Vi kan skapa en bättre värld för alla barn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi kan skapa en bättre värld för alla barn"

Transkript

1 Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Det finns de som tror att det är omöjligt att förändra världen. Vi vet att det går och vi vet hur man gör. Över hela världen kämpar vi i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar för att varenda unge ska få den barndom som de har rätt till. Barnkonventionen styr vårt arbete. Vatten Utbildning Barnarbete Undernäring Texten är hämtad från UNICEF

2 Vatten och sanitet Tusentals barn dör varje dag på grund av smutsigt vatten Rent vatten är en mänsklig rättighet, men fortfarande saknar 748 miljoner människor tillgång till rent vatten och varje dag dör över barn under fem år på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien. Brist på rent vatten har allvarliga konsekvenser för människors, särskilt barns, hälsa. Runt barn under fem år dör i diarrésjukdomar varje år. De allra flesta dödsfall i diarrésjukdomar beror på brist på rent vatten och bristande hygien. Det innebär att ungefär barn under 5 år dör varje dag på grund av smutsigt vatten och dålig hygien. Brist på toaletter Mer än en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till en bra toalett. Ungefär en miljard människor saknar helt tillgång till toalett och tvingas uträtta sina behov utomhus. Detta är en stor hälsorisk eftersom det gör det svårt för människor att hålla en god hygien och hålla dricksvatten rent. Sjukdomar relaterade till orent vatten och dålig sanitet, som diarré och kolera är ett av de största hoten mot barns hälsa världen över. Men de flesta de går att förebygga. UNICEF arbetar med att utveckla sätt att bygga enkla, hållbara och billiga latriner. Hygien Tillgång till vatten och toaletter är en förutsättning för att människor ska kunna hålla en god hygien. Att tvätta händerna med tvål och vatten kan minska risken för många annars vanligt förekommande sjukdomar såsom hud- och ögoninfektioner, kolera, dysenteri, lunginflammation och diarré. Goda rutiner för handtvätt kan minska risken att drabbas av diarré med cirka 50 procent. Kvinnor och flickor särskilt utsatta Brister i vatten och sanitet påverkar kvinnor och flickor särskilt hårt. I samhällen där det inte finns latriner är kvinnor ofta begränsade till att uträtta sina behov där de inte syns eller när det är mörkt ute. Detta är både en hälsorisk och en säkerhetsrisk för flickor som nattetid tvingas promenera själva utomhus. Flickor är även särskilt utsatta när skolorna saknar vatten och separata toaletter för flickor och pojkar. Många flickor hoppar av skolan där de börjar få sin menstruation. Många orsaker till brist på vatten Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till vattenproblemen. Här följer några av dem: Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut. Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden. Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna. Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att

