned på Svenskt Vattens hemsida sedan 2009, men tyvärr är de få V A-producenter som har utnyttjat denna möjlighet. Hade Östersund och Skellefteå gjort en MRA-analys hade kanske de vattenburna utbrotten kunnat förhindras. Norvid - virusforskning Kunskapen om eventuell förekomst av sjukdomsframkallande virus i svenska ytvattentäkter har hittills varit obefintlig, främst beroende på att det saknats lämplig analysteknik. Virus och då främst kräksjukevirus (norovirus), bedöms vara den främsta orsaken till vattenburna sjukdomsutbrott. I syfte att öka kunskapen om virus i vattentäkter har Norrvatten därför i samarbete med Stockholm Vatten, Göteborg Vatten, Sydvatten och med virusforskare från Linköpings Universitet startat ett virusprojekt. En analysmetod har utvecklats och halterna av norovirus i östra Mälaren, Göta Älv och Ringsjön har studerats under 1 års tid. Tyvärr har Norovirus kunnat påvisas i samtliga vattentäkter. Källan till norovirus är mänsklig avföring d.v.s. främst utsläpp av renat eller orenat avloppsvatten (bräddavlopsvatten) till Mälaren. Vatten och avloppssamverkan inom Stockholms län (VAS-Rådet) Rådet för Vatten och Avloppsamverkan inom Stockholms län (VAS-Rådet) är ett brett forum för strategiska vatten- och avloppsfrågor inom länet. Rådets medlemmar utgörs av VAproducenter, kommuner, Länsstyrelse, Regionplanekontoret, KSL med flera. Norrvatten är ständig medlem sedan starten Hittills har 10 rapporter tagits fram varav 9 berör dricksvattenförsörjning. De områden som studerats är bl.a. reserv vattenförsörjning, beräkning av kostnad för vattenburna sjukdomsutbrott, vad är Mälarens ekonomiska värde, nödvattenförsörjning m.m. I den sista rapporten "Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning inom Stockholms län" har en bred belysning gjorts av hot kopplade till klimatförändringen fram till nästa sekelskifte. Samtliga rapporter finns att hämta på nätet ( Per Ericsson Norrvatten

10 Dnr.' miljöpartiet de gröna Sollentuna Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående ökade volymer av dricksvattenrenings kemikalier främst beroende på förändringar i råvattenkvaliteten inom Norrvattens upptagningsområde Enligt Norrvattens budget 2013 med verksamhetsplan för är kemikalier en av Norrvattens största kostnadsposter. Användning av kemikalier i vattenreningsprocessen ökar på grund av bland annat negativa förändringar i råvattenkvaliteten. Mycket regnvatten i somras har dessutom förvärrat bilden. För att kemikalieanvändningen inom vattenreningen ska minska behöver medlemskommunerna ta sitt politiska ansvar och tillsammans hitta lämpliga lösningar. Även samarbete med bostadsbolag och industri, trafik och flyg som finns inom området är nödvändigt. Sollentuna är en av Norrvattens medlemmar. Mot bakgrund av ovanstående frågar jag kommunstyrelsens ordförande: Samarbetar redan Sollentuna kommun med övriga medlemskommuner inom Norrvatten för att råvattenkvaliten blir bättre och kemikaliemängden inom vattenreningen kan minska, eller finns planer att påbörja ett sådant samarbete? För Miljöpartiets De Grönas grupp i kommunfullmäktige Larissa Karimson

