Klimatförändrändringars inverkan på smittspridning
|
|
- Maja Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatförändrändringars inverkan på smittspridning Linköping, 2 februari 2011 Mattias Waldeck Smittskydd Skåne
2 Referenser Hälsoeffekter av en klimatförändring i Sverige Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 Bilaga B 34 E Lindgren, Stockholms universitet A Ahlbin, Statens veterinärmedicinska anstalt Y Andersson, Smittskyddsinstitutet Dricksvattenförsörjningen i ett förändrat klimat Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen Svenskt vatten, oktober 2007 Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt J Rocklöv, A-K Hurtig, B Forsberg. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, 2008:1, Climatools Climate change and adaption strategies for human health B Menne, KL Ebi (eds.) Stinkopff Verlag. Darmstadt
3
4 Hur kan smittspridning påverkas vid varmare klimat? Badvatten vibrio blågröna alger/cyanobakterier tarmsmitta Dricksvatten tarmsmitta Livsmedel matförgiftningar tarmsmitta Fästingar Borrelia TBE Myggor Visceral leishmaniasis West-Nile feber Chikungunya Malaria?
5 Badvatten - Varmare badvatten - Längre badsäsong - Fler som badar oftare
6 Ökad tillväxt av vibrio-bakterier Badsårsfeber, allvarlig sårinfektion med blodförgiftning
7 Badsårsfeber Vibrio-bakterier Finns normalt i Östersjön Tillväxer vid vattentemp > 20 C Sommaren 2006, 8 sjuka, 3 dödsfall Badsårsfeber bedöms ha mycket starkt samband med klimatförändring med allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimatoch sårbarhets- utredningen, SOU 2007:60)
8 Skyfall över strandnära betesmarker Kontaminering av badvatten med EHEC, Campylobakter, Cryptosporidier etc från boskapsdjur
9 Ökad algblomning av blågröna alger med toxinbildning feber, kräkningar, diarré, magsmärtor, illamående, allmän svaghet, leverinflammation, neurologiska symtom
10 Dricksvatten Allmän vattenförsörjning Tillrinningsområde, vattentäkt, vattenverk, distributionssystem Ytvattentäkt Grundvattentäkt Enskild vattenförsörjning Grävda brunnar Bergborrade brunnar
11 Hot mot dricksvattnet Skyfall, stormar, översvämningar, jordskred Ökade vattenflöden Översvämning i tillrinningsområde för vattentäkt Kortare infiltrationstid i grundvattentäkter Bräddning av avloppsvatten Skador med inträngning av orent vatten Tryckfall i dricksvattenledning vid strömavbrott Ökad humushalt - ökat behov av klortillförsel
12 Dricksvatten Ca 2 vattenburna utbrott per år i Sverige Lilla Edet hösten 2008: calicivirus, över 2000 insjuknade på några dagar Östersund hösten 2010: cryptosporidier, > sjuka enl webbbenkät Störst risk för mikrobiologisk kontamination vid enskilda brunnar Bara var 5:e enskild vattentäkt helt utan anmärkning ( SoS tillsyn 2007)
13 Dricksvatten Calici, Cryptosporidier och Giardia överlever länge i vatten är tåliga mot klorering har låga infektionsdoser Många vattenutbrott föregås av häftiga regn Av 548 vattenrelaterade utbrott i USA mellan föregicks 50% av kraftiga skyfall (Curriero et al. Am J Publ Health, 2001) Ex Milwaukee, USA 1993, sjuka, 4400 sjukhusvårdades,100 dödsfall (Cryptosporidios)
14
15 Livsmedel Förlängd rötmånad??
16 Livsmedel Toxinbildning av bakterier i maten Värmestabila toxiner Kort inkubationstid Kontaminering och ev tillväxt av tarmbakterier Salmonella Campylobacter EHEC Shigella Kontaminering av virus/protozoer Calici Cryptosporidier
17 personer matförgiftas varje år i Sverige enl Livsmedelsverket Antalet matförgiftningar har ej gått ned trots goda kunskaper om livsmedelshygien
18 Livsmedel Antalet matförgiftningar relaterat till temperaturen 2-5 vv före insjuknandet i England och Wales (Bentham och Langford, Int J Biometeorology, 2001) Samband mellan antalet insjuknade i salmonella och temperaturen en vecka före insjuknandet i många europeiska länder (Kovats et al, Epidemiol Infect, 2004)
19
20
21 Livsmedel Snabbare tillväxt av bakterier vid varmare klimat Svårare att hålla kylkedjan Ändrade konsumtionsvanor Mer tillagning utomhus och intag av mat närmare naturen
22 Skölj frukt, bär och grönsaker noga innan förtäring! Kall mat skall hållas kall och varm mat hållas varm.
23 Fästingar Fästingöverförda sjukdomar bedöms ha stark klimatkoppling
24 Fästingar Ökad nordlig utbredning av fästingar från början av 1980-talet till mitten på 1990-talet kunde relateras till mildare vintrar I redan kända fästingområden ökade mängden fästingar under samma period E Lindgren et al. Environ Health Perspect 108: (2000)
25 Rapporterad fästingförekomst i centrala och norra Sverige under början av 1980-talet respektive mitten av 1990-talet. Lindgren E et al. Environ Health Perspect 108: (2000)
26 Fästingöverförda sjukdomar Borrelia Kan behandlas med antibiotika TBE Vaccin finns Erlichia Kan behandlas med antibiotika Babesios Kan behandlas med antibiotika
27 Faktorer som påverkar fästingförekomst och risk för Vegetation Temperatur smitta Fuktighetsgrad vid marken Reservoardjur utgör en reservoar för smittämnet Värddjur viktig näringskälla för de adulta fästingarna Ökad förekomst i områden med t ex rådjur Mänsklig aktivitet
28 Tick Borne Encephalitis (TBE) Ökad TBE incidens i Sverige har kunnat relateras till 2 milda föregående vintrar Förlängd höst med temp 5-8 C Temp 5-8 C tidigt på året (förenligt med fästingaktivitet) Lindgren E, Gustafsson R. The Lancet vol 358 issue 9275 July 2001
29 TBE Risk för ökad TBE förekomst och smitta är multifaktoriell Klimat; temperatur, luftfuktighet Värddjursförekomst Förutsättning för co-feeding mellan larv och nymf Mänsklig aktivitet Bedöms ha starkt samband med klimatförändring med allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhets- utredningen, SOU 2007:60) Förebyggande åtgärder möjliga Adekvat klädsel Daglig inspektion av huden Vaccination till personer i riskområden
30 Borrelia Ca fall per år i Sverige Bedöms ha mycket starkt samband med klimatförändring med mycket allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60) Förebyggande åtgärder möjliga Adekvat klädsel Daglig inspektion av huden Inspektion av bettställe för att upptäcka erytema migrans Antibiotikabehandling vid tecken till sjukdom
31 Myggöverförda sjukdomar
32 Leishmaniasis Vektor: Sandmygga, Phlebotomus 12 miljoner människor smittade Orsakade dödsfall i världen 2001 Visceral leishmaniasis (VL) allvarligast 90 % av VL drabbar Bangladesh, Indien, Nepal, Sudan och Brasilien Zoonos, runt medelhavet är hundar, rävar och gnagare reservoardjur
33 VL förekomst begränsas av vektorns utbredning Sandmyggan har rapporterats från Paris och Gehrweiler i Tyskland Fall av VL har rapporterats från norra Italien, norra Kroatien, Schweiz och södra Tyskland Utbredning av VL (blått) och dess vektor (lila) Från: Climate Change and Adaptation Strategies for Human Health. Steinkopff Verlag Darmstadt
34 Visceral leishmaniasis Bedöms ha starkt samband med klimatförändring med mycket allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige Sandmyggan skulle möjligen kunna spridas till södra Sverige under detta sekel Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 Viktigt att infekterade hundar ej importeras!
35 West Nile-fever Fåglar är reservoar och kan sprida sjukdomen till nya områden Viruset sprids mellan fåglar med stickmyggan Culex pipiens som vektor Andra myggarter kan sprida viruset vidare till människa Kan orsaka hjärninflammation
36 West Nile-fever Utbrott i New York 1999, tre år senare >4000 fall från 39 stater Finns sedan tidigare i central- och sydeuropa Epidemiska utbrott anses kopplade till en kombianation av klimatfaktorer Milda vintrar (fler fåglar) Torra, varma somrar (koncentration av fåglar vid vattenpölar) Följt av nederbörd (kläckning av myggor)
37 West Nile-fever Potentiella vektorer och reservoardjur finns redan i Sverige Kommande klimatförändringar i södra Sverige kan öka risken för sjukdomsutbrott Norra Grekland sensommaren 2010: drygt 200 insjuknade i West Nile fever och drygt 20 avled. Ökad förekomst av West Nile i Europa kan öka risken för spridning till Sverige Bedöms ha medelstarkt samband med klimatförändring med mycket allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhets- utredningen, SOU 2007:60)
38 Chikungunya Virus som ger feber och ledvärk Vektorer är Aedes-myggor Stort utbrott på Reunion, Indiska Oceanen. 1/3 smittades. Italiensk turist i Indien smittades och förde med viruset till Ravenna, norra Italien - spridning med 292 insjuknade.
39 Malaria, då?
40 Malaria Tidigare endemiskt över hela Europa Försvann spontant från Sverige i början av 1900-talet Eradikeringsinsatser med vektorkontroll-program i Sydeuropa i mitten av 1900-talet Europa förklarat malariafritt 1975.
41 Varför försvann malaria från Förändrad djurhållning Sverige? Bättre bostäder - ogynsammare miljö för anopheles myggor Minskad förekomst av anophelesmyggor i tättbefolkade områden till följd av utdikning av våtmarker Bättre socioekonomisk standard och hälsovård Lägre sommartemperaturer under T Jaensen. Läkartidn. Vol 80: (1983)
42 Kan malaria återetableras i Sverige? Vektorer finns, 5 anophelesarter, A messeae biter företrädesvis boskapsdjur Varmare och fuktigare klimat kan ge ökad vektor förekomst Varmare och längre sommar möjliggör snabbare utveckling av parasiten i myggan Människan enda värden för malariaparasiten Effektiv behandling av insjuknade människor förhindrar vidare smittspridning Bedöms ha medelstarkt samband med klimatförändring men med mycket begränsade konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60)
Klimatförändring och hälsa Arne Runehagen. Vaccinationsplan, 2009-09-16 /1
Klimatförändring och hälsa Arne Runehagen Vaccinationsplan, 2009-09-16 /1 Klimatförändringar-hur påverkas vi? 1) Värmens direkta effekter 2) Påverkan på livsmedelshygien 3) Vattenkvalitet Dricksvatten
Läs merKlimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor?
Ann Albihn, Klimatanpassning Sverige 2011, Stockholm 110921 Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor? Ann Albihn, Kompetenscentrum för Klimatförändring och Djurhälsa Statens
Läs merKLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna
KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar
Läs merHälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur
Läs merKlimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?
Ann Albihn, Klimatförändring Jönköpings län 120417 Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor? Ann Albihn, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala, www.sva.se Klimatets påverkan
Läs merObjudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Läs merSmittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Läs merVad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Läs merHälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat
Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten
Läs merPandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se
Pandemi hur kan vi förbereda oss? Influensans offer Spanska sjukan 1918 (2% av infekterade) Asiaten 1956 Hongkong 1968 Den årliga influensan 50 M 2-4 M 1 M 0,5 M Influensa/Pandemi Influensa typ A, B och
Läs merHygienombudsträff HT- 2012
Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.
Läs merVattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande
Läs merNaturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med
Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån Jordens globala medeltemperatur ökar i en
Läs mer2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun
Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs
Läs merHUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?
HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT? Ann Albihn Statens Veterinärmedicinska Anstalt Klimatförändringen påverkar djuren. Direkt påverkan Extremväder Värmeböljor, torka,
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merKlimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting
Klimat och hälsa en översikt Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Förändrad Klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser.
