Vi kan skapa en bättre värld för alla barn
|
|
- Joakim Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Det finns de som tror att det är omöjligt att förändra världen. Vi vet att det går och vi vet hur man gör. Över hela världen kämpar vi i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar för att varenda unge ska få den barndom som de har rätt till. Barnkonventionen styr vårt arbete. Vatten Utbildning Barnarbete Undernäring Texten är hämtad från UNICEF
2 Vatten och sanitet Tusentals barn dör varje dag på grund av smutsigt vatten Rent vatten är en mänsklig rättighet, men fortfarande saknar 748 miljoner människor tillgång till rent vatten och varje dag dör över barn under fem år på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien. Brist på rent vatten har allvarliga konsekvenser för människors, särskilt barns, hälsa. Runt barn under fem år dör i diarrésjukdomar varje år. De allra flesta dödsfall i diarrésjukdomar beror på brist på rent vatten och bristande hygien. Det innebär att ungefär barn under 5 år dör varje dag på grund av smutsigt vatten och dålig hygien. Brist på toaletter Mer än en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till en bra toalett. Ungefär en miljard människor saknar helt tillgång till toalett och tvingas uträtta sina behov utomhus. Detta är en stor hälsorisk eftersom det gör det svårt för människor att hålla en god hygien och hålla dricksvatten rent. Sjukdomar relaterade till orent vatten och dålig sanitet, som diarré och kolera är ett av de största hoten mot barns hälsa världen över. Men de flesta de går att förebygga. UNICEF arbetar med att utveckla sätt att bygga enkla, hållbara och billiga latriner. Hygien Tillgång till vatten och toaletter är en förutsättning för att människor ska kunna hålla en god hygien. Att tvätta händerna med tvål och vatten kan minska risken för många annars vanligt förekommande sjukdomar såsom hud- och ögoninfektioner, kolera, dysenteri, lunginflammation och diarré. Goda rutiner för handtvätt kan minska risken att drabbas av diarré med cirka 50 procent. Kvinnor och flickor särskilt utsatta Brister i vatten och sanitet påverkar kvinnor och flickor särskilt hårt. I samhällen där det inte finns latriner är kvinnor ofta begränsade till att uträtta sina behov där de inte syns eller när det är mörkt ute. Detta är både en hälsorisk och en säkerhetsrisk för flickor som nattetid tvingas promenera själva utomhus. Flickor är även särskilt utsatta när skolorna saknar vatten och separata toaletter för flickor och pojkar. Många flickor hoppar av skolan där de börjar få sin menstruation. Många orsaker till brist på vatten Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till vattenproblemen. Här följer några av dem: Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut. Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden. Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna. Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att
3 använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet. Hygien: Nära 2,5 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids. Utbildning är vägen ut ur fattigdom Att lära sig läsa och skriva öppnar dörren till ett självständigt liv med god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Utbildning är helt enkelt en väg ut ur fattigdom och utsatthet och därför kämpar vi över hela världen för att länder ska satsa mer pengar på utbildning. Att gå i grundskolan är en mänsklig rättighet och det ska vara gratis. Det säger barnkonventionen. Men för minst 57 miljoner barn runt om i världen uppfylls inte denna rättighet. Drygt hälften av dessa är flickor. Den allra främsta orsaken är fattigdom. I många länder slukar skolavgifterna upp till en tredjedel av en familjs inkomst och föräldrarna har helt enkelt inte råd att skicka barnen till skolan. Skolavgifterna måste slopas Länder som avskaffat skolavgiften har fått enorm tillströmning av inskrivna barn i skolan. I Kenya ökade inskrivningarna från 5,9 miljoner till 7,2 miljoner på bara några veckor när skolavgiften avskaffades Uganda, Tanzania och Malawi upplevde liknande ökningar när de avskaffade skolavgiften. Många föräldrar tycker helt enkelt att det är slöseri med tid och pengar att utbilda flickorna, eftersom de ändå kommer att gifta in sig i en annan familj och föda barn. Det arbetar vi för att ändra på. Kampen för flickorna En