11 SOLLENTUNA KOMMUN SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Lars-Erik Svegander (M) Ordförande i Sollentuna Energi AB 3 Svar på interpellation från Gunilla Hultman (S) och Erik Isacsson (S) till Sollentuna Energis AB:s ordförande angående bolagets agerande mot tidigare hushållsavfalls entreprenör. 1 ack för interpellationen. Det faktum att det framkommit att utsorterat matavfall har blandats med restavfall, och osorterat hushållsavfall har gjort att Sollentunas insamlingssystem för utsortering av matavfall, som varit i drift sedan 1994, och kommunens arbete för miljö- och klimatfrågor har ifrågasatts. Svar på Interpellanternas frågor: Hur länge har SEAB vetat om att den tidigare entreprenören inte uppfyllde sitt avtal genom att de blandade olika fraktioner av avfall? Den ihopblandning av matavfall som avses, har berört en specialbil som hämtat hos ett begränsat antal fastigheter. Sollentuna Energi (SEAB) har fått indikationer att ihopblandning har förekommit i enstaka fall tidigare. Det första tillfallet var 2008, då SEAB tog upp en diskussion med entreprenören om tolkning av avtalet och vi kom då överens att i de fall man använde en mindre enfacksbil, så innebär det att man då åker två vändor, en med matavfall och en med restavfall, för att hålla sorterat avfall väl åtskilt. Det andra tillfallet var i januari 2012, då samma fråga blev aktuell igen. Vilka åtgärder har har SEAB vidtagit mot entreprenören? Då SEAB 2012 i januari upptäckte att ihopblandning skett begärde vi in redovisning på antal fastigheter och hämtningstillfallen det rörde sig. Även om omfattningen återigen var begränsad, så anser SEAB att det är avsteg mot ingånget avtal. Nu vidtog ekonomiska åtgärder, innestående entreprenadersättning betaides inte ut. Denna process var redan igång när den första artikeln publicerades i Lokaltidningen Mitt I under maj Vilken skada har SEAB lidit av entreprenörens agerande? Den största skadan är förtroendet för systemet med sortering av avfallet. Dessutom det merarbete som detta lett till i form av hantering av media och förklaringar på olika sätt till politiken och till enskilda kunder. Själva kostnaden för den uteblivna sorteringen är mycket begränsad och svår att avläsa i statistikrapporter. SEAB har också i övrigt orsakats viss ekonomisk skada, eftersom SEAB även ansvarar för andra verksamheter som konkurrerar på den fria marknaden. Detta är svårt att sätta ett belopp på. Besöksadress Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Kommunalhuset, Turebergs torg Sollentuna

12 Har enskilda Sollentunabor lidit ekonomisk skada av entreprenörens agerande? Enskilda Sollentunabor har ej lidig ekonomisk skada av det inträffade. Överenskommelse Sita Sverige AB och SEAB har gjort en överrenskommelse där ett ekonomiskt skadestånd har utbetalats till SEAB som kompensation för de extrakostnader mediarapporteringen orsakade SEAB samt den goodwill förlust som uppstått i samband med ihopblandning av matavfall. Som brukligt är vad gäller denna typ av överenskommelser, är beloppet enligt överrenskommelsen under sekretess, med följande motivering: Det kan antas att SEABs relation till övriga befintliga eller kommande avtal och entreprenörer i kommande rättstvister påverkas negativt om bedömningar, resonemang och beräkningar i detta sammanhang röjs. Detsamma gäl/er även för entreprenörens framtida verksamhet. Därmed anses interpellationen besvarad. Lars-Erik Svegander (M) Ordförande Sollentuna Energi AB (2)

13 Ileniuna Interpellation till Sollentuna Energis AB:s ordförande angående bolagets agerade mot tidigare hushållsavfalls entreprenör Under de senaste månaderna har det i lokalpressen vid flera tillfällen uppmärksammat att kommunens förra entreprenör för insamling av hushållssopor sedan dessa blandat matavfall och övliga sopor i bilen. Det har framkommit en del uppgifter i media, det är mer oklart vilka åtgärder Sollentuna Energi vidtagit. En viss information gavs av bolagets VD under informationen till kommunfullmäktige i september Sedan halvårsskiftet 2012 så har SoUentuna en ny entreprenör för sophämtningen. Mot bakgrund av ovanstående frågar jag Sollentuna Energi AB:s ordförande: Hur länge har Sollentuna Energi vetat om att den tidigare entreprenören inte uppfyllde sitt avtal genom att de blandade olika fraktioner av avfall? Vilka åtgärder har Sollentuna Energi vidtagit mot entreprenören? Vilken skada har bolaget lidit av entreprenörens agerande? Har enskilda Sollentunabor lidit ekonomisk skada av entreprenörens agerande? För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen Gunilla Hultman Erik Isacson

14

15 SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sidan 12 av 41 7/2013 Dnr 2012/62 KS Diariekod: 004 Ny näringslivsstrategi för Sollentuna kommun I ärendet föreligger tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret. Sammanfattning Sollentuna kommun har en näringslivsstrategi, antagen av fullmäktige Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till reviderad näringslivsstrategi. Förslaget bygger bland annat på önskemål från det lokala näringslivet i kommunen. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande: Fullmäktige antar ny näringslivsstrategi för Sollentuna kommun i enlighet med bilaga lill kommunledningskontorets tjänsteutlåtande med följande ändring: Sidan 2, tredjeslycket, andra meningen enligt följande: Samtidigt ger de stora infrastrukturlederna utmaningar avseende miljö- och klimat. Överläggning i kommunstyrelsen Ordföranden Douglas Lithborn (M), med instämmande av Ingwar Åhman Eklund (SP), yrkar att Fullmäktige antar ny näringslivsstrategi för Sollentuna kommun i enlighet med bilaga till protokollet. Peter Godlund (MP) yrkar Bifall till ordförandens förslag med följande ändring: av punkten 4.1 "Stadsbyggnad" "All skapa goda förutsättningar ibr näringslivet handlar bland annat om att tillgången till mark, lokaler och bostäder fungerar väl. Tillgången till hyresrätter är av stor vikt. Även hanteringen av planärenden och bygglov ska vara effektiv." Freddie Lundqvist (S), med instämmande av Barkat Hussain (V), yrkar följande ändringar och tillägg till ordförandes förslag: s. 4 s. 4 Punkt och utgår 3.1 fjärde strecksatsen ändras lill Sign. < L. 1 Ordf. Justcrare Exp. datum Sign.