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merKlimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser Roland Lindqvist Seminarium Länsstyrelsen Stockholm, 4 maj 2011 Översikt av presentationen Introduktion Livsmedel och hälsokonsekvenser
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merNaturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte
Läs merSmittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merTarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs merSmittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning Mag- och tarminfektioner Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Mag- och tarminfektioner Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter EHEC Giardia Hepatit A Hepatit E Kolera Paratyfoidfeber Salmonella
Läs merHur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar
Läs merKonsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Läs merOm infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Läs merSmittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Läs merSmittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat Smittskyddsinstitutets arbete med smittsamma sjukdomar och klimatpåverkan
Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat Smittskyddsinstitutets arbete med smittsamma sjukdomar och klimatpåverkan Länsstyrelsens temaseminarium Klimatförändringarnas konsekvenser för hälsan 4 maj 2011
Läs merTarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs mer2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?
Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Allmänläkardagarna, Billingehus 2013 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se, www.vgregion.se/strama Reserelaterade
Läs merGlobala hälsoeffekter av en klimatförändring
Elisabet Lindgren Globala hälsoeffekter av en klimatförändring Under den intensiva värmeböljan som drabbade Europa i augusti 2003 avled cirka 30 000 människor som en direkt följd av vädret. De flesta dödsfallen
Läs merSmittspårningsutbildning 2016
Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan
Läs merSmittskydd Östergötland
Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion
Läs merLivsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Läs merFästingen har fyra utvecklingsstadier; ägg, larv, nymf och vuxen. Larver, nymfer och vuxna honor kan suga blod.
VAD ÄR EN FÄSTING? Fästingar är spindeldjur som lever av att suga blod från däggdjur, fåglar och kräldjur. I hela världen känner man till 900 olika arter av fästingar. I Norden är Ixodes ricinus den vanligaste
Läs merSmitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Läs merMalarians återkomst, utbrott av denguefeber
Malarians återkomst, utbrott av denguefeber Möjliga hälsoeffekter av klimatförändring i Europa, enligt WHO Under de senaste decennierna har ett nytt perspektiv på förhållandet mellan orsak och sjukdomsuppkomst
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Läs merVattenburna utbrott 1980-aug 2010
Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984
Läs merPer Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC
Läs merKlimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan - en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder
Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan - en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder Titel: Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan Utgiven av. Klimatsamverkan Skåne,
Läs merförskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011
Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi
Läs merSmittspridning och klimat
Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har
Läs merHälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM
Hälsoeffekter av ett förändrat klimat My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM Hur kommer klimatet förändras? Figurer: SMHI 2011 Årsmedeltemperatur Årsmedelnederbörd My Svensdotter 11/27/12 2 Vad
Läs merVad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merBakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
Läs merGUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella
GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit
Läs merHygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!
Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids
Läs merBeredskap mot utbrott av infektionssjukdomar som sprids mellan människor och djur
Beredskap mot utbrott av infektionssjukdomar som sprids mellan människor och djur Magnus Evander Division of Virology, Department of Clinical Microbiology, Umeå University, Umeå, Sweden Samarbetspartners:
Läs merCryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten
Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium Cryptosporidium Cryptosporidium och Giardia
Läs merVad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merSMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
Läs merMun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck
Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka
Läs merRapporterade misstänkta matförgiftningar 2012
Rapporterade misstänkta matförgiftningar 212 Sammanställda av Christoffer Sjölund, Mats Lindblad och Mats Eberhardsson (Livsmedelsverket) och Sofie Ivarsson och Margareta Löfdahl (Smittskyddsinstitutet)
Läs merSmittspårningskurs 2015
Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Läs merMats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Läs merTarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander
Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Läs merVi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?
Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merVad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun
Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt
Läs merVISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.