liten majoritet av de barn som inte går i skolan är flickor. Av de barn som går i skolan beräknas 150 miljoner hoppa av innan de avslutat grundskolan majoriteten är flickor. Cirka 775 miljoner människor i världen kan inte läsa en bok eller skriva sitt namn. Majoriteten av dessa är kvinnor. Problemet består inte bara av att flickor inte får lära sig läsa och skriva. Bristen på utbildning innebär också att de inte får tillräcklig kunskap om hälsa och sjukdomar, vilket är livsviktigt för deras överlevnad. Utan utbildning har de dessutom mindre möjlighet att stärka sin ställning i samhället. Det finns många orsaker Kulturella värderingar och traditioner är grunden för den regelmässiga diskriminering som drabbar flickor och kvinnor. I flera länder runt om i världen anses flickor mindre värdefulla än pojkar, eftersom de inte förväntas bidra till familjens framtida försörjning. Föräldrar tycker helt enkelt att det är slöseri med tid och pengar att utbilda flickorna, eftersom de ändå kommer att gifta in sig i en annan familj och föda barn. Många flickor förnekas alltså rätten att gå i skolan och tvingas istället vara hemma och hjälpa till med hushållet, hämta vatten och passa småsyskon. Fattigdom är en annan viktig orsak till att flickor hindras från att gå i skolan. Inte sällan måste barnen framför allt flickorna arbeta för att hjälpa till med försörjningen. Många föräldrar har inte heller råd att skicka barnen till skolan på grund av höga skolavgifter och kostnader för material och skoluniformer. Den politiska viljan saknas ofta. Även fattiga länder har resurser att göra utbildning tillgänglig för de flesta. Tidiga äktenskap och tonårsgraviditeter gör också att många flickor aldrig börjar skolan eller tvingas hoppa av tidigt. Brist på lärare är ett problem i framförallt de länder som drabbats hårt av hiv och aids. Det förekommer att fler lärare dör i sjukdomen än de som hinner utexamineras från högskolor och universitet.
4 Brist på vatten och bra toaletter är stor i många skolor och ett hinder för många flickor i puberteten. Föräldrar vill inte skicka sina döttrar till skolan när det inte finns separata toaletter för flickor och pojkar. Långa avstånd till skolan hindrar många barn särskilt flickor från att gå i skolan. På grund av risk för överfall och våldtäkter vågar många föräldrar inte låta sina döttrar gå ensamma på långa ensliga vägar. Att utbilda flickor minskar fattigdomen i världen Utbildade kvinnor gifter sig senare och föder färre och friskare barn. Flickor som studerat blir dessutom inte gravida i alltför ung ålder, vilket är bra både för barnet och mamman. Det finns alltså en direkt koppling mellan hur länge en kvinna utbildar sig och hennes barns överlevnad och hälsa. Dessutom för kvinnorna kunskaperna vidare till sin familj och startar en positiv spiral som gynnar hela samhället och kommande generationer. "To educate a woman is to educate an entire country" (ordspråk från Bhutan). Skolan skyddar barnen mot exploatering Utbildning är också det främsta verktyget för att skydda barn från skadligt arbete, människohandel och sexuell exploatering, vilket flickor i högre utsträckning än pojkar riskerar att råka ut för. Barnen skyddas dels direkt genom att befinna sig i skolan istället för på gatan, dels indirekt genom att de får lära sig läsa och skriva och därmed kan ta tillvara sina rättigheter. Barnarbete Det finns barn som arbetar upp till 14 timmar om dagen, många inte äldre än fyra år När människor lever i extrem fattigdom blir många desperata och är beredda att göra vad som helst för att försörja sig, och barnen måste hjälpa till. Miljontals föräldrar tvingas låta sina barn arbeta och tigga. Många av dem tillbringar långa hårda arbetsdagar i hem, fabriker, på åkrar och på gatan i stället för att gå till skolan. Billig undergiven arbetskraft Barnarbete ökar oroväckande snabbt i många länder. Exakt hur många barn som arbetar är svårt att beräkna eftersom många arbetar i familjer och på gatan, där de är relativt osynliga för statistik. Dessutom förutsätter myndigheterna inom vissa områden att barnarbete inte existerar och därför saknas statistik. UNICEFs uppskattningar är att ungefär 15% av alla barn mellan 5 och 14 år arbetar. Detta motsvarar drygt 150 miljoner barn. De flesta barnarbetare finns i Asien, Afrika och Latinamerika. Det är lätt att tro att barnarbete är ett problem som endast finns i de fattiga länderna, men det förekommer även i den rika delen av världen. Många arbetsgivare drar fördel av barnarbetare. De utnyttjar barn och deras arbetskraft för att tvinga ner de vuxnas löner. Barn kräver inte lika hög lön som vuxna. Det händer ibland att barn säljs till fabriksägare av fattiga föräldrar för en summa pengar eller mot ett lån. Ofta blir barn lovade goda arbetsvillkor och bra lön, men blir istället utnyttjade på olika vis och lever under fruktansvärda förhållanden. Varför arbetar barn? De två största orsakerna till det stora antalet barnarbetare är fattigdom och ekonomiska faktorer. En annan faktor som leder till barnarbete är att många barn saknar den utbildning som krävs för att få ordentliga arbeten. Barn som inte går i skolan löper mycket större risk att utnyttjas. I fattiga länder är det ofta brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen. På många håll finns det heller inte tillräckligt med skolor eller lärare.
5 Människor flyttar från landsbygden in till stan i tron att städerna ska erbjuda dem bättre levnadsvillkor. Istället hamnar de ofta i stora kåkstäder där många barn tvingas hjälpa till att arbeta för att försörja familjen. Dödsfall eller sjukdom i familjen kan också tvinga barn att börja arbeta för att hjälpa till med försörjningen. I Afrika där runt 23 miljoner människor lever med hiv och aids, håller på vissa håll en hel generation vuxna på att utplånas och miljontals föräldralösa barn tvingas överta försörjningen av det som är kvar av familjen. Andra orsaker till barnarbete är till exempel överbefolkning, krig, och nationers sociala mönster och traditioner. Olika former av barnarbete Inom familjen: Den vanligaste formen av barnarbete är minderåriga som arbetar inom den egna familjen, till exempel inom jordbruket. Traditionellt sett har barn länge hjälpt till med matlagning, att passa småsyskon och utföra andra sysslor inom hushållet. Detta behöver i sig inte vara skadligt, utan tvärtom berikande, men ett alltför betungande och tidskrävande arbete kan hindra barnet att gå i skolan och att hinna leka. Arbetet inom familjen kan dessutom innebära en stor fysisk påfrestning. Barn som arbetar på jordbruk, även om det bara är hemma på familjegården, utsätts dagligen för farliga maskiner och giftiga bekämpningsmedel. Hemhjälp: Många barn, främst flickor, arbetar som hemhjälp. Denna grupp är kanske en av de mest utsatta, eftersom ingen ser vad som försiggår inom husets väggar. Det händer att barnen blir utsatta för olika övergrepp av sina arbetsgivare. Fabriker: En annan sorts barnarbete sker under omänskliga förhållanden i smutsiga, farliga fabriker. Detta är en form av arbete som ibland betecknas som slaveri. Små barn med svullna fingrar, värkande lungor och krökta ryggar arbetar under långa arbetsdagar. Industriarbetande barn förekommer främst i Indien, Nepal, Pakistan och Brasilien. På gatan: Den form av barnarbete som ökar snabbast är det som sker på gatan där barnen bland annat putsar skor, tvättar bilar eller säljer tidningar och blommor med mera. Den här typen av gatuarbete börjar bli allt vanligare i till exempel Ryssland och Centralasien. Konsekvenser av barnarbete Ett barn som tvingas till arbete berövas sin barndom och hindras från att utvecklas till en självständig människa. Precis som när det gäller annan exploatering är risken stor att barn som arbetar skadas, både fysiskt och psykiskt. De kan till exempel drabbas av exempelvis smärtor i bröstkorg, muskler, mage och huvud samt få yrsel, infektioner i andningsorgan, diarré och mask. Tunga lyft, onaturliga arbetsställningar, bristande arbetsskydd, olyckor och för kort dygnsvila kan ge livslånga skador och leder till många dödsfall. Psykiskt trauma eller depressioner kan också drabba barn som tvingats arbeta. Barn som arbetar upp till 14 timmar om dagen har varken tid eller ork att gå i skolan. I och med att arbetet hindrar barnen från att gå i skolan, överförs analfabetism och fattigdom till nya generationer. Undernäring För ett litet barn kan undernäring snabbt leda till döden Undernäring kan se olika ut och ett barn kan drabbas på många sätt samtidigt. Oftast syns det inte utanpå tre fjärdedelar av de barn som riskerar att dö av undernäring visar faktiskt inga yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar istället insidan av kroppen, framförallt hjärnan.