3 använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet. Hygien: Nära 2,5 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids. Utbildning är vägen ut ur fattigdom Att lära sig läsa och skriva öppnar dörren till ett självständigt liv med god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Utbildning är helt enkelt en väg ut ur fattigdom och utsatthet och därför kämpar vi över hela världen för att länder ska satsa mer pengar på utbildning. Att gå i grundskolan är en mänsklig rättighet och det ska vara gratis. Det säger barnkonventionen. Men för minst 57 miljoner barn runt om i världen uppfylls inte denna rättighet. Drygt hälften av dessa är flickor. Den allra främsta orsaken är fattigdom. I många länder slukar skolavgifterna upp till en tredjedel av en familjs inkomst och föräldrarna har helt enkelt inte råd att skicka barnen till skolan. Skolavgifterna måste slopas Länder som avskaffat skolavgiften har fått enorm tillströmning av inskrivna barn i skolan. I Kenya ökade inskrivningarna från 5,9 miljoner till 7,2 miljoner på bara några veckor när skolavgiften avskaffades Uganda, Tanzania och Malawi upplevde liknande ökningar när de avskaffade skolavgiften. Många föräldrar tycker helt enkelt att det är slöseri med tid och pengar att utbilda flickorna, eftersom de ändå kommer att gifta in sig i en annan familj och föda barn. Det arbetar vi för att ändra på. Kampen för flickorna En liten majoritet av de barn som inte går i skolan är flickor. Av de barn som går i skolan beräknas 150 miljoner hoppa av innan de avslutat grundskolan majoriteten är flickor. Cirka 775 miljoner människor i världen kan inte läsa en bok eller skriva sitt namn. Majoriteten av dessa är kvinnor. Problemet består inte bara av att flickor inte får lära sig läsa och skriva. Bristen på utbildning innebär också att de inte får tillräcklig kunskap om hälsa och sjukdomar, vilket är livsviktigt för deras överlevnad. Utan utbildning har de dessutom mindre möjlighet att stärka sin ställning i samhället. Det finns många orsaker Kulturella värderingar och traditioner är grunden för den regelmässiga diskriminering som drabbar flickor och kvinnor. I flera länder runt om i världen anses flickor mindre värdefulla än pojkar, eftersom de inte förväntas bidra till familjens framtida försörjning. Föräldrar tycker helt enkelt att det är slöseri med tid och pengar att utbilda flickorna, eftersom de ändå kommer att gifta in sig i en annan familj och föda barn. Många flickor förnekas alltså rätten att gå i skolan och tvingas istället vara hemma och hjälpa till med hushållet, hämta vatten och passa småsyskon. Fattigdom är en annan viktig orsak till att flickor hindras från att gå i skolan. Inte sällan måste barnen framför allt flickorna arbeta för att hjälpa till med försörjningen. Många föräldrar har inte heller råd att skicka barnen till skolan på grund av höga skolavgifter och kostnader för material och skoluniformer. Den politiska viljan saknas ofta. Även fattiga länder har resurser att göra utbildning tillgänglig för de flesta. Tidiga äktenskap och tonårsgraviditeter gör också att många flickor aldrig börjar skolan eller tvingas hoppa av tidigt. Brist på lärare är ett problem i framförallt de länder som drabbats hårt av hiv och aids. Det förekommer att fler lärare dör i sjukdomen än de som hinner utexamineras från högskolor och universitet.

4 Brist på vatten och bra toaletter är stor i många skolor och ett hinder för många flickor i puberteten. Föräldrar vill inte skicka sina döttrar till skolan när det inte finns separata toaletter för flickor och pojkar. Långa avstånd till skolan hindrar många barn särskilt flickor från att gå i skolan. På grund av risk för överfall och våldtäkter vågar många föräldrar inte låta sina döttrar gå ensamma på långa ensliga vägar. Att utbilda flickor minskar fattigdomen i världen Utbildade kvinnor gifter sig senare och föder färre och friskare barn. Flickor som studerat blir dessutom inte gravida i alltför ung ålder, vilket är bra både för barnet och mamman. Det finns alltså en direkt koppling mellan hur länge en kvinna utbildar sig och hennes barns överlevnad och hälsa. Dessutom för kvinnorna kunskaperna vidare till sin familj och startar en positiv spiral som gynnar hela samhället och kommande generationer. "To educate a woman is to educate an entire country" (ordspråk från Bhutan). Skolan skyddar barnen mot exploatering Utbildning är också det främsta verktyget för att skydda barn från skadligt arbete, människohandel och sexuell exploatering, vilket flickor i högre utsträckning än pojkar riskerar att råka ut för. Barnen skyddas dels direkt genom att befinna sig i skolan istället för på gatan, dels indirekt genom att de får lära sig läsa och skriva och därmed kan ta tillvara sina rättigheter. Barnarbete Det finns barn som arbetar upp till 14 timmar om dagen, många inte äldre än fyra år När människor lever i extrem fattigdom blir många desperata och är beredda att göra vad som helst för att försörja sig, och barnen måste hjälpa till. Miljontals föräldrar tvingas låta sina barn arbeta och tigga. Många av dem tillbringar långa hårda arbetsdagar i hem, fabriker, på åkrar och på gatan i stället för att gå till skolan. Billig undergiven arbetskraft Barnarbete ökar oroväckande snabbt i många länder. Exakt hur många barn som arbetar är svårt att beräkna eftersom många arbetar i familjer och på gatan, där de är relativt osynliga för statistik. Dessutom förutsätter myndigheterna inom vissa områden att barnarbete inte existerar och därför saknas statistik. UNICEFs uppskattningar är att ungefär 15% av alla barn mellan 5 och 14 år arbetar. Detta motsvarar drygt 150 miljoner barn. De flesta barnarbetare finns i Asien, Afrika och Latinamerika. Det är lätt att tro att barnarbete är ett problem som endast finns i de fattiga länderna, men det förekommer även i den rika delen av världen. Många arbetsgivare drar fördel av barnarbetare. De utnyttjar barn och deras arbetskraft för att tvinga ner de vuxnas löner. Barn kräver inte lika hög lön som vuxna. Det händer ibland att barn säljs till fabriksägare av fattiga föräldrar för en summa pengar eller mot ett lån. Ofta blir barn lovade goda arbetsvillkor och bra lön, men blir istället utnyttjade på olika vis och lever under fruktansvärda förhållanden. Varför arbetar barn? De två största orsakerna till det stora antalet barnarbetare är fattigdom och ekonomiska faktorer. En annan faktor som leder till barnarbete är att många barn saknar den utbildning som krävs för att få ordentliga arbeten. Barn som inte går i skolan löper mycket större risk att utnyttjas. I fattiga länder är det ofta brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen. På många håll finns det heller inte tillräckligt med skolor eller lärare.

