MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN

Transkript

1 MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN -MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN Marie Eriksson 2016

2 Lärande i sagans marie.eriksson@molndal.se

3 LÄRANDE I SAGANS VÄRLD

4 Hur kan kravet på systematiskt kvalitetsarbete bli en drivkraft och en del i ett meningsfullt utvecklingsarbete med barnens nyfikenhet som utgångspunkt?

5 UTVECKLA FÖRSKOLANS VERKSAMHET Att forma ett kvalitetsarbete som utvecklar verksamheten och hjälper oss att skapa meningsfulla sammanhang för barnen.

6 VISA UPP - KONTROLLERA - UTVECKLA? Lager 2015 har studerat hur tyngdpunkten kan växla. Hon såg mer av att likrikta och hitta gemensamma mallar mindre av lärande och utvecklingsarbete Mer form - Mindre innehåll I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling Lager 2015

7 Hur grundar vi för utveckling som håller över tid? Hur får vi varje medarbetare att vara med och äga utvecklingsarbetet?

8 FÅ ANDRA ATT UTVECKLAS? - RETA LAGOM (idé av Tom Andersen professor i socialpsykiatri vid Universitetet i Tromsö)

9 MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE Teorier Styrdokument Praktik Barn och pedagoger upplever verksamheten som meningsfull. TRYGG - ROLIG - LÄRORIK

10 VADÅ LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN? Vi ska dokumentera, följa och analysera barnens utveckling och lärande i förhållande till den verksamhet vi erbjuder och de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med. Vi får då ett underlag för att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med mål och intentioner. Lpfö 98/16

11 BEDÖMNINGSRÄDSLA I Skolinspektionens granskning (2011) framkommer: Stor osäkerhet hos många. Rädsla för att dokumenterandet av barns förändrade kunnande ska leda till betygsliknande bedömningar. Många har lagt ner pennan och dokumenterar inte förändrat kunnande alls. Utan dokumentation finns det inget material som grund för att utvärdera verksamheten och få reda på hur barnen tagit till sig det vi har erbjudit. Då blir det lätt fokus på görandet istället och lärandet tas för givet.

12 Vi ska visa hur det vi åstadkommit har gjort skillnad. (Inspirerat av Christian Eidevald)

13 UTVÄRDERINGENS SYFTE att få kunskap om hur vi kan utveckla: organisation, innehåll och genomförande utveckla bättre arbetsprocesser. Få saker att ske - verksamhetsutveckling.

14 HÖGRE KVALITETSKRAV HELHETSTÄNKANDE Vid revideringen 2010 fick läroplanen nytt avsnitt (2.6) om uppföljning, utvärdering och utveckling av förskolans praktik har kvalitetskraven förtydligats. Vi ska inte bara kunna visa vad vi gjort utan även vad vi/verksamheten uppnått med hjälp av dokumenterade analyser. en stark drivkraft att ge barnen en lärorik, rolig och lustfylld vistelse på förskolan. Ibland saknas dock ett helhetstänkande kring utveckling av verksamheten i enlighet med läroplansmålen. (Förskola, före skola - lärande och bärande 2012)

15 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BESTÅR AV FLERA OLIKA DELAR Att omsätta förskolans läroplan i praktiken. Hur vi arbetar med olika målområden. -når vi upp till det läroplanen anger? Identifiera verksamhetens utvecklingsområden -finna förbättringsåtgärder. Utveckla arbetsformer -verksamhetsförändring. Förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Arbetet sker på olika nivåer: organisation, arbetslag & pedagogers individuella utveckling, för en ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen

16 REKONTEXTUALISERING Intentioner som har formats någonstans ska tolkas och bli något i en ny kontext. (Som är en annan en där den formulerades) Lager 2015

17 1) Kvalitetssäkrande?? 2) Verksamhetsutvecklande?? 3) 1 och 2 möts i verksamhetsutveckling och i synliggörandet av vilka effekter våra förändringar får?? Vem äger de olika delarna? Hur ser ansvarsfördelningen ut i er organisation? Blir det till en helhet mellan olika nivåer.

18 TEORI OCH PRAKTIK För att kunna göra en utvärdering så måste vi ha ett vetenskapligt förhållningssätt. Ett förhållningssätt som förutsätter kunskap om både forskning och den egna verksamheten. med medvetenhet om att kunskap och vetenskap är inte ett perspektiv, utan många.

19 RÄCKER DET INTE MED LÄROPLANEN? Förskollärare lutar sig gärna mot läroplanen när de ska argumentera för sina didaktiska vägval. Grander Berglund & Wolf (2014). Professionell identitet: Förskollärares yrkesspecifika kompetenser, i en förskola på vetenskaplig grund. Högskolan i Jönköping, magisteruppsats

20 Vilken pedagogisk grundsyn vilar vår verksamhet på? Finns det en medvetenhet bland pedagogerna?

21

22 KONKURRERANDE ELLER KOMPLETTERANDE? FÖRSÖK TILL TOLKNING AV HUR DET KAN LANDA I PRAKTIKEN Utvecklingspedagogisk perspektiv Härstammar från variationsteorin och sociokulturella teorier. Målstyrt arbete. Lärandet riktas mot specifika mål och specifikt kunskapsinnehåll/lärandeobjekt. Vad för lärande som ska uppnås. Följa och bedöma processerna genom resultatet. Socialkonstruktionistiskt perspektiv Baseras på socialkonstruktionistisk, posthumanistisk och poststrukturell forskning. Öppna och flexibla mål. Fokus på processer och relationer. Man ser det kompetenta barnet som ska få utveckla sin kompetens att lära. Fokus läggs på hur lärandet kan möjliggöras. Följa processer. Utvärdering kan ske utifrån bestämda kriterier för kvalitet utifrån målen. (ex. Ecers) Här ses pedagogisk dokumentation som oumbärlig, för att synliggöra de problem och frågor som barnen möter i sitt utforskande.

23 Varför krockar det ibland? Kvalitet - Meningsskapande Undervisning - Skapa mening Lärandeobjekt - Meningsfulla sammanhang

24

25 NYCKELORD FRÅN GRANSKNINGEN FÖRSKOLLÄRARES ANSVAR OCH BEGREPPET UNDERVISNING Mycket oklarheter kring undervisningsbegreppet. Vi behöver prata om begreppet. Ta tillvara barnens nyfikenhet och vetgirighet som tillfällen till att undervisa på ett medvetet sätt. Skapa förutsättningar för utveckling och lärande, på ett medvetet sätt i form av undervisning.

26 MÅLSTYRT BEHÖVER INTE VARA STYRT Undervisning: Målstyrda processer som syftar till utveckling och lärande. Undervisningen behöver inte ske i organiserad form men det räcker inte att vi stödjer barnen i deras lärande utan att vi: samtidigt också stimulerar och utmanar dem så att de ges möjlighet att utvecklas i riktning mot de mål i läroplanen som förskolan ska sträva efter. (Skolinspektionen 2016)

27 MEDVETENHETEN ÄR BETYDELSEFULL Hur vi tolkar teorier (och begrepp som undervisning) spelar stor roll för vart vi landar i praktiken.

28 KUNSKAPSSYN PÅVERKAR PRAKTIKEN Alla barn ska lära sig vad en cirkel är. Vi ska skapa förutsättningar för att alla barn ska sättas i relation till former och stimuleras att undersöka dem tillsammans. Vilka olika lärmöjligheter skapar de här ingångarna? Hur kan lärande följas utifrån de två olika perspektiven? (Inspirerat av Martina Lundström)

29 MEDVETNA VÄGVAL Vår barnsyn och kunskapssyn och vilken teoretisk grund den vilar på är avgörande för vilka utvärderingsmodeller vi väljer. Hur vi, på en vetenskaplig grund, tänker att barn lär Hur vi utifrån det väljer att följa barns lärande.