6 Nästan 100 miljoner barn väger för lite Näringsbrist innebär att barn inte växer som de ska, att de lättare blir sjuka och att deras mentala utveckling försämras. Immunförsvaret påverkas, vilket minskar motståndskraften mot de flesta infektionssjukdomar, som till exempel diarré, luftvägsinfektioner, mässling och malaria. Det innebär att vanliga sjukdomar snabbt kan bli livsfarliga. Det första året är känsligast Undernäring är allra mest förödande under graviditeten i mammans mage och under barnets första år. 20 miljoner barn väger för lite när de föds. Om mamman lider av näringsbrist kan fostret sluta utvecklas som det ska och spädbarnets fysiska och mentala utveckling kan hindras. Om ett barn drabbas av undernäring under sina tre första år finns skadorna i hjärnan kvar under resten av livet. Det innebär en mental funktionsnedsättning med till exempel inlärningssvårigheter samt hämmad kreativitet och initiativförmåga. Bristsjukdomar Miljontals barn lider av brist på viktiga näringsämnen, som proteiner, jod, järn, zink, folsyra och vitaminer. Människor behöver dessa ämnen för att tillverka enzymer, hormoner och andra substanser som styr tillväxt, utveckling, immunsystem och reproduktion. Jodbrist under den tid som hjärnan utvecklas kan leda till både fysiska och grava psykologiska funktionshinder. Järnbrist kan leda till anemi och trötthet. Brist på A- vitamin kan ge blindhet eller försvagat immunförsvar. Brist på folsyra, eller folat som det också kallas, kan leda till låg födslovikt och ryggmärgsbråck. Uteslutande amning ger bättre hälsa Viktigast i bekämpningen av undernäring är givetvis tillräckligt med näring, vilket i låginkomstländer med brist på rent vatten inkluderar uteslutande bröstmjölk under barnets första sex månader. Bröstmjölk är en första källa till viktiga näringsämnen och god hälsa. Mjölken stärker bland annat immunförsvaret och gör att barnet växer som det ska. Dessutom minskar den risken för diabetes och cancer. Akut behandling nödvändig För ett litet barn kan undernäring leda till döden. Medicinsk behandling med näringstillskott måste sättas in snabbt för att ge barnet alla de livsviktiga vitaminer och mineraler som behövs för att överleva och växa. Skydda kvinnors och flickors rättigheter Ett exempel på en mer långsiktig lösning är att skydda kvinnors och flickors rättigheter. Överallt där diskrimineringen mot kvinnor är påtaglig förvärras problemen med undernäring. Barn till kvinnor som inte fått gå i skolan löper dessutom dubbelt så stor risk att dö som spädbarn jämfört med barn till mödrar som gått i skolan, även om det bara handlar om fyra års skolgång. Preventivmedel och födslokontroll i fattiga länder, exempelvis att vänta tre år mellan varje barn, har också visat sig minska undernäringen bland barn.
Barnfattigdom. Ett arbete av Hind
Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merManus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1
Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.
Läs merFramtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin.
Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin. Thandiwe Mazibuko Hon är övertygad om att drömmar kan hjälpa människor ur fattigdom och
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merMånga av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.
Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder
Läs merHUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför
Läs merPENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer.
