Dricksvattenteknik/Yttre miljövård 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dricksvattenteknik/Yttre miljövård 1"

Transkript

1 Dricksvattenteknik/Yttre miljövård 1 Christine Andersson, Henrik Romberg, Jessika Eskilsson, Mats Karlström, Mona Pettersson och Sommai Phonphairoj 11/1/2001

2 Sammanfattning För att få ett bra dricksvatten så kan man välja mellan grund-och ytvatten, det som skiljer dem åt är hur många steg som behövs för att få det slutliga godkända livsmedlet dricksvatten. Grundvatten finns i vår mark- och berggrund och det är därifrån som vi pumpar vatten som genom vattnets kretslopp sakta har vandrat genom marken och bildat vatten magasin. Vattnet som kommer härifrån har oftast ett innehåll med spår från sin vandring genom marken, syret förbrukas och gör det syrefattigt, vilket leder till att det så småningom bildas kolsyra, vilket ger vattnet ett lågt ph värde. Det leder även till att mineraler så som järn, mangan, nitrat och fluorider löses upp i vattnet i berggrunden. För att återställa syret så luftas vattnet, oxidering för att fälla mineraler och avhärdning för att göra vattnet mjukare. Ytvattnet tar vi från våra sjöar och vattendrag. Ett ytvatten har spår av sin miljö precis som grundvattnet, i ett öppet vatten samlas organiska material från naturen runt omkring, det påverkas av utsläpp från jordbruk, industrier och människans nedskräpning. Ytvattnet får då en hög humus, färg, smak, lukt och bakteriehalt och det är de parametrarna som påverkar vilka processer som finns i ett ytvattenverk. För att få bort de organiska materialen, färg, smak, lukt och bakteriehalten så finns processerna kemisk fällning med efterföljande separering, ozonbehandling, membranfiltrering och långsamfiltrering. Ytvattnet har även två parametrar som inte blir så viktiga vid beräkningar för ett grundvatten, det första är att ytvatten påverkas av våra olika årstider, där vattnets karaktär kan ändras med dessa. Den andra är att ytvattnet är mer tillgängligt för snabbare förändringar så som oförutsedda utsläpp. När dricksvattnet har beretts i vattenverket måste det efterbehandlas med klor eller UV-ljus för att reducera eventuella bakterier i vattnet som har uppkommit i reningsprocesserna. Det är också viktigt att vattnet inte orsakar skada på det ledningsnät som ska ta vattnet till slutkonsumenten. Om vattnet inte har en bra ph halt kan det förstöra ledningsnätet och reservoarer som vattnet förvaras i. ph-justeringen görs med ett alkaliskt filter eller genom att tillsätta kalk. Det är livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS2001:30 som reglerar vad vattentillverkaren har för krav på dricksvatten. Där finns regler för vilka kemikalier som får användas i reningsprocessen, vilka halter av olika ämnen och bakterier som får förekomma, vilka regler som ska finnas på ett vattenverk, kritiska punkter, provtagningsfrekvens och vem som är ansvarig för att reglerna uppfylls. Alla dessa regler är klara och tydliga för att minimera risken för att ett ohälsosamt dricksvatten släpps iväg till konsumenten. 1

3 Ledningsnätet ska byggas så att kraven på kapaciteten och leveranssäkerheten uppfylls, viktigt är djupet de ligger på, dimensioner, sammanfogningar och avstängningsventiler. Reservoarerna finns för att trygga vattenförsörjningen samt förse vattendistributionen med ett jämt flöde hela vägen ut i distributionsnätet. Det finns fyra olika steg som tas vid ett klagomål. Första steget är att klagomålen dokumenteras, därefter föreslår kundservice medarbetaren en standardlösning. Om inte det löser problemet går det vidare till folk som kan lösa det, därefter skall problemet lösas. Då det finns många olika kommuner i landet är det intressant att se vilka svar man kan få och hur mycket de varierar på samma frågeställning. Det är folk med olika befattningar och olika kompetenser som har svarat då frågan går till den personen som var tillgänglig för tillfället. Ett egenkontrollprogram kommer in som en hjälp vid bl.a. klagomål, egenkontrollprogrammet är något som alla medarbetare på vattenverket skall ha tagit del av. Miljöbalken trädde i kraft 1999 och är en sammanslagning av 16 olika miljölagar. Den består av 5 stycken grundstenar och gäller alla privatpersoner och företag i Sverige. Den har dock vissa begränsningar gällande speciella omständigheter som t.ex. att den bara gäller i Sverige, inte vid krigsfara, renhållning av statens vägar eller arbetsmiljön. Miljöbalken gäller även miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Mark- och miljödomstolarna bildades den 2 maj 2011 och ersatte bl.a. de tidigare fastighets- och miljödomstolarna. Det finns fem stycken som täcker hela landet samt en miljööverdomstol som är en del av Svea Hovrätt. Vid produktion av dricksvatten är det viktigt med egenkontroll så att ett hälsosamt och säkert kranvatten kan vidhållas. Redan 1995 antog Sverige förordning för ekologisk produktion och i augusti 2000 började EG:s bestämmelser om ekologiska livsmedel och ekologiska varumärken att gälla för samtliga medlemsländer. Enligt Jordbruksverket bidrar ekologisk produktion inom jordbruket till att uppnå miljömålen. Sverige har 16 stycken generationsmål som innebär att de miljöproblem som finns skall helt eller nästan åtgärdas inom en generation. I början av 1900-talet byggdes en sopförbränningsanläggning i Stockholm, innan dess hade sopor dumpats i sjöar och på soptippar. Dumpningen fortsatte dock in på 60-talet. På 70-talet efter oljekrisen fick man upp ögonen för avfall som en energiresurs. Avfall kan ge energi både till värmeverk och till kraftvärmeverk. Värmeverk ger fjärrvärme och kraftvärmeverk ger både fjärrvärme och elektricitet. 2

4 Det är viktigt med bra rökgasrening vid processen att bränna sopor. Gaserna går igenom flera steg av rening och miljöfarliga ämnen avskiljs. Vissa rester kan återanvändas medan vissa går till deponi. Vattnet som används vid reningen renas i flera steg efter användandet. Utsläppen av tungmetaller har minskat med 99,9 procent sedan 1985 vid förbränning av avfall. 3

5 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Metod Mål Organisation... 8 Vattenproduktion och bakomliggande processer Vattnets kretslopp Identifiering av de fyra vattentyperna Grundvatten Grundvattenverk Pumpning Luftning Oxidation ph-justering- Alkalisering Desinfektion Ytvatten Ytvattenverk Intag av vatten Mikrosilar Kemisk fällning Flockningskammare Sedimentering Flotation Snabbfiltrering Långsamfiltrering Konstgjord infiltration Ozon Membranfilter ph justering-alkalisering Desinfektion Slamhantering i ytvattenverk Pumpar Efterbehandling Ledningsnät

6 5.7 Reservoarer Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001: Hygienregler Faroanalyser och kritiska punkter Beredning och distribution av vattnet Kvalitetskrav Provtagningar på vattenverk Utrustning Eventuella åtgärder VA hantering av felanmälan Kundservice Vid telefonkontakt Vanliga problem Efter avslutat samtal Analys av mailutskick Hur bemöter de kunden? Vad föreslår de att kunden skall göra? När telefonluren är pålagd Vad gör de nu? Skickar de ut någon och i så fall vem och vad skall han/hon göra? Egenkontroll och dokumentation Styrande lagar inom yttre miljövård Miljöbalken ersätter 16 fristående miljölagar Miljöbalkens fem grundstenar Miljöbalken gäller alla i Sverige Begränsningar för miljöbalken Skillnaderna mellan EU-förordningar och EU-direktiv Miljöfarlig verksamhet Mark- och miljödomstolar Domstolarnas uppgifter Vanliga mål Hur ett mål inleds Hur ett mål avgörs Verksamhetsutövares egenkontroll

