Varför ger sig flickor ut i krig? s. 6 7

Transkript

1 HÖST / 2009 Nyheter världen runt s. 4 5 Rena händer räddar s. 2 3 NEPAL: Varför ger sig flickor ut i krig? s. 6 7

2 2 PATRIK JANSSON GENERALSEKRETERARE PENTTI KOTOARO:: Rent vatten för små och stora behov Bristen på rent vatten är ett problem som ibland är lätt att lösa. Själv har jag erfarenhet av det från ett par länder i Afrika. I dessa länder lyckades man på ett väldigt traditionsenligt sätt rengöra och skydda källor och bäckar som byborna sedan kunde använda. Genom att rengöra källan samt installera ett cementlock och en handpump garanterade man att vattnet blev drickbart. För djuren grävdes en egen grop lägre ner. Byborna fick utbildning i hur man använder pumpen och bykommittén valde en ansvarsperson för den. Personen fick ett litet paket med reservdelar. Bykommittén fastslog en användningsavgift för brunnen och på det sättet samlade man ihop en reservkassa för brunnens underhåll. Avgiften måste vara så liten att den inte utgjorde ett hinder för att hämta vatten. I katastrofsituationer behövs annorlunda lösningar. En sådan såg jag i Indonesien. Tsunamin hade kastat en reningsverksplattform högt upp på land. Plattformen stod mitt i byn bland mer eller mindre förstörda hus. Ett större företag reparerade maskinen så att UNICEF kunde använda den. När jag besökte området ett par månader efter katastrofen renade den vatten åt mänskor varje dag. Rena händer räddar Svininfluensan lyfte hos oss till nationell diskussion det som daghemsbarnen redan vetat länge handtvätten gör skillnad. Medan de vuxna hamstrar flaskor med handdesinfektionsmedel från butikernas hyllor tvättar våra småttingar sina händer med tvål alltid före maten och efter att de gått på toaletten. En modell som varje vuxen också borde börja tillämpa. På sommaren publicerades det nämligen en liten nyhet om en nötskål som fanns på en viss bardisk. När man undersökt skålen hade man hittat avföringsbaserade efterlämningar med över 20 mänskors dna. Diarré är livsfarligt I utvecklingsländerna kan handtvätten utgöra en skillnad mellan liv och död. Diarré som förorsakas av dålig hygien och smutsigt vatten dödar 4500 barn varje dag mera än aids, malaria och mässling sammanlagt. Genom handtvätt med tvål kunde hälften av småbarnen som omkommer i diarré räddas och spridningen av andra sjukdomar kunde också hållas tillbaka. Trots att det är enkelt att tvätta händerna är det fortfarande en sällsynt vana i många länder. För att korrigera situationen ordnade UNICEF tillsammans med sina samarbetspartners för ett år sedan första gången Världsdagen för handtvätt med informationskampanjer, evenemang och informationsinslag för att främja handtvättandet i över 70 länder. Utgivare: Finlands UNICEF rf Ansvarig redaktör: Liisa Susiluoto Arbetsgrupp: Karolina Roiha, Minna Karvinen, Sari Saraste, Sanna Meriläinen PÄRMBILD UNICEF/ BENIN: Den lilla flickan pressar stolt skolväskan mot sig utanför den UNICEF-stödda skolan i staden Pobé. Tack vare UNICEF och dess samarbetspartners har skolavgifterna i Benin slopats och allt fler barn kan börja skolan. Tillverkat av papper, som har beviljats EU:s miljömärke reg.nr FI/11/1, levererat av UPM UNICEF/NYHQ /GIACOMO PIROZZI Finlands UNICEF, Bertasvägen 6, Helsingfors tfn (09) , fax (09) information@unicef.fi

3 UNICEF/NYHQ /JOSH ESTEY 3 10-åriga Lu Thi Dung (andra från höger) tillsammans med sina klasskamrater tvättar händerna med vatten och tvål i Ban Phon -lågstadiet i norra Vietnam. Den UNICEF-stödda skolan satsar på hygienundervisningen utöver de vanliga läroämnena. Informationen går från skolan till hemmet Informationsinslag ordnades bl a på rådgivningar och i skolor. Skolan är ett utmärkt ställe för att berätta om handtvätt eftersom barnen berättar det de lärt sig också hemma. Precis som sjuåriga Mohamed från Tchad. Ibland är vår tvål slut eftersom mamma använt allt för att tvätta våra kläder, berättar Mohamed. Men då vet jag vad man ska göra fortsätter han stolt. Min lärare sa att jag ska gnugga händerna ordentligt med aska och sen skölja med vatten. Med UNICEFs stöd har man fått vatten och latriner till Mohameds skola och i undervisningen går man igenom saker som har med renlighet och prydlighet att göra. Tillgången till vatten och latriner påverkar i avgörande grad hur eleverna deltar i undervisningen. Ett tappställe tillräckligt nära hemmet befriar flickorna från vattenhämtningen till skolbänken. När det finns vatten och en latrin i skolan förbättras också barnens hälsotillstånd och eleverna avbryter inte så ofta sin skolgång i förtid. UNICEF har därför börjat främja speciellt ett sk WASH in school program där man bygger tappställen och latriner i samband med varje skola. Världsdagen för handtvätt Målet med dagen som firas den är att sprida en kultur där man tvättar händerna med tvål; att berätta om nyttan av att tvätta händerna med tvål samt att följa med hur handtvättningssituationen ser ut i olika länder. Dagens motto är: Rena händer räddar liv. Förutom UNICEF har en stor grupp olika påverkare från regeringar till medborgarorganisationer till företag jobbat för evenemanget. Se en temavideo på adressen Video.asp Kan du tvätta händerna? Vet du hur du borde tvätta dina händer för att händerna säkert ska vara rengjorda från sjukdomsförorsakare? Händerna ska först blötas, sedan tvålas in och gnuggas ordentligt, också handryggen, mellan fingrarna och speciellt under naglarna, i minst 20 sekunder. Sedan sköljer man händerna, helst under rinnande vatten och torkar dem med en ren handduk. Om det inte finns en sådan ska man vifta med händerna i luften tills de torkar.

4 4 Nyheter vär UNICEF/NYHQ /ALISON PARKER UNICEF arbetar ö Här följer några exempel på v Allt det här och mycket me tack vare v GAMBIA: Låt mig få välja min make efter att jag fyllt 18 år. UNICEF, regeringen i Gambia och medborgarorganisationen Tostan driver tillsammans en kampanj mot att gifta bort unga flickor. Nästan hälften av flickorna i Gambia gifts bort före de fyllt 18 år. Situationen håller ändå på att förändras till det bättre eftersom många byar under det gångna året tillsammans har förbjudit föräldrarna att gifta bort unga flickor samt omskära dem. UNICEF/NYHQ /KUN LI ZIMBABWE: Barnet får ett poliovaccin som tas via munnen i Masvingo-provinsen i sydöstra Zimbabwe. Under det gångna året har UNICEF tillsammans med sina samarbetspartners genomfört en omfattande vaccineringskampanj i landet. Under kampanjen vaccinerades nästan två miljoner barn. Tusentals hälsovårdare och utbildade frivilliga vaccinerade barnen mot tuberkulos, mässling, difteri, kikhosta, B-hepatit och polio. UNICEF/NYHQ /GIACOMO PIROZZI MADAGASKAR: Flickan och pojken löser en uppgift tillsamman i förskolan på Itasy-området på Madagaskar. Öriket har under det gångna året lidit av torka, cykloner och politiska oroligheter som lett till att barn varit tvungna att avbryta sin skolgång. UNICEF har satt upp barnvänliga platser där barnen kan återhämta sig från sina traumatiska erfarenheter.

5 5 lden runt verallt i världen. årt arbete för världens barn. r gott har vi kunnat göra ra givare. UNICEF/AFGA /SHEHZAD NOORANI AFGHANISTAN: Flickorna spelar fotboll på rasten i den lilla byn Burshasoon. Byn har ett splitternytt lågstadium vilket lett till att skolresorna blivit kortare och allt fler barn kunnat börja skolan. UNICEF understöder skolan genom att leverera skolmaterial till barnen och genom att utbilda lärare. UNICEF/NYHQ /MARTA RAMONEDA UNICEF/NYHQ /SHEHZAD NOORANI PAKISTAN: Flickan läser högt framför klassen i en UNICEF-understödd skola i Nordvästra gränsprovinsen. Den politiska situationen har lugnat ner sig och skolorna på området har igen öppnat sina dörrar. UNICEF understöder återuppbyggandet och strävar efter att alla barn ska få fortsätta sin skolgång så fort som möjligt. BANGLADESH: Näringsrådgivare Jharna Begum berättar för mammorna i byn Madanpur om vikten av rätt sorts näring. I Bangladesh är det vanligt att man lider av brist på spårämnen och har anemi till följd av den ensidiga näringen. Mera än 40 procent av barnen som är under fem år är undernärda. UNICEF delar ut spårämnen åt de fattiga familjerna och informerar om vikten av en mångsidig kost.

6 6 Varför ger sig flickor ut i krig? Det här var min största fråga när jag gav mig ut på landsbygden i Nepal våren Jag hade arbetat i nästan tre år för UNICEF i Nepal, under tiden då inbördeskriget tog slut och fredsavtalet blev till. Jag fick på nära håll följa med hur UNICEF rehabiliterar och integrerar barnsoldater. UNICEFs personal besökte fångläger för att kartlägga hur gamla soldaterna var och strävade efter att få barnsoldaterna frigivna. UNICEF med samarbetspartners hade också grundat mottagningscentraler runtom i landet för att stöda de frigivna barnsoldaterna. Min fortbildning gav mig en möjlighet att stiga utanför mina arbetsuppgifter och utvärdera barnsoldaternas rehabilitering som en utomstående forskare. Jag var speciellt intresserad av att undersöka om man uppmärksammar flicksoldaternas specialbehov i rehabiliteringen och dessutom ville jag veta vilka omständigheter det är som får flickebarnen att lämna allt bakom sig och ansluta sig till en beväpnad grupp. I Nepal är det betydligt vanligare att flickorna i fattiga familjer blir tvungna att hjälpa sina föräldrar med hushållsoch jordbruksarbete än pojkarna. När familjens ekonomiska situation försämras blir flickorna ofta tvungna att avbryta sin skolgång eftersom man tycker att skolgången är viktigare för pojkar. Flickorna i fattiga familjer gifts också ofta bort som väldigt unga, delvis för att underlätta familjens ekonomiska börda. Det riktas alltså stora förväntningar på flickornas äktenskap eftersom deras framtid till stor del beror på tryggheten som kommer via giftermålet. Därför kändes det rätt så radikalt att så många flickor var färdiga att ansluta sig till maoisterna. De riskerade inte bara sina liv genom att börja kriga utan hela deras framtid stod på spel. Flickorna som anslutit sig till maoisternas led upplevdes ofta som orena och det försämrade deras möjligheter att hitta en make. När jag påbörjade min undersökning hade maoisterna inte ännu officiellt frigett barnsoldaterna i sina led. Många barnsoldater väntade på militärläger på att deras öde skulle klarna. Maoisterna hade gått med på att frige barnsoldaterna i samband med fredsavtalet år 2006 men flickorna höll de fortfarande i sina led av politiska skäl. För att kunna intervjua flickor som stridit i maoisternas led måste jag alltså hitta flickor som lyckats förhandla sig själva fria. Uppgiften var ganska utmanande. Det var av största vikt att kunna garantera flickorna trygghet och anonymitet i alla situationer. Med hjälp av de lokala organisationerna som arbetade med barnsoldater hittade jag till sist tio flickor som jag kunde intervjua. Orsakerna till att flickorna anslutit sig till maoisterna varierade bland de intervjuade, men det fanns också gemensamma nämnare. Dessa var fattigdomen och bristen på trygghet. Många av flickorna jag intervjuade hade varit tvungna att avbryta sin skolgång eftersom familjen hamnat i finansiell misär till följd av inbördeskriget. En del flickor Utbildningen är det bästa skyddet mot utnyttjande.

7 7 hade varit med om trakasserier från arméns håll. Allmänt taget hade nästan alla intervjuade flickor upplevt att deras livssituation skulle bli bättre på något sätt om de anslöt sig till maoisterna. Flickorna hade förlorat tilltron till att samhället skulle kunna ta hand Intia om dem. Flickornas styrka gjorde ett oförglömligt intryck på mig. Trots sina traumatiska erfarenheter orkade de tro på framtiden. Genom integreringsprogrammet fick flickorna en möjlighet att gå i skola eller få yrkesutbildning. En del av flickorna fick ett litet startkapital för att kunna starta ett eget företag. Många av flickorna fick också stöd av en psykolog för att kunna komma över de svåra upplevelserna. När jag gjorde undersökningen märkte jag hur mycket integreringsprogrammet underlättade situationen för flickorna när de återvände till sina samhällen. Utan programmet skulle det varit betydligt svårare att återvända eftersom flickor som tjänat i beväpnade grupper ofta stöter på diskriminering och misstro. Ännu klarare än tidigare blev det också för mig hur mycket UNICEFs grundarbete för barnens utbildning, hälsovård och skydd m a o barnens rättigheter, betyder. Det är av yttersta vikt att barnets rättigheter förverkligas och det enda sättet att förebygga utnyttjandet av barn. När barnets rättigheter förverkligas är det få barn som tar till vapen för att förbättra sin livskvalitet. Nepal Pakistan Kathmandu Indien Yta: km² Folkmängd: Huvudstad: Kathmandu Språk: nepali och otaliga lokalspråk BNP/pers: 340 US$ Förväntad livslängd: 64 år Läskunnighet: 57 % Grannländer: Kina och Indien Kina NEPAL Bhutan Bangaladesh (Siffrorna är från år 2007, källa: The State of the World s Children 2009) Burma Det tioåriga inbördeskriget mellan den monarkistiska regeringen och den kommunistiska maoistgerillan i Nepal slutade i ett fredsavtal år År 2008 blev Nepal republik. Vem är en barnsoldat? En barnsoldat är ett barn som är under 18 år och som antingen via tvång eller frivilligt anslutit sig till en armé eller beväpnad grupp. Barn används inte bara som soldater i konfliktsituationer utan också som spioner, budbärare, i underhålls- och bevakningssituationer, som bärare, betjänter och sexslavar. Barnsoldaterna är alltså inte bara barn som bär vapen. Barnrättsexperten Tanja Suvilaakso arbetade för UNICEF i Nepal under åren Efter en kort paus återvände hon till Nepal för att undersöka integreringen av barnsoldaterna år För tillfället arbetar Suvilaakso för Finlands UNICEF. Barnkonventionen förbjuder någon att tvinga under 18 åriga barn att ansluta sig till en armé eller delta i strider. Trots detta finns det ca barnsoldater som deltar i över 17 beväpnade konflikter runtom i världen.

8 UNICEFs 60-års jubileumskollektion innehåller 15 olika kort (09) UNICEF-kortet 60 år UNICEF är den första organisationen som började samla in medel för sitt arbete genom att sälja kort. Det första UNICEF-kortet trycktes för exakt sextio år sedan. Jitka Samkova, en sjuårig tjeckisk flicka, ritade kortet till UNICEF som ett tack för hjälpen till hennes krigshärjade hemby. UNICEF bestämde sig för att låta trycka kort av bilden Jitka ritat och försäljningsintäkterna från kortet kanaliserades till nödlidande barn, sådana som Jitka. Idag är kortförsäljningen en etablerad del av UNICEFs medelanskaffning och hämtar in ca 700 miljoner US dollar årligen. JITKA SAMKOVA-VEJDOVA Finlands UNICEF Bertasvägen 6, Helsingfors tfn (09) fax (09) web: GE EN GÅVA Web: Ring: (15,11 / samtal + lna) Gåvokonton Nordea: OKO: Sampo: Aktia: