Skriv kodnummer (se överst till höger) på varje sida! Lägg numret på minnet. Resultaten kommer enbart att anges i relation till detta nummer!

Transkript

1 I U M E Å U N I V E R S I T E T E T UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för integrativ medicinsk biologi Namn... KOD... Datum (15) Skriftligt förhör i ORGANSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION (11P TERMIN 2) inom läkarprogrammet, vårterminen 2007 Fredag den 8 juni kl 9-15 Östra paviljongen sal 4 Skrivningen består av 23 frågor, vilka rätt besvarade, kan ge maximalt 92 poäng (1-10 p/fråga). För godkänt krävs 60 poäng. Ge korta och koncisa svar, vill Du skriva mer än vad som ryms under frågan, måste du göra det på samma arks baksida! Skriv kodnummer (se överst till höger) på varje sida! Lägg numret på minnet. Resultaten kommer enbart att anges i relation till detta nummer! Kontrollera sid- och frågeantal! Inga hjälpmedel. LYCKA TILL!

2 PL 1) Hjärnan och hjärnhinnorna bildas under fosterstadiet men också därefter. Ett exempel är arachnoidalvilli (plattepitelklädda inbuktningar i små vener i hjärnan) som till större delen utvecklas efter födseln. Plexus choroideus med sitt kubiska epitel är dock aktivt tidigare under fosterperioden. Cerebrospinalvätskan fyller en viktig funktion som stötdämpare och vätskeutjämnare i hjärnan. Om man får för mycket CSF kan emellertid hydrocephalus (vattenskalle) uppstå med skador på hjärnan som följd. a) Var bildas CSF? b) Vilken är den viktigaste skillnaden i sammansättning mellan CSF och blod (serum)? c) Med ledning av svaren i a och b, det som står i texten ovan och dina kunskaper från cellenkursen vill jag att du förklarar HUR CSF kan bildas och hur bildningen styrs d) Var absorberas CSF? (Här vill jag att du anger det svar som brukar stå i läroböckerna även om man faktiskt numera har blivit mindre säkra på var viktigaste upptaget sker) d) HUR kan återupptaget ske? (6 p) 2) Vilka celltyper finner vi normalt i epidermis? (2 p) 2

3 PL 3) Rita en skiss av en purkinjecell i lillhjärnan. Ange hur signalflödet går och vilka andra celler de i första hand interagerar med. (2 p) 4) Vilken funktion har sarkoplasmatiskt retikel i muskelkontraktionen? (2 p) 5) Mastceller återfinns i bindväven i alla kroppsdelar utom en. Vilken och varför inte? (2 p) 6) Ge ett exempel vardera på vävnad där vi hittar mycket av respektive kollagen typ I, II, III och IV? (2 p) 7) Vilka effekter har parathormon på osteoblaster? (2 p) 3

4 BA. 8) Du får in en patient med sk. Whiplash-skada efter en trafikolycka. Inga belägg finns för en direkt skallskada. Patienten är vid medvetande, har yrsel, vilonystagmus och optokinetisk nystagmus vid gång. Patienten har dessutom smärta i nacken samt en lätt tinnitus (öronsusningar). Symptomen avtar gradvis under loppet av några månader. Dock kvarstår problem med balansen om patienten kommer in i ett mörkt rum. Redogör för minst 3 olika tänkbara mekanismer som skulle kunna ge symptomen samt vilken/vilka mekanismer som är mest sannolika. Redogör även för tänkbara mekanismer som kan förklara återhämtningen efter skadan. (6p) 4

5 BA. 9) Vilka hjärnstamsystem styr arm- och griprörelser? (2p) 10) Beskriv den monosynaptiska sträckreflexen och disynaptisk inhibition av antagonistmuskelns motoneuron. (2p) 11) Beskriv vad disinhibition innebär och ge ett exempel på hur det nyttjas i hjärnan. (2p) 5

6 EC 12) Vid flexion av halsryggen så kommer några ligament att bromsa rörelsen. a) Vilka är dessa (namnge) och markera i figuren var dessa sitter. (2p) b) Markera in i figuren ovan var nackrosetten är belägen. (1p) 13) a. Vilken muskelgrupp i ryggen kan utföra en ipsilateral flexion och kontralateral rotation? (1p) b. Hur innerveras den muskelgruppen? (1p) 14) a. Var på främre bukvägg finns det större kärl som kan leda till kraftfulla blödningar vid snitt i den? (1p) 6