30 ATT VÄLJA VÄG OCH ATT VETA VARFÖR HELHETSTÄNK MED LUPPEN RIKTAD MOT VERKSAMHETEN Att få kunskap om den egna verksamheten: Vi behöver veta vad de metoder vi valt ger svar på och hur de svarar mot vår syn på lärande och mot förskolans uppdrag. Hur olika metoder hakar i det systematiska kvalitetsarbetet och kan kombineras.

31 Konkret exempel Följa barns lärande och vår egen verksamhetsutveckling.

32 TANKAR OM LÄRANDE - GRUND FÖR MINA EXEMPEL LÄROPLANEN BETONAR ÄMNESINTEGRERAT ARBETE Rhizomatiskt tankesätt Lärandet breder ut sig hit och dit i oförutsägbara banor likt ett rotsystem. Utveckling sker i alla riktningar och handlar om processerna här och nu, inte förväntade slutprodukter, att lärandet inte är linjärt mot det specifika mål som vi på förhand satt upp. S T R Ä V A N S M Å L

33 ATT VÄLJA VÄG OCH ATT VETA VARFÖR

34 PEDAGOGISK DOKUMENTATION Pedagogisk dokumentation som: Förhållningssätt Uppföljningsmetod Ett kollegialt reflektionsverktyg Grund för verksamhetsutvärdering och systematiskt kvalitetsarbete.

35 Att göra skillnad och att synliggöra hur det vi åstadkommer har gjort skillnad.

36 EXEMPEL FRÅN SAGANS VÄRLD VERKSAMHETEN VÄXER FRAM I SAMSPELET MELLAN BARNEN OCH SAGAN

37 OÄNDLIGA MÖJLIGHETER Vad är det barnen är nyfikna på här? Vilka lärmöjligheter erbjuder den här situationen? Smakar på materialet. Smakar på orden: Titta, Bampa. Jämför bok och verklighet. Tänder och släcker. Lyser igenom tröjan - utforskar färg?

38 INSPIRATION - REFLEKTION FÖRDJUPNING Reflektera med barnen. Reflektera i arbetslag. Hur kan vi fördjupa? Vad kan vi göra för tillägg? Utvidgat lärande med hjälp av: Miljö, material, förhållningssätt och organisation.

39 Material Miljö Organisation Förhållningssätt

40 Hur utvidgas lärmöjligheterna här? Fortsätter barnen att undersöka? Förändras deras strategier? Fånga upp hur barnens sätt att resonera, utforska, samarbeta, konstruera och förstå sin omvärld, utvecklas.

41 DOKUMENTATION OCH REFLEKTION FÖR YTTERLIGARE FÖRDJUPNING Barnens nyfikenhet kan leda till utvecklat arbete med en rad olika lärområden som krokar i varandra. Fånga upp hur barnens förståelse har förändrats - utifrån de möjligheter vi skapat. Hur utmanar vi barnen ytterligare?

42 LJUS OCH SKUGGOR I RYMDEN Fördjupning med hjälp av digitala verktyg, kopplat till barnens musik och ljudintresse i samspel med Marsianen. FLUIDITY

43 Fördjupning med hjälp av material och miljö

44 Hela läroplanen finns tillgänglig i den pedagogiska miljön.

45 SYNLIGGÖRA LÄRANDET FÖR BÅDE INDIVID OCH GRUPP Vi jämför de förändringar av verksamheten som vi har gjort med hur barnen möter den nya verksamheten. - Fördjupas deras engagemang? - Fortsätter de att undersöka? - Förändras deras strategier? - Förändras interaktionen med miljön och materialet? Hur barnen visar förståelse nu - i förhållande till tidigare... Och i relation till de möjligheter vi har erbjudit

46 ATT FÅ BLI RIK PÅ UTTRYCK Hur barnen utvecklar sin förståelse och hur de visar det med olika uttrycksformer. Hur olika områden från läroplanen krokar i varandra. Att följa lärande genom att dokumentera hur olika barn på olika sätt tar sig an det vi erbjuder. Lek Sång & musik Drama Bild Multimedia Talspråk & tecken BARNENS NYFIKENHET Form & konstruktion Teknik Naturvetenskap & Matematik Dans & rytmik Rörelse Skriftspråk S T R Ä V A N S M Å L

47 MÅNGFALD & MEDVETENHET Anteckningar Mentala noteringar Filmer Dokumentation Naturmaterial Foton Barnens skapande

48 DOKUMENTATIONEN ÄR TILL FÖR BARNEN Dokumentation som finns nära barnen. Pärmar och bilder på väggar och golv kompletterar det digitala. Låta barnen använda dokumentationen på olika sätt, bära den med sig. Att få vara i det dokumenterade med hjälp av projektorn.