16 SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sammanträdes protokoll Sammanträdesdatum Sidan 13 av 41 "Sollentuna är en av de tre bästa kommunerna i Stockholms län vad gäller hög sysselsättningsgrad" Ny femtestrecksats: "Sollentuna är en av de tre bästa kommunerna i Stockholms län vad gäller låg omsättning av företag, d v s få konkurser, nedläggningar och flyttar av företag" s.4 Punkt 3.2 ny strecksats: "Kommunen etablerar en företagslots som en tydlig väg för företagen in i kommunens organisation" s. 6 Punkt 5 tillägg av en ny sista mening: "Kommunens näringslivsstöd ska vara sammanhållet och tydligt Proposition Ordföranden frågar på vart och elt av de framställda yrkandena och finner atl kommunstyrelsen bifaller ordförandens yrkande. Kommunstyrelsens förslag Kommunledningskontorel föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande: Fullmäktige antar ny näringslivsslralegi för Sollentuna kommun i enlighel med bilaga till protokollet. Beslutsexpediering: Akt Sign. Ordf. Justerare Exp. datum Sign.

17 v SOLLENTUNA % FÖRFATTNINGSSAMLING Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Näringslivsstrategi, / 'fl/vt f< i i // ) I nnehållsförteckn ing 1 Inledning Etl strategiskt läge i en stark region Samarbete för att ännu bättre näringslivsklimat 2 2 Näringslivet i Sollentuna idag Sollentunas företagare En näringslivsvänlig kommun 3 3 Sollentunas ambition Sollentuna år Kännetecken för kommunens näringslivsarbete 4 4 Prioriterade områden för att utveckla näringslivsklimatet Stadsbyggnad Kommunikation, dialog och service Trafik och infrastruktur Utveckling av samarbetet mellan skola, näringsliv och andra aktörer 6 5 Kommunslyrelsens och nämndernas ansvar 6 \\SOLPUB360P\360users\work\ntdom01\annisa\ KS, Näringslivsstralegi.docx _2_0.DOCX Sida I av 6

18 s SOLLENTUNA % FÖRFATTNINGSSAMLING Näringslivsstrategi 1 Inledning 1.1 Ett strategiskt läge i en stark region Stockholms län är Sveriges mest utvecklingskraftiga region. Enligt internationella bedömningar ligger Stockholmsregionen i topp i Europa. Stockholms län har Sveriges högsta sysselsättningsgrad, står för drygt 30 % av landets BNP, för cirka 35 % av landets ny företagande, 55 % av Sveriges befolkningsökning, är den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA och den mest innovativa regionen inom EU. Sollentuna har elt strategiskt läge. Närheten till Stockholms city är en stor styrka för kommunen. I Sollentunas absoluta närhet finns världsledande centrum inom ICT och life science. Kista, som är elt ledande centrum för ICT, kan förhållandevis enkelt kopplas närmare Helenelund som har utmärka kommunikationer till både Arlanda och Stockholm. Kommunikationerna är myckel goda - Arlanda flygplats finns på nära håll, E4 går genom kommunen och den spårbundna trafiken är utmärkt med fem pendcllågsslalioner i kommunen. Samtidigt ger de stora infrastrukturlederna ulmaningar avseende miljö- och klimat. Detta måste hanteras på ctl omsorgsfullt sätt så all kommunen är och förblir attraktiv att leva och verka Samarbete för att ännu bättre näringslivsklimat Ett bra företagsklimat skapas av en mängd faktorer. Ett gotl samarbete mellan kommun, näringsliv, myndigheter och universitet/högskolor är av avgörande betydelse. Ingen aktör råder ensam över dc komplexa faktorer som driver utveckling och tillväxt. Kommunen intensifierar sitt engagemang i näringslivsfrågorna och ska än mer aktivt bidra till goda förutsättningar för näringslivet. Arbetet ska ha sin förankring i den övergripande kommunplaneringen och syfta till att främja ett dynamiskt näringsliv i Sollentuna. Del ska vara attraktivt och enkelt att starta, utveckla och driva företag i Sollentuna. Företagen i kommunen ska ges så goda förutsättningar som möjligt atl växa och utveckla verksamheten. Alt skapa goda förutsättningar handlar bland annat om att tillgången lill mark och lokaler och bostäder ska fungera väl, att kommunens lillståndsgivning/hantering av bygglov och planärenden är effektiv och att det finns fungerande mötesplatser där näringsliv, kommun, myndigheter, utbildningsanordnare kan mötas. Det är också viktigt med en väl fungerande kommunikation och marknadsföring av kommunen som samverkan med andra kommuner. ' Länsstyrelsens rapport 2012:26 - Stockholm 2013 Full fan framåt \\SOLPUB360P\360users\work\ntdom01\annisa\2Öl2-62 KS Näringslivsstralegi.docx O.DOCX Sida 2 av 6

19 Näringslivsstrategi Goda förut sättningar för det lokala näringslivet skapas också genom ett nära samarbete i utbildningsfrågor på alla nivåer. Det gäller från förskolan och grundskolan till gymnasie- och vuxenutbildning. Utbildning av god kvalitet bidrar till att företag kan rekrytera personal och att nya företagare etablerar sig i kommunen. Det finns stora möjligheter i ett ökat samarbete med näringslivet när det gäller gymnasie- och vuxenutbildningarna. Samarbetet kan skapa bättre förutsättningar för unga och vuxna utan förankring på arbetsmarknaden att få kontakter och erfarenheter som stödjer pågående utbildningsinsatser. Detta ökar möjligheterna till sysselsättning i nästa steg. För företagen kan samarbetet ge ökad tillgång till personal med relevant utbildning. Det är också viktigt atl utveckla kontakterna med universitet och högskolor i hela länet. Behovet av personal med eftergymnasial utbildning bedöms öka kraftigt fram till Näringslivet i Sollentuna idag 2.1 Sollentunas företagare I Sollentuna finns del cirka förelag varav cirka har en årlig omsättning över kronor. De flesta förelagen finns inom den privata tjänstesektorn. I kommunen linns många konsulter som är verksamma inom områdena IT, juridik och ekonomi. Majoriteten av företagen i Sollentuna är små. Cirka 90 % har under 10 anställda. Bara 1 % av företagen har fler än 50 anställda. Under respektive år 2010 och 2011 startade cirka 400 nya förelag i Sollenluna, vilket är i topp lio i länet En näringslivsvänlig kommun Sollentuna rankas som en av landets mest näringslivsvänliga kommuner. Svenskt näringsliv har sedan 2001 årligen genomfört en omfattande undersökning av samtliga kommuners företagsklimat. Sollentuna är en del av Stockholm Business Alliance (SBA), som är en sammanslutning av 50 kommuner runt Mälardalen. Syftet med SBA är all stärka regionens attraktionskraft för utländska företagsinvesteringar samt att marknadsföra regionen under varumärket Stockholm - The Capital of Scandinavia. Inom SBA genomförs vart annat år en studie av förelagens uppfattning om kommunernas service, där man får fram ell s.k. Nöjd Kund Index (NKI). 2 Länsstyrelsens rapport "Lägel i länet - Arbetsmarknad och ekonomi" Oktober 2012 \\SOLPUB360P\360users\work\ntdom01\annisa\ KS NäringslivsstrategiTdo^x" _2 0.DOCX Sida 3 av 6

20 SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Näringslivsstrategi Svenskt näringslivs ranking - Sollentunas placering Ar Placering Stockholm Business Alliance NKI-resultat för Sollentuna Ar NKI Sollentunas ambition Vår ambition är att ha Sveriges bästa förelagsklimat. 3.1 Sollentuna år 2015 Sollenluna ligger på förstaplats i Svensk Näringslivs ranking. Sollentuna ligger i täten ibland kommuner i SBA:s undersökning, med elt NKI på över 75. Sollenluna är en av de tre bästa kommunerna i Stockholms län vad gäller antalet nyslartande företag, mätt i förhållande till folkmängd. Sollentuna är en av de tre bästa kommunerna i Stockholms län vad gäller sysselsättning. 3.2 Kännetecken för kommunens näringslivsarbete Sollenluna kommuns näringslivsarbete ska kännetecknas av följande: Kommunen har god planberedskap och en process för markhantering som är transparent och effektiv. Kommunen har goda relationer och nätverk med näringslivet. Kommunen ska verka för att företagare kan möta andra företagare och kommunen i organiserade former. Kommunen är en aktiv länk mellan skola - näringsliv - högskola - arbetsförmedling. Kommunen är serviceinriklad och tillgänglig. Med moderna metoder och e-tjänster underlättas kontakterna med näringslivet. Kommunens kommunikation är anpassad efter företagarnas behov och marknadsföringen av kommunen är aktiv. Kommunens myndighetsutövning är effektiv och rättssaker. Kommunen ska bidra till ett differentierat näringsliv bland annat i samband med plan- och markfrågor. \\SOl.PUB360P\360users\work\ntdom01\annisa\ KS Näringslivsstrategi.docx _2_0.DOCX Sida 4 av 6

