Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?"

Transkript

1 Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping

2 Grupper av humanpatogener Bakterier prokaryota, encelliga organismer, finns i alla miljöer Virus egentligen endast en partikel bestående av nukleinsyra (arvsmassa) och proteiner, kräver en värdcell för förökning Parasiter eukaryta organismer

3 Spridning av tarmpatogener genom vatten Människor och djur fekalier Jord Avloppsvatten Fast avfall Hav Floder och sjöar Grundvatten Bevattning Skaldjur Badvatten Dricksvatten Grödor Aerosol Humana infektioner

4 Faktorer som inaktiverar patogener i vatten Kemiska Joner (ph och salt) Oxidanter Denaturanter Desinfektionsmedel Organiskt material Fällning med polymer, järn mm Fysikaliska Temperatur Tryck Strålning Adsorption Filtrering Biologiska Immunologiska Molekylära Avsaknad av receptor Enzymer Metabola inhibitorer Konkurrens

5 Miljöövervakning av patogener Vad ska vi leta efter? Patogenerna själva Indikatorer Var ska vi leta? Aerosol Ytor Vattenmiljöer Hur studerar vi dem? Provtagningsteknik Odlingsmetodik Molekylära metoder

6 Hur ska vi studera patogenerna? Egenskaper hos metoder använda för att detektera patogener i miljön och i livsmedel 1 Robusthet, reproducerbarhet, enkelhet 2 Hög känslighet 3 Hög specificitet 4 Snabbhet

7 Hur ska vi studera patogenerna? Provtagning Provpreparering Icke-odlingsmetodik Odling/Cellkulturer Molekylärbiologi Elektronmikroskopi Immunologiska tester

8 PARAMIXOVIRUS MORBILLOVIRUS TOGAVIRUS RHINOVIRUS RESPIRATORY SINCITIAL HERPES VARICELLA-ZOSTER ORTOMIXOVIRUS CORONAVIRUS ADENOVIRUS FILOVIRUS RESPIRATORISK SEKRETION Ortomixovirus HBV HIV HBV HCV HIV CMV EBV HTLV HAEMORRAGIC FEVER VIRUS PARVOVIRUS ARBOVIRUS BLOOD CMV Poliovirus Rotavirus Adenovirus Coronavirus Astrovirus Calicivirus ENTEROVIRUS ADENOVIRUS REOVIRUS ROTAVIRUS HAV CALICIVIRUS HEV ASTROVIRUS CORONAVIRUS PAPOVAVIRUS FAECES Papovavirus HUMANA VIRUS Adenovirus Coronavirus Paramixovirus

9 Egenskaper hos virus i miljön som bör beaktas 1 Få partiklar krävs för infektion De kan orsaka asymptomatiska infektioner Immuniteten hos värden är ofta kortlivad De har ofta stor genetisk variabilitet 5De utsöndras i stort antal från infekterade 6 De har olika transmissionsvägar 7De är ofta mycket resistenta i miljön för olika behandlingar

10 Vilka virus är viktiga att detektera? Vattenburen smitta Sjukdom Mag-tarmsjukdomar Hepatit Andra sjukdomar Vanligt Norovirus Hepatit A Virus Tillfälligtvis Enteriska adenovirus (typ 40-41) Rotavirus (grupp A-C) Hepatit E Virus (genom vatten) Enterovirus Sapovirus Astrovirus Coronavirus

11 Vad ska vi studera? Patogena virus direkt According to WHO: Epidemiological relevance: disease prevalence, infectivity, environmental distribution, transmission with environmental matrices, ecc. Clinical relevance of the disease Limited host specificity Limited variability of serogroups/ genotypes Simple testing techniques High resistence to environmental stress and treatment PROPOSED: Enterovirus, HAV, rotavirus, adenovirus, norovirus, polyomavirus Indikatorer Bakteriella Virala Tot bakt. räkning Bakteriofager Colimetri Reovirus Enterokocker TTV Clostridier Adenovirus Adenovirus Reovirus TTV

