"MATERIALSTYRNING VERKANDE FÖRETAG"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR INDUSTRIELL ORGANISATION LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA "MATERIALSTYRNING VERKANDE FÖRETAG" I TILL- Lund Jörgen l)ernroth Carl-Henrlc Nilsson Department of Industrial Management Lund Institute of Technology Letters: Box 118 S~ LUND Sweden Street adcress Ole Hörners väg 1 LUND T e:ephot1e 4(: ':6 10 7: OG

2 2 INNEHÅllSFÖRTECKNING Inledning 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Metod 4 Deltagande företag 6 Företag 1 6 Företag 2 6 Företag 3 7 Företag 4 7 Företag 5 7 Företag 6 7 Företag 7 8 Företag 8 8 Företag 9 8 Företag 10 " 8 Planeringsmiljö och planeringsförutsättningar 9 Planeringsmiljöns påverkan på planeringsmetoder 9 Miljöfaktorer- produkter " 10 Miljöfaktorer- tillverkningsförhållanden 11 Miljöfaktorer- orderingång 11 Ovriga miljöfaktorer 12 Planeringsmiljö i de olika företagen 13 Företag 1 13 Företag 2 " 13 Företag 3 14 Företag 4 14 Företag 5 15 Företag 6 16 Kännedom om olika materialplaneringsmetoder 17 Allmänt. 17 Beställningspunktmetoder 18 Behovsplaneringsmetoder 19 Cykliska metoder 19 Orderbunden materialstyrning 20 OPT 20 Kanbansystem 20 Varifrån kommer kunskapen om metoderna? 21 Användning av olika materialplaneringsmetoder 22 Allmänt. 22 Beställningspunktmetoder 22 Behovsplaneringsmetoder 22 Cykliska metoder 22 Orderbunden materialstyrning 23 OPT 23 Kanbansystem - 23

3 Beställningspunkttnetoden 24 Teoretiska förutsättningar 24 Företag 1 24 Företag 3 24 Företag 4 25 Företag 5 25 Företag 6 25 Materialbehovsplanering 26 Teoretiska förutsättningar 26 Företag 2 26 Företag 6 26 Orderbunden materialstyrning Teoretiska förutsättningar 28 Företag 2 28 Företag 4 28 Avslutande konklusioner 29 3 Bilaga: Respondenternas enkätsvar

4 4 1.1 Bakgrund Som avslutning på kursen "Styrning av materialflöden i tillverkande företag" har en gemensam undersökning av ca 100 företags material- och produktionsstyrning utförts av kursdeltagarna. I denna delrapport tas endast författarnas del i undersökningen upp. Då det varit svårt att få många av de utvalda företagen att ställa upp och andra utvalda företag tagits över av andra grupper har datainsamlingen dragit ut på tiden. Vissa företag har först varit positiva till medverkan men senare plötsligt dragit srg ur. I denna rapport redovisas data från sex företag. Sammanställningar data från övriga företag sänds in så fort de inkommit. över 1.2 Syfte Undersökningen syftar bland annat till att undersöka sambanden mellan planeringsmiljö och val av material- och planeringsmiljö i svensk industri. Ett annat syfte med undersökningen är att kartlägga vilka metoder som är vanligast i svenska företag idag. 1.3 Metod Under kursens gång har sex metoder för material- och produktionsstyrning behandlats. För varje metod har kursdeltagarna gruppvis konstruerat ett frågeformulär. Dessa frågeformulär har sammanställts av kursledaren till ett större gemensamt formulär. Detta frågeformulär har diskuterats och korrigerats gemensamt av kursledaren och kursdeltagarna. Varje kursdeltagare har sedan valt ut sex företag att genomföra undersökningen på. Dubbelbokningar av företag har eliminerats vid gemensamma träffar där så har varit möjligt. Varje företag har fått en enkät att fylla i, därefter har ett personligt besök 'genomförts för att få en bättre kännedom om företaget och för att utreda eventuella frågetecken kring enkäten. Diskussioner med respondenterna har även förts genom telefon.

5 Analys av de egna företagen har genomförts och redovisas i denna rapport. Material från samtliga företag i hela kursens undersökningsgrupp kommer att analyseras senare av kursledaren. Denna analys kommer att tillsändas de medverkande företagen. 5

6 6 I nedanstående avsnitt presenteras de deltagande företagen. Vi kommer genomgående att vidhålla benämningarna "1", "2"..."10" i rapporten. På detta sätt kan förhållandena i varje företag "följas" speciellt. 2.1 Företag 1 Det första av de beskrivna företagen har en omsättning på drygt 300 miljoner kronor, har 150 kollektivanställda och fmns i Sydsverige. Antalet tjänstemän uppgår till 117. Företaget är en tillverkningsenhet inom en större koncern med en omsättning på drygt 5000 miljoner kronor. Koncernens branschtillhörighet är "övrig tillverkningsindustri". Det aktuella företaget är i princip en monteringsenhet för elektronikkomponenter som inköps. De fårdigmonterade elektronikpaketen levereras sedan vidare till andra företag inom koncernen. 2.2 Företag 2 Koncernen, som är en verkstadsindustri, har inriktat sin verksamhet mot två huvudområden - system och utrustning för mineralhantering och utrustning för materialtransport. Mer än 85 procent av verksamheten är förlagd utanför Sverige. Produkterna efterfrågas främst inom producentvarumarknaden och härvid främst inom anläggningsindustri, gruv- och metallindustri samt större hamnar. Produkterna utvecklas och tillverkas inom koncernen. Kunderna har ofta behov av snabb service och tillgång på reservdelar vilket har krävt många lokala etableringar. Koncernens samlade försäljning uppgick 1991 till ca 5 miljarder kronor och antalet årsanställda var drygt Det företag inom koncernen som jag besökte ligger i Sydsverige och har en omsättning på drygt en halv miljard kronor. Antalet tjänstemän är ca 250 och antalet kollektivanställda 350. Verksamheten är här inriktad på system och utrustning för mineralhantering.

7 2.3 Företag 3 7 "Företag 3" är en internationell koncern men har sin huvudsakliga verksamhet och huvudkontor i Sydsverige. Koncernen är ett helägt dotterbolag till ett svenskt skogsföretag. Företaget är verksamt inom livsmedelsindustrin och erbjuder lösningar för rationell distribution och hantering av livsmedel. Omsättningen i koncernen är ca 1500 Mkr och antalet anställda ca 2500 stycken, varav ca 1000 st utomlands. Jag besökte en division i Sydsverige med 60 kollektivanställda och 20 tjänstemän. Produkterna som tillverkas här är i princip sammansättningar av plast och kartong. 2.4 Företag 4 Det fjärde företaget, som är en division i ett större kemitekniskt företag, har också sin verksamhet förlagd till Sydsverige. Produktsortimentet beslår främst av systemlösningar för material- och avfallshantering. Artiklarna tillverkas främst genom formsprutning. Omsättningen var 1991 ca 500 Mkr och antalet anställda var ca 250 varav 200 kollektivanställda. 2.5 Företag 5 Företaget har sin huvudverksamhet förlagd till Skåne, Produktområdet är gummikompositer; huvudsakliga produkter är halvfabrikat samt tillverkning av golv och råvaror till packningar omsattes 160 Mkr av de 60 kollektivanställda och 10 tjänstemännen. Företaget är en del av en stor koncern, som grundlades 1897 och 1991 har en totalomsättning på Mkr. Företaget verkar på producentvarumarknaden i bransch 35, dvs gummi och plastindustri mfl. 2.6 Företag 6 Företaget verkar i Sydsverige, arbetar i byggbranschen och säljer råvaror till byggföretag, halvfabrikat samt tillverkar golv och råvaror till packningar omsattes 500 Mkr. Företaget startades 1915, har 70 kollektivanställda och 25 tjänstemän. En dansk koncern, i samma bransch, äger företaget och har en totalomsättning på 4000 Mkr. Företaget verkar på producentvarumarknaden i bransch 5, "byggnadsindustri".

8 Företag 7 Företaget har sin huvudverksamhet förlagd till Småland och producerar järntråd i ring eller stång samt specialtråd såsom profilvalsad och plattvalsad tråd. Dessutom tillverkas armeringsstål och bistål. Företaget startades 1918 och har?? kollektivanställda och?? tjänstemännen. Omsättningen 1991 var?? Mkr. En större koncern med en total omsättning på?? Mkr äger företaget. Företaget verkar på producentvarumarknaden i bransch 37, "metallindustri". 2.8 Företag 8 Företaget verkar i Sydsverige och producerar elektrisk utrustning främst belysningsarmaturer för lysrör. Företaget startades 1945 och har?? kollektivanställda och?? tjänstemännen. Omsättningen 1991 var?? Mkr. Företaget verkar i bransch 37, metallindustri. 2.9 Företag 9 Företaget verkar i Göteborgstrakten och tillverkar och marknadsför utrustning för intern materialhantering. Företaget etablerades 1959 och har 1991?? kollektivanställda och?? tjänstemännen. Omsättningen 1991 var?? Mkr. Företaget verkar i bransch 7, samfårdsel och transportindustri Företag 10 Företaget är litet och arbetar främst som underleverantör och legotillverkare. Verksamheten bedrivs i Göteborg. För närvarande används inte något MPS-system men inköp är planerat inom 1/2 till 1 år. Kompetensen inom MPS-området är låg omsattes?? Mkr av de?? kollektivanställda och?? tjänstemännen.