21 SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Näringslivsstrategi 4 Prioriterade områden för att utveckla näringslivsklimatet Det finns fyra områden som behöver prioriteras för att förbättra näringslivsklimatet i Sollentuna. 1. Stadsbyggnad 2. Kommunikation, dialog och service 3. Trafik och infrastruktur 4. Utveckling av samarbetet mellan skola, näringsliv och andra aktörer 4.1 Stadsbyggnad Att skapa goda förutsättningar för näringslivet handlar bland annat om att tillgången till mark, lokaler och bostäder fungerar väl liksom att hanteringen av planärenden och bygglov är effektiv. Sammantaget är detta mycket viktigt för alt företag ska kunna etablera sig i kommunen och utvecklas/expandera sin verksamhet. 4.2 Kommunikation, dialog och service Kommunen ska vara lättillgänglig, kommunicera på etl sätt som är anpassat efter målgruppen, erbjuda dialog och god service. Kommunen ska erbjuda e-tjänsler som underlättar vardagen för företagarna. Man ska också arbeta aktivt för att marknadsfora kommunen. Kommunen ska verka för att anpassa kommunens upphandlingar så att även små och medelstora aktörer kan delta då så är lämpligt. 4.3 Trafik och infrastruktur Väl fungerande trafik och infrastruktur är mycket viktigt för alt Sollentuna ska kunna utvecklas och för att näringslivet ska ges goda förutsättningar. Kommunen ska verka för atl den kollektivtrafik som försörjer Sollentuna ska vara av hög kvalitet och att trafiklösningen är dimensionerad efter kommunens behov. Det ska finnas god IT-infrastruktur i Sollentuna för såväl näringsliv som invånare. \\SOLPUB360P\360iisers\work\ntdom01\annisa\ KS Näringslivsstralegi.docx O.DOCX Sida 5 av 6

22 SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Näringslivsstrategi 4.4 Utveckling av samarbetet mellan skola, näringsliv och andra aktörer I kommunen, eller i dess närhet, ska det finnas ett attraktivt utbud av grund-, gymnasie- och högskolor samt vuxenutbildning. Kommunen ska samverka med näringslivet för att öka tillgången på rätt utbildad arbetskraft och därmed aktivt bidra till atl människor snabbare kan etablera sig på arbetsmarknaden. Samarbete ska bland annat ske för att skapa yrkesutbildningar på gymnasienivå, som möter näringslivets behov. Kommunen ska tillsammans med näringslivet arbeta för alt stimulera nyföretagande och entreprenörskap. 5 Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar En rad åtgärder behöver genomföras inom respektive område. Kommunstyrelsen och de övriga nämnderna ska beakta näringslivsstrategin i sitt budgetarbete vad gäller mål inom området näringsliv. \\SOLPUB360P\360users\work\ntdom01\annisa\ KS Närirtgslivsstrategi.docx _2_..0.DOCX Sida 6 av 6

23

24 Sammanträdes protokoll Sammanträdesdatum Sidan 14 av 41 8/2013 Dnr 2011/580 KS Diariekod: 401 Antagande av åtaganden enligt åtgärdsplan 2012/ i enlighet med Sollentuna klimatstrategi I ärendet föreligger tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog klimatslrategi för Sollentuna kommun. Strategin förutsätter atl en åtgärdsplan tas fram som årligen följs upp och revideras. Kommunstyrelsen beslutade att tillsätta en miljö- och klimatberedning som bland annat gavs uppgiften att föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott åtgärder inom ramen för klimatstrategins åtgärdsplan. Kommunfullmäktige antog de åtgärdsmål som upptogs i åtgärdsplan 2011/ re nya målområden, benämnda åtaganden, har identifierats. De föreslagna åtagandena är följande: 1 A. Tillgängliggöra kunskap och informalion om olika konsumtionsvals klimatpåverkan. 2 A. Minska klimatpåverkan från avfallshanteringen. 2 B. Minska klimatpåverkan från trafiken inom kommunen. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår alt kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta följande: 1. Anta åtagandena 1 A, 2 A och 2 B i åtgärdsplan 2012/2013 enligt bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande Dc kommunalägda bolagen ska omfattas av åtagande 2 A i den omfattning som anges i förslag till åtgärdsplan 2012/2013 enligl bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande Ansvaret för atl uppfylla ålagandena 1 A, 2 A och 2 B fördelas så som framgår av förslag till åtgärdsplan 2012/2013 enligt bilaga 1 till kommunledningskonlorets tjänsleullålande Överläggning i kommunstyrelsen Ordföranden Douglas Lithborn (M) yrkar bifall till arbetsutskottels förslag. Proposition Ordföranden frågar om kommunstyrelsens bifaller arbeslutskollcls förslag. Kommunstyrelsen bifaller förslaget. Sign. Ordf. Justeraro Exp. datum Sign.

