Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken!
|
|
- Ann-Charlotte Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan J. Köhler Institutionen för vatten och miljö SLU Uppsala med inspel av Stefan Löfgren, Elin Lavonen, Per Ericson och Alexander Keucken, Johanna Ansker, Kristina Dahlberg, Phillip McCleaf och Kenneth Persson Effekter av ökande färg och DOC i ytvatten Direkta effekter ytvatten Ökad surhet Ökad näringshalt Ökad metallhalt Direkta effekter dricksvatten Nya processer för dricksvattenberedning krävs Ökad kemikalieanvändning Indirekta effekter ytvatten Mindre siktdjup Ändrad temperaturskiktning Förskjutning i växtplanktonsamhället Indirekta effekter dricksvatten Risk för dålig lukt och smak Risk för virus o svamp Risk för trihalometaner Ökad transport av oönskade syntetiska föreningar 1) HUMUS vad är humus, vad kommer det ifrån, hur mobiliseras och förändras humus? 2) TRENDER vilka trender ser vi idag och vad kan de beror på? 3) VATTENVERK vilka metoder används för kontrol och avskiljning av humus idag och kanske imorgon? 4) FORSKNING Utkick : pågående forskning om detta 1
2 Vad är humus, vad kommer det ifrån, hur mobiliseras och förändras humus? DOC (Löst organiskt kol) Stora, komplexa organiska föreningar Transportör för toxiska spårämnen surhet färg Processer i marken (sorption av humus, förändring av -biologi ) Humus Biopolymerer Nedbrytningsprodukter Sma organiska syror Thurman
3 Låg avrinning: Våtmarker viktig DOCkälla Vanligtvis torv Hög avrinning: Strandzoner viktig DOC-källa Torv eller morän Mobilisering av DOC i skogs och våtmark är olika Köhler et al JGR Biogeosciences Nederbörd mellan juni-december [mm] Torra och våta år Area = 3200 km 2 fuktiga år Area = 0.05 km 2 månad månad Köhler et al JGR Biogeosciences 3
4 Bäcknära zon marken Sjöar och vattendrag ytvatten Grund vatten SJ Köhler, Institutionen för vatten och miljö Kolomsättning i akvatiska ekosystem Kolomsättning i akvatiska ekosystem CO 2 terrestert Humus nedbrytning och nybildning Fällning av terrestert Humus Blandning av terrestert och nytt (authochthonous) humus 4
5 Förlust av DOC, löst järn och färg Specifik absorbans ändras SUVA = UV/DOC [l mg -1 m -1 ] Vattnets ålder Köhler et al. PloS One 2013 Ökande halter av DOC i stora delar av Sverige, Kanada, Storbrittanien Abs 420 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 Färg och DOC samvarierar inte alltid eftersom DOC källor och karaktören varierar! mätt både både DOC och färg! 0, År Torra år DOC kvantitet och karakter vattendrag Normalt år Fuktiga år Låg DOC Högre DOC 5
6 DOC kvantitet och karakter sjöar Torra år Normalt år Fuktiga år lägre DOC Mera intern C Låg SUVA högre DOC Mera Terrestert Högre SUVA Vilka trender ser vi idag och vad kan de beror på? Varför blir våra vatten bruna? Ökande färgvärden och DOC-halter i ytvatten i Europa och Nordamerika Föreslagna drivkrafter Ökad avrinning (Hongve et al 2004) Ökad temperatur (Freeman et al 2001) Klimatförändringar (Worrall et al 2003) Kvävedeposition (Pregitzer et al 2004) Ändrad markanvändning (Garnett et al 2000) CO 2 -nivåer (Freeman et al 2004) Ökad förnaproduktion (Roulet & Moore, 2006) Minskad surt nedfall (Clark et al 2010) Ändrad depositionskemi & syrakänslighet i avrinningsområdet (Monteith et al 2007) Ökat utflöde av järn (Kritzberg & Ekström, 2012) etc? Vattenfärg & DOC Tid? 6
7 35-års tidsserier, 28 vattendrag Stor samvariation mellan humus och Q SO 4 * Q förklarar upp till 88% och 78% av den årliga variationen i Abs_f respektive COD Mn. Temperatur och Cl hade låg förklaringsgrad. Q den viktigaste faktorn. Erlandsson et al ph och katjoner styr humuslöslighet förändringar av ph och Al i marken spelar in (återhämtning från försurningen) Evans et al 2012 Skyllberg and Magnusson 1995 Ökande järnhalter påverkar vattenfärgen! Kritzberg & Ekström, Biogeosciences
8 Trender Vädret (nederbörd och temperatur) har stor betydelse för variationen i vattenfärg och påverkar både DOC och Fe DOC-halterna har huvudsakligen minskat i markvatten i södra Sverige under perioden Den förväntade ökade DOC-lösligheten kopplat till ökat ph verkar motverkas av minskad jonstyrka och Al-halter i markvattnet. Resultaten strider mot hypotesen om ökade DOC-halter i ytvatten p.g.a. återhämtningen från försurning. Men resultaten representerar främst data från inströmnings-områden med låg hydraulisk konnektivite till ytvatten. Vi framför hypotesen att de processer som skapar ökad DOC-halter i avrinningen bör sökas efter i utströmningsområden och torvmarker med hög hydraulisk konnektivitet och korta omsättningstider. Trender i halter och karaktär av DOC mera terrestert kol (+) mera järn (+) större fluktuationer (?) () förändrade omsättningstider (?) förändring av växtlighet (?) Längre vegetationsperioder (?) Enkelt att prediktera Svårt att prediktera Vilka metoder används för kontrol och avskiljning av humus idag och kanske imorgon? 8
9 Minskad effekt för UV-desinfektion Minskad effekt för klorbaserad desinfektion Högre halter av desinfektionsbiprodukter (DBPs) Ökande halter av humus och klimatvariationer Bildning av trihalometaner ökar med ökande DOC (THMfp = Trihalogen formation potential) THMfp = a + b*toc kan bara ibland skattas med absorbans Toxicitet J<Br<Cl är dessa joner stabila? Kväveinnehålande DOC kan leda till biprodukter Minskad effekt för UV-desinfektion Mera fluktuation i råvattenkvaliten Minskad effekt för klorbaserad desinfektion Ökad behandling Högre halter av desinfektionsbiprodukter (DBPs) Högre driftskostnader. Ökande halter av humus och klimatvariationer 9
10 Högre DOC kräver mera kemikalier större variationer mera arbete Fällning kan avskilja terrestert DOC men kostnaderna ökar Andelen allochthont kol passerar ofta mera biotillgänglig Minskad effekt för UV-desinfektion Mera fluktuation i råvattenkvaliten Minskad effekt för klorbaserad desinfektion Ökad behandling Högre halter av desinfektionsbiprodukter (DBPs) Högre driftskostnader. Ökande halter av humus och klimatvariationer Mera problem med oönskad smak, lukt och färg NOM-buren transport av farliga organiska spårämnen Ökad risk för biologisk tillväxt i ledningsnätet DOC karaktär och mängd kan medföra problem Andel algproducerad DOC leder till större problem med lukt och smak Mera biotillgänglig l DOC i ledningsnätet DOC kan verkar som transportör för toxiska spårämen 10
11 Minskad effekt för UV-desinfektion Mera fluktuation i råvattenkvaliten Minskad effekt för klorbaserad desinfektion Ökad behandling Högre halter av desinfektionsbiprodukter (DBPs) Högre driftskostnader. Ökande halter av humus och klimatvariationer Mera problem med oönskad smak, lukt och färg NOM-buren transport av farliga organiska spårämnen Ökad risk för biologisk tillväxt i ledningsnätet Adsorption till aktiva kolfilter Adsorption till membranytor Minskad barriäreffekt Ökad bakspolning Minskat skydd mot föroreningar (t.ex. olja och diesel) Högre driftskostnader. DOC sorbera på aktivt kol Barriereffekten mot kemiska föreningar så som diesel eller andra oönskade ämnen fungerar inte längre Aktivt kol förvandlas till en biofilter vattenbehandling Etablerade metoder Nya metoder Flokkulering & Sandfilter Långsamsandfilter Konstgjord infiltration Lå dfilt NF Membrantekniker Floc+UF NF Jonbyte Ozonering/Fällning 11
12 vattenbehandling Etablerade metoder Flokkulering & Sandfilter Långsamsandfilter Konstgjord infiltration Preferentiellt borttagning av terrestert kol Preferentiellt borttagning av färg Delvis nedbrytning av BDOC i långsamsandfilter vattenbehandling Nya metoder Membrantekniker Floc+UF NF Jonbyte Ozonering/Fällning Membrantekniker Sand Filter MF UF NF RO ED Gradient Por storlek [ m] Tryck [bar] Tryck to Elektrisk Potential <0.005 < to 2 1 to 5 3 to 20 5 to 80 1 to 3 Flöde [l/m 2 /h] Användningsområden Clarification Suspended Matter, Protozoa Clarification Colloids Bacteria, Spores Clarification Large Organic Molecules, large Virus Water softening, colour, natural organic matter, micropollutant removal, Virus Desalination of seawater and brackish water Desalination of brackish water, ion removal (NO 2) 12
13 Membran porstorlek 100 Fe 80 ction [%] Rejec Colour 20 Ca Mn TOC Nominal membran porstorlek [ nm] Källa: Willy R. Thelin, SINTEF Erfarenheter från Norge: Nanofiltration Felaktig dimensionering Kontroll av membranintegritet, barrierverkan Membran fouling (förfiltration nödvändig) Chlorering Bypass Renings kemikalier Membraner Alkalisering Sand filter Råvatten (Valgfritt) (Optional For- Prefilter Reservoar Källa: Willy R. Thelin, SINTEF Circulationspump Drain Dricks vatten Utkick : pågående forskning om detta 13
14 Forskningsprojekt Källa: Svenskt Vatten publikationer U6-U9; Color of Water Formas Starka forskningsmiljöer, Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter Uppsala universitet, Linköping universitet, SLU, Stockholm vatten MODELLERING OCH PROGNOSER FJÄRRANALYS SJÖPROCESSER OCH KOLCYKELN RENING AV DRICKSVATTEN CoW (modellering och prognos) Ledesma et al
15 CoW (humuskaraktär) Lavonen et al. (in prep.) CoW (humuskaraktär) Lavonen et al. (in prep.) Genomembrane Lund universitet SLU Pentair Norrvatten, Vivab AB, Sydvatten, Linköping 15
16 SLU Agneta Oskarsson, Johan Lundqvist, Åsa Ohlsson Andersson SafeDrink Lutz Ahrens, Stephan Köhler, Karin Wiberg, Rikard Åslund Tröger Integrerad kemisk och toxikologisk Uppsala Univ metodik för detektion av Björn Hellman, Lena Norgren hälsofarliga kemiska ämnen i Mittuniveristetet dricksvatten Erika Wall Livsmedelesverket Heidi Pekar, Caroline Dirks, Anders Glynn Uppsala Vatten Philip McLeaf NIVA, Uppsala universitet, Oslo universitet, SLU Domaqua WP1 Drivariabler av DOC halter i ytvatten I nutida och framtida klimat WP2 DOM kvalitet, karakter, reaktivitet and behandlingsbarhet WP3 Anpassning av vattenverk till klimatförändringar Pågående arbeten Testa andra beredningstekniker (MIEX, NF) kostnader, tillämpning för nordiska vatten Online sensorer färgtrender räcker inte, mäta TOC, CODMn, DBP (Br,I) Klimatförändringar humus, us, temperatur, flöden, förändrade öä dade vegetationsperioder och typer. Utmaningar i ledningsnätet ny material, tillväxt, -biologiska risker co-transport av spårämnen (antropogen påverkan) bekämpningsmedel, perflourerade ämnen,pesticider Konstgjord infiltration, hur länge? Intresserad? stephan.kohler@slu.se 16
Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder
Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder Kenneth M Persson Forskningschef Tack till Stephan Köhler, Lars-Anders Hansson, Bjørnar Eikebrokk, Per Ericsson,
Läs merBrunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler
Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler med inspel av Dolly Kothawala b, Alexander Keucken a, Elin Lavonen b, Kristina Dahlberg c, Per Ericsson c, Johanna Ansker d, Phillip
Läs merColor of Water Formas Starka forskningsmiljöer, 2010-2014 Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter
Color of Water Formas Starka forskningsmiljöer, 2010-2014 Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter TOC varierar inte alltid med färg och ökar Ökande absorbans (A 420 _5cm; ljusbrun) och
Läs merSafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten
SafeDrink Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) SafeDrink Formasprojekt 4 år (2013-2016) Integrerad kemisk och
Läs merPer Ericsson Norrvatten
Per Ericsson Norrvatten Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM),
Läs merBRUNARE VATTEN. i Möckeln, Helge å och i världen. Emma Kritzberg. Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen
BRUNARE VATTEN i Möckeln, Helge å och i världen Emma Kritzberg Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen Brunt vatten en naturlig del av landskapet Myrmark Skogsbygd Brunt vatten en naturlig
Läs merModellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.
Läs merTest av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten
Test av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten Kristina Dahlberg / Processingenjör Norrvatten Medverkande: PWN Technologies: Gilbert Galjaard Erik Koreman,
Läs merPilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren
Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren Elin Lavonen 1, Ida Bodlund 2, Kristina Dahlberg 1 & Ulf Eriksson 2 1 Norrvatten, 2 Stockholm Vatten och Avfall Svenskt Vatten Forskning
Läs merHälsofarliga kemikalier i dricksvatten
Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten resultat från SafeDrink Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö, SLU Mälarens vattenvårdsförbund - Regionalt seminarium, Stockholm 31 maj 2016 Varför ska
Läs merSafeDrink - Bättre kontroll av hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten Prof. Karin Wiberg
SafeDrink - Bättre kontroll av hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten Prof. Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö, SLU Förbundsträff Mälarens vattenvårdsförbund Mälaren en sjö för miljoner
Läs merDricksvattenberedning med nya reningstekniker resultat från en pilotstudie
Dricksvattenberedning med nya reningstekniker resultat från en pilotstudie Nationella Dricksvattenkonferensen Västerås, 2018-10-23 Elin Lavonen 1, Ida Bodlund 2, Kristina Dahlberg 1, Ulf Eriksson 2, Anna
Läs merInledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion
Humusavskiljning med sandfilter Mattias Feldthusen Tel: +46 (0) 31 748 54 14 Mobile: +46 (0)70 420 21 56 mfeldthusen@nordicwater.com Nordic Water Products AB Sisjö Kullegata 6 421 32 Västra Frölunda Sverige
Läs merKommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Läs merLäckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.
Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar
Läs merFoU för säkert dricksvatten så detekteras kemiska hälsorisker Karin Wiberg
FoU för säkert dricksvatten så detekteras kemiska hälsorisker Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö, SLU SVU 25 år då, nu och framtid Stockholm, 2-3 dec. 2015 Varför ska vi oroa oss? >13 000
Läs merGenoMembran för avskiljning av NOM i svenska ytvatten. Kenneth M Persson och Alexander Keucken
GenoMembran för avskiljning av NOM i svenska ytvatten Kenneth M Persson och Alexander Keucken SVU-projekt: GenoMembran 4 universitet - Uppsala, Lund, Chalmers och SLU 5 vattentjänstbolag - 2 industridoktorander
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merUthållig drift av Uppsalaåsen vad händer med naturligt organiskt material (NOM)
Uthållig drift av Uppsalaåsen vad händer med naturligt organiskt material (NOM) Vallskog infiltrationsbassänger Philip McCleaf, Uppsala Vatten Forskning och innovation för säkert dricksvatten FoIDV 29
Läs merLöst organiskt kol i dricksvatten
Rapport Nr 2015-13 Löst organiskt kol i dricksvatten En syntes av erfarenheter av GenoMembranprojektet Stephan J. Köhler Elin Lavonen Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten
Läs merBruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län
Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska
Läs merMEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN
Svenskt Vatten Forskning och innovation 29:e november 2017 MEMBRAN DEN NYA UNIVERSALLÖSNINGEN FÖR SÄKER DRICKSVATTENPRODUKTION? MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN Dr Helfrid Schulte-herbrüggen
Läs merGranulerat aktivt kol (GAK) som kemiskt barriär
Granulerat aktivt kol (GAK) som kemiskt barriär Dolly Kothawala, Rikard Tröger, Oksana Golovko, Luana Anton de Brito, Claudia Cascone, Malin Ullberg, Lutz Ahrens. + Stephan J. Köhler Illustration: http://www.pacificwater.org
Läs merUTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten
UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten Lovö Vattenverk Johanna Ansker Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Totalt 490 m3/dygn
Läs merDricksvatten & dess sammansättning
Dricksvatten & dess sammansättning 2011-10-11 1 Vattnets kretslopp 2011-10-11 2 Tillgång Typ Andel % Oceaner 97 Glaciärer 2 Sötvatten 1 Sötvatten Glaciärer 69 Grundvatten 30 Sjöaroch vattendrag 2011-10-11
Läs merLångtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser
Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat
Läs merStefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB
Skellefteå framtida vattenförsörjning Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Föredragets huvuddelar Historik
Läs mer1 24 April 2017 Stilmas Group
1 2 Vad ska filtreras? Många undrar varför kranvatten ska filtreras, det är ju rent! - Det smakar gott,,,,, varför då - Vi har druckit detta i 50 år,,,,,vad har hänt på 50 år 3 Kvalitet Vart Vattnet kommer
Läs merSäkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com
Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua Vattenverk Klordioxid KMnO4 ProM inen t Intag Ozon Flockning Sedimentering Ultrafiltrering Intagssil Råvattenpumpar Natriumhypoklorit Klordioxid
Läs merSynergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk
Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,
Läs merErfarenheter från undersökningar av Uppsalas konstgjorda infiltration
Erfarenheter från undersökningar av Uppsalas konstgjorda infiltration Vallskog infiltrationsbassänger Philip McCleaf, Uppsala Vatten 23 oktober 2018 Nationella Dricksvattenkonferensen NOM och vattenförsörjning
Läs merFörslag till mastersarbeten
Modeller Data behand ling Experiment och processoptimering Genomförbarhets studier Förslag till mastersarbeten Åtta förslag till examensarbeten med Norrvatten 2019 1. Klimatförändringarnas betydelse för
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merBIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN
BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB CHRISTIAN HÄLSAR! VATTNET I NATUREN Alla sötvatten har någon gång varit ytvatten. Grundvattenbildningen
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merMälarens grumlighet och vattenfärg
Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75
Läs merNationell Dricksvattenkonferens
Nationell Dricksvattenkonferens Program 16 18 april 2013 Chalmers, Palmstedtssalen Sven Hultins gata 2, Göteborg Nationell Dricksvattenkonferens Innehåll Nationella dricksvattenkonferensen hålls i år för
Läs merPer Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK
Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK AGENDA VAS-Kommitténs rapporter 2006-2011 Utredningar 2011 Verksamhetsplan 2012 Ekonomi 2012 VAS-Kommitténs sammansättning 2012 VAS-rådets rapportserie ISSN 1653-8870
Läs merDnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Läs merKritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen
Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen Pär Aleljung Livsmedelsverket Funktionär Rådgivare Mikrobiolog VAKA Alla vill göra rätt men vad tycker man är rätt? Bra diskussionsutgångspunkt! Blanda
Läs merMats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-
Läs merAnläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten
Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om
Läs merDRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken
Skagersviks vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller Livsmedelsverkets krav. Om någon parameter inte uppfyller
Läs merVad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Läs merGrundvattenrening
Grundvattenrening 2010-09-14 1 2010-09-14 2 Järn Livsnödvändigt, kan fås från annan föda Max 0,1 mg/l i utgående dricksvatten Kan ge slambildning som kan orsaka bakterietillväxt och missfärgning av tvätt
Läs merDRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen
Lindholmens vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller
Läs merKrondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet
Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional
Läs merMåns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR
Ledarskap i komplexa projekt Artikel av Frida Nilsson (motivation.se) Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR 1 Vad behöver vi förhålla oss till? Finansiella
Läs merMarkförsurning utveckling och status
Markförsurning utveckling och status Johan Stendahl 1, Johan Iwald 1, Erik Karltun 1 & Stefan Löfgren 2 1 Institutionen för mark & miljö 2 Institutionen för vatten & miljö Skogsmarkens försurning Dåligt
Läs merEffekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)
Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merUV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk
UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk Kate Murphy, Masoumeh Heibati (DRICKS, Chalmers) Bertil Olsson (Vattenverket, Lilla Edet) Olof Bergstedt (DRICKS, Krettslopp och vatten) Bakgrund Heterotrofa
Läs merSafeDrink publications and activities up to Dec 2016
SafeDrink publications and activities up to Dec 2016 Peer-reviewed scientific papers 1. Lundqvist J, Hellman B., Oskarsson A. Fungicide prochloraz induces oxidative stress and DNA damage in vitro. Food
Läs merLäkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH
Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan
Läs merLuft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev
Läs merSafeDrink publications and activities up to July 2016
SafeDrink publications and activities up to July 2016 Peer-reviewed scientific papers 1. Lundqvist J, Hellman B., Oskarsson A. Fungicide prochloraz induces oxidative stress and DNA damage in vitro. Food
Läs merHur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU
Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket
Läs merErfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merKonsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Läs merAOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser
AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser Klas Hedman, Sweco Environment 1 H 2 HO 2 O/O 2 /O 3 /UV 3 H 2 O 2 /UV Fenton OH O 3 /UV Superkritisk vattenoxidation Fotokatalytisk oxidation H 2 O 2 /O 3 /UV 1987
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merSafeDrink publications and activities up to April 2017
SafeDrink publications and activities up to April 2017 Peer-reviewed scientific papers 1. Kothawala D, Köhler SJ, Östlund A. Wiberg K, Ahrens L. Influence of DOM concentration and composition on the removal
Läs merMiljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning
Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Läs merFörsurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige
Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect
Läs merRiskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder
Läs merNytt membrankoncept för humusrika ytvatten kapillär nanofiltration. Kristina Dahlberg / Processingenjör Norrvatten
Nytt membrankoncept för humusrika ytvatten kapillär nanofiltration Kristina Dahlberg / Processingenjör Norrvatten Acknowledgements Special thanks to: Alexander Keucken, Research Manager, VIVAB Kenneth
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merUltrafilter för att säkra den framtida kvaliteten på dricksvattnet i Varberg
Ultrafilter för att säkra den framtida kvaliteten på dricksvattnet i Varberg Alexander Keucken Forskning och innovation för säkert dricksvatten, Stockholm 29 november 2017 Från pilot till fullskalig UF
Läs merINBJUDAN OCH PROGRAM. Program. Nationella Dricksvattenkonferensen. Malmö 19 20 april 2016
INBJUDAN OCH PROGRAM Program Nationella Dricksvattenkonferensen Malmö 19 20 april 2016 Nationella Dricksvattenkonferensen 2016 Syfte och målgrupp Nationella dricksvattenkonferensen har hittills hållits
Läs merVid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån
Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög
Läs merintegrerade typområden
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att : Bestämma art och omfattning av växtodlingens inverkan
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merSatellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
Läs merEfterbehandling & Distribution
Efterbehandling & Distribution 1 Efterbehandling Efterbehandlingen av vattnet har till syfte att justera ett renat vatten till den kvalité så att det är säkert för ledningsnätet samt för konsumenten. Detta
Läs merDricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet
Dricksvattenkvalitet 2016 - Skåre, Hynboholm och Gravaområdet Nedan följer en sammanställning av vattenkvaliteten vid Hynboholms och Härtsöga vattenverk samt tillhörande distributionsområde, dvs Skåre,
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merVägar till ett hållbart torvbruk
Vägar till ett hållbart torvbruk - Strategier t r och behov av kunskap Torven ur ett vattenperspektiv Lars Lundin Myggbotjärn Fågelperspektiv Torvbråten En myrtjärn omgiven av torvmark Den lokala vattentillgången
Läs merLaboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Läs merIndikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%
Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn
Läs merSmittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merDricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron
Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet
Läs merKEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN
KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN Rening med hög verkningsgrad #NAM19 Sundsvall, 7 februari Fredrik Nyström fredrik.nystrom@ltu.se FÖRORENINGAR, PARTIKLAR OCH RENING Partiklar viktiga transportörer av föroreningar
Läs merPer Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Norrvatten Distributionsområde Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten AGENDA Vattenkedjan - sårbarhet Lagstiftning styrka / svagheter? Risk- sårbarhetsanalyser (WSP)
Läs merDiskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter
Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merTemperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merReduktion av organiskt material med MIEX. Sara Abrahamsson
EXAMENSARBETE KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN Reduktion av organiskt material med MIEX Sara Abrahamsson KTH Stockholm 2012 KTH KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN EXAMENSARBETE TITEL: Reduktion
Läs merSammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Läs merFörsurning. Johan Ahlström
Försurning Johan Ahlström Innehåll Vad menas med försurning? Varför har vi försurning? Försurningsteori och modeller Återhämtning och nuläge Vad menas med försurning? Naturlig försurning Surt vatten Antropogen
Läs merINBJUDAN OCH PROGRAM. Svenskt Vatten. inbjuder till. Nationella Dricksvattenkonferensen. Chalmers tekniska högskola, Göteborg april 2017
INBJUDAN OCH PROGRAM Svenskt Vatten inbjuder till Nationella Dricksvattenkonferensen Chalmers tekniska högskola, Göteborg 26 27 april 2017 Nationella Dricksvattenkonferensen 2017 Konferensen är ett forum
Läs merBerndt Björlenius 2013-09-23
Käppalaförbundet En introduktion Berndt Björlenius 2013-09-23 Historien om Käppalaförbundet Bildades 1957 pga. hög föroreningsgrad i regionens vattendrag 9 kommuner norr om Stockholm bildade förbundet
Läs merFöroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson
Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39
Läs merVad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA. Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte
Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte, Uppsala Vatten Vad är perflouroalkyl syror (PFAA) Stabila,
Läs mer