PENGARNA NÅR FRAM En stor del av överskottet från denna butik används i olika biståndsprojekt runt om i vår värld. Erikshjälpen och Pingst Jönköping arbetar tillsammans, men också var för sig och tillsammans
Läs merMinoritetsfadder 2014
Minoritetsfadder Minoritetsfadder 2014 Plans arbete Projektexempel Minoritetsfadder Tack för ditt stöd som Minoritetsfadder! Människor från ursprungsbefolkningar utsätts ofta för diskriminering och har
Läs merTEMARAPPORT MINORITETSFADDER
TEMARAPPORT MINORITETSFADDER Tack för att du är Minoritetsfadder och bidrar till insatser för barns rättigheter! Människor från minoritetsbefolkningar utsätts ofta för diskriminering och deras barn är
Läs merFlickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1
Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merKapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1
Kapitel 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention, artikel 24 Hälsa och sjukvård bukala berättar: Förra veckan var jag tvungen att gå till sjukhuset.
Läs merMänniskohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «
Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga
Läs merUNICEF SVERIGE 2014. Effektrapport. UNICEF Effektrapport 1
UNICEF SVERIGE 2014 Effektrapport UNICEF Effektrapport 1 TILLSAMMANS RÄDDAR VI BARNS LIV INNEHÅLL INLEDNING 3 RESULTAT FÖR BARNEN 2014 4 Fokusområde 1: Hälsa 6 Fokusområde 2: Hiv och aids 8 Fokusområde
Läs merProjektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya
Projektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya WAiK Water Action in Kenya WAiK är en demokratiskt, politiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för att förse människor i Nyanza provinsen
Läs merLikabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011
Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala
Läs merEffektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod
Effektrapport 2014 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens andra effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. I den här rapporten
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merFrågor och svar om MFJ
Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merAvkastning à la Hungerprojektet:
Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Foto: Johannes Odé En win-win affär: Hungerprojektet är en ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom. Men
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merIntroduktion. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout.
Introduktion Vad hjälper och vad stjälper? ställer deltagarna inför ett antal olika vardagsdilemman kopplat till fattigdomsbekämpning. De ska i grupp ta ställning till om agerande i dilemmat hjälper eller
Läs merTygblöjor. Olika typer av tygblöjor
De som tror att tygblöjor är svåra, jobbiga och bara läcker har bara inte hittat rätt blöja än. Tygblöjemarknaden översvämmas av olika nya innovationer och system, det finns något för alla. Man behöver
Läs merPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014. Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge
PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014 Familjedaghemmen Lesjöfors Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision sid.3 2. Definition av begrepp
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merBrist på rent vatten
Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi
Läs mer555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge
555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge -Sverigedemokraterna Blekinge, budgetförslag 2015-2017 Skattesatsen för år 2015 får förbli oförändrad. Skatteväxlingen vi tidigare föreslagit får komma
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merEffektrapport 2013. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod
Effektrapport 2013 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens första effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. Vi vill i
Läs merRapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011
Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011 Jag, Jenny Adhikari, min man MadhuSudan, samt vår halvåriga dotter Agnes i sällskap med två svenska kvinnor vid namn Isabella och Veronique,
Läs merVARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN. I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN
VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN I VÄRLDEN FINNS DET FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET ÖPPNAR SKOLDÖRREN FÖR BARN GENOM
Läs merVårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010
Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merSexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme
ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103
Läs merInnehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning
Läs merProjektplan Framtidens vatten i Manga Hill WAiK Water Action in Kenya
Projektplan Framtidens vatten i Manga Hill WAiK Water Action in Kenya WAiK Water Action in Kenya www.waik.se PG 59 72 76-5 1 WAiK Water Action in Kenya - Bakgrund... 3 Historia... 3 Manga Hill... 3 WAiKs
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merAnorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta
Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs merS-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:
1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:
Läs merTCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14
TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)
Läs merVolontär i Kenya. Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor.
Volontär i Kenya Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor. Volontärarbete är ett unikt sätt att upptäcka ett land och dess kultur på ett meningsfullt sätt. Du måste vara minst
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merHur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?
Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Läs merEfter en förlossning 1
Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar
Läs merSammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten
Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med
Läs merHUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013
HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merViktigt med Vikten i Värmdö
Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är
Läs merVarför goda medmänniskor för oss själva. Jag ska tala om: Så enkelt och så svårt är det att vara en medmänniska
Jag ska tala om: Att vara en medmänniska Problemlösning visdom Bemötande och empati i vården Träningspass Vilken framträdande egenskap skulle du helst vilja ha? Så enkelt och så svårt är det att vara en
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merSwisha valfritt belopp till och ange FLICKA
Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merLevnadsvillkor för människor med funktionshinder
Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merElevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merTILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB
TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det
Läs merSammanfattning skelettet och muskler
Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merKlimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii
Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Kan vi rädda oss själva och vår familj om temperaturen stiger så att samhället bryter samman?
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merPlans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik
Plans Barnrättsmanifest Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik Sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! FN:s Barnkonvention har funnits i 25 år men trots stora framsteg
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merGLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA
10 GLOBALA FAKTA OM I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H 1. Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen 1 KÖNSFÖRDELNINGEN BLAND VUXNA ANALFABETER ANDELEN ANALFABETER
Läs merFLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER
Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING
Läs merHon som fick veta. Marina Kronkvist. Sofie Bilius
Hon som fick veta Marina Kronkvist Sofie Bilius Till Ukko, Armas och Akim Jag är ett år gammal och jag vet. Jag vet att min mamma och min pappa reser sin väg snart. De dör. Vad gör jag nu? De skall dö.
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merFrån Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org
Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Käre vän, Vi hoppas och tror att det nya året har börjat bra för dig!!! Paulus uppmanar oss i 1kor13:5 Pröva er själva om
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merStrategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PRAKTISKA I VÄXJÖ Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009.
Läs merTemauppgifter. Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
Temauppgifter Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens temauppgifter Här önskar vi att dina elever ska få öva på att identifiera sig
Läs merSkolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå
Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,
Läs mer1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift
1. Inledning 1. Inledning 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning Vad lärde jag mig idag? är ett globalfostran projekt som Interpedia rf förverkligar
Läs merBilder från Bangladesh. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS
M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com och på Facebook Nytt från styrelsen Rapport från årsmötet På årsmötet den 13 april
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Norrgrindens förskola
Upplands-Bro kommun Västra Bro förskolor Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Norrgrindens förskola Inledning: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merRättvishandel. Ida Luther Wallin 1 NV 2009-05 29
Rättvishandel Ida Luther Wallin 1 NV 2009-05 29 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Kortfattat om Fairtrade...4 3. Behovet av Fairtrade...6 4. Fairtardes konsekvenser...8 5. Åtgärder för Fairtrade...12
Läs merNyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Page 1 of 5 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen. Vår vision Alla i förskolan,
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merEn äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut
En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar
Läs merEffektrapporten en del av Frivilligorganisationernas Insamlingsråds (FRIIs) kvalitetskod
Effektrapport 2014 Innehåll Det här vill Plan uppnå 3 Organisatoriskt sammanhang 4 Så arbetar vi för att uppnå våra mål 5 Kapacitet och kunnande 6 Utvärdering, uppföljning och kontroll 7 Det här har vi
Läs merBesök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! Resperiod: 14 till 29 mars 2015
Res med Plan till Laos och Thailand! Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! 1 Resperiod: 14 till 29 mars 2015 Resans innehåll Vi reser till
Läs merBarn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4.
Barns rätt att skyddas från skadligt arbete Artikel 32 Temahäfte Barnkonventionen Kasajja i Uganda Barn ska inte jobba hårt Kasajja är bara 13 år men har redan haft många olika jobb. Måste man jobba mycket
Läs mer11 Sex och samlevnad. OH1 Kvinnans könsorgan OH2 Mannens könsorgan 9 Fula ord 10 Vi förändras både utanpå och inuti 11 Håll dig ren
11 Sex och samlevnad 11.1 1 Vem är du? 2 Ensamhet på gott och ont 3 Diskutera om sex 4 Vad är kärlek? 5 Kär och galen? 6 Vem har du fått sexinformation ifrån? 7 Sexualitet och adoption 11.2 8 Våra könsorgan
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs mer