Läs merKlimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan - en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder
Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan - en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder Titel: Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan Utgiven av. Klimatsamverkan Skåne,
Läs merStreptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Läs merSäkra steg för en säker mathantering
Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs merZikavirusepidemin. Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947
Zikavirusepidemin Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947 Sprids med aedesmyggor, ffa Aedes aegypti som sprider gula febern
Läs merÖkad kunskap om importerad malaria nödvändig. Sammandrag. Inledning och bakgrund
Ökad kunskap om importerad malaria nödvändig Elin Carlsson Exekutiv sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för Biologisk Grundutbildning, Uppsala Universitet Sammandrag
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00008-2016 2016-03-29 M 2016 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merVirala tropiska infektioner. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin
Virala tropiska infektioner Vaccinationer och resemedicin Umeå 12-16 november 2018 Martin Angelin Chikungunyavirus Zoonos, alphavirus 1953 Tanzania A. Aegyptii, a. Albopictus Apor Det som är böjt Afrika,
Läs merParasiter hos gris Utomhusproduktion. Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala
Parasiter hos gris Utomhusproduktion Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala Att tänka på Initial status på djuren Betesrotation Bekämpningsstrategi
Läs merUtbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016
Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2016-09-22 1 (5) Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016 Rapporter om många insjuknade Söndagen
Läs merPM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan
Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00018-2014 2014-06-26 M 2014 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merHur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander
Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund
Läs merHYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3
HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3 VÄLKOMNA! Dagens program Film basala hygienrutiner Vårdhygieniska riskfaktorer Magsjuka vad är det? Åtgärder vid magsjuka Womiting Larry 1 Visa gärna denna film för era
Läs merSammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104
Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat
Läs merÄndrat klimat får konsekvenser för hälsoläget i Sverige Värmeböljor och smittspridning oroar mest
rapport läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Ändrat klimat får konsekvenser för hälsoläget i Sverige Värmeböljor och smittspridning oroar mest ELISABET LINDGREN, leg läkare,
Läs merExotiska och nya infektioner i Sverige
Exotiska och nya infektioner i Sverige 190515 Stramadag för primärvård Peter Ulleryd Biträdande smittskyddsläkare Strama Västra Götaland Smittskyddslagens 10 vanligaste sjukdomar anmälda till Smittskydd
Läs merTBE-information till allmänheten i Västmanland 2014
1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs
Läs merTarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan
Läs merRisig i kistan kan det vara kranvattnet?
Risig i kistan kan det vara kranvattnet? Jonas Toljander Forskning och innovation för säkert dricksvatten, 29-30 november 2017 Tack till: Finansierat av Magnus Simonsson Melle Säve-Söderbergh Agneta Åkesson
Läs merVarför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014
Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och
Läs merProjektrapport 2011: Salmonella i grönsaker
Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs merEtt fästingbett kan räcka. Vaccin skyddar dig mot TBE. Fakta om fästingar och fästingöverförda infektioner. www.fasting.nu
Ett fästingbett kan räcka. Vaccin skyddar dig mot TBE. Fakta om fästingar och fästingöverförda infektioner. www.fasting.nu Du är väl vaccinerad mot TBE? Fästingöverförd hjärninflammation är det svenska
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merGutesmittu nr 2. Region Gotland
2019-05-27 Gutesmittu nr 2 Region Gotland Årgång 13, nummer 2 Influensasäsongen på Gotland 2018 2019 Det första influensafallet anmäldes den 28 november och det sista för säsongen har kanske inte kommit
Läs mer08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Läs merExempel 2 av: Christopher Nilsson
Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande
Läs merHur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning
Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Disposition Folkhälsopolitiken och FHI Behovet av klimatanpassning
Läs merHarpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos
Läs merKommer du att stöta på fästingar i sommar?
FAKTA OM FÄSTINGAR OCH FÄSTINGÖVERFÖRDA INFEKTIONER Kommer du att stöta på fästingar i sommar? FÄSTINGAR KAN SPRIDA TBE Nu kan du snabbvaccineras mot TBE-virus med FSME-IMMUN för att snabbt få ett skydd
Läs merwww.smittskyddstockholm.se DET ÄR FRAMFÖR ALLT två smittämnen som kan spridas med fästingar, dels ett virus som orsakar fästingöverförd hjärninflammation eller TBE, dels en bakterie som orsakar Borrelia-infektion.
Läs merApotekets råd om. Bett och stick
Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs
Läs merInnehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4
08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5
Läs mer