5 Människor flyttar från landsbygden in till stan i tron att städerna ska erbjuda dem bättre levnadsvillkor. Istället hamnar de ofta i stora kåkstäder där många barn tvingas hjälpa till att arbeta för att försörja familjen. Dödsfall eller sjukdom i familjen kan också tvinga barn att börja arbeta för att hjälpa till med försörjningen. I Afrika där runt 23 miljoner människor lever med hiv och aids, håller på vissa håll en hel generation vuxna på att utplånas och miljontals föräldralösa barn tvingas överta försörjningen av det som är kvar av familjen. Andra orsaker till barnarbete är till exempel överbefolkning, krig, och nationers sociala mönster och traditioner. Olika former av barnarbete Inom familjen: Den vanligaste formen av barnarbete är minderåriga som arbetar inom den egna familjen, till exempel inom jordbruket. Traditionellt sett har barn länge hjälpt till med matlagning, att passa småsyskon och utföra andra sysslor inom hushållet. Detta behöver i sig inte vara skadligt, utan tvärtom berikande, men ett alltför betungande och tidskrävande arbete kan hindra barnet att gå i skolan och att hinna leka. Arbetet inom familjen kan dessutom innebära en stor fysisk påfrestning. Barn som arbetar på jordbruk, även om det bara är hemma på familjegården, utsätts dagligen för farliga maskiner och giftiga bekämpningsmedel. Hemhjälp: Många barn, främst flickor, arbetar som hemhjälp. Denna grupp är kanske en av de mest utsatta, eftersom ingen ser vad som försiggår inom husets väggar. Det händer att barnen blir utsatta för olika övergrepp av sina arbetsgivare. Fabriker: En annan sorts barnarbete sker under omänskliga förhållanden i smutsiga, farliga fabriker. Detta är en form av arbete som ibland betecknas som slaveri. Små barn med svullna fingrar, värkande lungor och krökta ryggar arbetar under långa arbetsdagar. Industriarbetande barn förekommer främst i Indien, Nepal, Pakistan och Brasilien. På gatan: Den form av barnarbete som ökar snabbast är det som sker på gatan där barnen bland annat putsar skor, tvättar bilar eller säljer tidningar och blommor med mera. Den här typen av gatuarbete börjar bli allt vanligare i till exempel Ryssland och Centralasien. Konsekvenser av barnarbete Ett barn som tvingas till arbete berövas sin barndom och hindras från att utvecklas till en självständig människa. Precis som när det gäller annan exploatering är risken stor att barn som arbetar skadas, både fysiskt och psykiskt. De kan till exempel drabbas av exempelvis smärtor i bröstkorg, muskler, mage och huvud samt få yrsel, infektioner i andningsorgan, diarré och mask. Tunga lyft, onaturliga arbetsställningar, bristande arbetsskydd, olyckor och för kort dygnsvila kan ge livslånga skador och leder till många dödsfall. Psykiskt trauma eller depressioner kan också drabba barn som tvingats arbeta. Barn som arbetar upp till 14 timmar om dagen har varken tid eller ork att gå i skolan. I och med att arbetet hindrar barnen från att gå i skolan, överförs analfabetism och fattigdom till nya generationer. Undernäring För ett litet barn kan undernäring snabbt leda till döden Undernäring kan se olika ut och ett barn kan drabbas på många sätt samtidigt. Oftast syns det inte utanpå tre fjärdedelar av de barn som riskerar att dö av undernäring visar faktiskt inga yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar istället insidan av kroppen, framförallt hjärnan.