25 SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens förslag Sammanträdesdatum Sidan 15 av 41 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige atl besluta följande: 1. Anta åtagandena 1 A, 2 A och 2 B i åtgärdsplan 2012/2013 enligt bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande De kommunalägda bolagen ska omfattas av åtagande 2 A i den omfattning som anges i förslag till åtgärdsplan 2012/2013 enligt bilaga 1 till kommunledningskonlorets tjänsteutlåtande Ansvaret för att uppfylla åtagandena 1 A, 2 A och 2 B fördelas så som framgår av förslag till åtgärdsplan 2012/2013 enligt bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande Beslutsexpediering: Akt Sign. Ordf. Justorare Exp. datum Sign.

26 ST1 SOLLENTUNA KOMMUN Åtgärdsplan Sidan 1 av 16 Dnr 2011/580 KS Diariekod: Diariekod: 401 Åtgärdsplan 2012/ i enlighet med Sollentuna klimatstrategi - i enlighet med Sollentuna klimatstrategi antagen 2010 Sammanfattning Klimatstrategin för kommunen förutsätter att en åtgärdsplan tas fram som årligen följs upp och revideras antog kommunfullmäktige fem åtgärdsmål formulerade i åtgärdsplan 2011/2012 som rör kommunens bolag och egna verksamheter. Föreliggande åtgärdsplan 2012/2013 kompletterar den tidigare med tre nya åtgärdsområden som är inriktade på att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att fatta klimatsmarta val. Tillgängliggöra kunskap och information om olika konsumtionsvals klimatpåverkan (1 A.) Minska klimatpåverkan från avfallshanteringen (2 A.) Minska klimatpåverkan från trafiken inom kommunen (2 B.) Som ett led i arbetet med att identifiera ovanstående åtgärdsområden intervjuades våren kommuninvånare av SKOP Research AB på kommunens uppdrag. Undersökningen - klimatbarometern - visar att konsumtion/information, avfallshantering och trafik är viktiga områden för att minska klimatpåverkan. Bakgrund Uppdrag De åtgärdsmål som kommunfullmäktige antog 2011 omfattade följande fem områden. Minska klimatpåverkan från kommunens och Sollentunahems fastigheter. Minska klimatpåverkan från kommunens och de kommunala bolagens transporter. - Upphandling som medel för att kartlägga och minska klimatpåverkan. Villkor vid markanvisning som bidrar till att minska klimatpåverkan. - Minska mängden koldioxid i luften genom att öka natur- och parkmarkens förmåga att långsiktigt binda kol. Att åtgärderna fokuserade på kommunens egna verksamheter och bolag motiverdes av att först när det sker är det möjligt att med trovärdighet inleda Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

27 Åtgärdsplan Dnr. 2011/580 KS Sidan 2 av 16 arbetet med att informera och skapa förutsättningar för kommuninvånarna att fatta klimatsmarta val. Klimatstrategin, som antogs av kommunfullmäktige , innehåller följande fyra punkter. Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och minska till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inte överstiger 2 grader Celsius. Detta kräver kraftfulla åtgärder. Strategin för kommunens klimatarbete är : 1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan. 2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val. 3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter. Strategin inbegriper även: 4. Anpassning till den klimatförändring som sker. Mot denna bakgrund fick miljö- och klimatberedningen i början av 2012 kommunstyrelsens stöd att utveckla dialogen med kommuninvånarna. Klimatbarometer Med stöd av SKOP Research gjordes våren 2012 en intervjuundersökning - klimatbarometer - kring kommuninvånarnas inställning till klimatfrågor, vilka åtgärder de är beredda att vidta och vad de förväntar sig av kommunen. Av undersökningen framkom att 98 procent av de 300 sollentunabor som svarat anser att klimatfrågan är viktig. På frågan vad de själva i första hand känner sig beredda att förändra för att minska sin klimatpåverkan dominerar följande svar: åka mindre bil, åka mer cykel och kollektivt källsortera och återvinna konsumera ekologiska och närodlade livsmedel effektivare energianvändning På frågan vad kommunen kan göra för att förenkla för sollentunaborna att leva mer klimatsmart var de tre vanligaste återkommande svaren bättre utvecklad och tillgängligare avfallshantering, sopsortering och återvinning förbättrad kollektivtrafik och bättre cykelmöjligheter mer och bättre information/kunskap