12 Klinsk virologi Höga koncentrationer Humana virus Endast en eller ett fåtal virustyper Provsammansättningen vanligtvis konstant Miljövirologi Låga koncentrationer Humana och animala virus Ofta många oliak virustyper Extrem variabilitet i provsammansättningen

13 Jämförelse mellan olika tekniker för virusdetektion Test Sensitivitet Specificitet Tidsåtgång Cellkulturer 1 PFU/ml Låg till hög 1 3 veckor Elektronmikroscopi 10 6 partiklar/ml Låg 2 - x h ELISA virus/ml Hög 2-3 h Molekylära prober virus/ml Hög h PCR 1 virus/ml Hög 5 6 h

14 Hur förvärvar bakterier antibiotikaresistens? Mutationer genom selektion i närvaro av antibiotika har mutanterna en fördel Genom upptag av gen kodande för resistens Gradvis anpassning Vissa bakteriearter kan dock vara naturligt resistenta

15 Överföring av antibiotikaresistensgener Transformation upptag av fritt DNA Konjugation överföring av DNA genom cellcellkontakt Transduktion- överföring med bakteriofager (bakterievirus)

16 Forskningsmiljö Forskargruppen vid Medicinsk mikrobiologi, IKE/Linköpings universitet: Med dr Johan Nordgren, doktorand Stefan Börjesson, doktorand Björn Berglund, civ ing Erik Dalin, MSc Magalí Martí Samarbeten: Molekylär virologi, LiU: prof Lennart Svensson och hans grupp Analytisk kemi, UmU: fo ass Jerker Fick m fl Infektionsmedicin, UU: prof Björn Olsen

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener

Läs mer

dricksvattenberedningen

dricksvattenberedningen Norovirus och andra magtarmsjukevirus i dricksvattenberedningen kan det innebära en risk idag eller imorgon? Fredrik Nyström, Erik Dalin & Per-Eric Lindgren Institutionen för klinisk och experimentell

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Virussjukdomar symptom och diagnostik

Virussjukdomar symptom och diagnostik Virussjukdomar symptom och diagnostik Anna Karlsson anna.karlsson@ki.se Mål med föreläsningen: Ge kännedom om vanliga virussjukdomar som vi analyserar på ett mikrobiologiskt laboratorium. Föreläsningen

Läs mer

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience Mikrobiologins tekniksprång Den högteknologiska mikrobiologin erbjuder idag nya verktyg för att förebygga smittspridning och öka produktsäkerhet.

Läs mer

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande

Läs mer

Provtagningsanvisningar Norovirus (Calicivirus) Avgränsning/Bakgrund. Provtagning. Ange på remissen

Provtagningsanvisningar Norovirus (Calicivirus) Avgränsning/Bakgrund. Provtagning. Ange på remissen Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Calicivirus är en vanlig orsak till infektiös gastroenterit både hos barn och vuxna, särskilt under vintersäsongen. Calicivirus indelas i norovirus och sapovirus vilka

Läs mer

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att

Läs mer

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Calicivirus och andra virus Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Tarmen kan liknas vid ett kärl som lämpar sig mycket väl för virusodling Ryhovs sjukhus drabbat av vinterkräksjukan

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi

Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi Hepatit A virus (HAV) Hepatit A virus IgMak Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B virus (HBV) Hepatit B virus s-ag Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B virus c-ak Serum/plasma CMIA ARCHITECT Hepatit B

Läs mer

Se ovan ->definition av virus->konsekvens av detta. hydrofoba och elektrostatiska krafter

Se ovan ->definition av virus->konsekvens av detta. hydrofoba och elektrostatiska krafter Allmän virologi -definition av virus -klassificering av virus -Generell virus uppbyggnad -Nukleokapsidens olika former -Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -) -DNA virus egenskaper -RNA virus egenskaper

Läs mer

Norvid norovirus i svenska råvattentäkter

Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Fredrik Nyström, Elisabet Athley, Per Ericsson, Peder Häggström, Britt-Marie Pott, Johanna Ansker, och Per-Eric Lindgren Nationell Dricksvattenkonferens, 17 april

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen

Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen Fredrik Nyström, Olaf Dienus, Emma Berglind, Ekaterina Sokolova, Thomas Pettersson, Per-Eric Lindgren Institutionen för klinisk och experimentell medicin

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet undersökning Rubellavirus Anti-Rubella IgG. Blod Antikropps-bestämning (IgG)

System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet undersökning Rubellavirus Anti-Rubella IgG. Blod Antikropps-bestämning (IgG) Allmän virus serologi Rubellavirus Anti-Rubella Cytomegalovirus Anti-CMV Cytomegalovirus Anti-CMV Anti-EBV Anti-EBV Anti-EBV Anti-EBV EBNA TBE Fotometer TBE Fotometer Anti-HSV Fotometer Anti-HSV 1 Fotometer

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan

Läs mer

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Clinical and Experimental Medicine Vinterkräksjukan

Läs mer

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Läs mer

AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork

AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork 1(8) Medicinsk diagnostik Halland Provtyp Önskad undersökning Provkod Provtagningsmaterial Upplysningar Abcess Odling av bakterier Odling Plaströr gul kork, Odling av bakterier och svamp OdlSv Plaströr

Läs mer

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover Urin-, avförings- och sekretprover SJSE12 OMVÅRDNADENS TEKNIK OCH METOD ANNELIE AUGUSTINSSON 2015-09-28 Urinprover Kvantitativ provtagning = urin samlas under ett dygn (07:00 07:00) och mäts därefter.

Läs mer

Är det möjligt att bota HIV?

Är det möjligt att bota HIV? Är det möjligt att bota HIV? Varför livslång infektion? Varför behövs bot? Är bot möjlig? Vilka metoder provas? Jan Albert Professor i Smittskydd, speciellt virologi, MTC, KI Överläkare, Mikrobiologen,

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur

Läs mer

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013 Övervakning av norovirus i Göta älv (VISK) Thomas Pettersson, Ekaterina Sokolova, Fredrik Nyström, Emma Berglind, Olaf Dienus, Andreas Matussek, and Per-Eric Lindgren Inst. för Bygg- och miljöteknik, Chalmers

Läs mer

TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007

TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007 los&itutionen ror medicinsk biokemi och mikrobiologi Farmaceutisk Mikrobiologi Kodnummer:....... TENTAMEN Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod:

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå. Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016

Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå. Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016 Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016 Ökande behov av diagnostik vid luftvägsinfektion behandlingsmöjligheter ökande antibiotikaresistens allt fler immunsupprimerade

Läs mer

Sören Andersson. Professor, prefekt, överläkare. Institutionen för medicinska vetenskaper Örebro universitet & Laboratoriemedicin, Region Örebro län

Sören Andersson. Professor, prefekt, överläkare. Institutionen för medicinska vetenskaper Örebro universitet & Laboratoriemedicin, Region Örebro län Konfirmation av HIV och HTLV Sören Andersson Professor, prefekt, överläkare Institutionen för medicinska vetenskaper Örebro universitet & Laboratoriemedicin, Region Örebro län Diagnostiska principer HIV

Läs mer

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos - Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Jakob Ottoson, Statens veterinärmedicinska anstalt Oslo 19 mars 2013 Hemsida

Läs mer

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Hepatit A-E, update Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Akut hepatit Symtom: Ikterus, mörk urin, ljus avföring Kan bero på vilken sjukdom

Läs mer

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400

Läs mer

Seminarie: orala (virus) infektioner

Seminarie: orala (virus) infektioner Seminarie: orala (virus) infektioner! Diagnostik! Behandling Peter Lundholm, övertandläkare Sektionschef Käkkirurgi peter.lundholm@akademiska.se Virusinfektioner i munhålan!destruerande virus!producerande

Läs mer

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013. vattenprover? Fredrik Nyström

VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013. vattenprover? Fredrik Nyström VISK Hur går vi tillväga för att analysera virus från vattenprover? Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013 Fredrik Nyström Agenda Problematiken kring virusanalyser i råvatten Analysmetodik för virus i: Råvatten

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2012-08-14 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 63,5 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten) Datum 2016-04-05 Meddelande 5/201 2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-04-20 (om inget annat datum anges i texten) Klinisk kemi S- Reumatoid faktor Vi övergår till nytt