6 Nästan 100 miljoner barn väger för lite Näringsbrist innebär att barn inte växer som de ska, att de lättare blir sjuka och att deras mentala utveckling försämras. Immunförsvaret påverkas, vilket minskar motståndskraften mot de flesta infektionssjukdomar, som till exempel diarré, luftvägsinfektioner, mässling och malaria. Det innebär att vanliga sjukdomar snabbt kan bli livsfarliga. Det första året är känsligast Undernäring är allra mest förödande under graviditeten i mammans mage och under barnets första år. 20 miljoner barn väger för lite när de föds. Om mamman lider av näringsbrist kan fostret sluta utvecklas som det ska och spädbarnets fysiska och mentala utveckling kan hindras. Om ett barn drabbas av undernäring under sina tre första år finns skadorna i hjärnan kvar under resten av livet. Det innebär en mental funktionsnedsättning med till exempel inlärningssvårigheter samt hämmad kreativitet och initiativförmåga. Bristsjukdomar Miljontals barn lider av brist på viktiga näringsämnen, som proteiner, jod, järn, zink, folsyra och vitaminer. Människor behöver dessa ämnen för att tillverka enzymer, hormoner och andra substanser som styr tillväxt, utveckling, immunsystem och reproduktion. Jodbrist under den tid som hjärnan utvecklas kan leda till både fysiska och grava psykologiska funktionshinder. Järnbrist kan leda till anemi och trötthet. Brist på A- vitamin kan ge blindhet eller försvagat immunförsvar. Brist på folsyra, eller folat som det också kallas, kan leda till låg födslovikt och ryggmärgsbråck. Uteslutande amning ger bättre hälsa Viktigast i bekämpningen av undernäring är givetvis tillräckligt med näring, vilket i låginkomstländer med brist på rent vatten inkluderar uteslutande bröstmjölk under barnets första sex månader. Bröstmjölk är en första källa till viktiga näringsämnen och god hälsa. Mjölken stärker bland annat immunförsvaret och gör att barnet växer som det ska. Dessutom minskar den risken för diabetes och cancer. Akut behandling nödvändig För ett litet barn kan undernäring leda till döden. Medicinsk behandling med näringstillskott måste sättas in snabbt för att ge barnet alla de livsviktiga vitaminer och mineraler som behövs för att överleva och växa. Skydda kvinnors och flickors rättigheter Ett exempel på en mer långsiktig lösning är att skydda kvinnors och flickors rättigheter. Överallt där diskrimineringen mot kvinnor är påtaglig förvärras problemen med undernäring. Barn till kvinnor som inte fått gå i skolan löper dessutom dubbelt så stor risk att dö som spädbarn jämfört med barn till mödrar som gått i skolan, även om det bara handlar om fyra års skolgång. Preventivmedel och födslokontroll i fattiga länder, exempelvis att vänta tre år mellan varje barn, har också visat sig minska undernäringen bland barn.

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin.

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin. Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin. Thandiwe Mazibuko Hon är övertygad om att drömmar kan hjälpa människor ur fattigdom och

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer.