28 Åtgärdsplan Dnr. 2011/580 KS Sidan 3 av 16 Av klimatbarometer framgår också att sollentunaborna upplever att hindren for att leva klimatsmart bland annat handlar om kostnader och invanda beteenden. Fokusområdet miljö- och klimat I samband med budgetdirektivet för 2012 fastställdes fem politiska fokusområden varav ett är miljö och klimat. I budgeten för 2013 antog kommunfullmäktige ett kommunövergripande mål Ibr fokusområdet. Mål 9 Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av växthusgaser Till målet har sju mått fogats varav fem är direkt eller indirekt kopplade till åtgärdsmålen för fastigheter och transporter i åtgärdsplanen för 2011/2012. De resterande två måtten avser tillgången till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. Målstyrning Till de fem politiska fokusområdena har kommunövergripande mål och mått formulerats. Till detta kommer åtaganden som ska beskriva hur varje nämnd avser att bidra till de kommunövergripande målen och lyfta fram prioriterade insatser. Här finns en koppling till det kvalitetssystem som behandlas nedan. Kvalitetssystem Parallellt med målstyrningen utvecklas ett kvalitetssystem som byggs upp kring nyckeltal som besvarar frågor om kvalitetsnivå, kostnader och effektivitet. Beroende på hur nyckeltalen utvecklas kan det motivera att de lyfts in i styrmodellen. Det innebär att de mätbara åtgärdsmålen som beslutats i anslutning till åtgärdsplan 2011/2012 kan tolkas som nyckeltal i den utsträckning som de inte återfinns som mått till det kommunövergripande målet för fokusområdet miljö- och klimat. Energieffektivisermgsstrategi Kommunstyrelsens arbetsutskott lät i mars 2012 rapportera in mål och åtgärder sammanställda i en energieffektivisermgsstrategi för kommunen till Statens Energimyndighet, i enlighet med förutsättningarna för det energieffektiviseringsstöd kommunen beviljats. Målen och åtgärderna kompletterar den beslutade åtgärdsplanen 2011/2012 till klimatstrategin. Klimat- och energistrategi för Stockholms län Förslag till en klimat- och energi strategi för Stockholms län utarbetas för närvarande av Länsstyrelsen. Beroende på hur strategin utformas är det en

29 Åtgärdsplan Dnr. 2011/580 KS Sidan 4 av 16 styrka om kommunerna i länet väljer att ansluta sig till den. Strategin bör därför beaktas vid utformningen av kommunens egna styrdokument. Det innebär att ambitionsnivån i kommunens energi- och klimatarbete bör vara förenlig med målen i länets strategi. Samordning med kommunens energi-och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivningen informerar primärt om energieffektivisering och vilka alternativ som finns. Målgrupper är privatpersoner, företag och organisationer. Informationen tar även upp energianvändningens klimatpåverkan. På kommunens webb-plats finns bland annat länkar till verktyg för enskilda att schablonmässigt beräkna sin miljö- och klimatpåverkan. Energi- och klimatrådgivning handlar inte enbart om att svara på frågor om energieffektivisering, utan även om utåtriktade uppsökande insatser. Former för klimatarbetet Kommunstyrelsen beslutade att tillsätta en miljö- och klimatberedning med bland annat uppgiften att föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott åtgärder inom ramen för klimatstrategins åtgärdsplan. När åtgärdsplanen för 2011/2012 togs fram hade inte den nya målstyrningsmodellen tagit form och beslutats. Med modellen som grund bör åtgärdsplanen för 2012/2013 fogas in i den målstyrningsprocess och det kvalitetssystem som nu gäller. Det innebär att handlingsplanen behandlar åtaganden med handlingsplaner, vilka i den förra åtgärdsplanen benämndes åtgärder. I det följande formuleras således såväl förslag till nya mått, som åtaganden och handlingsplaner. Avstämningar ska ske inom ramen för de rutiner som utvecklats för kommunens målstyrning och kvalitetssystem. Nya åtgärder/åtaganden 1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan 1 A. Tillgängliggöra kunskap och information om olika konsumtionsvals klimatpåverkan Dagens situation Arbetet med klimatstrategin och åtgärdsplanerna har uppenbarat stora brister i kunskapen om vilken klimatpåverkan olika handlingsalternativ har. Under 2012 har miljö- och klimatberedningen givit en utåtriktad information om kommunens klimatarbete i samband med "mässor" hållna i kommunen.