9 9 P~ l[ffl~w~[ffl~~m~~~ ~[h [p)~ l[ffl W~[ffl~~= ~ WijJ]~~ä1~~[ffl~[ffl~ lw 3.1 Planeringsmilj öns påverkan på planeringsmetoder Inom varje företag finns ett par mer eller mindre uttalade målsättningar med material- och produktions styrningen. Det kan handla om till exempel låg kapitalbindning, hög leveransförmåga eller högt kapacitetsutnyttjande. Målsättningarna måste på något sätt rangordnas eftersom många står i ett naturligt motsatsförhållande. Planeringsmiljö och planeringsmetoder bör sedan utformas och väljas utifrån de prioriterade målen. Det finns härvid i princip två sätt att uppnå effektiv måluppfyllelse: Utveckling av kraftfulla planeringssystem och -metoder eller utveckling av planeringsmiljön så att planeringsmetoderna ger bättre "utdelning". Det finns inget motsatsförhållande mellan angreppssätten, i stället handlar det om att använda dessa parallellt. Planeringsmiljön bestämmer de yttre ramarna för planering och begränsar effektiviteten av vald planeringsmetod. Det finns en mängd olika planeringsmetoder. Varje planeringsmetod är anpassad till och avsedd att användas i en speciell planeringsmiljö, vilket kan göra att flera planeringsmetoder används inom samma företag. En vald planeringsmetod behöver inte vara den bästa under en längre tidsperiod. Utveckling av nya produkter och produktionssystem samt förändringar i distribution och marknadsföring är faktorer som påverkar planeringsmiljön och därmed metodens lämplighet över tiden. Om planeringsmiljön kan kartläggas på ett systematiskt sätt kan detta ge indikationer på vilken planeringsmetod som är lämplig. Planeringsmiljön kan beskrivas med hjälp av ett antal karakteriserande faktorer. De viktigaste faktorerna kan indelas i fyra grupper: 1/ Faktorer som har med produkterna och deras uppbyggnad att göra 2/ Faktorer i anslutning till tillverkningsförhållanden 3/ Faktorer i samband med orderingång 4/ Övriga miljöfaktorer I följande avsnitt kommer vi kortfattat att redogöra för de fyra punkterna ovan.

10 1 O 3.2 Miljöfaktorer- produkter Produkternas sammansättning påverkar planeringsmiljön. Komplext sammansatta produkter skapar flera strukturnivåer på djupet. Ett ökat strukturdjup skapar svårigheter att samordna materialflödet och leder ofta till långa ackumulerade genomloppstider. I enkäten undersöker vi i vilken av följande klasser produkternas sammansättning tillhör: 1/ Ej sammansatta produkter med endast en till två strukturnivåer 2/ Sammansatta produkter med tre till fem strukturnivåer. Denna klass karakteriseras av ett begränsat inslag av delmontage. 3/ Komplext sammansatta produkter med många strukturnivåer och delmontage i många led. Planeringsmiljön påverkas naturligtvis också av produktkomplexiteten på bredden. Detta får stor betydelse för valet av planeringsmetod. Fler ingående artiklar minskar sannolikheten för att alla artiklar skall finnas tillgängliga då monteringen startar. Antalet varianter av produkter, dvs antalet standardprodukter som skapas genom kombinationer av ingående standardkomponenter, påverkar planeringsmiljön. Med varianter avses ej kundorderanpassade produktvarianter. Om antalet varianter är många skapas en svårstyrbar materialförsörjning som också blir svår att prognosticera. Valet av planeringsmetod påverkas starkt av variantegenskaperna. Metoder som bygger på prognosticerbara slutprodukter, till exempel materialbehovsberäkning, är mindre lämpliga då det finns ett stort antal varianter med mycket begränsade eller inga möjligheter att härleda behov av ingående artiklar. Produkterna har också mer eller mindre varierande tillverkningsmix. Tillverkningsmixen påverkas i första hand av hur företagets produktsortiment är utformat men också av andelen egentillverkade detaljer. Tillverkningsmixen påverkar såväl huvudplanering som metoder för orderplanering. Många egentillverkade detaljer skapar till exempel en besvärlig planeringsmiljö. Behovsbilden kan bli intermittent vilket försvårar användning av till exempel beställningspunktmetoden som är en metod som förutsätter en stabil behovsbild.

11 Faktorn "tillverkningsrnix" kan indelas i fyra klasser: 1 1 1/ Ensartad tillverkning med få produkter och varianter. 2/ Ensartad tillverkning - många produkter och/eller produktvarianter 3/ Blandad tillverkning- få produkter och varianter 4/ Blandad tillverkning- många produkter och varianter 3.3 Miljöfaktorer- tillverkningsförhållanden Stora orderstorlekar, som normalt är följden av höga ordersärkostnader i tillverkningen, ökar sannolikheten för ojämn beläggning. Detta gör till exempel att beställningspunktsystemet blir mindre lämpligt, eftersom metoden förutsätter en jämn beläggning. Höga ordersärkostnader gör vidare att metoder som orderstyrning och avropsmetoder blir mindre lämpliga eftersom metoderna, för en god ekonomi, förutsätter låga ordersärkostnader. Ett starkt turordningsberoende i produktionen påverkar valet av orderplaneringsmetod. Turordningsberoende påverkar ställtiderna och gör det allt viktigare att ta hänsyn till kapacitetsbegränsningar förutom resursbegränsningar i material. 3.4 Miljöfaktorer- orderingång Produkternas förädlingsgrad vid orderingång påverkar planeringsmiljön. Informationsgradent för produkterna varierar relativt produkternas förädlingskedja och ökar från konstruktion till montering och leverans, där informationsgraden är 100%. Informationsgraden är av stor betydelse för val av metoder för huvud- och orderplanering. Om till exempel en stor del av tillverkningen sker mot kundorder är det inte möjligt att utföra kapacitetsbehovsberäkning för långsiktig kapacitetsplanering. Produkternas genomloppstid från beställning av råmaterial till ankomst hos kunden i förhållande till leveranstiden, PIL- förhållandet, är avgörande för materialförsörjningens beroende av prognoser. Ett högt förhållande gör att i princip all materialförsörjning måste baseras på prognoser. Förhållandet får således betydelse för valet av materialplaneringsmetod. 1Kännedom om konstruktionsuppbyggnad, materialinnehåll och tillverkningsgång.

12 Tillverkningens volym och frekvens får förstås också betydelse för valet av materialplaneringsmetod. Beställningspunktsystemet är till exempel mest användbart vid kontinuerligt och frekvent materialbehov. Mer intermittenta behov ökar kraven på materialplaneringsmetoder som bygger på härledning av materialbehov Övriga miljöfaktorer Vissa artiklars efterfrågan kan härledas direkt till tillverkning av någon annan artikel på högre struktumivåer medan efterfrågan för andra artiklar är oberoende. Ju större inslag av oberoende efterfrågan desto mindre lämpliga är materialplaneringsmetoder som bygger på behovsnedbrytning.

13 1 3 I detta avsnittet sammanfattas de viktigaste faktorerna som enligt tidigare resonemang kan antas påverka planeringsmiljön i respektive företag. 4.1 Företag 1 Företaget har rangordnat målsättningarna med materialplaneringen på följande sätt: Låg kapitalbindning anses vara den viktigaste målsättningen och hög leveransförmåga den näst viktigaste. Observera att målsättningarna har ett naturligt motsatsförhållande. Tendensen inom företaget går mot "Hög flexibilitet mot marknadsförändringar". Leveranser av i huvudsak helt standardiserade produkter sker kontinuerligt med små volymer mot avrop med hög frekvens. Ingen tillverkning sker mot kundorder. Produktvarianterna är få och prognosticerbara. Produktionen består i princip av olika monteringsavdelningar för de inköpta elektronikkomponenterna. Den ackumulerade produktionsgenomloppstiden är 3-4 veckor. Det finns ett visst inslag av oberoende efterfrågan i produktionen. Beställningspunktsmetoden används. 4.2 Företag 2 Företaget har leveransförmåga och flexibilitet mot marknadsförändringar som främsta målsättningar med materialplaneringen. Antalet kundorder per år är många med medelstora kvantiteter. Kunderna är av naturliga skäl beroende aven tillförlitlig reservdelsförsörjning. Det förekommer därför stora inslag av oberoende efterfrågan för artiklar under slutproduktni vån. Tung bearbetning är vanlig i produktionen som till största delen är funktionellt organiserad. Det finns dock vissa inslag av flödesgruppsorienterad produktion. En del tillverkning läggs ut på entreprenad, både inom och utom landet. Produkternas förädlingsgrad vid orderingång varierar:

14 1 4 Vissa order är helt kundspecifika och informationsgraden är låg. Andra order kan lösas genom att sammansatta standardmoduler som hämtas ur buffertlager. Monteringen sker då på 2-3 nivåer. Leverans sker också direkt från lager. Företaget har vidare ett stort antal produktvarianter, med stor produktkompexitet på djupet och bredden, som dessutom är svårprognosticerbara. Leveranstiden till kund utgör endast en liten del av den ackumulerade produktionsledtiden. Inköpen består mest av gjutgods och standardkomponenter fåstelement och metallegeringar., till exempel Företaget använder MRP och orderbunden materialstyrning. 4.3 Företag 3 Hög leveransförmåga är ett viktigt mål för materialplaneringen, vilket till och med finns uttryckt i affärsiden. Leveranser sker mot högfrekventa avrop med små kvantiteter. En genomsnittlig kundorder motsvarar en produktion på ca 3 mån. Produktionen kan karakteriseras som kontinuerlig masstillverkning. Tillverkningen är lineorienterad och en produkt är fårdigbearbetad på ca 2 minuter i ett fåtal operationer. Produkterna monteras till största delen mot kundorder, med en obetydlig produktionsberedning, och har en hög förädlingsgrad vid orderingång. Antalet varianter är många men skillnaderna mellan varianterna är mycket små, endast yttre "dekor" mm, vilket gör att prognosticeringen blir relativt problemfri. Prognosticeringen sker med hjälp av försäljare och anses som tillförlitlig. Produktkomplexiteten är låg på bredd och djup och artiklarna under produktnivån har en härledd efterfrågan. Ordersärkostnaderna för inköp är låga vilket gör att endast orderkvantiteter för direkta tillverknings behov köps in. Leveranstiderna för inköpta artiklar är långa, mellan 4 och 6 veckor. Företaget använder beställningspunktmetoden.

15 4.4 Företag Företagets primära målsättningar ur materialplanerings synpunkt är högt kapacitetsutnyttjande och låg tillverkningskostnad, dvs en fokusering på kostnadseffektivitet. Leveranser sker både högfrekvent med små kvantiteter som mot enstaka kundorder. Produktionen, som är funktionellt organiserad, påminner mycket om en processindustri med stora formsprutningsmaskiner och plastgranulat som transporteras i ledningar. Tillverkningen är dock inte kontinuerlig utan kan snarare karakteriseras som ofta återkommande serietillverkning. Ordersärkostnaderna är medelstora och orderkvantiteterna motsvarar ett par veckors förbrukning. Produktkomplexiteten är låg både på djupet och bredden. Antalet varianter är få och lätta att prognosticera. Efterfrågan på artiklar under den högsta strukturnivån är helt härledd. Inköp görs regelbundet. Ordersärkostnadema är låga vilket gör att främst kvantiteter motsvarande direkta tillverkningsbehov köps in. Företaget använder beställningspunktsmetoden materialstyrning i sin orderplanering. samt orderbunden 4.5 Företag 5 Företaget arbetar på en mogen marknad med en viss överetablering. Detta skapar en viss prispress på företagets produkter, vilka kan karakteriseras som standardmässiga. Produktion sker mest mot lager även om det finns inslag av kundorderspecifika detaljer bland det i övrigt standardiserade sortimentet. Produktionsutrustningen är kapitalkrävande vilket gör att de fasta kostnaderna per produkt blir höga. Priset är den mest betydande konkurrensfaktorn och den primära målsättningen för företaget är högt kapacitetsutnyttjande. Produkternas komplexitet är hög på bredd och djup. Antalet varianter är många och svårprognisticerbara, Leverans sker via återförsäljare, egna distributions lager eller direkt till konsumerande slutkund. Leveranstiden är i storleksordningen ackumulerad produktionsledtid. Företaget har många order med medelstora kvantiteter. Tillverkningen är funktionellt organiserad och sker genom kontinuerlig processtillverkning. Ställtiderna är korta liksom genomloppstiderna.

16 Leveranstiderna är några veckor och företaget har som policy att ha två leverantörer per inköpsartikel. 1 6 Det finns sedan länge en aktiv och planerad förebyggande underhållsverksamhet. Även kvalitets styrningen har fått ökad betydelse och förbättringsaktiviteter pågår kontinuerligt. Beställningspunktsmetoden används. 4.6 Företag 6 Företaget levererar till byggbranschen. Produkterna är helt standardiserade och produceras mot lager. Leveranstiden utgör endast en liten del av ackumulerad produktionsledtid. Distributionen sker via återförsäljare, egna distributionslager eller direkt till konsumerande slutkund. Primära målsättningar ur materialplaneringssynpunkt är kort leveranstid och hög leveransförmåga. Produkternas komplexitet är låg, 1-2 strukturnivåer, 1-5 artiklar i slutprodukten och svårprognosticerbara produktvarianter. Tillverkningen är funktionellt organiserad och sker genom kontinuerlig masstillverkning. Ställtider och ordersärkostnader är medelstora och genomloppstiderna korta. Leverantörernas leveranstider är medellånga, några veckor, och företaget har ofta mer än en leverantör per inköpsartikel. Både kvalitetsstyrning och underhållsaktiviteter har under senare tid fått ökad betydelse. Såväl MRP som beställningspunktsmetoden används.

17 1 7 KirFi1rFi1 (Q] m cm ~~!k~ material- [p) la rfi1e If~rFi1g) s m ~ cdi If a 5.1 Allmänt Respondenterna har fått göra en självutvärdering av hur väl de känner till de olika materialplaneringsmetoderna. Såsom är fallet med all självutvärdering måste resultaten tolkas med stor försiktighet. I detta fallet fanns inte något rimligt alternativ till den valda undersökningsmetoden. Av de sex metoderna som upptas av enkäten har den genomsnittliga respondenten sådana kunskaper att han bedömer sig "känna väl till" mindre än hälften av metoderna. Spridningen är dock stor, det finns respondenter som anser sig behärska nästan alla metoderna, medan det finns andra som endast känner till den metod som används i det aktuella företaget. Med tanke på att det är personer som sitter på en specialfunktion för frågor rörande MPS bedömer vi den allmänna kunskapsnivån om MPS som låg i de företag vi intervjuat, Det finns en tämligen stark koppling mellan användandet aven metod och kännedom om metoden. De vanligast förekommande metoderna är också de mest kända. Att så är fallet är naturligt. En tänkbar förklaring kan vara att information sprids, på olika sätt, främst om metoder som är vanligt förekommande. Alternativt kan detta tolkas som att pga den ringa kännedomen om de ovanligare MPS metoderna får dessa metoder inte någon spridning. De sex metoderna kan grupperas i två grupper, efter hur stor kännedom om respektive metod som finns i företagen: Mest kända metoder: Beställningspunktmetoder, som är den mest kända metodtypen, samt behovsplaneringsmetoder, cykliska metoder och orderbunden materialstyrning. Minst kända metoder: OPToch Kanbansystem.

18 5.2 Beställningspunktmetoder 1 8 När det gäller beställningspunktmetoden är det den mest välkända metoden och även en av de mest använda. De fem varianter av denna metod som enkäten tar upp kan delas in i två grupper efter hur välkänd respektive metodvariant är: Mest kända varianter: Beställningsnivåsystem och periodbeställningssystem. Dessa två varianter är de två principiellt olika varianterna och dessutom de två enklaste. Minst kända varianter: Tvåbingesystem, täcktidsystem och tidsfasat beställnings system. Flertalet respondenter hade inte hört talas om dessa varianter. De är något mer komplicerade till sin uppbyggnad och kräver troligen mer fördjupade studier för att nå kännedom om. Beställning snivåsystem Denna variant känner de allra flesta till och dessutom känner de väl till den. Det kan som tidigare nämnts bero på variantens enkelhet och att den därmed både används mycket och förekommer i undervisning som exempel. Beställningsnivåsystem är den i särklass vanligast använda varianten av beställningspunktmetod. Denna metod är i sin tur den vanligast förekommande metoden, vilket gör beställningsnivåsystem till den vanligast förekommande metodvarianten för material- och produktionsstyrning. Periodbeställningssystem Varianten är välkänd men används endast i begränsad utsträckning. Den är mycket välkänd i förhållande till hur mycket den används. På samma sätt som för beställningsnivåsystem kan variantens enkelhet bidra till att den är välkänd. I detta fallet har detta dock inte lett till att den används, vilket är intressant att notera. Tydligen räcker det inte att en metod är enkel för att den skall få spridning, även om det tycks underlätta. Tvåbingesystem Denna variant är betydligt mindre känd än de båda tidigare. Dessutom det så att endast personer som känner väl till de två föregående, enkla, metoderna har hört talas om tvåbingesystemet. Det är tänkbart att är

19 respondenterna känner till metoden men inte begreppet. Vi anser dock inte att detta enbart kan förklara att varianten inte är känd. 1 9 T'åcktidsystem På samma sätt som för tvåbingesystem är varianten täcktidsystem endast känd av de som känner väl till Beställningsnivåsystem och Periodbeställningssystem. Varianten är okänd för de allra flesta. Tids/asat beställningssystem Även det tidsfasade beställningssystemet är okänt för de allra flesta. 5.3 Behovsplaneringsmetoder Dessa metoder tillhör också de mest kända. Varianterna nettobehov och bruttobehov är ungefär lika kända. Ett stort antal företag använder behovsplaneringsmetoder, men även om företaget inte använder metoden så är den relativt känd. 5.4 Cykliska metoder Cykliska metoder är välkända bland respondenterna, lika välkända som beställningspunktmetoder och behovsplaneringsmetoder. Däremot används de cykliska metoderna knappt. Principen bakom de cykliska metoderna är enkel, vilket kan vara en bidragande orsak till att många känner till den. Kunskapen om metoden i förhållande till hur mycket den används är mycket hög. En tänkbar förklaring till den höga kännedomen om metoden är dess enkelhet vilket i kombination med dess annorlunda principiella uppbyggnad i förhållande till de två tidigare nämnda metoderna gör metoden intressant ur utbildningssysfte. I så fall kommer många att känna till den även om den inte anses så fördelaktig att den används. En annan förklaring till metodens höga kännedom i förhållande till dess användning är att den tidigare varit en mer använd metod som blivit utkonkurrerad av andra mer dator kapacitetskrävande metoder i takt med att priset för processortid sjunkit, och fortfarande sjunker, radikalt.

20 5.5 Orderbunden materialstyrning 20 Orderbunden materialstyrning är den sista av metoderna i gruppen "mest kända metoder". Den används i högre utsträckning än cykliska metoder, men inte så mycket som beställningspunktmetoder och behovsplaneringsmetoder. Anledningen till att denna metod är välkänd kan vara att den kan ses som en del i den japanska produktionsfilosofm. Denna har fått stort genomslag även i väst pga de japanska företagens exempellösa framgångar. En annan tänkbar förklaring till att metoden är välkänd och använd kan vara det "paradigmskifte" inom produktion som har pågått och inneburit en övergång från "economy of scale" till "economy of scope". Bland annat de allt kortare produktlivscyklerna och höga kostnaderna för lagerhållning gör att det fördelaktigt att inte producera hela produkten färdigt förrän en order erhållits. Det är oftast inte lämpligt att styra produktionen orderbundet genom hela förädlingskedjan. Vid en viss punkt i kedjan, kundorderpunkten övergår produktionen från att vara lagerstyrd, på ett eller annat sätt, till att vara kundorderstyrd. Övergången kan placeras olika långt från början resp slutet på kedjan beroende på variantrikedom och efterfrågestruktur. Ett företag som använder sig av kundorderstyrd produktion bör då även använda någon annan metod för att styra före kundorderpunkten. De insamlade enkäterna visar att så är fallet. 5.6 OPT OPT är en metod som ingen kan känna till väl eftersom algoritmen är hemlig. Däremot är de bakomliggande principerna välkända vilket enkäten visar. Fastän inte något företag använder sig av OPT har många viss kännedom om metoden. Som tidigare konstaterat räcker det inte att metoden är välkänd för att den skall användas. De höga initialkostnaderna för dessa system kan också vara en bidragande orsak till att den inte fått så stor spridning i praktiken utan enbart i litteraturen. 5.7 Kanbansystem Kanbansystem är en del i vad som brukar kallas "Just in time"- filosofm som även den härstammar från japansk produktion. Principen är enkel men kräver ett visst initialt arbete för att man skall kunna sätta sig in i den. Metoden är liksom OPT inte så välkänd som de övriga metoderna, enligt det tillgängliga enkätmaterialet. Det förefaller lite märkligt att

21 kanbansystemet är så okänt som materialet ger vid handen. En tänkbar förklaring är att det är en metod som fått uppmärksamhet relativt sent. Det är möjligt att det faktum att metoden kan användas manuellt gör den mindre attraktiv. Det är mer inne med avancerade datorimplementerade metoder Varifrån kommer kunskapen om metoderna? Kunskap om de olika materialplaneringsmetoderna kan komma från ett flertal olika källor. Enkäten tar upp 8 olika grupper av tänkbara informationskällor. Respondenterna har fått information från de olika källorna i relativt jämn utsträckning. Den källa som är vanligast förekommande är gymnasial eller högskoleutbildning i ämnet. Det ringa urvalet gör det inte möjligt att hitta några förklaringsvariabler till var information om de olika metoderna fås. Det är ju tänkbart att vissa metoder sprids t ex via konsulter. På ett större material än det vi har tillgång till skulle en sådan undersökning kunna göras.

22 matertalfp> ~an m ~ ~ cd! IF a 6.1 Allmänt De i särklass vanligast använda metoderna är beställningspunktmetoder och behovsplaneringsmetoder. Dessutom används i ett fåtal fall orderbunden styrning, men då som komplement till någon av de två första metoderna i delar av förädlingskedjan. Det är inte möjligt att ur materialet skilja på företagens behandling av inköpsartiklar från tillverkningsartiklar. Enligt enkätsvaren behandlas dessa grupper av produkter lika. 6.2 Beställningspunktmetoder Beställningspunktmetoder är tillsammans med behovsplaneringsmetoder de vanligaste metoderna. De varianter som förekommer är: Beställningsnivåsystem (mest använda varianter). I ett fall används tidsfasat beställningssystem. Periodbeställningssystem, tvåbingesystem och täcktidsystem (minst använda varianter). 6.3 Behovsplaneringsmetoder Dessa metoder är också använda av många företag. Både netto- och bruttovarianten används men den vanligaste tycks vara nettobehovsplanering. I de flesta fall används båda varianterna och kompletterar varandra. 6.4 Cykliska metoder Cykliska metoder används inte.

23 6.5 Orderbunden materialstyrning 23 Orderbunden materialstyrning används i vissa fall och då som komplement till beställningspunktmetoder eller behovsplaneringsmetoder. Orderbunden produktion används efter kundorderpunkten och någon av de andra metoderna före. 6.6 OPT OPT används inte alls. 6.7 Kanbansystem Kanbansystem används inte av något företag.

24 Teoretiska förutsättningar Principen bakom ett beställningspunktsystem är att är att en beställning i fonn aven inköpsorder eller en produktionsorder initieras då lagemivån för en aktuell artikel når ner till beställningspunkten. Normalt sett bevakas inte lagernivån kontinuerligt utan periodvis. Beställning sker då i praktiken när nivån kommit under beställningsnivån. Med tanke på osäkerhet i förbrukning under ledtiden från initiering tilllagerpåfyllning krävs ett säkerhetslager för att inte tömma lagret av artikeln helt. Dessutom måste orderkvantiteten för varje artikel bestämmas. Denna är fast och definieras tex genom Wilsonfonneln. Utöver dessa grundläggande principer kan metoden successivt förfmas. Om materialreservationer förekommer jämförs istället fysiskt saldo - reservation med beställningspunkten. Ytterligare varianter är möjliga varav enkäten tar upp 5 st. Metoden lämpar sig bäst för artiklar med oberoende och jämn efterfrågan. 7.2 Företag l "Företag 1" använder, förutom MRP, ett traditionellt beställningspunktsystemet speciellt för lågvärdesartiklar i produktionen. Beställningspunkterna bestäms som ledtidsförbrukning inklusive ett säkerhetspåslag. Orderstorlekarna beräknas med Wilson-formeln. 7.3 Företag 3 "Företag 3", vars produkter har låg produktkomplexitet och härledd efterfrågan, använder trots detta beställningspunktsystemet. Beställningspunktsystemet används för inköpsartiklarna som så gott som samtliga har många och små uttag per år. Beställningspunkterna beräknas utifrån ledtidsförbrukning och säkerhetslager. Säkerhetslagret bestäms härvid från en specificerad servicenivå där målet är 100%. Orderstorlekarna bestäms med hjälp av Wilson- formeln.

25 Företag 4 Trots att artiklarna under den översta strukturnivån har en härledd efterfrågan används beställningspunktsystemet. Beställningspunkterna bestäms utifrån en beräknad summa av ledtidsförbrukning och säkerhetslager. Orderförslag erhålls ca en gång i veckan. 7.5 Företag 5 Företaget använder sig av ett tidsfasat beställningspunktsystem för såväl inköpsartiklar som tillverkningsartiklar. Som komplement till detta används även den enkla beställningsnivåvarianten. Beställningspunktsystem är den enda använda metoden på företaget. 7.6 Företag 6 Företaget använder ett enkelt beställningsnivåsystem. Inga andra varianter används. Företaget använder dock även nettobehovsplanering.

26 Teoretiska förutsättningar Materialbehovsplanering (MRP) bygger på principen att produktionsplaner, som sammanställts utifrån kundorderstock och prognoser, bryts ned till detaljerade behov av komponenter och råmaterial. MRP är en typisk "push-metod" medan till exempel beställningspunktmetoden kan sägas vara "pull". Vid bruttobehovsberäkning tas ingen hänsyn till lagernivåer och ibland sker heller ingen partiformning. En förutsättning för metodens användbarhet är att inslagen av oberoende efterfrågan i de olika strukturnivåerna är låg. Metoden lämpar sig vidare bäst för företag med hög förädlingsgrad vid orderingång och långa ackumulerade produktionsledtider i förhållande till leveranstid till kund (PIL-förhållande). Metoden är mindre lämplig för företag med hög andel specialtillverkning av produkter. 8.2 Företag l "Företag l", som har ett visst inslag av oberoende efterfrågan, använder såväl bruttobehovsberäkning som nettobehovsberäkning, i båda fallen utan partiformning. Systemvarianten "Net change system" används. Säkehetskvantiteter används för att skapa säkerhetslager. 8.3 Företag 2 "Företag 2", som har betydande inslag av oberoende efterfrågan i underliggande strukturnivåer, använder trots detta materialbehovsplaneringsmetoden tillsammans med orderbunden materialstyrning. Metoderna har valts efter en internt genomförd analys och har använts i ca 10 år. Metodvarianterna som används är nettobehovsplaneringmed och utan partiformning. I de fall partiformning sker används en fast intuitivt fastställd orderstorlek eller en fast orderstorlek beräknad med Wilsonformeln.

27 8.4 Företag 6 27 Företaget använder nettobehovsplanering. ett enkelt beställningsnivåsystem. Dessutom använder företaget

28 Teoretiska förutsättningar Principen bakom orderbunden materialstyrning är att en order initieras först när en kund efterfrågar den fårdiga produkten. I de fall då ledtiden genom hela produktionskedjan är för lång för önskad leveransberedskap kan detta lösas genom att delar av produktionen lagers tyrs och de sista delarna i produktionskedjan, de innan kunden, styrs av kundens efterfrågan. Om dessa sista moment i processen är snabba kan ledtiden från kundorder till leverans till kund reduceras till en acceptabel nivå. Den punkt där styrningen övergår från lagerstyrning till kundorderstyrning kallas kundorderpunkten. Denna punkt kan placeras i produktionskedjan så att önskad ledtid erhålles. Metoden lämpar sig bäst vid blandad tillverkning och korta serier. 9.2 Företag 2 "Företag 2" använder orderbunden materialstyrning tillsammans med materialbehovsplanering. Inga säkerhetstider används mellan olika delorder, som inplaneras genom en kombination av framåt- och bakåtplanering i ett ordemätverk. För att täcka oberoende efterfrågan, till exempel kassation och reservdelsbehov, läggs speciella tillverkningsorder ut. 9.3 Företag 4 "Företag 4" använder orderbunden materialstyrning för vissa kundorder. I lagerstymingen används beställningspunktsystemet. Start- och fårdigtidpunkter för olika tillverkningsorder, som släpps gemensamt, bestäms bedömningsmässigt med så stor hänsyn till varandra som möjligt.

29 29 En tydlig tendens som framgår av enkätundersökningen är att det finns ett tydligt samband mellan kännedom om metoder och användning av dem. Detta kan tolkas på två sätt: - Vissa metoder används inte för att det saknas kunskap om dem. - Kunskapsuppbyggnaden sker endast kring de metoder som används. Vi bedömer för övrigt den allmänna kunskapsnivån kring metoder för material- och produktionsplanering som låg. Många begrepp som är vedertagna i MPS-litteraturen är till exempel helt okända för praktiker. Det saknas ett samband mellan planeringsmiljö och vald planeringsmetod. Flera företag som har en viss planeringsmiljö som lämpar sig för en viss metod använder istället en annan metod. Detta gäller till exempel företagen 1 och 2 som använder MRP trots betydande inslag av oberoende efterfrågan i underliggande strukturnivåer. För de företag som tillämpar beställningspunktsystemet användes de enklare varianterna som beställningsnivåsystemet. Denna variant är också mest känd.