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Prislista 2014 Klinisk mikrobiologi för invånarna i Blekinge och Kronoberg 140101

Prislista 2014 Klinisk mikrobiologi för invånarna i Blekinge och Kronoberg 140101 Prislista 2014 Klinisk mikrobiologi för invånarna i Blekinge och Kronoberg 140101 Priset baserat på kostnader för material och arbetstid, men inkluderar också overheadkostnader. Det betyder att priset

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Unilabs AB, Laboratoriemedicin, molekylärbiologi

Ackrediteringens omfattning Unilabs AB, Laboratoriemedicin, molekylärbiologi MRSA screen Nuc-gen MRSA konfirmation Nuc / MecA/ MecC/PVL-gen MRSA konfirmation Nuc/MecA ALLMÄNNA PROVER såsom: Sår, näsa, svalg vestibulum, perineum, KAD-urin mm ALLMÄNNA PROVER såsom: Sår, näsa, svalg,

Läs mer

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistenskonsekvensen känner vi till Antibiotika är inte längre effektivt! Vad är det som har hänt? Bakterierna har förändrats så att de inte längre

Läs mer

Generell detektion av patogen med metagenomik

Generell detektion av patogen med metagenomik Generell detektion av patogen med metagenomik Maria Lind Karlberg Björn Hallström Avdelningen för mikrobiologi Enheten för laboratorieutveckling Hur identifieras en patogen hos en patient med infektion?

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre

Läs mer

Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vanligaste sexuellt överförda infektionerna (STI) Klamydia Herpes Kondylom

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet 18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet Christina.fjaeraa@kau.se 054-7001687 Immunologi Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi.

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Mikrobiologi, immunologi och virologi

Mikrobiologi, immunologi och virologi Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.odont.umu.se Dnr 513-1399-11 Datum 2013-01-07 Sid 1 (5) Mikrobiologi, immunologi och virologi Microbiology,

Läs mer

Genital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden

Genital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden Genital Herpes HSV 1 & 2 Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden Herpes prevalens och incidens Genital herpes är den vanligaste STI» Data från USA

Läs mer

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla! DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),

Läs mer

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen

Läs mer

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel

Läs mer

Virusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Virusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Virusinfektioner Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Disposition Allmänt om virus Herpesvirusgruppen Behandlingsindikationer Aktuella läkemedel Allmänt Virus är mycket små och vanliga Alla virus

Läs mer

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD Lorraine Eriksson, Kerstin Malm, Maria A Demontis*, Paula Mölling, Martin Sundqvist, Graham

Läs mer

Innehåll i mikrobiologens beställarkatalog 2012-02-14 Cambio Cosmic (observera att grupp 13 saknas!).

Innehåll i mikrobiologens beställarkatalog 2012-02-14 Cambio Cosmic (observera att grupp 13 saknas!). Innehåll i mikrobiologens beställarkatalog 2012-02-14 Cambio Cosmic (observera att grupp 13 saknas!). (Nytt markerat med grönt). Grupp 1: Urinodlingar Urin kastad Urin KAD Urin påse Urin pyelostomi Urin

Läs mer

Antivirala läkemedel. Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi anna.martner@microbio.gu.se. Antiviral läkemedel. Vilka virus?

Antivirala läkemedel. Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi anna.martner@microbio.gu.se. Antiviral läkemedel. Vilka virus? Antivirala läkemedel Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi anna.martner@microbio.gu.se Antiviral läkemedel Må l: hämma virusreplikationen Syfte: mildra symptom, förkorta sjukdomstid,

Läs mer

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016 Blod och blodsmitta Ingrid Isaksson Hösten 2016 Blodsmitta - smittväg Blod blod Via sexuell kontakt Mor-barn Inkubationstid Hepatit B Hepatit C Hiv 2-6 månader 2 veckor 3 (6) månader Infektionstillfället

Läs mer

Invigning av en ny Infektionsklinik i Malmö 2010!