30 Åtgärdsplan Dnr. 2011/580 KS Sidan 5 av 16 Svaren på klimatbarometern visar att många sollentunabor efterlyser mer information för att kunna agera mer klimatsmart. Störst förtroende har de för information från statliga myndigheter. Förtroendet är även stort för Naturskyddsföreningen. 58 % ger på en femgradig skala kommunen 4 eller 5, där 5 innebär att förtroendet för information från kommunen är mycket stort. Men utöver information har det av svaren på klimatbarometern framgått att vanor har stor betydelse för vilka val sollentunaborna gör. Frågan är om insikten om vanornas betydelse bör påverka hur och var information ges? Kan det exempelvis vara så att om det vid faktiska inköpstillfällen finns omedelbar och enkel tillgång till information om olika konsumtionsvals klimatpåverkan, så får det en påverkan på vanor och beteenden? En del av svaren på klimatbarometern pekar dessutom på att olika grupper föredrar olika informationskanaler. Enpersonershushåll föredrar oftast dagspress, radio och TV. Hushåll med 4 personer eller fler föredrar däremot i högre grad information via internet. Hushåll med 4 personer eller fler särskiljer sig genom att de i högre grad än övriga hushållstyper vill veta mer om klimatfrågan. FOl (Totalförsvarets forskningsinstitut) har tagit fram underlag för schablonmässiga bedömningar av olika konsumtionsvarors klimatpåverkan. Dessa kan ligga till grund för exempelvis appar som hjälper konsumenten att få en bild av sitt konsumtionsvals effekter. Men vilken roll kan eller bör kommunen spela? Med hänsyn till att kommuninvånarna hyser störst förtroende för statliga myndigheter och Naturskyddsföreningen bör ett samarbete med dessa skapa större förutsättningar för framgång. En dialog med andra aktörer, såväl organisationer som handlare kring vanans betydelse och hur lättillgänglig information kan påverka beteenden har sannolik i sig en möjlighet att avsätta effekter. Att ta fram ett mått som speglar hur lättillgänglig information om konsumtionsvals klimatpåverkan är kan tjäna det dubbla syftet att dels kunna följa hur tillgänglig information är dels reda ut hur informationen bör tillgängliggöras. Kommunens energi- och klimatrådgivning arbetar utåtriktat med information. En del av rådgivningen riktar sig till enskilda fastighetsägare. I kommunen finns fortfarande enskilda villor som använder olja för uppvärmning. För att minska denna fossilbränsleanvändning kan en riktad infonnations-/rådgivningsinsats vara motiverad. Den bör ske inom ramen för energi- och klimatrådgivningen. Vikten av att arbete med dessa frågor framgår även av de så kallade målen som Europeiska rådet beslutade om 2007, som bland annat anger att energieffektiviseringen ska öka med 20 % senast 2020.

31 Åtgärdsplan Dnr. 2011/580 KS Sidan 6 av 16 Vilken potential finns för att minska klimatpåverkan? Att konsumtionsvalen har mycket stor betydelse för klimatpåverkan är odiskutabelt. Erfarenheterna från den studie som FOl gjort på kommunens uppdrag av påverkan från den kommunala organisationens konsumtion understryker detta. Studien bygger på schablonmässiga bedömningar av olika varugruppers klimatpåverkan. Tyvärr är kunskapen om enskilda produkters klimatpåverkan mycket bristfällig. Detta gör att det kan vara svårt att vid olika konsumtionsval få tillgång till relevant information. Men att kunskapen är bristfällig, gör snarare potentialen för att minska klimatpåverkan med relevant information större, än motsatsen. Åtagande för att Tillgängliggöra kunskap och information om olika konsumtionsvals klimatpåverkan Handlingsplan Inleda ett samarbete med andra aktörer som syftar till att under 2013 ta fram mått som vid inköpstillfället visar olika konsumtionsvals klimatpåverkan. Genomföra riktade rådgivnings- och informationsinsatser under 2013 för att minska antalet oljeuppvärmda fastigheter. Mått Ett relevant mått behöver utvecklas. Antalet oljeuppvärmda fastigheter. Ansvar Kommunstyrelsen bör ha ansvar för åtgärden att ta fram ett relevant mått i samarbete med andra aktörer. Rådgivnings- och informationsinsatser för att minska antalet oljeuppvärmda fastigheter bör i första hand ske inom ramen för kommunens energi- och klimatrådgivning. Kostnader Kostnaderna är svåra att bedöma. De är beroende av vilka samarbetsparter kommunen kan finna. 2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val 2 A. Minska klimatpåverkan från avfallshanteringen Dagens situation Avfallsmängderna ökar trots att ambitionen i kommunens avfallsplan är att de ska minska. Detta är en trend som kommunen har gemensamt med utvecklingen bland de övriga nio kommuner i norra Stockholms län som äger det regionala avfallsbolaget SÖRAB. Inom Sollentuna har ändå mängden hushållsavfall minskat, uttryckt i kg säck- och kärlavfall/invånare, från 206 kg 2009 till 203 kg Matavfallsdelen har minskat från 27 kg