7 FPD 15) Din kompis funderar på att pierca ögonbrynet och frågar dig om du tror att det kan vara farligt för tårkörteln. Förklara det anatomiska förhållandet vad gäller den laterala 1/3 delen av ögonbrynet (där det brukar finnas piercing) och tårkörteln. Använd de korrekta anatomiska termerna när du gör beskrivningarna! (2p) 7

8 SF. 16) En innebandyspelare ådrar sig en komplicerad vrickning av vänster fot. Foten blir mycket svullen och ömmande. Vid primär undersökning är det svårt att ställa tydlig diagnos p.g.a. den stora svullnaden och smärtan. Patienten sänds förstås till röntgen. (4p) Ligamenten vid fotleden kan naturligtvis vara drabbade. Beskriv dessa: Vad de heter, varifrån till var de löper (beskriv både för lateral och medialsida). Förutom att de osteologiska delarna också måste bedömas ska även en annan mycket viktig stabiliserande struktur i regionen bedömas. Vilken är det? 8

9 SF. 17) Du testar kraft och rörlighet i knäleden. Du undersöker kraften i de olika rörelsemöjligheterna. Du palperar även igenom strukturerna omkring knät. (10p) Fråga: a) Vilka muskler svarar för utåtrotation, inåtrotation, flexion respektive extension i knäleden? b) Det finns en struktur som kan kvarhålla knät i slutextenderat läge. Vad är det för struktur, var är den belägen och vad betingas den av? c) Du palperar bl.a. den s.k. gåsfoten. Vilka muskelsenor ingår räknat framifrån till bakåt? d) Du känner förhoppningsvis pulsationen av a. poplitea. Var palperar du för att känna den? I närheten av artären löper förstås v. poplitea. I regionen ifråga löper ett ytligt blodkärl in i djupet för att ta kontakt med v. poplitea. Vilket kärl är det? En nerv löper intill a. et v. poplitea i området där artären kan palperas. Vilken är nerven och vad innerveras av nerven distalt om knäregionen? Följdfråga: Vilka blir symptomen om den aktuella nerven skadas i knäledsregionen? 9

10 MW. 18) En 40 årig man arbetar inom en metallindustri och ådrar sig en morgon en allvarlig skär/kross skada proximalt på vänster underarm. Den orsakas av att en vass och tung plåt tippar över radiala/dorsala omfånget av underarmen, strax nedom armbågsleden. Plåten skär in mot proximala delen av radius radiala och dorsala yta och delar därmed alla mjukdelar ned mot benet i detta område. a. Namnge de muskler som sannolikt delats. ( 2p) b. Namnge de kärl och nerv/-er som sannolikt delats.( 2p) c. Tror du att cirkulationen är påverkad i handen? Varför? (1p) d. Hur kan du säkerställa att det funktionsbortfall du noterar vid undersökningen av patienten beror på skada på muskel/senvävnad och/eller nervvävnad, dvs beskriv det sannolika funktionsbortfallet (både muskulärt som neurogent) och vad som i detta kan ge dig information om vilken/vilka strukturer som skadats.( 2p) e. Mannen har en intakt volar/palmar sensibilitet i handen. Hur förklarar du detta? ( 1p) 10

11 MW. 19) En man söker dig under din placering som öppenvårdsläkare under din AT tjänstgöring. Han berättar att han de senaste 2 månaderna vaknat på natten och domnat i de tre radiala fingrarna. Du missstänker att det rör sig om ett sk carpaltunnelsyndrom dvs en kompression av den nerv som passerar genom carpaltunneln. Han har en liten nedsättning av känseln volart på tumme,pek och långfinger. a. Vilken nerv är det? ( 1p) b. Vad avgränsar carpaltunneln åt sidorna samt dorsalt? ( 1p) c. Om carpaltunnelsyndromet får stå obehandlat under lång tid där nerven ständigt står under tryck kan en viss muskelgrupp i handen tappa sin funktion vilket gör att man inte kan utföra en viss rörelse. Vilken muskelgrupp och vilken rörelse? ( 2p) 11

12 KGW 20) Den starka utvecklingen av mikrokirurgi har gjort det möjligt att med stor framgång replantera en eller flera fingrar efter olyckor orsakade t ex av vedklyvar. Oftast kan den replanterade vävnadernas cirkulation bibehållas så att läkningen blir lyckad. Ett problem är dock att få en återställd innervation, vilket medför att patienten kan drabbas av både ett sensoriskt och motoriskt handikapp, som permanent sätter ner den skadade handens funktioner. Frågorna nedan berör olika aspekter relaterade till den kliniska situation som beskrivits ovan. a) Axoner från handens hud återfinns bla i medianus nerven. Vad kallas den typ av axoner som leder signalerna från hudens mekanoreceptorer? (0,5p) b) Vilket samlingsnamn använder man på de omyeliniserade axoner som också finns i medianus nerven? Var kan man hitta nervcellskropparna tillhörande dessa axoner och vilka funktioner är dessa nervceller involverade i? (2p) c) I handflatans hud finns både snabbt och långsamt adapterande mekanoreceptorer. Varför har vi två typer av receptorer, som båda förmedlar information om mekaniska hudstimuleringar? (1p) d) Signaleringen från sinnesorganen överförs i axoner i form av aktionspotentialer.vad är en aktionspotential? Svara genom att beskriva vad som sker under ett aktionspotentialförlopp med avseende på flöden av joner över axonmembranet (1,5p) 12

13 KGW e) Vad kallas det bansystem, som förmedlar signalerna från mekanoreceptorer i handens hud? Detta bansystem har en omkoppling i thalamus. I vilken del av thalamus ligger denna omkoppling? (1p) f) Musklerna som styr handens rörelser innerveras av α-motoneuron, som är belägna i cervikalsegmenten. Rita ett tvärsnitt genom cervikala ryggmärgen och markera läget för handmusklernas α-motoneuron samt läget för den corticospinala banan som deltar i styrningen av handens finmotorik. (1p) g) Hur skulle du vilja förklara den roll som sensoriken spelar för motoriken? Svara på frågan genom att beskriva några teoretiska modeller för hur man tänker sig samspelet mellan sensorik och motorik (sensory-motor control). (4p) 13

14 KGW 21) För att vi skall kunna erhålla en skarp bild av ett objekt krävs att ljusstrålarna från detta fokuseras väl på näthinnan. Ögat har sinnrika mekanismer för att åstadkomma denna ljusbrytning och för att anpassa seendet till objekt på olika avstånd. Inte desto mindre är det vanligt att fel i ögats ljusbrytande system uppkommer. Redogör för ögats optik med en funktionell beskrivning av de viktigaste strukturerna. Beskrivningen bör innehålla information om: a) Ljusbrytande strukturer och deras relativa betydelse (1p) b) Mekanismer för att anpassa seendet till objekt på långt respektive kort avstånd (1p) c) Vanliga åldersberoende förändringar i det ljusbrytande systemet (1p) d) Vanliga ljusbrytningsfel och korrektionsmöjligheter (1p) e) Beskriv maculas representation i synbarken (1p) 22) Vid vävnadsskada uppstår ett fenomen som kallas hyperalgesi. Detta fenomen orsakas av både perifera och centrala mekanismer. Förklara följande begrepp: a) Wind-up (1p) b) Axon-reflex (1p) c) Allodyni (1p) d) Perifer sensitisering (1p) 14

15 KGW 23) I framtiden kommer du som läkare säkert att stöta på ett flertal patienter som har fått taloch språkstörningar oftast kopplade till andra mentala störningar. En vanlig orsak till dessa sjukdomstillstånd hos äldre personer är stroke dvs att en blodpropp fastnat i en gren av a. cerebri media. a) Språket består av mera än bara orden som uttalas. Hur kan hjärnan analysera språkets melodiska (prosodiska) komponent? (2p) b) Beskriv den antomiska relationen mellan språk- och hörselområdena på hjärnbarken. (2p) c) Ett antal kärnor i hjärnstammen är av direkt bertydelse för talmotoriken. Namnge 3 av dessa och beskriv deras funktion. (2p) d) I bland kan patienter med språkstörningar även drabbas av en beteendemässig defekt som kallas neglekt. Vilken typ av neurologisk störning har dessa patienter och vad beror den på? (2p) 15

16 16