Invigning av en ny Infektionsklinik i Malmö 2010! Invigning av en ny Infektionsklinik i Malmö 2010! 1 2 3 4 Ny infektionsklinik - metoder Att bli involverade som infektionsspecialister Vad hade vi tidigare? Architecture design precedents. Positivt och

Läs mer

Komponent/Undersökning System/Provtyp Metod/Mätprincip Utrustning Enhet

Komponent/Undersökning System/Provtyp Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Sekret Allmän odling Np-sekret Allmän odling Sputum Allmän odling Urin Allmän odling CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik odling Blododling Blod Aerob+anaerob BacT/Alert odling i flytande medium

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning System Metod / Mätprincip Utrustning Enhet Lab/ort MRSA screen Nuc-gen MRSA konfirmation Nuc / MecA/ MecC/PVL-gen Chlamydia trachomatis Neisseria gonorrhoeae screen ALLMÄNNA PROVER såsom: Sår, näsa, svalg

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Vecka 9-14 (kursveckorna 7-12)

Vecka 9-14 (kursveckorna 7-12) Vecka 9-14 (kursveckorna 7-12) Block: INFEKTIONSSJUKDOMAR Block: MIKROBIOL. INTEGRERING VI Datum Tid Ämne Lokal Grupp Ansvarig Må 28/208.30-08.45 Introduktion mikrobiologisk integrering* Boströmsalen,

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR PLASMA FOTOKEMISK BEHANDLING AV PLASMA MED AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS

INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR PLASMA FOTOKEMISK BEHANDLING AV PLASMA MED AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR PLASMA FOTOKEMISK BEHANDLING AV PLASMA MED AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS INTERCEPT Blood System för plasma är en medicinsk klass III-produkt som är avsedd för beredning

Läs mer

ORDLISTA HEPATIT C (HCV)

ORDLISTA HEPATIT C (HCV) ORDLISTA HEPATIT C (HCV) Blodsmitta (blodburen sjukdom) Hepatit C är en blodburen sjukdom, det vill säga en sjukdom som överförs via blodsmitta. Vid andra virala sjukdomar, så som hepatit B eller HIV,

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017 Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Nedläggning

Läs mer

Priserna är exklusiva moms och avser deltagande i 12 månader om inget annat anges.

Priserna är exklusiva moms och avser deltagande i 12 månader om inget annat anges. 123, 124 Adeno-, calici- och rotavirus i feces (5004) 7 200 123 Adeno- och rotavirus i feces 3 885 118 Akutgruppering och BAS-test 1 715 8 Albumin i urin, låg nivå 3 225 19 Alkoholer 2 230 292 Alkoholmarkörer

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Clostridium difficile i sjukvården

Clostridium difficile i sjukvården Clostridium difficile i sjukvården Clostridium botulinum Toxinet orsakar boutulism - muskel- och andningsförlamande tillstånd. Bla vid dåligt konserverad mat. Botox! Clostridium perfringens vanlig, förekommer

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING OM6540 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi, 15hp Röntgensjuksköterskeprogrammet, Vt 2011 Kursansvariga: Delkurs 1: Britt Borg Delkurs

Läs mer

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare

FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare HARPEST FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare County, California, Unites States. FIGURE 2.

Läs mer

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige Professor Anders Sönnerborg 2 MSB:s kontaktpersoner: Sara Brunnberg 010-240 4087 Publikationsnummer: MSB1000 - april 2016 3 Förord Humant immunbrist

Läs mer

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom sugfötter klibbar fast i miljön Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 Bildar biofilm..., blir

Läs mer

Bakteriologiska undersökningar

Bakteriologiska undersökningar Bakteriologiska undersökningar Sår Allmänodling Biopsi, Vävnadsbit Allmänodling Urin Allmänodling cfu/l Nasofarynxsekret, Sputum, Bronksekret, Ögonsekret, Öronsekret Allmänodling Blod Allmänodling BACTEC

Läs mer

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13 Datum 2013-01-28 Meddelande 1/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13 U-Proteinprofil är, liksom den hittills använda

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM)

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM) Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM) 1. Introduktion har stor betydelse för hälsa och sjukdom vissa används vid tillverkning

Läs mer