49 Barn som kan reflektera kring sin vardag på förskolan har större möjlighet att påverka den.

50 BARNEN VISAR VÄGEN Att hitta fördjupningsområden tillsammans med barnen. Genom filmen lyfter vi fram barnens röster. -De kan berätta eller ordlöst visa vad de är nyfikna på. Skärmbilder hjälper oss att ta vara på ögonblicken.

51 Exempel på dokumentation med processfokus

52 Vad är det som sker? Foton kompletteras av anteckningar. Dokumentationen hjälper oss att minnas så att vi kan använda den i en analys.

53

54 SYNLIGGÖRA VARJE BARN - MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN Se individ genom analysen av grupp och processdokumentation. Vi riktar kameran och pennan mot det som sker. Processtänket hjälper oss också med tankar om dokumentationsetik - vad behöver visas och varför?

55 FÖRDJUPAD DIALOG OCH REFLEKTION Samma dokumentation som vi använder med barnen ligger till grund för arbetslagets utvärderingsarbete Barnens möte med dokumentationen ger oss kunskap om vår egen verksamhet och vad den bidragit till.

56 SYNLIGGÖRA VERKSAMHETENS UTVECKLING Fånga upp hur det vi erbjudit har förändrat barnens (möjligheter till) utveckling och lärande. Bedöma hur utvecklingen av verksamheten har fungerat i förhållande till målen Tolka, förklara, problematisera och söka efter mönster. Få det på pränt Dokumenterade analyser

57 DOKUMENTERA RESULTATET AV FÖRÄNDRINGEN Analysera: Hur såg det ut innan? Vilken insats gjorde vi? Hur ser det ut efteråt? Voffe blev det på detta vise?

58 STEGEN MOT DOKUMENTERADE ANALYSER Att göra. Dokumentation Att visa det vi gör. Reflektion Att tänka och samtala kring det vi gör. Analys Att ta reda på hur det vi åstadkommer gör skillnad. Dokumenterade analyser Att visa hur det vi gjort har gjort skillnad - och att få det på pränt.

59 STÖDMATERIAL FRÅN SKOLVERKET Kvalitetsarbete i Praktiken

60 Hur får vi en dokumenterad verksamhetsutveckling med hjälp av systematiska analyser?

61 DOKUMENTERADE ANALYSER Att hitta egna former för helhetstänket. vad passar oss? 1. Hur kan vi bedöma hur utvecklingen av vår verksamhet har fungerat i förhållande till målen och hur tar vi den vidare? Verksamhetsplan Rutsystem 2. Hur skaffar vi oss en översikt över hur vi arbetar med läroplanen? Reflektionsverktyg Keynote

62 MALLAR SOM STÖD OCH INSPIRATION? Vad är syftet med kvalitetsarbetet? Behöver alla göra lika i en organisation? Vem och vad styr och kan påverka?

63 DELA MED VARANDRA FÖR ATT UTVECKLA EGNA FORMER Rutsystem är ett sätt att göra det på.

64

65 Låta det vi ser bland barnen styra utvecklingen av miljön. Barnen påverkade utvecklingen av rörelsemiljön Arbeta vidare med barnens ordlösa påverkan. LEVANDE VERKSAMHETSPLAN Pojken på månen, mörkt, ficklampa. Begynnande låtsaslek. Kommunikation runt lamporna. Och i mötet med boken RÖRELSE: Barnen utforskar med hela kroppen. Springer, bygger banor, möblerar om. Klättrar, hoppar Marsianljudenvarför lockar de? Räknar i rörelse. Bedömer avstånd. Sätter ord på högt, långt, snabbt Tända, släcka, lampor. Hur kan vi skapa mötesplatser för barnen med hjälp av sagan- Lekande vuxna! Hur kan vi skapa en del av inomhusmiljön som inte bara tillåter rörelse utan som lockar till det? - MÖTESPLATSER. Varför stoppar vi barnen? Fånga upp barnens ljud och musikintresse. Det hände något i mötet mellan barnen och lamporna. Fördjupa - Utveckla Tillföra lekrekvisita utifrån sagan. Flygplan, raket, verktyg, verkstad Skärma av, flyttbart material. Bänk, tunnel, hoppsteg. FÖRHÅLLNINGSSÄTT Tillföra material skapa tillfällen för utforskande. Utveckla med digitala verktyg. Miljöer som mötesplatser, underlättar för barnen att hjälpa varandra och att lyssna på varandra Fantasileken har fått större utrymme, fler barn kommer med i lekarna. Kommunikationen har ökat. Möten mellan barn. Kommunikation. Bygger egna banor, resonerar, konstruerar. Glädje, nya relationer. Utvidgat utforskande, ny förståelse. Barnen hittar egna lösningar på färgat ljus- färgad ull i burk. Klossar och ljusmaterial möts. Skugglekar. Ökat intresse och kunnande om lärplattans möjligheter. Rött= Utvecklingsområdet: Pedagogiska miljöer/rörelse Grått= Reflektioner vi inte hunnit mötas runt i arbetslaget.

66 FRÅGOR SOM KAN VARA TILL HJÄLP 1. Vad ser vi i våra dokumentationer, nuläge. - intressen - utforskande - barnens fokus. 2. Reflektioner runt det vi ser - hur kan vi utmana, fördjupa och gå vidare? 3. Kommande förändringar i verksamheten kopplat till mål/läroplanen. Material - miljö - organisation -förhållningssätt. 4. Reflektion och analys kring ny dokumentation Hur bidrog vi till att göra skillnad? Nytt nuläge.

67 URSKILJA MÖNSTER Vi skriver ut planen på papper för att få överblick över arbetet med olika målområden. Finns det återkommande luckor?

68 PAKETET LÄNGST NED I SÄCKEN Är det ett område vi själva tycker är svårt? Har vi svårt att upptäcka barnens intresse för exempelvis naturvetenskap? Visar barnen ingen nyfikenhet kring detta och i så fall varför? Kan vi kanske glänta lite på paketet och väcka nyfikenhet?

69 SYFTE MED LEVANDE VERKSAMHETSPLAN HELHETSTÄNK Att reflektera även när vi inte hinner mötas. Synliggöra och samla våra dokumentationer. Kartlägga, urskilja mönster. Fånga upp hur utveckling sker i många olika riktningar som krokar i varandra. Reflektera - titta på oss själva och verksamheten utifrån olika perspektiv. Försök till analys - tillförande av ny kunskap.

70 Vilken forskning och erfarenhet kan vi ta hjälp av för att vidga våra perspektiv och inhämta ny kunskap?

71 IDENTIFIERAT UTVECKLINGSOMRÅDE RÖRELSEMÖJLIGHETER INOMHUSMILJÖER Att utifrån utvecklingsområdet tillföra ny kunskap -vetenskaplig grund. inom aktuell hjärnforskning ses den omgivande miljön som viktig för hur det är möjligt att förstå hjärnans kapacitet och möjligheter. I dag finns det en stor kunskap om hjärnans formbarhet och att den utvecklas på olika sätt i olika miljöer. (SKOLVERKET- Palmer 2012) (GÄRDENFORS, 2010 KLINGBERG 2010.)

72 VETENSKAPLIG GRUND Att låta vår verksamhetsidé vila på vetenskaplig grund. Att låta utvecklingsarbetet utmanas med hjälp av vetenskap. - att genom analysen tillföra ny kunskap.

73 Beprövad erfarenhet

74 BEPRÖVAD ERFARENHET Skolverket Lärare stödjer sig på erfarenheter som är: prövade och dokumenterade under en längre tid, kommuniserade, delade och granskade. (Egna erfarenheter går inte att likställa med beprövad erfarenhet.) Enligt Högskoleverket (2008) ska erfarenheten på något sätt vara kommunicerad så att den kan delas med andra och även vara granskad i ett kollegialt sammanhang utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll. Denna prövning skulle då kunna leda till att vi är nära det vetenskapliga arbetssättet även om innehållet kan vara ett annat.

75 Rötter från sjukvårdens dokumenterad effekt Effekter av behandlingar som inte kunnat "bevisas i kliniska tester" kan ha en viss effekt ändå och de kan användas om denna effekt finns dokumenterad. Inte bara enstaka dokumentationer - utan att flera olika personer har dokumenterat denna effekt.

76 Dokumenterade analyser som grund för beprövad erfarenhet?

77 BEPRÖVAD ERFARENHET - DOKUMENTERADE ANALYSER SOM GRUND Systematiken som nyckel för att vi ska kunna närma oss beprövad erfarenhet. Lyckas vi dokumentera effekterna av vårt arbete och gör det under en längre tid så börjar vi närma oss en grund till det som skulle kunna bli beprövad erfarenhet. Delning och granskning - Hitta former för kollegialt lärande både inom en organisation och externt. mötas runt våra dokumenterade effekter och bli granskande ögon åt varandra. Att låta våra dokumenterade erfarenheter mötas och på sikt kanske få, vissa av dem, beprövade

78 Reflektioner och analyser sätts på pränt Dokumentera hur vi har gjort skillnad Beprövad erfarenhet Dokumenterad effekt Kommunicera och dela - Transparens Kanske handlar det inte främst om vad beprövad erfarenhet är, utan vad den kan bli i just vår kontext. Att lägga kraften på att bli riktigt bra på dokumenterade analyser av de skillnader vi har åstadkommit?? Granskande ögon åt varandra Kollegialt lärande.

79 TERMINSANALYS Hur förändrades barnens lärmöjligheter och förståelse utifrån det vi erbjöd? -Hur gjorde vi skillnad? Vad har vi gjort, eller inte gjort, som kan förklara resultaten och måluppfyllelsen? Hur väl fungerar den metod vi valt för att få våra analyser på pränt?

80 Synliggör vi hur det vi gjort har gjort skillnad eller visar via bara själva görandet?

81 FÖRÄNDRING SKAVER Visst skaver det lite att byta skal, men det är det enda sättet att kunna växa! Att ha modet att möta andra och lära tillsammans. Att tillsammans ifrågasätta det förgivettagna och fundera över varför vi gör som vi gör och om det i sin tur har stöd i vetenskapliga teorier och vårt uppdrag utifrån läroplanen.

82 Likvärdig kvalitet handlar inte om att alla gör på samma sätt. Det handlar om att ha en bred undervisningsrepertoar, en stor verktygslåda med många verktyg och att kunna använda rätt verktyg i rätt sammanhang. Hur vi organiserar utrymmen, material och situationer har stor betydelse, liksom hur vi organiserar verksamheten så att barnens erfarenhetsvärld kan göras synlig. (Eriksson 2015)

83 Lärande i sagans marie.eriksson@molndal.se Diskussionsfrågor kring systematisk analys Hur kan vi synliggöra och få på pränt hur vi har gjort skillnad med vår verksamhet? Fundera kring möjliga strategier på enhetsnivå/arbetslagsnivå för att komma igång med systematiska analyser?

84 SYSTEMATIKENS BETYDELSE Att bedriva utvecklingsarbete är som att arbeta med icke Newtonsk vätska: Slår man för snabbt eller rör för hårt kan det bli tvärstopp. Låter man det stanna av så rinner det mellan fingrarna. Men arbetar man lugnt och systematiskt så är det formbart och ger resultat.

85 Lärande i sagans marie.eriksson@molndal.se