7 7.6 Ekologisk Avfall som energiresurs Historik Skillnaden mellan värmeverk och kraftvärmeverk Tekniken Rosterteknik Fluidiserad bädd Cirkulerandebädd Rökgasrening Torrökgasrening: Cyklon Elektrofilter: Spärrfilter Skrubber Katalytisk rening Koldioxidavskiljning: Rester Miljöpåverkan Dioxin Anläggningar Synsättet i politiken på avfallshantering Motstridiga åsikter mellan Greenpeace och Naturvårdsverket Slutsats Källförteckning

8 1. Bakgrund och syfte Vi är sex stycken studenter som läser till vatten och miljö tekniker på SKY framtidsutbildningar i Hallsberg. Vi börjar nu med andra projekt som ska inbegripa dricksvattenteknik och yttre miljövård. Vi ska skaffa oss en allmän orientering om yttre miljövård och en djupare inlärning om dricksvattenteknik kurs 1. I yttre miljövård ingår. Ekologisk grundsyn. Tillverkningsprocesser och miljöpåverkan. Industriutsläpp till vatten och luft. Lagar, myndigheter och förordning inom miljöområdet. I dricksvattenteknik kurs 1 ingår. Vattenresurser och dess kretslopp. Vatten, råvaror och dess egenskaper. Vattenverk, pumpteknik och vattenreningsmetoder. Utrustning för provtagning. Reservoarer, ledningsnät och desinfektion. Lagstiftning, normer, föreskrifter och EU-regelverk. 2. Metod Vi kommer att använda följande metoder: Studiebesök. Kurslitteratur, Internet, Informations hämtning, intervjuer. Praktisera PBL-metoden som innefattar följande: söka på svar och förklaringar på Internet, söka upp utomstående, kunskapsmässiga nyckelpersoner för eventuell intervju. Vi löste uppgift två genom en två-stegsraket. Den första raketen innebar både mailutskick och ringde till dricksvattenansvariga i en handfull slumpvis, geografiskt utvalda kommuner. Raket 7

9 nummer två var att tillsammans med mailet bifogades en bilaga med en modifierad version av uppgiften. I själva mailet skrevs en enkel presentation av avsändaren och syfte med mailet. Orsaken till att mail valdes framför telefon är att svarsmail innebär ett direkt skriftligt svar med underskrift i form av avsändare (mailadress/källa). Resultatet av denna marknadsundersökning finns som bilaga tre. Ytterligare information för att ge ett utförligt svar på uppgift två hämtades ifrån faktaskrifter hos i huvudsak Svenskt Vatten och länkar förmedlade av Svenskt Vatten. 3. Mål Projektet är uppdelat i två moment. Det ena momentet är att kunna identifiera de olika processer som påverkar den yttre miljövården och vilka lagar och föreskrifter som reglerar miljövården. Det andra momentet är att gå in djupare på dricksvattenteknik kurs 1. Vi skall förstå de olika stegen inom vattenförädlingen från råvatten till dricksvatten. Detta skall vi sammanfatta i en projektrapport. Följande delmål hjälper oss att nå huvudmålet: Konstruktiva gruppsamtal Avstämning av projektet på distans via sociala medier Följa tidsramen i projektplanen Upprättandet av grov/detaljplan 4. Organisation Projektledare är Sommai Phonphairoj. Övriga projektmedlemmar är Mona Petterson, Jessika Eskilsson, Henrik Romberg, Christine Andersson och Mats Karlström. Vi rapporterar till vår handledare Martin Lundh. 8

10 Vattenproduktion och bakomliggande processer Försök att rena vatten med filtrering genom sand, grus och flodsedimentering har funnits länge, långt innan kristusfödelse. Denna form av vattenreningssystem utnyttjades sedan långt in på 1800-talet. Det var under talet som långsamfilter och flockningsprocesser kom till och det var genom observationer gjorda i Europa. Sjukdomar kunde förhindras avsevärt genom långsamfilter, bland annat kolera. Det var inte förrän i början av talet som desinfektion av vattnet började, detta var för att förhindra vattenburna sjukdomsspridningar. Idag finns 1757 kommunala vattenverk i Sverige, där 168 är ytvattenverk, 1463 grundvattenverk med naturligt grundvatten och 126 grundvatten med konstgjort infiltration. 5.1 Vattnets kretslopp Vattnets karaktäristika egenskaper skiljer sig åt om det är yt- eller grundvatten. När det gäller ytvatten är det framför allt lokalisering och topografi av själva vattentäkten som avgör egenskaperna, tillrinningsområden och hur de används styr kvaliteten till exempel om det är jordbruksmark eller är belägen vid bebyggd mark. Grundvatten däremot påverkas av markens och berggrundens sammansättning. Under hela vattnets kretslopp från ånga, flytande och fast form påverkas samt förändrar vattenkvaliteten, då vatten har egenskaper som både transportör och lösare av andra ämne. Vattnets kretslopp förklaras enkelt som följer. Genom solen värms mark och vatten upp som gör att vatten förångas, även växter släpper ifrån sig vattenångor genom transpiration. Vattenmolekylerna stiger upp i atmosfären, där vattenångorna kondenseras och förenar sig med föroreningar som vi tillför atmosfären genom olika utsläpp (även naturen själv släpper ifrån sig giftiga gaser, bland annat vulkaner). Vattnet transporteras sedan i moln med vinden och faller ned till marken i form av nederbörd. Nederbörden absorberas antingen upp av marken där den filtreras genom olika marklagren eller rinner vidare till sjöar och vattendrag. Redan i humuslagret träder vattnets egenskap som lösningsmedel fram och bryter ned samt frigör de olika näringsämnena och mineralerna. När vatten löser upp de organiska ämnena och mineralerna förbrukas syret i vattnet. Syrebristen i vatten hjälper järn och mangan att fälla ur mark och berg. Vatten perkoleras genom marken tills den når det vattenmättade lagret, där den antingen blir kvar (bildar vattenmagasin) eller söker sig ut i källor, vattendrag eller sjöar som i sin tur kanske söker sig ut till havet. När grundvatten kommer i kontakt med ytvatten förändras åter dess egenskaper. 9

11 Den nederbörd som inte filtreras genom marken rinner via till- och avrinningsområden till sjöar och vattendrag eller ut till havet. De ämnen och material som transporteras till sjöar, vattendrag och hav via vatten anrikas, men främst i bottensedimentet. När vattnet sedan värms upp av solen sätts åter vattenkretsloppet igång. Naturen har ett eget vattenreningsverk, ekosystemtjänsten. Ekosystemtjänsten är naturens egen process, där vatten i naturen renas genom kombinationer av kemisk, mikrobiologiskt och fysikaliska reaktioner. Det är den processen som vi människor försöker att efterlikna när vi renar råvatten i reningsverken. Hydrologiska kretsloppet Identifiering av de fyra vattentyperna De fyra vattentyper som vi har fått till uppgift att föreslå lämpliga reningsmetoder för anser vi som följande: Vatten typ 1 och 4 är grundvatten det baserar vi på den höga alkaliniten samt hårdhetsgraden. Visserligen är hårdheten och färgtalen för vatten typ 1 inom gränsen för både yt- och grundvatten men de andra parametrarna indikerar på att det är grundvatten. Färgtal för grundvatten enligt kompendium Dricksvattenteknik 1 skall ligga mellan 0-10 och hårdhet på Vatten typ 2 och 3anser vi i gruppen att det är ytvatten det basera vi på de höga färgtalen, hårdheten under 5 dh samt att vatten typ 3 har stark mossdoft. Järn och mangan har kanske liknade värde som typ 1 och 4 men detta kan beror på årstiden, vilket inte framgår i uppgift beskrivningen. Under sommaren och vintern innehåller ytvatten mer järn och mangan på grund av syrebristen vid bottenskiktet. Yt- och grundvatten karaktäristiska egenskaper finns beskrivna här nedan även de reningsprocesserna som krävs för att vattnet skall vara tjänligt. 10

12 5.2 Grundvatten Fördelar med grundvatten som råvatten är att temperaturen är jämn och låg, grundvattentemperaturen motsvarar luftens årsmedeltemperatur. Grundvatten har låg halt av organiska ämnen (COD Mn som är kemisk syreförbrukning) och har bättre mikrobiologisk kvalité. Detta gör att grundvatten kräver enklare behandling i vattenverket, ibland inget alls för att var tjänligt. Grundvatten har genom perkoleringen förbrukat stora delar av sitt syre vilket gör att det är relativt syrefattigt. I bästa fall är det färglöst och luktfritt men om det förekommer svavelväte kan vattnet få en frän doft. När vattnet tappar syret kan det ta upp stora mängder med koldioxid som löser sig i vattnet. Koldioxiden omvandlas delvis till kolsyra och gör att ph-värdet sjunker och vattnet blir aggressivt. Aggressivt vatten påverkar ledningsrören negativt och måste åtgärdas innan distribution. Infiltrerat grundvatten måste enligt Livsmedelsverket vara i marken över 14 dagar för att kunna klassas som grundvatten. Grundvatten kan innehålla olika mineraler och gaser då det löser upp organiska ämnen i jorden och berggrunden. De mest förekommande ämnena i grundvatten är bland annat klorid, fluorid, mangan, järn, nitrater, radon med flera. Klorid finns i grundvatten i de delar av Sverige som har legat under vatten under istiden. Fluorid förekommer alltid i grundvatten, men oftast i djupa brunnar med mjukt vatten och högt ph- värde och oftast tillsammans med unga graniter och pegmatiter. Järn och mangan är vanligt både hos yt- och grundvatten dock i lägre mängd hos ytvatten. Dessa problem kan man åtgärda genom luftning och kemisk fällning, både järn och mangan fäller ur berg, jord och bottensedimentet när vattnet är syrefattig. Radon är en radioaktiv ädelgas som uppstår vid urans sönderfall. Den finns i berggrund och jordlager, radon försvinner från grundvatten genom luftning och omrörning. Nitrater förekommer oftast där gödsling av luckra jordarter förekommer men även vid läckande avlopp och gödselstackar. 5.3 Grundvattenverk Eftersom grundvatten oftast är av mycket bättre kvalité än ytvatten så behövs det som vi nämnt tidigare färre steg i reningsprocessen, på vissa grundvattenverk kan det vara så att vattnet är så bra att det efter en desinfektion kan pumpas direkt ut till konsumenten. 11

13 5.3.1 Pumpning Vattnet pumpas upp från berggrunden till vattenverket, vanligtvis används filterbrunnar/ rörbrunnar för att pumpa upp större mängder vatten. Brunnen tar upp vattnet horisontellt i berggrunden och består oftast av tre delar, filterrör där intaget till brunnen sker, förlängningsrör till ytan och pumprör under filterröret, eller alternativt ett formationsfilter, som ska förhindra att material följer med in i uppumpningen. Filter- och rörbrunnar är borrade brunnar. De vanligaste grundvattenbrunnarna är borrade brunnar i berg. Foderrör borras ned i jordlagret och lämnas kvar där genom att cementera fast det, från slutet av röret ca 3 meter ned borras det in i berggrunden och där sker vattenupptaget via en pump Luftning Luftning av vatten görs i två syften, att syresätta vattnet eller för avdrivning av ämnen i vattnet. Syresättning av vattnet görs för att höja syrehalten i vattnet till minst 3 mg/l, eller för oxidation av främst järn och mangan. Det vanligaste sättet att tillföra syre är att blåsa in luft i vattnet via en kompressor. Detta görs oftast på mindre grundvattenverk. Övriga sätt att tillföra syre är via luftningstrappa, droppbäddar, droppluftare, spritsluftare eller via en bottenluftare. Vid avdrivning är syftet att ta bort koldioxid, radon, svavelämnen och metan. Vid avdrivning behövs stora mängder luft och att kontaktytan mellan luft och vatten måste vara stora. Den vanligaste anordningen är en inkaluftare, som är en bubbelskitsluftare vilken består av en horisontell perforerad silplåt av rostfritt stål. Luften tillförs i en kammare under plåten via en fläkt. Vattnet fördelas längs plåten med hjälp av ett tilloppsrör med munstycken, av luften som tillförs bildas ett bubbelskikt på cm som ger en tillräckligt stor kontakt mellan vatten och luften. Verkan: Syresättning av vattnet. Koldioxid-, radon- och svavelvätereducering. 12

14 5.3.3 Oxidation Oxidation är en kemisk process med syftet att få en kemisk reaktion. Kemisk substans Kemisk reaktion Syre Klor Väteperoxid Kaliumpermanganat Klordioxid Ozon Utfällning järn. Desinfektion Nedbrytning svavelväten Utfällning mangan, nedbrytning av cyanider och fenoler Utfällning järn och mangan, passar vid lågt PH Utfällning av järn och mangan, lukt smak minskning, färgreduktion. Tabellen är rangordnad i de kemiska substansernas verkningsgrad, med den reaktionssvagaste först. Järn och mangan är de ämnen som vanligast finns i grundvatten och deras oxidationshastighet är beroende av flera parametrar som: PH-värde. Temperatur Typ och mängd av oxidationsmedel Salthalt. De kemiska substanserna tillförs via en doseringspump i ledningsröret för vattnet, för att oxidationen ska bli tillräckligt stark för att mangan ska fällas så höjs ph värdet till mellan 8-8,5 för att öka hastigheten på oxidationen. Ibland behövs det både luftning och oxidation för att fälla ut järn och mangan Efter det går vattnet till snabbfiltret för filtrering av de utfällda kemiska substanserna. Verkan: Se tabell ovan Avhärdning Ett vatten som är för hårt avhärdas, vilket betyder att man minskar innehållet av kalcium- och magnesiumjoner. Det finns olika sätt att avhärda vattnet, det görs oftast genom en jonbytare, där vattnet går genom ett avhärdningsfilter som har en höjd på cirka en meter. Filtret består av en jonbytarmassa som kan byta ut kalcium och magnesiumjoner mot natriumjoner. Filtret blir efter ett tag mättat och måste rengöras, det sker genom backspolning där det tillförs natriumkloridlösning efter att filtret spolats rent från eventuellt slam. Man kan även spola en del av vattnet genom avhärdningsfiltret och resterande bredvid, när det blandas får det den 13

15 rätta hårdheten, hur mycket vatten som ska spolas genom filtret räknas ut med Shunts lag. Avhärdning kan även göras med kalkfällning eller lutfällning. Övriga processer är kristallisation i pelletreaktor och membranfiltrering. Verkan: Justering av vattnets hårdhet ph-justering- Alkalisering Vattnet kan eventuellt behövas ph justera, detta görs genom att vattnet passerar genom ett alkaliskt filter eller genom att kalk eller lut tillförs i vattnet. Detta görs för att vattnet inte ska vara för surt och på det sättet fräta på ledningsnätet vid distribution till kunden. Verkan: Minimera skador på ledningsnätet Desinfektion. Desinfektion av dricksvattnet görs för att ta bort bakterier i vattnet och eventuellt bakterier som uppkommit under vattnets väg genom vattenverket, det görs för att säkerställa att vattnet har samma kvalité när det når kunden som det hade när det lämnade vattenverket. Detta görs genom att tillsätta klor eller genom UV-ljus. UV-ljus är ett nyare sätt att desinficera vattnet, det är det kortvågiga ljuset som används för att neutralisera bakterierna så att de inte kan föröka sig. Det krävs dock att vattnet är tillräckligt klart för att ljuset ska kunna bryta igenom. Även vid desinfektion ska det finnas ett larm som utlöses vid felaktiga värden. Verkan: Mikroorganismreducering Ytvatten Till ytvatten hör sjöar, vattendrag och hav. Det råvatten som vi använder kommer från sjöar och vattendrag. Några exempel på råvattentäkter är Mälaren och Svartån. Tio procent av Sveriges landyta utgörs av sjöar. Det kommunala råvattnet består av 50 procent ytvatten och 25 procent av ytvatten som infiltreras. Ytvatten som råvatten används antingen direkt till framställning av dricksvatten eller till konstgjord infiltration. Den karaktäristiska egenskapen av ytvatten beror mycket på hur tillrinningsområden används, till exempel om det är jordbruksmark, bebyggda områden eller skogsmark, men även var i Sverige den är lokaliserad. Årstiderna, väder och vattnets egna strömmar påverkar vattnets kvalité och sammansättningen. Det är viktigt att känna till vad som händer med ytvattnet i sjöar under de olika årstiderna. 14

16 Under våren rör vinden om ytvattnet så att vattnet blandar sig helt från ytan till botten. Detta gör att vattnet nästan är helt fullt syresatt. Vattentemperaturen bruka ligga runt 0,5 och 4 o C. Desto mer solen värmer upp vattnet och temperaturen stiger upp till mellan 7 till 10 o C, börjar det varmare vattnet bli lättflyktigt medan det kallare vattnet längre ned är lite mer trögt, det vill säga att det har högre viskositet. Skillnaden i viskositeten gör att vattnet skiktar sig i två lager och språngskikt bildas. Det blir en tydlig linje mellan det varmare ytvattenskiktet och det kallare bottenskiktet. Det lättflyktiga vattnet ovanför språngskiktet kommer under hela sommaren att syresättas medan det trögare bottenskiktet står näst intill still. När döda organiska material och döda alger faller ned till botten, där merparten av nedbrytningen sker förbrukas syret mer och mer ju längre in på sommaren man kommer. Vid bottensedimentet blir det nästan helt syrefritt och mangan samt järn frigörs. Antal mängd järn och mangan ökar ju längre in på sommaren man kommer. När hösten kommer börjar yttemperaturen att sjunka. Skillnaden mellan yt- och botten temperaturen blir mindre och språngskiktet löses upp. Omrörning av vattnet genom bland annat vindar gör att vattnet nästan helt blir syremättat, järn och mangan oxiderar samt sjunker ned till bottensedimentet igen. Under vintern lägger sig isen som ett lock över sjön, cirkulationen av vattnet stoppas vilket leder till att det blir mindre och mindre syre i vattnet, särskilt längre ned mot bottenskiktet där vattnet fortfarande inte är fruset. Syrebristen bidrar återigen till att järn och mangan frigörs ur bottensedimentet. Bra vattenkvalitet innebär att vattnet inte ska innehålla bakterier, virus, parasiter och andra ämne som kan äventyra konsumenternas hälsa. Tre parametrar används när råvatten skall analyseras, fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska. De fysikaliska parametrarna är tillexempel temperaturen, turbiditeten, färgtalen, ledningsförmågan och så vidare. De kemiska parametrarna är ph, COD Mn, TOC (totalt organiskt kol), bekämpningsmedel med mera. I den mikrobiologiska parametern mäts antal mikroorganismer, koliformade bakterier, E. coli, aktinomycenter och mikrosvampar. 15

17 Nymölla grundvattenverk är ett exempel på ett verk med få processteg Ytvattenverk Intag av vatten Vattnet leds från ett vattendrag eller sjö in till vattenverket via en eller flera intag. Via ett självfall leds vattnet i intagsledningar till en intagskammare. Intaget bör placeras på ett lämpligt djup där hänsyn bör tas till temperatursprångskikt och eventuellt närliggande utsläpp. Vid intaget sitter en sil som silar bort alger, fiskar och skräp. Intaget kan även ske från borrade brunnar i strandkanten Mikrosilar Om råvattnet innehåller mycket alger så bör dessa separeras från vattnet innan reningsprocessen, detta för att de kan orsaka igentäppningar och även orsaka smak och lukt problem i kommande steg i verket. Mikrosilen kan placeras redan efter intagskammaren för att förhindra att alla organiska föroreningar följer med in i vattenverket. Detta blir den första hummusreduktionen i reningsprocessen. Det finns tre typer av silar att välja mellan roterande mikrosilar där algerna avskiljs av en silduk, korgbandssilar där algerna separeras av ett bågformat silelement och skivsilar där silduken monteras på skivor i trumman för att kunna föra större flöden vatten genom silningen. Verkan: Humusreducering Kemisk fällning Den kemiska fällningen är till för att reducera organiska material och humusämnen i vattnet. I den kemiska fällningen reduceras partiklar som är för små att få bort via enbart sedimentering eller filtrering. 16

18 5.4.6 Flockningskammare De partiklar som inte silas bort i intagssteget är oftast humus- och organiskaämnen, dessa partiklar tas bort genom kemisk rening. För att partiklarna ska kunna klumpas ihop (flockas) tillsätts aluminiumsulfat, järnsalter eller förpolymeriserade aluminiumföreningar alldeles innan eller i början av flockningskammaren så att partiklarna först koagulerar (stelnar) och blir neutraliserade, fällnigskemikalien gör då att partiklarna förs samman och bildar större flockar. Viktigt i detta moment är ph-värdet, värdet är avgörande för hur stora flockarna blir och viktigt är också att det blir en snabb inblandning av fällningskemikalien. I kammaren finns det mekaniska omrörare som i olika hastigheter rör om vattnet. Vid grovavskiljning av flockarna används sedimenteringen eller flotation, vilket ska följas av en snabbfitrering. Verkan: Humus-, färgreducering Sedimentering Efter det pumpas vattnet vidare till sedimenteringen där vattnet rinner genom bassängen, eftersom att flockarnas densitet är högre än vattnet, sjunker de mot botten av bassängen i genomströmningen. På botten av bassängen finns en bottenslamskrapa som för bort slammet, om en automatisk skrapa inte finns, måste man tömma bassängen för rengöring. Verkan: Humus-, färg-, mikroorganismsreducering Flotation Genom att tillföra små mikroskopiska luftbubblor i vattnet binds luft till flockarna så att de får en lägre densitet än vattnet och stiger då uppåt i bassängen. Vid ytan bildas ett slam som avlägsnas av en skrapa eller avrinning. Flotationen kan sammanbindas med nästa steg, snabbfiltreringen i ett flotationsfilter. Flotationsbassängen placeras på snabbfiltrets sandfilter och vattnet går ned genom sandfilter och i väg till nästa steg i reningsprocessen. Genom backspolning (vatten spolas motsatt riktning mot vattnets gång) rengör man sandfiltret från slam och flockar. Verkan: Humus-, färg-, mikroorganismsreducering Snabbfiltrering De flockar som är för små att tas bort med grovavskiljningen tas bort i snabbfiltret som består av sand som vattnet tränger igenom, det kan vara upp till 1 m högt, vattnet passerar genom sanden som filtrerar bort de små partiklarna. Storleken på sanden avgör hur snabbt vattnet 17

19 rinner igenom, under sanden sitter en filterbotten som hindrar sanden att tränga igenom. Rengöring av filtret görs genom backspolning. Det ska enligt livsmedelsverkets föreskrifter finnas ett larm på snabbfiltret som går om turbiditeten är för stor i bassängen. Verkan: Humus-, färg-, mikroorganismsreducering Långsamfiltrering I långsamfiltreringen renas vattnet biologiskt, mikroorganismer renar vattnet från ämnen som ger dålig lukt och smak. Filtret består av fyra skikt; vatten, filtersand, övergångslager och tegelbädd. I det översta skiktet bildas det efterhand en biologisk filterhud, i den bryts organiska ämnen ned. I processen förbrukas syre och det bildas koldioxid, när den biologiska filterhuden har uppnått tillräcklig reningsförmåga så är det biologiska arbetet färdig arbetat. Det är lukt- och smakfritt och bakterier närmast obefintliga. Processen kan fortgå från några dagar till flera veckor. Sedan filtreras vattnet genom filtersanden, den kan vara av varierande kornstorlek mellan 0,2-2 mm. Hastigheten genom filtret varierar mellan 0,1-0,4 m³ vatten / m² filteryta och timme. Bassänger för denna filtrering är oftast väldigt stora till ytan. Verkan: Mikroorganism-, färg, järn-, smak-och luktreducering Konstgjord infiltration. Det betyder att ytvattnet infiltreras på konstgjord väg, genom till exempel en grusås, på så sätt bildas konstgjort grundvatten av ytvatten. Ytvattnet kan även i infiltreringen blandas med grundvatten. Den konstgjorda infiltreringen kan göras både innan och efter den kemiska processen. För att vattnet efter den konstgjorda infiltrationen ska räknas som grundvatten ska filtreringen pågå minst 14 dagar. Verkan: Mikroorganism-, temperatur-, smak och luktreducering Ozon Ozonbehandling används för att reducera humus halten och för att desinficera vattnet. Ozonet framställs på plats i verken, på så sätt att det tillförs luft som syrekälla, luften torkas och kyls sedan i ozongeneratorn. Där sker en urladdning mellan ozonrör och kylmanteln som har en växelspänning över sig på upptill volt. Blandningen leds sedan vidare till en tank där ozonblandningen och vattnet kommer i kontakt. Ozonet leds vidare för rening och släpps sedan ut. Humusmolekylerna i vattnet bryts ned till små molekyler. Färg och organiska material reduceras av ozonet. Eftersom att det krävs ganska stora mängder ozon för att 18

20 reducera färg och humus, så rekommenderas inte ozonrening på vatten med stora humustal, om inte kemisk fällning föreligger. Ozonrening bör följas av filtrering genom aktivt kol eller långsamfiltrering, på grund av att humusämnena som bryts ned blir mer tillgängliga för bakterier. Verkan: Humus- lukt- och smakreducering Membranfilter Membranfilter används för att reducera humus, avhärdning, flouridavskiljning, partikel- och mikroorganismavskiljning och avsaltning av vatten. Det är pordiametern på membranet som avgör vad som ska separeras. Filtreringen fungerar så att vattnet förs eller sugs mot ett membranfilter med vald pordiameter, det som ska reduceras stannar kvar på matarvattensidan. Det renade vattnet kallas Permeat. Membranen delas in i lågtrycks- och högtrycksmembran, för lågtryck används mikro- och nanofilter, för högtrycksmembran nanofilter och omvänd osmos. Verkan: Humusreducering, avhärdning, flouridavskiljning, partikel- och mikroorganismreducering samt avsaltning ph justering-alkalisering Precis som med grundvatten så justeras ph-värdet med ett alkaliskt filter eller genom att tillsätta kalk eller lut för att vattnet inte ska fräta på rörledningar. ph värdet kan även behöva justeras innan till exempel flockningen där ph-värdet påverkar halten av humus i kombination med vätekarbonatfattigt vatten, som är svår flockat. Verkan: Undvika korrosion i ledningsrör Desinfektion. Som i grundvatten processen tillsätts klor eller UV-ljus för att ta död på eventuellt resterande bakterier i vattnet. Verkan: Mikroorganismreducering Slamhantering i ytvattenverk. När vattenverken framställer dricksvatten blir en biprodukt slam, den största delen slam kommer från kemisk fällning. På de flesta av verken släpps slammet ut i vattentäkter eller forslas vidare till avloppsverken för behandling. Det slam som kommer ur flockning består till 19

21 hälften av inert(kemikalietillsatser), som inte är nedbrytbara och den andra hälften är medflockat material så som alger och partiklar med mera som man tar bort från vattnet med flockningen. Slammets torrsubstans (TS-halten) kan genom centrifugering ökas (förtjockas) till en högre torrsubstans procentsats, det görs för att minska slamvolymen. I förtjockningen tillsätts polymer. Efter det kan man göra en mekanisk avvattning av slammet som ger en fortsatt volymminskning. Torkbäddar och slamlaguner är de vanligaste sätten att avvattna slammet till en låg kostnad. Västerås vattenreningsverk tenreningsverk är ett exempel på ytvattenverk. 5.9 Pumpar Det finns i huvudsak tre olika typer av pumpar på ett vattenverk de är Centrifugalpumpar: pumpen består av ett eller flera skovelförsedda pumphjul som roterar och på det sättet bygger upp ett tryck. De är de viktigaste pumparna inom vattenförsörjningen. Membranpumpar: Pumpen arbetar med en instäng och vald volym som trycks i pumpriktningen. De används oftast som doseringspumpar Excenterskruvpumpar (förträngningspumpar): När det som ska pumpas är tjockare eller av ett sådant material som sliter på pumpen används en excenterskruvpump. Den är konstruerad så att den skruvar fram materialet med en rotor i metall. 20

22 5.5 Efterbehandling För att vattnet skall ha så bra och stabil kvalité som möjligt ända fram till konsumenterna måste det efterbehandlas innan distribueringen. Efterbehandling görs för att förhindra korrosion i ledningsnäten och reservoarer samt säkerställa vattnets mikrobiologiska kvalitet. Livsmedelverket har klar vägledning i vad som räknas som mikrobiologiska säkerhetsbarriärer. En konstgjord infiltration måste vara över 14 dagar. I vattenverken måste följande steg genomföras för att förhindra mikrobiologisk spridning, kemisk fällning, långsamfiltering, primärdesinfektion samt filtrering genom membran med en absolut porvidd som är mindre eller lika med 0,1 µm. Ingen av dessa barriärer kan som enskild förhindra mikrobiologisk smitta men tillsammans är de mer effektiva. Desinfektion ska enbart oskadliggöra de mikroorganismer som eventuellt har klarat sig genom de föregående reningsprocesserna och ska inte få avgöra vattenkvaliteten. Korrosion av distributionsnätet måste förhindras, då det kommer att påververka vattenkvaliteten negativt samt kan bidra till läckage på rörledningarna. Till distributionsnätet räknas ledningar, reservoarer, serviser och fastighetsinstallationer. För att förebygga korrosion alkaliseras och hårdhets regleras vattnet. Alkalisering innebär höjningar av vattnet ph-värde. Alkaliseringen åstadkommer man med att tillsätta bland annat kalk, lut, bikarbonat med mera. I vissa grundvatten kan alkalisering vara för hög och måste åtgärdas, även detta kan leda till korrosion, utfällning och igensättningar i installationerna. Det bästa ph-värde för att förebygga korrosion är värde mellan 8-8,5. Vid distribution av vatten är det inte bara korrosion som kan påverka vattnet negativt det kan vara flera orsaker. Lukt-och smakförändring kan vara biologiska aktiviteter i biofilmen som finns i ledningsnätet. De mikrobiologiska aktiviteterna ökar ju varmare vattnet blir samt om det får stå stilla länge i ledningsnätet. Dålig lukt och smak kan också uppkomma när vatten från två olika källor med olika egenskaper blandas i distributionssystemet. Slam kan också förekomma i ledningsnätet, oftast beror detta på att vattenverken inte har minskat halterna av aluminium, järn och mangan tillräckligt. Vid onormala flöden eller riktningsändringar i flöden kan slammet föras vidare till konsumenterna. Mikroorganismer och djur kan förekomma i ledningar och reservoarer men oftast är de osynliga för blotta ögat, det kan till exempel vara alger, mikrosvampar, bakterier med flera. De organismer som man kan se med blotta ögat är oftast vattengråsuggor. Mikroorganismer utsöndrar vissa ämnen som kan ge lukt, smak, hudklåda och allergiska besvär. Det är svårt att bekämpa mikroorganismer när de väl har fått fäste. 21

23 5.6 Ledningsnät Ledningsnäten måste uppfylla de krav på kapacitet och leveranssäkerhet samt klarar av att stå emot invändigt tryck från vattnet och utvändigt belastning från marken (sättningar och tjäle) och trafiken. Ledningarna måste placeras i tillräckligt djupt så de inte kan få frostskador vilken kan leda till sprickor med mera. Eventuellt måste ledningarna förses med frostskydd. Fogarna måste vara tillräckligt täta så att inte trädrötter tränger in ledningarna. Rören som används måste dimensioneras för att klara av distributionen vid maximal normal förbrukning. Vatten bör kunna omledas vid vissa driftstörningar så att konsumenterna inte blir utan vatten någon längre tid. Vattenreservoarerna bidrar till leveranssäkerheten om avbrott uppstår vid vattenverken. Ledningar med enkeltmatningsystem måste stängas av helt om fel uppstår, därför är det alltid bättre med flera avstängningsventiler i ett distributionssystem. Långa uppehållstider i ledningsnät bör förebyggas, det föreligger större risk att kvaliteten på vattnet försämras men inte nödvändig vis. En jämn vattenomsättning bör eftersträvas både i ledningsnäten och i reservoarerna för att förebygga lukt, smak och slamsättning. De områden som kan ha dåligt vattenomsättning är bland annat ändledningar och ledningar långt bort från vattenverket och reservoarer. Även vissa högreservoarer med låg nivåvariationer kan ha dålig vattenomsättning om vattnet inte får sjunka utan ligger kvar i samma nivå hela tiden. Sedan finns det områden där vattenförbrukningen varierar efter säsong samt områden där industrier med hög vattenförbrukning har upphört. Ytterligare områden som kan ge dålig vattenkvalitet är fogar, serviser för brandposter, sprinkleranläggningar och vid korskopplingar. Det är viktigt med hygien då vattnet är ett livsmedel. Vid all hantering av livsmedel föreligger noggrann hygienhantering, detta gäller både personhygien av drift personal och allt material som används. Vid nyanläggning och reparationer måste hygien vara a och o. Förvaring av verktyg och material är jätte viktigt för att förebygga kontaminering, alltid försluta ändar på rör som ligger framme så att inte djur och skräp kommer in i röret. Verktyg som används för hantering av vattenledningsnät skall endast användas för dricksvatten och inte blandas ihop med verktygen för avlopp. Det är viktigt att tänka på vilka material som används till exempel får inte trä finnas med som material då trä gynnar tillväxt av mikroorganismer. Smörjmedel och dylikt måste vara avsett för dricksvatten. När ledningsnät skall tas i bruk måste den tätningstestas för att se om den klarar av vattentrycket. Nätet måste även renspolas, desinfekteras och sedan måste prover tas. Samma princip föreligger vid reparationer av ledningsnätet. 22

24 Beläggning och slam uppstår alltid i ledningsnätet. Genom spolning och rensning kan problemet åtgärdas, spolning kan göras med vanligt vatten eller kombinerat med tryckluft och rensning kan göras med pluggar och vatten. Hur ofta rengöring och spolning av ledningsnätet behöver göras beror på vattnets egenskaper, ledningsdimensioner och ledningsmaterialet. Järnrör bör inte pluggrensas då viss yta kommer att skrapas och friläggas, vilken leder till att röret kommer att rosta så småningom. Spolningen av ledningsröret måste vara av en viss hastighet så slam och dylikt avlägsnas. Den lägsta rekommenderade spolhastigheten är 2 m/s vilken motsvarar ett flöde på cirka 35 liter per sekund i en ledning med 150 mm. Oftast måste flera brandposter till för att kunna fullfölja spolningarna. Spolningarna skall pågå tills det att vattnet är fritt från slam och missfärgningarna är borta. Efter spolningarna ska både kemiskaoch biologiska prover tas. Det kan vara nödvändigt att desinfektera ledningarna efter spolning och pluggrensning. Desinfektion görs med klor i form av klorit eller kalciumhypoklorit. Efter desinfektionen måste ledningarna åter spolas så att klorin når visst gränsvärde i ledingen, därefter tas prover. Proverna tas först efter några timmar och sedan efter några dagar för att se om desinfektionen fyllde sin funktion. 5.7 Reservoarer Reservoarer är till för att lagra dricksvatten och har som huvudfunktion att utjämna variationerna i vattenförbrukningen under dygnet. Under hög vattenförbrukning sjunker vattnet i reservoaren och vid låg vattenförbrukning stiger vattnet. Det är inte förbrukningen av vatten som reglerar vattennivån i reservoarerna utan den kan också styras av pumpkapaciteten och styrningen. Beroende på var reservoaren är placerad så kallas de för olika namn högreservoarer och lågreservoarer. Högreservoarer distribuerar vattnet med självfall och lågreservoarer distribuerar vattnet med pumpning. Högreservoarer är vattentorn som är fristående byggnader som kan ligga långt från själva vattenverket. Medan markreservoarer ligger på eller i marken. Lågreservoarer ligger oftast nära vattenverk. Hydrofor är trycksatta behållare som ersätter reservoarer vid mindre anläggningar. Reservoarer med två kammare bör eftersträvas då det underlättar underhåll och vattenomsättningen. Den bör konstrueras så att inspektion, spolning, desinfektion, reparation och provtagning underlättas. För att förhindra slam bör jämnt och konstant vattenflöde till reservoarerna hållas samt låta vattennivån i reservoarerna varieras beroende på dygnsförbrukningen. Att låta vattnet sjunka riktigt lågt när förbrukningen är som högst och 23

25 låta vattnet fyllas på när förbrukningen är som lägst gör att det blir ständig omsättning i reservoaren. Den luft som tillförs reservoarerna måste filtreras. När vattennivån i reservoaren sjunker sugs luft in och för med sig partiklar till exempel damm och pollen som kan innehålla mikroorganismer. Partiklarna lägger sig sedan som en film över vattenytan som sedan kan växa till sig, vilket gör att den blir tyngre och kan falla ned mot botten. Slam på botten uppkommer dels av ledningsnätet eller från själva vattnet då den har långa uppehållstider. Slammet kan vara rost från rör, järn och mangan som oxideras. Även på väggarna bildas naturliga filmer med organisk tillväxt därför bör inga organiska ämnen eller material som stimulerar organisk tillväxt användas på vattenberörda områden. Trä, målarfärg(som även kan flagna) som inte är anpassad för vatten, gummi, isolering- och tätningsmassor med mera får inte användas. För att förhindra ytterligare kontamineringsrisker bör tillträde till reservoarer ses över. Alla typer av ventilation ska vara förtäckta eller förses med skydd till exempel manhålsluckor, så man inte kan slänga in saker i dem. Mobilmaster bör inte borras direkt på taket vilken kan leda till sprickor. Sprickor och läckage på taket kan även uppkomma på grund av ålder och frostsprängningar. Reservoarer och ledningsnät är den viktigaste förbindelselänken mellan vattenproducenterna och konsumenterna, det är medel för transport av det viktigaste livsmedlet och bör därför underhållas så vattnet förblir av god kvalitet. Enligt kompendium Dricksvattenteknik 4 Efterbehandling och distribution rekommenderas en regelbunden inspektion. Till en början rekommenderas inspektioner två gånger per år sedan om ingen förändring sker kan inspektionstiden ökas, man rekommenderar minst en per år. I kompendium finns checklista över de punkter som skall kontrolleras. Dokumentationen över själva reservoaren (ritningar, installationer med mera) samt de insatser som är utförda skall finnas tillgängliga för att underlätta underhållet. Rengöring av reservoarer bör göras på hösten när det inte finns så mycket partiklar i luften. Det finns två typer av desinfektionsteknik av reservoarer, en snabb- och långsamdesinfektion. Den långsamma går ut på att man tillsätter kalciumhypoklorit eller natriumhypoklorit i reservoarens vatten och höjer den till bräddavloppet sedan får vattnet stå i minst 24 timmar. Vattnet tappas sedan och reservoaren kan åter tas i bruk. I den snabba varianten borstas aktiv klor på de vätskeberörda ytorna och ska sedan verka i minst 30 minuter. Reservoaren kan sedan tas i bruk. De vatten som töms ut från reservoaren efter en klor behandling får inte släppas ut i ledningsnätet för dagvatten eller spillvatten utan att först behandlas. Metoden kallas för deklorering och det innebär att man tillsätter 24

26 natriumsulfit under omrörning som gör att kemikalierna reagerar tillsammans. Klorhalterna bör ändå kontrolleras för att säkerställa vattenkvaliteten. 5.8 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Livsmedelsverket är den organisation som styr vilka krav vattenproducenten har på sin vattenproduktion, vattnet är ett livsmedel som styr under samma premisser som all annan livsmedelstillverkning i Sverige. I dricksvattenföreskrifterna SLVFS 2001:30 finns regler för vattentillverkning. Följande är en sammanfattning av dess bestämmelser Hygienregler Vattenverket ska uppfylla kraven i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning(eg) nr 852/2004 om livsmedelshygien. Den reglerar hygienregler för: Allmänna regler för lokaler. Särskilda regler för lokaler. Transport. Utrustning. Livsmedelsavfall. Vattenförsörjning. Personlig hygien. Livsmedelsprodukter. Utbildning Faroanalyser och kritiska punkter För att kunna hantera faroanalyser och kritiska punkter i produktionen så ska en egenkontroll upprättas i riktlinjer med HACCP principerna och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien. Denna dokumentation ska vara aktuell och bevaras under lämplig tid Beredning och distribution av vattnet. Vid beredning av dricksvattnet så ska det användas sådana metoder som gör att verket kan uppfylla det som krävs i livsmedelsverkets föreskrifter. I processen ska det tas särskild hänsyn till råvattnet som ska användas till beredning av dricksvatten och även risken för kvalitetsförändringar under distributionen. Det ska finnas ett tillräckligt antal 25

27 säkerhetsbarriärer mot mikrobiologiska föroreningar. Om desinfektion ingår i verkets processer ska det säkerställas att den är effektiv och att biprodukter från detta hålls på en låg nivå utan att riskera desinfektionen. Det ska finnas utrustning som larmar vid felaktig ph-justering, desinfektion och förhöjd turbiditet (om verket använder ytvatten och ett filter för att avskilja turbiditet). Det ska finnas en beskrivning av vattenverket och en instruktion på hur driften går till. Det ska även finnas en person som är ansvarig för driften. Dricksvattnet får inte innehålla några ämnen som har används för beredning eller distribution, inte heller föroreningar som har orsakats av detta i halter som överstiger ändamålet med processerna. Dricksvattnet får inte innehålla spår från installationer som används vid beredning och distribution av vattnet. (Se Bilaga 1 för en förteckning över de processkemikalier som får användas i beredningen av vattnet. Även under vilka villkor och för vilka ändamål). Vattenverket ska vara konstruerat, underhållas och drivas så att det klarar av de krav som ställs i SLVFS 2001:30 på dricksvattnet Kvalitetskrav Dricksvattnet ska vara hälsosamt och rent, för att uppnå detta ska det inte innehålla: Mikroorganismer, parasiter eller andra ämnen som i ett visst antal halter utgör en fara för människor. Mikrobiologiska parametrar, gränsvärde för tjänligt med anmärkning efter avslutad beredning innan distribution. Parameter Gränsvärde Process i verket Odlingsbara mikroorganismer (i desinfekterat vatten) 22 grader C 10 st / ml Desinficeringen Långsamfiltreringen UV-ljus Konstgjord infiltrering. Kemisk fällning. Koliforma bakterier (E-koli) Påvisad i 100 ml Desinficeringen Långsamfiltrering. UV-ljus. Konstgjord infiltrering. Kemisk fällning. 26

28 Kemiska parametrar, gränsvärde för tjänligt med anmärkning efter avslutad beredning innan distribution. Parametrar Gränsvärde Process i verket Färg 15 mg/ 1Pt Kemisk fällning. Järn 0,100 mg/1 Fe Luftning Klor 0,4 mg/1 Cl 2 Desinficeringen Nitrit 0,10 mg / 1 NO2 Desinficeringen Temperatur 20 grader C Konstgjord infiltration. Turbiditet 0,5 FNU, NTU Mikrosilning. Snabbfilter Kemisk fällning Provtagningar på vattenverk Livsmedelsverkets provtagningar delas in i två delar, den normala och den utvidgade. Det är endast den normala provtagningen som görs på utgående vatten från verket, den utvidgade görs endast på dricksvatten hos användaren och på förpackat vatten. Provtagnings- och analysfrekvens grundas på hur många m 3 vatten som verket producerar under ett dygn och om råvattnet kommer ur grund-eller ytvatten och delas även in i mikrobiologiska- och kemiska parametrar. Det tas flera mikrobiologiska prover på ett yt-vattenverk (minst 12 stycken prover/år på mindre än 400 m³ producerat vatten/dygn, som mest 52 stycken prover/år på m³ eller mer producerat vatten/dygn) än på ett grundvattenverk (minst 4 stycken prover/år på mindre än 400 m³ producerat vatten/dygn, som mest 24 stycken prover/år på m³ eller mer producerat vatten/dygn). De kemiska parametrarna går från ett stycke prov till 48 prov/år i samma mängd producerat vatten/dygn. Det är kontrollmyndigheten som fastställer hur, när och var de regelbundna normala provtagningarna sker och som beslutar om att eventuellt minska på den normala provtagnings- och analysfrekvensen. Detta får endast ske om proverna har uppvisat en stabilitet under minst två följande år och är klart bättre än de gränsvärden som anges i bilaga 27

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan avser Anmälan om regirering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Ny dricksvattenanläggning. Anläggningen beräknas vara färdigälld (år,

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan om regirering av dricksvattenanläggning Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas

Läs mer

Telefon/mobil kontaktperson (inkl. riktnummer) Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Telefon/mobil kontaktperson (inkl. riktnummer) Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning) Samhällsutvecklingsförvaltningen Miljöenheten ANMÄLAN / ANSÖKAN OM 1 (2) Dricksvattenanläggning enligt LIVFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Ljusdals kommun Miljöenheten 827 80 Ljusdal Anmälan/ansökan avser

Läs mer

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning) Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning ANSÖKAN/ANMÄLAN enligt

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt: Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av

Läs mer

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB CHRISTIAN HÄLSAR! VATTNET I NATUREN Alla sötvatten har någon gång varit ytvatten. Grundvattenbildningen

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Dricksvattenkvalitet och distribution

Dricksvattenkvalitet och distribution Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

I dessa allmänna råd används följande begrepp: 1 (17) Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt tillhandahåller

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ansökan om

Läs mer

Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård

Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård 2014-11-12 1 Råvatten Råvatten är det vatten vi använder för beredningen av dricksvatten. Detta vatten kan antingen komma från: - Ytvatten, t.ex. sjöar

Läs mer

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - FERMAWAY 1 2 FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - Renar vatten miljövänligt, utan tillsatta kemikalier, genom en kombination av: Intensivluftning Kemisk oxidation med naturligt syre Biologisk oxidation

Läs mer

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan om registrering av

Läs mer

Yttre miljövård & Dricksvattenteknik 1

Yttre miljövård & Dricksvattenteknik 1 Yttre miljövård & Dricksvattenteknik 1 Yttre miljövård & Dricksvattenteknik del 1 Projektledare: Carolina Enarsson Stefan Hagman Linus Lesser Erik Persson Alex Svensson Handledare: Anna Berggren & Marie

Läs mer

Vattenkemi är svårt!

Vattenkemi är svårt! Vattenkemi är svårt! Som desinfektionsmedel är klor det vanligaste alternativet. Klor förbrukas kontinuerligt, dels genom påverkan av solen samt oxidation av de partiklar som skall oskadliggöras. Därför

Läs mer

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

GENERALLÄKAREN. Sida 1 (5) Uppgifter dricksvattenanläggning Anläggningens namn: ANMÄLAN. Adress: E-postadress: Organisations-/personnummer.

GENERALLÄKAREN. Sida 1 (5) Uppgifter dricksvattenanläggning Anläggningens namn: ANMÄLAN. Adress: E-postadress: Organisations-/personnummer. ANMÄLAN Sida 1 (5) Anmälan om registrering/avregistrering av dricksvattenanläggning enligt artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004, LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Registrering av ny anläggning Avsevärd

Läs mer

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem

Läs mer

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

Alkalitet: beskriver vattnets buffertkapacitet och förmåga att hålla ph-värdet stabilt.

Alkalitet: beskriver vattnets buffertkapacitet och förmåga att hålla ph-värdet stabilt. Begrepp om brunnar Aktivkolfilter: ett filter som används vid behandling av vatten. Det avlägsnar närmast organogena ämnen, exempelvis humus. Används också för att avlägsna radon från vattnet i bergbrunnar.

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning) 1 (6) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn 1(5) Anmälan/ansökan avser Anmälan om registrering Ansökan om godkännande Ny drickvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, t ex ändrad beredning, ändrad

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS ANMÄLAN om Dricksvattenanläggning (enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30) Ansökan/anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Befintlig dricksvattenanläggning

Läs mer

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-

Läs mer

Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser: Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post: Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)

Läs mer

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning 1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten

FÖRFATTNINGSSAMLING. Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2012:4 Utkom från trycket 2012-10-19 Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet

Läs mer

Klor och Bromin manuellt tillsatt

Klor och Bromin manuellt tillsatt Klor och Bromin manuellt tillsatt Det absolut viktigaste i all rening av vatten är att vi har ett korrekt ph värde. Om ph är för lågt eller för högt, så kan inte klor eller Bromin arbeta på ett bra sätt.

Läs mer

Drift och underhållsblad för Haddock 600

Drift och underhållsblad för Haddock 600 Drift och underhållsblad för Haddock 600 1 2 Innehållsförteckning Översyn Sid 3 Luftning Sid 3 Kemisk Fällning Sid 3 Filterbyte Sid 3 Filterbyte Fortsättning Sid 4 Tömning, Dränering, Deponi och Slamsugning

Läs mer

Per Ericsson Norrvatten

Per Ericsson Norrvatten Per Ericsson Norrvatten Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM),

Läs mer

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes

Läs mer

ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten

ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten Samhällsbyggnadskontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Till anmälan skall bifogas Samtliga skall skicka in följande:

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Skriv namnet på verksamheten. Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten fyller i datum när

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 med ändringar införda t o m LIVSFS 2011:3 Innehållsförteckning

Läs mer

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk.

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk. April 2010 Vatten är en avgörande förutsättning för allt liv och vårt viktigaste livsmedel. Vatten är följaktligen klassat som ett livsmedel och höga krav ställs på dess kvalitet. Det får inte finnas några

Läs mer

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn

Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn Anmälan om registrering avser: Ny dricksvattenanläggning (beräknas starta åååå-mm-dd): Befintlig anläggning (sedan åååå-mm-dd): Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning (till exempel ändrad

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

3. Anslutning av in- och utgående vatten. Anslutningen görs med en 20mm flexibel slang till markerade vatten in och ut på automatikens baksida.

3. Anslutning av in- och utgående vatten. Anslutningen görs med en 20mm flexibel slang till markerade vatten in och ut på automatikens baksida. 1(7) Kombivattenrenare Automatik 263 Beskrivning av reningsprocessen Kombivattenrenaren renar brunnsvatten med flera vattenproblem. Den renar höga halter av järn, mangan och åtgärdar även lågt ph. Med

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

HUBER Flotationsanläggning HDF

HUBER Flotationsanläggning HDF Effektiv och pålitlig lösning för: Behandling av industriellt avloppsvatten och processvatten Återvinning av värdefulla restprodukter Återanvändning av vatten för avancerad (avlopps-)vattenbehandling med

Läs mer

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553

Läs mer

Disposition. Grontmij simhallsgruppen. Vattenrening. Miljöförvaltningen 4 oktober Bottensugning Rent bassängvatten

Disposition. Grontmij simhallsgruppen. Vattenrening. Miljöförvaltningen 4 oktober Bottensugning Rent bassängvatten Disposition Miljöförvaltningen 4 oktober Bottensugning Rent bassängvatten Kort presentation av Grontmij, vår simhallsgrupp Tankar om effektiv bottensugning Exempel på väldigt rent bassängvatten Tid för

Läs mer

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

Produkthandbok. Betning Betpasta, Spraybetmedel, Badbetvätska, Polermedel, Rengöringsmedel, Teknisk information.

Produkthandbok. Betning Betpasta, Spraybetmedel, Badbetvätska, Polermedel, Rengöringsmedel, Teknisk information. Produkthandbok. Betning Betpasta, Spraybetmedel, Badbetvätska, Polermedel, Rengöringsmedel, Teknisk information. TeroSystem TeroSystem AB Flöjelbergsgatan 16A, 43137 Mölndal www.terosystem.se Tel: 031-3381700

Läs mer

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du

Läs mer

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005 VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Fritidsboende räknas som 1/12-dels person per månad. Dygnsmängden kan beräknas t ex genom att dela den årligen producerade mängden med 365.

Fritidsboende räknas som 1/12-dels person per månad. Dygnsmängden kan beräknas t ex genom att dela den årligen producerade mängden med 365. ANSÖKAN/ANMÄLAN DRICKSVATTENANLÄGGNING 1 (4) Ansökan/anmälan avser Ansökan om godkännande Anmälan om registrering Betydande ändring av anläggning/verksamhet (t ex antal anslutna, ändrad beredning) Beräknat

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING INFORMATION OM EGENKONTROLLPROGRAM med HACCP 2009-09-25 EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING I livsmedelslagstiftningen anges de krav på hygieniska förhållanden som skall råda (grundförutsättningar ) och

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Riskhantering ga llande avsaltat vatten

Riskhantering ga llande avsaltat vatten Riskhantering ga llande avsaltat vatten Vilka hälsoeffekter finns det med att konsumera dricksvatten framställt genom omvänd osmos (avsaltat vatten) av havsvatten alternativt använda det vid matlagning?

Läs mer

Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen. för bibehållen dricksvattenkvalité

Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen. för bibehållen dricksvattenkvalité Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen för bibehållen dricksvattenkvalité Ny förbättrad råvattenrening Karlskogas dricksvatten produceras vid Gälleråsens vattenverk från vatten som pumpas ur ett grundvattenmagasin

Läs mer

FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM. Svenshögsvägen 6B 232 38 Arlöv. Tel: 040-43 53 20 E-post: info@secon.se. www.secon.

FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM. Svenshögsvägen 6B 232 38 Arlöv. Tel: 040-43 53 20 E-post: info@secon.se. www.secon. FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM Svenshögsvägen 6B 232 38 Arlöv Tel: 040-43 53 20 E-post: info@secon.se www.secon.se 2 SECONTITANIUM SECONTITANIUM Desinfektion av vatten med kemikalier har

Läs mer