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer. PENGARNA NÅR FRAM En stor del av överskottet från denna butik används i olika biståndsprojekt runt om i vår värld. Erikshjälpen och Pingst Jönköping arbetar tillsammans, men också var för sig och tillsammans

Läs mer

Minoritetsfadder 2014

Minoritetsfadder 2014 Minoritetsfadder Minoritetsfadder 2014 Plans arbete Projektexempel Minoritetsfadder Tack för ditt stöd som Minoritetsfadder! Människor från ursprungsbefolkningar utsätts ofta för diskriminering och har

Läs mer

TEMARAPPORT MINORITETSFADDER

TEMARAPPORT MINORITETSFADDER TEMARAPPORT MINORITETSFADDER Tack för att du är Minoritetsfadder och bidrar till insatser för barns rättigheter! Människor från minoritetsbefolkningar utsätts ofta för diskriminering och deras barn är

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 Kapitel 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention, artikel 24 Hälsa och sjukvård bukala berättar: Förra veckan var jag tvungen att gå till sjukhuset.

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

UNICEF SVERIGE 2014. Effektrapport. UNICEF Effektrapport 1

UNICEF SVERIGE 2014. Effektrapport. UNICEF Effektrapport 1 UNICEF SVERIGE 2014 Effektrapport UNICEF Effektrapport 1 TILLSAMMANS RÄDDAR VI BARNS LIV INNEHÅLL INLEDNING 3 RESULTAT FÖR BARNEN 2014 4 Fokusområde 1: Hälsa 6 Fokusområde 2: Hiv och aids 8 Fokusområde

Läs mer

Projektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya

Projektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya Projektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya WAiK Water Action in Kenya WAiK är en demokratiskt, politiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för att förse människor i Nyanza provinsen

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Effektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Effektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Effektrapport 2014 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens andra effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. I den här rapporten

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Frågor och svar om MFJ

Frågor och svar om MFJ Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet:

Avkastning à la Hungerprojektet: Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Foto: Johannes Odé En win-win affär: Hungerprojektet är en ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom. Men

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Introduktion. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout.

Introduktion. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout. Introduktion Vad hjälper och vad stjälper? ställer deltagarna inför ett antal olika vardagsdilemman kopplat till fattigdomsbekämpning. De ska i grupp ta ställning till om agerande i dilemmat hjälper eller

Läs mer

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor De som tror att tygblöjor är svåra, jobbiga och bara läcker har bara inte hittat rätt blöja än. Tygblöjemarknaden översvämmas av olika nya innovationer och system, det finns något för alla. Man behöver

Läs mer

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014. Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014. Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014 Familjedaghemmen Lesjöfors Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision sid.3 2. Definition av begrepp

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge 555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge -Sverigedemokraterna Blekinge, budgetförslag 2015-2017 Skattesatsen för år 2015 får förbli oförändrad. Skatteväxlingen vi tidigare föreslagit får komma

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Effektrapport 2013. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Effektrapport 2013. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Effektrapport 2013 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens första effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. Vi vill i

Läs mer

Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011

Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011 Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011 Jag, Jenny Adhikari, min man MadhuSudan, samt vår halvåriga dotter Agnes i sällskap med två svenska kvinnor vid namn Isabella och Veronique,

Läs mer

VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN. I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN

VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN. I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN I VÄRLDEN FINNS DET FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET ÖPPNAR SKOLDÖRREN FÖR BARN GENOM

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning

Läs mer

Projektplan Framtidens vatten i Manga Hill WAiK Water Action in Kenya

Projektplan Framtidens vatten i Manga Hill WAiK Water Action in Kenya Projektplan Framtidens vatten i Manga Hill WAiK Water Action in Kenya WAiK Water Action in Kenya www.waik.se PG 59 72 76-5 1 WAiK Water Action in Kenya - Bakgrund... 3 Historia... 3 Manga Hill... 3 WAiKs

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)

Läs mer

Volontär i Kenya. Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor.

Volontär i Kenya. Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor. Volontär i Kenya Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor. Volontärarbete är ett unikt sätt att upptäcka ett land och dess kultur på ett meningsfullt sätt. Du måste vara minst

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Efter en förlossning 1

Efter en förlossning 1 Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Varför goda medmänniskor för oss själva. Jag ska tala om: Så enkelt och så svårt är det att vara en medmänniska

Varför goda medmänniskor för oss själva. Jag ska tala om: Så enkelt och så svårt är det att vara en medmänniska Jag ska tala om: Att vara en medmänniska Problemlösning visdom Bemötande och empati i vården Träningspass Vilken framträdande egenskap skulle du helst vilja ha? Så enkelt och så svårt är det att vara en

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Kan vi rädda oss själva och vår familj om temperaturen stiger så att samhället bryter samman?

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik

Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik Plans Barnrättsmanifest Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik Sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! FN:s Barnkonvention har funnits i 25 år men trots stora framsteg

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA 10 GLOBALA FAKTA OM I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H 1. Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen 1 KÖNSFÖRDELNINGEN BLAND VUXNA ANALFABETER ANDELEN ANALFABETER

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

Hon som fick veta. Marina Kronkvist. Sofie Bilius

Hon som fick veta. Marina Kronkvist. Sofie Bilius Hon som fick veta Marina Kronkvist Sofie Bilius Till Ukko, Armas och Akim Jag är ett år gammal och jag vet. Jag vet att min mamma och min pappa reser sin väg snart. De dör. Vad gör jag nu? De skall dö.

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org

Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Käre vän, Vi hoppas och tror att det nya året har börjat bra för dig!!! Paulus uppmanar oss i 1kor13:5 Pröva er själva om

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PRAKTISKA I VÄXJÖ Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009.

Läs mer

Temauppgifter. Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Temauppgifter. Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Temauppgifter Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens temauppgifter Här önskar vi att dina elever ska få öva på att identifiera sig

Läs mer

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,

Läs mer

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift 1. Inledning 1. Inledning 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning Vad lärde jag mig idag? är ett globalfostran projekt som Interpedia rf förverkligar

Läs mer

Bilder från Bangladesh. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS

Bilder från Bangladesh. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com och på Facebook Nytt från styrelsen Rapport från årsmötet På årsmötet den 13 april

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Norrgrindens förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Norrgrindens förskola Upplands-Bro kommun Västra Bro förskolor Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Norrgrindens förskola Inledning: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Rättvishandel. Ida Luther Wallin 1 NV 2009-05 29

Rättvishandel. Ida Luther Wallin 1 NV 2009-05 29 Rättvishandel Ida Luther Wallin 1 NV 2009-05 29 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Kortfattat om Fairtrade...4 3. Behovet av Fairtrade...6 4. Fairtardes konsekvenser...8 5. Åtgärder för Fairtrade...12

Läs mer

Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 5 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen. Vår vision Alla i förskolan,

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Effektrapporten en del av Frivilligorganisationernas Insamlingsråds (FRIIs) kvalitetskod

Effektrapporten en del av Frivilligorganisationernas Insamlingsråds (FRIIs) kvalitetskod Effektrapport 2014 Innehåll Det här vill Plan uppnå 3 Organisatoriskt sammanhang 4 Så arbetar vi för att uppnå våra mål 5 Kapacitet och kunnande 6 Utvärdering, uppföljning och kontroll 7 Det här har vi

Läs mer

Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! Resperiod: 14 till 29 mars 2015

Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! Resperiod: 14 till 29 mars 2015 Res med Plan till Laos och Thailand! Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! 1 Resperiod: 14 till 29 mars 2015 Resans innehåll Vi reser till

Läs mer

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4.

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4. Barns rätt att skyddas från skadligt arbete Artikel 32 Temahäfte Barnkonventionen Kasajja i Uganda Barn ska inte jobba hårt Kasajja är bara 13 år men har redan haft många olika jobb. Måste man jobba mycket

Läs mer

11 Sex och samlevnad. OH1 Kvinnans könsorgan OH2 Mannens könsorgan 9 Fula ord 10 Vi förändras både utanpå och inuti 11 Håll dig ren

11 Sex och samlevnad. OH1 Kvinnans könsorgan OH2 Mannens könsorgan 9 Fula ord 10 Vi förändras både utanpå och inuti 11 Håll dig ren 11 Sex och samlevnad 11.1 1 Vem är du? 2 Ensamhet på gott och ont 3 Diskutera om sex 4 Vad är kärlek? 5 Kär och galen? 6 Vem har du fått sexinformation ifrån? 7 Sexualitet och adoption 11.2 8 Våra könsorgan

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer