SkogsÄgaren. Skogsägarna. Sköt om ungskogen. Vi bromsar inte. Plantering - En bra start för framtidens skog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SkogsÄgaren. Skogsägarna. Sköt om ungskogen. Vi bromsar inte. Plantering - En bra start för framtidens skog"

Transkript

1 SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning Maj 2 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Sköt om ungskogen sid 4 Vi bromsar inte sid Plantering - En bra start för framtidens skog sid Överföring av skogsfastighet från en generation till en annan sid 16 Skogsvårdsföreningen tog i bruk ny skogsdata sivu Suomenkielinen kooste Självverksamme Nils vet hur han vill ha det i sin skog, s 6-7 PEFC/

2 2 SkogsÄgaren 2/2013 Ledare Skogsvårdsföreningen Österbotten Vi erbjuder service inom skogsbruk. Ni kan vända er till oss i alla frågor som berör skogsbruk. Föreningen strävar till att erbjuda sina medlemmar heltäckande tjänster och betjänar skogsägarna utgående från deras önskemål. Skogsvårdsföreningen styrs av skogsägarna själva. Verksamhetsområdet omfattar hektar skogsbruksmark och antalet skogsägare som erlägger skogsvårdsavgift är Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten arbetar för närvarande 31 funktionärer, av dessa är 26 skogsfackmän och fyra kanslister. Inom skogsvårdsföreningen jobbar dessutom cirka 30 skogsarbetare och ett tjugotal entreprenörer. Skogsvårdsföreningen Österbotten utför 90 procent av verksamhetsområdets skogsvårdsarbeten. Detta är möjligt genom att använda det lokala yrkeskunnandet. Skogsvårdsföreningen har fackmän och skogsarbetare i varje kommun inom verksamhetsområdet. Föreningen erbjuder sina medlemmar, utöver skogsvårds- och virkeshandelstjänster, också andra specialtjänster. Föreningens fullmäktige består av 39 ledamöter vilka valdes genom postval hösten Fullmäktige är skogsvårdsföreningens högsta beslutande organ och ordförande är Rune Käldström. Fullmäktige har valt en styrelse, som ansvarar för den operativa verksamheten. Bo Storsjö är styrelseordförande. Ab Skogsfastigheter AFM är ett av Skogsvårdföreningen Österbotten helägt bolag som idkar förmedling av skogsfastigheter. Skogsägarförbundet Kusten är skogsägarnas organisation för intressebevakning. Målsättningen med förbundets verksamhet är att främja privatskogsbrukets verksamhetsförutsättningar och lönsamhet, samt användningen av träråvaran. Detta förverkligas genom att vara med och påverka i frågor som rör bland annat virkeshandeln, den privata äganderätten, naturskyddet och viltvården. Bekanta dig närmare med skogsägarförbundet Kusten på adressen Kom tidningen till fel adress? Gör adressändring eller en arbetsbeställning via nätet. Detta är nu möjligt via föreningens hemsida, under Kontakta oss. Vill Du ha ett eget exemplar av tidningen? Kontakta Ann-Mari Snickars Bästa skogsägare, Förslaget till ny skogsvårdsföreningslag går vidare. Som det nu ser ut träder den i kraft den Den sista skogsvårdsavgiften uppbärs av skogsägarna i slutet av år 2014 och överförs till föreningarna i januari En sjuttioårig epok i vårt lands skogliga historia är därmed över. Under den tiden har virkesvolymen i våra skogar fördubblats, vilket har möjliggjort en kraftig utbyggnad av skogsindustrin i vårt land. Exporten av skogsindustrins produkter var under återuppbyggnadstiden efter vårt senaste krig ryggraden i vårt näringsliv och bidrog kraftigt till den snabba samhällsutvecklingen under femtio- och sextiotalet. Under senare årtionden har strukturen i vårt näringsliv blivit mångsidigare och skogsindustrins andel av landets totala export har minskat. Men man kan med fog påstå att verksamheten i våra skogsvårdsföreningar har bidragit till den samhällsutveckling vi har haft i vårt land. Den verksamhet som föreningarna fick bedriva med skogsvårdsavgiften var strikt reglerad, främst då för rådgivningsverksamhet. Då jord- och skogsbruksminister Koskinen presenterade sina linjedragningar kring förslaget till ny skogsvårdsföreningslag poängterade han att det är skogsägarna, medlemmarna i föreningarna, som själva bestämmer vilka tjänster föreningarna ska erbjuda och hurudan verksamhet de ska bedriva, när den nya lagen träder i kraft. På vårt fullmäktiges senaste möte hade vi grupparbete där fem olika grupper tog ställning till olika frågor om vår förenings framtida verksamhet. Feedbacken från grupparbetet var mycket positiv och medlemmarna engagerade sig i de olika arbetsuppgifterna. Efteråt kan man med fog konstatera att vi i vårt fullmäktige har en resurs som vi ska ta vara på när det gäller att planera verksamheten i vår förening framöver. Den senaste tidens nyheter från skogsindustrin har mest varit negativa. Pappersförbrukningen minskar och nu senast stannades en pappersmaskin i Raumo. Prenumerationerna på dagstidningar minskade kraftigt senaste år och övergången till det papperslösa samhället har småningom slagit igenom. Grafiskt papper håller ännu ställningarna, men den totala pappersförbrukningen har minskat så mycket att industrin har blivit tvungen att dra ned på produktionskapaciteten. Men det finns också ljuspunkter. Cellulosaindustrin kokade rekordmycket cellulosa senaste år och det är bra för efterfrågan på massaved. Kartongindustrin går också bra för tillfället, eftersom den ökade näthandeln förutsätter att varorna förpackas enskilt och ska hålla för leverans till kunden jämfört med att man köper direkt från butiken. Sågindustrin har det däremot fortfarande kämpigt. Den ekonomiska krisen i Europa har gjort att exporten inte drar lika bra som tidigare. För att öka den inhemska användningen har man tidigare och kommer även nu att lyfta fram en ökning av bostadsbyggande i trä i vårt land som en möjlighet att öka förädlingsgraden. Också flervåningshus kunde med fördel byggas i trä i stället för betong. Tidigare sades det att trä ruttnar, men många av våra betonghus möglar i dag. Exempel på flervåningshus finns bl.a. i Sverige och Nordamerika. Också kostnadsmässigt är trähus konkurrenskraftiga jämfört med betonghus. Att öka byggandet av flervåningshus skulle göra gott för den inhemska efterfrågan på sågade trävaror. Odlingssäsongen håller på att komma i gång. Återigen ska miljontals trädplantor ut i skogen och bli råvara för kommande generationers behov. Föreningens instruktörer har beredskap att ta hand om också din plantering i vår och se till att din förnyelse får bästa möjliga start med närproducerade skogsplantor. Vad virket kommer att användas till vet man ännu inte i dag kanske det blir till drivmedel i fordon. Ha en god fortsättning på våren. Bo Storsjö styrelseordförande SkogsÄgaren Bo Storsjö Tel Hedenvägen 322 bst 1, Ömossa Redaktionsruta Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten Redaktionsråd: Johan Nynäs, Jan Slotte, Ann-Mari Snickars, John Berg, Tom Finnilä och Lisbeth Bäck Annonsförsäljning: Annonsombrytning, layout, sidombrytning: Ann-Mari Snickars Skogsvårdsföreningen Österbotten Pärmbild: Foto: Anna Sand / Kustmedia Ab Upplaga: exemplar Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013 Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen Österbotten

3 SkogsÄgaren 2/ Personalpresentation Sköt om ungskogen! - Våren är en bra tid att se över nyplanteringar. Plantorna syns bra innan det börjar grönska och det är lättare att se hur de mår och om det finns områden som behöver kompletteras, uppmanar skogsvårdsinstruktör Hilding Södergård i Vörå. Hilding Södergård ansvarar för områden i Vörå, förutom byarna i norra Vörå. Han är inne på sitt trettonde år som anställd åt skogsvårdsföreningen och dessförinnan arbetade han med skogsbruksplanering åt dåvarande Österbottens Skogsnämnd (Skogscentralen). - Jag kände alltså till området bra då jag sökte det här arbetet. Jag efterträdde Börje Lundström. Kontorslokalen i centrum av Vörå delar han med Susanne Sundelin, som är vikarie för Guy Djupsjöbacka. Susanne är ansvarig för området Maxmo och byarna i norra Vörå Kaitsor och Bertby. Högaktuellt med planteringar Skogsägarna är till en del självverksamma. Men de självverksamma skogsägarnas andel tenderar att minska. Många har kanske inte tid och möjlighet att själva utföra arbetet och då kan skogsvårdsföreningen hjälpa till. - Till exempel har vi utfört många avverkningsuppdrag i vinter via vår drivningstjänst. - I och med skatteomläggningen för ett antal år sen avverkades och förnyades mycket, fortsätter han. Så det finns många unga bestånd som nu är i behov av skötsel. Rådfråga gärna skogsvårdsföreningen om virkesprisinformation vid avverkningar. Skogsvårdsföreningens medlemmar vänder sig till Hilding för att få rådgivning, diskutera avverkningar, förnyelse, beställa värderingar, röjningar och skriva kontrakt om att föreningen ska ta hand om avverkningar. - Vi har en handfull personer anställda som röjer och planterar. Och så anlitar vi två olika entreprenörer för avverkning. Högaktuellt är planteringar. Föreningen har redan fått leverans på förbeställda plantor men det är inte för sent att beställa plantor. Kontrollera skador Södergård fortsätter. - Våren är en bra tid att se över speciellt nyplanteringar. Plantorna syns bra innan det börjar grönska och det är lättare att se hur de mår och om det finns områden som behöver kompletteras med plantor. - På samma gång kan skogsägarna se över sorkskador och älgskador. Är det skador som behöver åtgärdas tar skogsägaren kontakt med oss. - Om höstarna igen är det skäl att gå runt nyplanteringar och trampa ner gräs intill nya plantor. Om högt gräs lägger sig över plantan och toppas med ett snötäcke hindras plantan från att växa och må bra. Drivningstjänst Skogsvårdsföreningen sköter drivningstjänst och åtar sig avverkningsuppdrag åt skogsägare vid första gallringen. - Vi anlitar två erfarna skogsarbetare med passliga maskiner för uppdragen. I området används mycket energivirke till fastigheter. Det lönar sig att diskutera med oss om vad som ger bästa möjliga netto. Vi kalkylerar från fall till fall och vid klena bestånd kan lösningen ibland vara att inte sortera massaved och energived utan rationalisera avverkningen och i slutändan få ut ett bättre nettopris. - För den som har möjlighet till Kemerastöd sköter vi ansökan, berättar Hilding. Just nu får man sju euro per fast kubik i statsstöd för energived. Ett gott råd Södergård är ut i skogen så gott som varje dag i arbetets tecken. Däremellan sköter han byråkrati på områdeskontoret. - Det kan vara att söka lämpliga röjningsytor, se över skogsvägar eller tillsammans med skogsägare gå igenom skiften och se vad som behöver åtgärdas. Våren är idealisk för vård av ungskog. Antingen sköter skogsägaren om det eller så gör vi det via vår röjningstjänst. Skulle Södergård avslutningsvis dela med sig av ett enda gott råd till skogsägarna så är det att vårda skogen från början av tillväxten. - Det är det som spelar roll i slutändan. Vårda ungskogen och var mån om att den växer bra och rätt. Om slutavverkningen sedan sker några år förr eller senare spelar inte så stor roll. Det är början av tillväxten som är viktig! Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab Älgskador förekommer och om de behöver åtgärdas står skogsvårdsföreningen till tjänst. Nya plantor syns bra innan gräset blir grönt och börjar växa om vårarna. En bra tid att se över sina nyplanteringar.

4 4 SkogsÄgaren 2/2013 Vi bromsar inte! Samtalet med verksamhetsledare Jan Slotte den här dagen berör skogsvårdsföreningens kommande utmaningar. - Vi står inför stora utmaningar. Men. Skogen växer som förr. Skogsägarna blir inte mera självverksamma. Behovet av tjänster minskar inte. Behovet av rådgivning ökar i och med att den nya skogslagen träder i kraft. Och vi, vi bromsar inte. Vi börjar med att backa tillbaks till år När sammanslagningen av de österbottniska skogsvårdsföreningarna diskuterades var ett av huvudargumenten till varför det bör ske att minska beroendet av skogsvårdsavgiften. Utvidga serviceutbudet och affärsverksamheten, börjar Slotte. Söka lösningar som ersätter bortfallet av skogsvårdsavgiften som inkomstkälla. Vi utökade betjäningen Enligt nuvarande skogsvårdsföreningslag uppbärs skogsvårdsavgiften av Skattestyrelsen som sedan kanaliserar den i sin helhet, eller till 98 procent, till skogsvårdsföreningarna. Föreningarnas fullmäktige fastställer storleken på avgiften och hur avgiften används inom föreningen. - Det finns också sagt vad avgiften inte får användas till. Exempelvis får avgiften inte användas för att producera tjänster. Avgiften beräknas på medelrotpriset för virke för de tre senaste åren. - Reellt sett har detta medelrotpris gått ner 20 till 25 procent under 2000-talet och för Skogsvårdsföreningen Österbottens del betyder det att skogsvårdsavgiftens andel av totala omsättningen har minskat från 25 procent till 14 procent. Den luckan har vi fyllt med utökad affärsverksamhet. Se nyttan i medlemskap! Skogsvårdsföreningslagen ska revideras. - Förslaget är för tillfället på remiss och allt talar för att det ska klubbas igenom i höst, uppger Slotte. - Troligen blir det så att den allmänna skogsvårdsavgiften försvinner. Nuvarande medlemmar kvarstår däremot i föreningen och de som väljer att fortsätta att vara det erlägger en medlemsavgift till föreningen, som fullmäktige fastställer storleken på. - Enligt gallupar på nationell nivå kommer tre fjärdedelar av skogsägarna att fortsätta medlemskap i sin skogsvårdsförening. Vi hoppas naturligtvis på att många inser nyttan av att vara medlem och vi kommer att anpassa verksamheten till förmån för skogsägarens bästa, precis som vi alltid gjort. Målet är att producera högkvalitativt virke, alltså timmer. Sköt därför om skogen från början så att värdetillväxten inte hämmas, säger Jan Slotte.

5 SkogsÄgaren 2/ Försvarar skogsägarnas intressen Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten r.f. betalar snittmedlemmen idag 60 euro i medlemsavgift. Den innefattar gratis rådgivning, tidningen SkogsÄgaren och därtill behållningen av den intressebevakning och branschkompetens som är svår att mäta i pengar. - Vi förliknas med en fackorganisation som finns till för att försvara skogsägarnas intressen. - Föreningen sköter även skogscertifiering, vilket ger medlemmen möjlighet att fritt sälja certifierat virke till vilken köpare som helst, tillägger han. Hur det blir i framtiden återstår att se. - Vi är opartiska skogsägarna sinsemellan men utåt sett är vi partiska för skogsägarens bästa. Motpart från privata sidan Jan Slotte spekulerar i att införa medlemsrabatter. Det vill säga att skogsvårdsföreningen betjänar alla men den som är medlem har rabatt på förrättningsavgifter, men det är fullmäktige som avgör den frågan. - Medlemmar i vår förening är skogsägare som äger över fyra hektar skog. Till antalet är de totalt Därtill finns en medlemspotential i de 7500 skogsägare som äger mindre än fyra hektar. - Det är synnerligen viktigt att skogsägare är organiserade, det ska finnas en motpart till industrin från den privata sidan och är skogsvårdsföreningen i nyckelposition. Anpassning ett måste Även om branschen genomgår en stor strukturell förändring förhåller sig Jan Slotte lugn. - Visst. Vi står inför stora utmaningar. Virkeshandeln är motorn, rullar inte den på syns det, med fördröjning, i annan verksamhet. Det är väldigt avgörande om det säljs kubikmeter virke eller 1,5 miljoner under ett år. - Vi har erfarenhet av tvära kast. År 2007 såldes 1,3 miljoner kubikmeter virke inom vårt verksamhetsområde. Två år senare endast 0,5 miljoner. - Skogsägarna agerar rationellt och inom vår medlemskår är det många som inte är ekonomiskt beroende av sin skog. De kan därför spekulera med virkespriser. Den stora utmaningen för oss är därför att hela tiden anpassa oss till konjunkturen och rådande verksamhetsomgivning. Vi vet vem vi jobbar för Jan Slotte har varit verksamhetsledare sedan starten Den främsta förändringen i skogsägarbeteendet beskriver han så här: - Medelåldern bland skogsägare stiger. Är man mindre beroende ekonomiskt av sitt skogsbruk har man en tendens att fjärma sig framom att aktivt bruka skogen. - En konkret förändring inom verksamheten har varit fusionen och utvecklingen av affärsfastigheten. Konkret har det handlat om planeringen av samfällda projekt, dikes- och vägbyggnad, drivningstjänster och om fastighetsförmedlingen. Dessa har ersatt bortfallet av skogsvårdsavgiften. - Riktningen är den rätta. Vi fortsätter vårt arbete och vi vet vem vi jobbar för, avslutar han. Text och foto: Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab T A I M I A, J O T K A K E S T Ä V Ä T Meillä on ollut tapana selviytyä! Saarijärven taimitarha Patamantie Häkkilä Puh Fax SKOGEN KALLAR JOBO ST75 Lätt stegskördare för gallring och biomassa steg 75 cm, automatiskt förval effektiv kvistning 2-25 cm fås som byggsats JOBO FP12 Frontpump för effektivitets höjning tank 120 l (100 l), anpassningbar montering lastberoende pump cm 3 (<130 l/min) fås som byggsats INFO Syketec Ad Silva Tel Lagen om skogsvårdsföreningar ska enligt Jord- och skogsbruksministeriets riktlinjer revideras enligt följande principer: 1. Skogsägaren får välja föreningen fritt. Ägaren kan skriva ut sig genom att lämna ett meddelande till föreningen. Inga avgifter tas ut för detta. 2. Skogsvårdsföreningarna finansierar verksamheten med medlemsavgifter och intäkter från affärsverksamheten. Den obligatoriska skogsvårdsavgiften som tagits ut av skatteförvaltningen, slopas. 3. Gränserna för föreningarnas verksamhetsområden slutar existera, vilket innebär att skogsägaren får välja tjänsteleverantören fritt i den förening ägaren önskar. VIRKESHANDEL? Nu köps sommarstämplingar. Funderar du på virkeshandel kontakta din lokala skogvårdsinstruktör. 4. Restriktionerna för skogsvårdsföreningarnas verksamhet avvecklas när det gäller tjänsterna till skogsägare. Då kan föreningarna erbjuda tjänster som medlemmarna önskar sig. Skogsägare får större beslutanderätt i föreningarna. Lagen ska fortfarande innehålla bestämmelser om skogsvårdsföreningarnas skogspolitiska mål och uppgifter.

6 6 SkogsÄgaren 2/2013 Självverksamme Nils vet hur han vill ha det i sin skog Det finns ingen som sköter sin skog som Nils, får jag veta före jag ska träffa honom. Och ja, han har skött den väldigt bra, medger han utan omsvep. Nils Nyståhl, pensionerad pälsdjursfarmare i Korsnäs, tillbringar en stor del av året med att sköta sin skog och han vet hur han vill att den ska se ut. Tät, städad och snygg. Nils Nyståhl äger omkring 17 hektar skog, som han delvis ärvt av sin far, delvis också av sina farbröder. - Vi har aldrig haft några stora arealer inom släkten, men den skog jag har känner jag utan och innan, konstaterar Nils. Jag går i skogen hela tiden och man kan väl säga att jag har skött den som ett barn. Tungt arbete tog ut sin rätt Att han skulle bli pälsdjursfarmare och självverksam skogsägare var dock ingen självklarhet. När Nils kom hem från militärtjänstgöringen 1958 åkte de flesta av hans kamrater till Sverige för att söka lyckan där. Hans egen pappa var då i färd med att bygga ut sin minkfarm, och när Nils berättade om sina egna Sverigesplaner, fick han till svar: - Här har du ditt Sverige! Här finns jobb, hur mycket som helst. Hans far hade grundat farmen 1946, då Nils var åtta år, och vid 50 års ålder var fadern villig att trappa ner och överlåta farmen till sina söner. - Någon brist på arbete fanns inte på farmen det var ett hårt arbete, men å andra sidan skulle jag inte ha kunnat skaffa mig samma ekonomi med en vanlig anställning, konstaterar Nils. Farmen byggdes ut och som mest hade bröderna djur på den. Men farmnäringen innebar ett tungt, kroppsligt arbete på den tiden och efter 30 år sade kroppen ifrån. - Vi samlade ihop vårt eget foder till djuren under hela verksamhetstiden, man vistades mycket i fryseriet och man tänkte inte på att ta hand om sin egen kropp. Jag fick problem med andningen och blev efter 30 år tvungen att avveckla verksamheten på läkarnas order. Det var 1988, minns Nils. Sköter allt på bästa sätt Sedan dess har han varit sjukpensionär, men efter att ha återhämtat sig från de symptom han då hade, är han nu i gott skick och har kunnat tillbringa sina dagar med skogsarbete istället. - Skogsarbetet fick jag lära mig hemifrån. Den första traktorn köpte vi 1962 och ved har vi alltid hämtat ur skogen. Jag eldar själv nästan uteslutande med ved, berättar Nils. Han har en skogsbruksplan för sin mark, som han försökt följa, och som varit riktgivande för hans skötsel av skogen. - Det jag tar mig an försöker jag sköta på bästa sätt det gällde även farmen. Det är helt enkelt något som ligger i mig, ler Nils. Han jobbar med röjsågen och motorsågen på sina skiften, som inte ligger långt hemifrån något som han ser som en stor fördel. - Jag åker hem och äter lunch, men tillbringar annars dagarna i skogen, som dessutom ligger i anslutning till sommarstugan. Dit är det bara 2,5 km, tillägger Nils, och där bor vi hela somrarna. Då har jag ledigt från skogsarbetet och ägnar mig åt fiske och bärplockning istället något som man aldrig ens hann tänka på under tiden med farmen. Naturnära intressen det också och något som dessutom ligger frun Lisen varmt om hjärtat. - Hon är väldigt naturintresserad och jag följer med henne ut i bärskogen. Jag brukar vinterfiska också, med nät, men i år blev det aldrig av eftersom isarna blev bra så sent på året. Täta planteringar lönar sig Tillbaka till skogen. På vårarna och höstarna ska eventuellt avverkade ytor planteras, och Nils har alltid skött detta arbete på egen hand. Dessutom har han valt att gå sin egen väg och plantera tätare än vad andra gör, och än vad rekommendationerna säger. - Jag vill inte att träden ska behöva ropa på varandra, ler han. Sätter man

7 SkogsÄgaren 2/2013 dem tätare finns det ju också något att gallra bort sedan, något att ta av. Jag brukar ta två korta steg mellan plantorna, och det blir plantor per hektar. Nu när det man planterat börjat växa upp ser man en tydlig skillnad resultatet blir helt klart bättre i mina ögon, fastslår Nils. Skötseln av nyplanterad skog är väldigt viktig anser han. - Får skogen och plantorna en bra början, så blir även slutresultatet bra. Han granskar eventuella skador på plantorna året efter, och det har hänt att han blivit tvungen att planterar om på grund av omfattande älgskador. Dessutom ska gräs och sly röjas bort så fort som möjligt kring plantorna. - Låter man det vara i två år hinner slyet växa sig flera meter högt redan, och jag vill inte ha det så. Visserligen får jag inget statsbidrag när jag röjer på mitt sätt, men det bryr jag mig inte heller om. I längden lönar det sig att göra så här, säger Nils övertygande. För att erhålla statsbidrag finns bestämmelser på att det ska finnas ett visst antal plantor/hektar. I Nyståhls fall, där han lämnar ett tätare bestånd, betyder det helt enkelt att han sköter skogen för bra för att få statsbidrag. före han föddes, 1936, men Nils har ingen brådska att fälla den, utan funderar istället på att överlåta skogen till sina arvingar. - Inte för att jag är i dåligt skick tvärtom men det börjar vara dags för de yngre att ta över, tycker han. Två av barnen bor kvar i Korsnäs, medan den ena dottern är bosatt i Sverige med sin familj. Till en av döttrarna har Nils tagit och sågat allt husvirke ur sin egen skog skog som låg på Halsön, och som det året, 1986, kunde köras hem tack vare goda isar. Den skogen har han nu sålt bort till Natura 2000 och Forststyrelsen, eftersom läget inte var det bästa med tanke på förbindelserna. - Den skogen var mer ett bekymmer, ler han. Gallringarna har Nils hittills gjort själv men de kommer hädanefter att göras maskinellt tror han. Det som planterades 1990 ska småningom börja gallras nu, berättar Nils. Annars jobbar han med traktorn och för hand i skogen. - Jag har ingen skogskärra, utan veden lastar jag på för hand, färdigt sågad i en meters bitar. Jag har både klyv och såg hemma, och ibland blir det även en del saluvirke, berättar han. Det råder ingen tvekan om att skogen är en stor och viktig del av Nils liv och att han inte räds fysiskt arbete. Självverksamhet från början till slut är ledordet i hans skogsbruk, och inget lämnas åt sitt öde. Text och foto: Anna Sand / Kustmedia Ab Nils Nyståhl i sin välskötta och avverkningsmogna skog, som planterades två år innan han själv föddes, Dags att låta yngre ta över Hälften av hans skog är avverkningsmogen nu den blev planterad två år Vad tycker Du är mest intressant att läsa i detta nummer? Vad vill Du läsa om i nästa nummer av Skogsägaren? Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen. Namn Adress Tel Portot är betalt. SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbotten rf Avtalskod Info Svarsförsändelse Berätta vad Du tycker! Ni som har önskemål och funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kontakt med oss genom att fylla i kupongen. Bland alla som sänder in kupongen nedan lottar vi ut två första hjälpenväskor från Skogsvårdsföreningen. Vinnare i Skogsägaren 1/13 blev Camilla B-Björkqvist i Molpe och Sven-Erik Svahn i Kvevlax. Vi gratulerar vinnarna! väskorna kommer på posten.

8 8 SkogsÄgaren 2/2013 Verksamhetsledarens översikt SKOGSCERTIFIERING vad är nyttan och vem betalar? I Finland finns det i dag två olika certifieringssystem, PEFC och FSC. Sedan 2002 har de Österbottniska privatskogarna varit certifierade enligt PEFC. Alla skogsägare som är medlem av skogsvårdsföreningen har automatiskt varit med i certifieringen ifall man inte skriftligen meddelat att man inte vill delta. Detta system har möjliggjort att över 90 % av de Österbottniska skogarna är certifierade. Certifieringen är till för att påvisa för marknaden att skogarna sköts på ett uthålligt sätt. Något som är en självklarhet för oss men som kanske inte är en självklarhet i länder som inte har ett fungerande rättsväsende. Det är härifrån som hela certifieringsidén fått sin början. Hittills har arbetsfördelningen mellan organisationerna varit att själva skogscertifikatet administreras områdesvis av skogsägarförbunden. Österbotten hör till Kustens certifieringsområde tillsammans med Nyland, Åboland och Åland. Kostnadsfördelningen har hittills varit den att industrin betalat 66 % av själva revisions- och certifikatskostnaderna, skogsägarna (via skogsvårdsföreningen) har stått för 33 % av kostnaderna. Skogscentralens input har varit att sköta den årliga datainsamlingen inför revisionen. Detta system har fungerat bra och kostnadseffektivt, frågan är om vi kan hålla fast i denna effektiva lösning? Världen förändras. Skogscentralen blev nationell från och med ifjol. I år har skogscentralen meddelat att de sköter datainsamlingen endast mot räkning. Nu är frågan vem som skall betala denna räkning, skogsägarna eller industrin? Industrin vägrar, vem kvarstår? En av skogscentralens främsta uppgift att befrämja skogsbruket regionalt. Anser skogscentralen att skogscertifieringen inte är befrämjande verksamhet mera? Industrins virkesanskaffningsbolag har de senaste åren anhållit om egna certifikat för sina avtalskunder, både FSC och PEFC. Detta kan i förlängningen leda till att konkurrensen om skogsägarnas virke minskar. Vart bolag sköter sina skogsägare, en laglig kartell alltså. Som skogsägare kan du fråga dig hur fri du är att ta egna beslut ifall du ingått ett serviceavtal med industrin och det i detta avtal ingår att bolaget sköter certifieringen och skötseln av din skog. Troligen är industrin den ända vinnaren då virkesflödet till deras anläggningar tryggas, oberoende marknadsläge. Knappast är man villig att sköta certifieringen gratis om virket säljs till konkurrenten. I detta hänseende borde vi inom branschen uppnå ett win-win läge. Industrin behöver certifierat virke för sin produktion. Skogsägarna behöver avsättning för sitt virke till hyfsade priser så att skogsbrukets lönsamhet hålls på en hållbar nivå, samt frihet att ta egna beslut gällande skogsegendomen. Kan skogsägarna erbjuda certifierat virke borde det a) synas i priserna, b) skogsindustrin stå för de kostnader som uppstår för certifieringen. Parterna är trots allt beroende av varandra och därför borde samförstånd hittas. Ännu återstår ett år av denna certifieringsperiod. Vi har allstå ett år på oss att hitta en gemensam lösning som gagnar alla parter. Jan Slotte verksamhetsledare Virkespriser Medelpriserna per avverkningssätt för de fyra senaste veckorna vecka 18/2013. I statistiken ingår den virkesmängd som skogsindustrin köpt från privatskogarna, inte de mängder som köpts av bolag utanför skogsindustrin rf. Källa: Metla Prisområdena i skogsforskningsinstitutets statistik I-GALLRING, rotpriser, /m 3 Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 15,24-14,93 21,75 - Mellersta Finland 14,6 14,99 14, Hela landet 14,63 14,85 14,1 20,9 - FÖRNYELSE, rotpriser, /m 3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 56,62 55,05-18,8 19,31 18,42 26,27 26,25 Mellersta Finland 58,46 58,67 43,47 17,87 19,67 18,14 24,28 26,92 Hela landet 57,81 57,79 44,49 17,93 19,25 17,67 25,39 25,7 LEVERANSPRISER, /m 3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 54,52 52,15-30,05 31,15 30,35 36,01 - Mellersta Finland 57,62 56,54 45,75 29,79 30,44 30, Hela landet 57,14 56,45 46,55 29,82 30,91 30,4 35,7 36,08

9 SkogsÄgaren 2/ ENERGIVIRKET HAR ERSATT DEN MINSKADE EFTERFRÅGAN PÅ MASSAVED Användningen av energivirke har ökat markant de senaste åren. Energivirke har under den gångna vintern ersatt den minskade efterfrågan på massaved. Energivirke är inhemsk energi som vars kedja från skog till anläggning har en stor sysselsättande effekt. Frågan är om detta är tillfälligt eller är det framöver energivirkets efterfråga och pris som styr prissättningen på massaved? Energived i ropet stenkol enda hotet Tidigare år har det lönat sig för skogsägare att från stödberättigade bestånd inte särskilja massaved och energived. Detta fenomen har det senaste tiden gällt så gott som alla beståndsvårdande avverkningar. Detta på grund av den prisstegring som vi sett på energivedssidan under det senaste halvåret. Vad läget är i höst återstår att se. Energivirkesmarknaden har dragit stor nytta av det faktum att vi har två dåliga torvsomrar bakom oss. För att torvlagersituationen skall bli bättre krävs flera lyckade somrar som gynnar torvutvinningen. Detta kan innebära att den goda efterfrågan på energived håller i sig ett tag. Det enda som på kort sikt kan rubba detta scenario är om användningen av stenkol fortsätter att öka. Utsläppsrätterna är nu rekordbilliga vilket kan bidra till en sådan utveckling. Skogen skall hållas produktiv Ur skogsägarens synvinkel är det viktigt att ungskogsvården utförs på rätt tidpunkt för att hålla skogarna produktiva. I detta sammanhang är efterfrågan på virke avgörande. Tillväxten i de österbottniska skogarna är stor för tillfället. Enligt beräkningar borde vi avverka 1,9 miljoner kubikmeter virke per år då vi de senaste åren avverkat endast 1,3 miljoner kubikmeter per år. Vi har alltså ett ackumulerande avverkningsbehov vars tyngdpunkt är i gallringsskogar. Skogsskötsel lönar sig alltid Det är sällan varken smart eller lönsamt att helt och hållet sluta med aktiviteten i skogen under perioder då man upplever att priserna inte är på topp. En kontinuerligt men konjunkturanpassad skötsel är ofta bäst för att få skogen skött på ett optimalt sätt. Aktivt skogsägande lönar sig alltid. Sålda virkesmängder per månad i Österbotten enligt skogsforskningsinstitutet. I denna mängd ingår endast Skogsindustrin rf: s mängder. Privata sågars och energianvändares inköpta mängder saknas i statistiken. Skogsvården lönar det sig inte att vänta med. Fokusera alltså på röjning och gallra de klenaste bestånden. Även om massavedspriserna är låga så är efterfrågan och prisnivån på energived bra. Glöm inte att tidig förstagallring är en investering för framtiden i grövre dimensioner och minskar risken för kommande stormskador. Nu finns tid och avsättning samtidigt som det finns gott om avverkningsresurser. Gott om stödpengar ännu Av de 3,8 miljoner euro i stöd som beviljats Kustens regionenhet för detta år har ungefär en femtedel redan använts. I början av året fattade skogscentralen många beslut om projekt för iståndsättningsdikning och skogsbilvägar, varefter 60 procent av årets bevillningsfullmakt för dylika arbetslag är använd. För andra arbetsslag, till exempel det populära uttaget av energived, finns ännu gott om pengar kvar. Från och med början av 2012 har Kemera-stödet beskattats som kapitalinkomst av skogsbruk. För de flesta skogsägarna är Kemera en viktig sporre för att inleda ett skogsvårdsarbete. Den ekonomiska nyttan med vård av plantbestånd realiseras först om flera år eller årtionden. Positiva signaler Innevarande år har virkeshandeln förlöpt väl. Efterfrågan och utbud har varit i jämvikt sedan i höstas. Under årets fyra första månader såldes över m 3 mera virke än under motsvarande tid i fjol. Enligt prognoserna behöver skogsindustrin aningen mera virke än under fjolåret, vilket ger ett bra utgångsläge. Virkespriserna förväntas vara stabila hela året. Inga skattetekniska faktorer påverkar virkeshandeln i år. Text: Jan Slotte Foto: Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab

10 PLANTOR 10 SkogsÄgaren 2/2013 PLANTERING - En bra start för framtidens skog När man planterar en planta startar man något som ska växa i 80 till 100 år. Det är viktigt att man från början ger plantan en bra förutsättning för att du i framtiden ska få bästa möjliga värde ur din skog. Enligt nuvarande skogslagstiftning är du skyldig att anlägga ny skog senast inom 5 år efter avverkning. Skogsvårdsföreningen har inlett årets planteringssäsong. Över 3 miljoner plantor har beställts inom Skogsvårdsföreningens verksamhetsområde och ska planteras i maj, juni och under hösten. Såväl skogsägarna själva som Skogsvårdsföreningens skogsarbetare hjälper till att få plantorna i marken. Text och illustrationer: Ann-Mari Snickars Goda råd för en lyckad plantering A) Markberedning för en bra start C) Ta hand om plantorna Oavesett hur du tänker föryngra din skog behöver du oftast behandla marken för att ge plantor en bra start. Genom en markberedning river man bort markens nuvarande vegetation så att mineraljorden blottas. Markberedning gör att plantor snabbare kan rota sig och minimerar konkurrens från övriga växter. Bäst är att markbereda på hösten inför en vårplantering. Beställ markberedning och plantor i god tid! Förvaringsplatsen ska vara jämn och skuggig, öppna upp förpackningarna på förvaringsplatsen. Plantorna får inte torka ut före de planterats, kontrollera därmed dagligen fukten på rotklumparna. Vattna plantorna ordentligt dagen före plantering, då du klämmer på dem ska det rinna vatten av klumparna. Fryslagrade plantor ska alltid tinas upp på en skuggig plats, gör 4-5 hål i lådan. Öppna förpackningen först när plantorna är helt upptinade. Rotklumparna på plantorna ska vara helt tinade vid plantering. Tänk på att aldrig påskynda upptiningen genom att ställa plantorna i direkt solljus. Plantorna är behandlade med bekämpningsmedel mot snytbagge, använd därmed handskar för att skydda dina händer. B) Välj rätt trädslag Skogens framtida värde beror mycket på hur väl valt trädslag lämpar sig för ifrågavarande mark. Tall trivs bäst där det är torrt och magert, medan gran föredrar bördiga och fuktiga marker. På medelgod jord kan en blandskog av gran och tall vara det bästa valet. Marker som är friska och fuktiga lämpar sig väl för björk i kombination med barrträd. H 2 0

11 SkogsÄgaren 2/ D) När? Bästa tiden för plantering är på våren då tjälen släppt och marken fortfarande är fuktig. Undvik att plantera under högsommaren då kan plantorna torka. Efter sommaren i augusti och september kan man igen bege sig ut i skogen och plantera. En ovan planterar dagligen ca 1000 plantor eller ½ ha och en van planterar dagligen 3000 plantor eller 1½ ha. F) Hur? Alla plantor överlever inte uppväxten. Plantera därför så att beståndet klarar av ett visst bortfall. Antalet plantor kan variera mellan per hektar beroende på trädslag, markbördighet och vilket mål du har med beståndet. Planteringen görs med ett särskilt planteringsrör som sticks ner i marken knappt 10 centimeter. Plantornas rötter är känsliga för uttorkning och solljus, vilket betyder att alla rötter ska vara täckta av jord. Trampa till marken försiktigt kring plantan så att rötterna får god kontakt med omgivande mark, men inte så hårt att rötterna skadas. E) Var? Grundregeln vid plantering är plantan sätts högt där det är markberett men djupt och långt från annan vegetation. Det är vanligare att plantor dränks än att de dör av torka. Endast på mycket torra marker sätts plantan nere i markberedningsfläcken. G) Kontrollera återväxten Ett eller två år efter att en plantering gjorts bör du kontrollera att plantorna mår bra. Om många plantor dött kan du göra en hjälpplantering. Det är också bra att rensa gräs och röja kring plantorna så att du förhindrar övriga konkurrenter. 4 meter Det är viktigare att man hittar rätt planteringsställe än att avståndet mellan plantorna blir exakt. Rekommenderat avstånd mellan plantorna ska vara omkring 2 meter. Undvik att plantera i fördjupningar och där rötterna inte kan växa fritt åt alla håll. Du kan själv följa upp hur väl din plantering lyckades gällande planteringstäthet genom att ta en käpp eller lina som är fyra meter och föra den i en cirkel kring dig. Räkna antalet plantor inom cirkelytan som bildas. Antalet plantor inom cirkeln multiplicerar du med 200. Resultatet blir antalet plantor per hektar. Skogsägare i Larsmo kör ut plantor mitt i vintern Senaste sommar avverkades ca m 3 virke från yttre skärgården i Larsmo. Avverkningarna kommer att fortsätta under sommaren Virket som har köpts på rot av UPM-skog, avverkas och körs med pråm till fastlandet. Största delen av förnyelseytorna är på bördig mark och kommer att planteras med stora granplantor. På de största holmarna utförs markberedning med grävmaskin men på grund av kostnadsskäl lämnas de mindre avverkningsområdena omarkberedda. För att underlätta planteringsarbetet på holmarna har självverksamma skogsägare kört ut ca fryslagrade granplantor med traktor och snöskoter till avverkningsområdena i mitten av mars. Plantorna lagras sedan på ett skuggigt och torrt ställe i väntan på plantering i maj när isen och tjälen gått. Text och foto: Johnny Fagerholm Skogsägarna Ralf Kaslin, Ulf Lund och Bobi Strömberg lastar plantor på släden vid Bastuhamnen i Larsmo i mitten av mars för transport över isen till Lilla Grundören. Plantsäsongen känns avlägsen när snötäcket är över en halvmeter tjockt.

12 12 SkogsÄgaren 2/2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN Välkommen till oss! Skogsvårdsinstruktörer Karleby, Nedervetil (Skriko och Jolkka) Kronoby, Lepplax Terjärv, Nedervetil (Norrby) Larsmo, Jakobstad, Pedersöre (Bennäs, Sundby, Karby) Esse, Forsby Purmo, Kållby, Östensö, Edsevö Anders Kronqvist Tom Finnilä Markus Stenborg Johnny Fagerholm Allan Hattar Tom Lundqvist Karleby Hakalaxgatan 41, KARLEBY Kronoby Kronobyvägen 8, KRONOBY Terjärv Södra Terjärvvägen 9, TERJÄRV Larsmo Näsvägen 2 D, EUGMO Ytteresse Bärklarsvägen 3, YTTERESSE Tel Köklot, Iskmo, Jungsund, Singsby, Böle, Smedsby, Gerby, Västervik, Vasa, Sundom, Solf, Munsmo, Tölby, Vikby, Rimal och Helsingby Runsor, Kråklund, Höstves, Martois, Veikars, Miekka, Staversby, Toby, Karkmo, Karperö, Koskö, Kvevlax, Petsmo, Hankmo och Vassor Replot Petalax, Norra Pörtom, Bergö Övermalax, Yttermalax Korsnäs, Töjby-Träskböle Stefan Enegren Mats Linnsén Anders Hjortman Thomas Jåfs Kim Back Johan Nynäs Vasa Kvarngatan 15, VASA Tel , fax Malax Magasinvägen 2 B3, MALAX Korsnäs Vikingvägen 14, KORSNÄS Larsmo Karleby Kronoby Nykarleby Ytteresse Terjärv Drivningstjänst Vägar och diken Karleby-Nykarleby Vörå Sideby Vörå Kristinestad Karleby Nykarleby Vasa Vörå Malax Korsnäs Pörtom Övermark Närpes David Lundqvist Ytteresse Bärklarsvägen 3, YTTERESSE Jens Helenelund Närpes Östragränden 4, NÄRPES John Berg Pörtom Centrumvägen 15, PÖRTOM Stig Högnabba Terjärv Södra Terjärvvägen 9, TERJÄRV Lapp ärd

13 SkogsÄgaren 2/ Planerings- och utbildningstjänster Värdering av skogsfastigheter värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter granskning av och utlåtanden om skogsskador intyg och utlåtanden fastighetsförmedling via Ab Skogsfastigheter AFM Skogsbeskattning skogsskattedeklaration mervärdesskattedeklaration skattefrågor i anknytning till virkeshandel andra skattefrågor Utbildning och rådgivning för skogsägare utbildning och information i kursform personlig rådgivning Samtalskostnader till 0204-nummer: Från vanlig telefon: 8,21 cent/samtal + 2 cent/min Från mobiltelefon: 8,21 cent/samtal + 14,9 cent/min Skogsvårdstjänster Skogsförnyelse planering, förverkligande och övervakning röjning, markberedning och gräsbekämpning val och anskaffning av odlingsmaterial sådd och plantering efterarbete Vård av plant- och ungskog planering, förverkligande och övervakning granskning och rapportering Dikning och bygge av skogsbilvägar planering och förverkligande Förmedling av plantor, frön, bekämpningsmedel och dylikt kartläggning av behoven förmedling av material Gödsling planering och förverkligande arbetsredskap ansvar för förverkligandet Virkeshandelstjänster Virkesförsäljningsplan utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt avgränsning i terrängen utredning av marknadsläget uppgörande av virkesförsäljningsplan uppgörande av anmälan om användning av skog uppskattning av virkesvolymer och -priser definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper Anbudsbegäran vid virkeshandel offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av aptering och specialvirke uppdaterad prisuppföljning, prissättning av stämplingspost och apteringskunskap fullmaktshandel granskning och uppföljning av affärsvillkoren övervakning av virkesdrivning samt mätning överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg Övervakning av drivning vid rotköp övervakning av avverkning, eventuella mätningar efteråt samt intressebevakning Anskaffnings- och drivningstjänster planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning Nykarleby Munsala, Oravais kby, Kimo Karvat, Oxkangar, Komossa, Maxmo, Norra Vörå Vörå (förutom byarna i Norra Vörå) Joakim Holmqvist Nykarleby Sollefteågatan 5, NYKARLEBY Jan-Olof Eriksson Susann Sundelin vikarierar Guy aug 2012 aug Vörå Vöråvägen 38, VÖRÅ Hilding Södergård Övermark, Pörtom Östra och Södra Närpes Västra Närpes Norra Kristinestad Södra Kristinestad Mikael Franzen Pörtom Centrumvägen 15, PÖRTOM Mikael finns vid kontoret i Pörtom tisdagar och onsdagar kl och på kontoret i Övermark måndagar, torsdagar och fredagar kl Övermark Vasavägen 1615, ÖVERMARK Kjell Huldén Närpes Östragränden 4, NÄRPES Johan Svedström Anders Kaivo-oja Lappfjärd Lappfjärdsvägen 729, LAPPFJÄRD Ulf Rosengård Ulf finns vid kontoret måndagar och torsdagar kl eller enl. överenskommelse. Skogsbruksplanering Ledning och kanslifunktion Karleby Nykarleby Verksamhetsledare Kontorsföreståndare Försäljningssekreterare Ab Skogsfastigheter AFM Kanslist, skogsarbetare och virkesutbetalningar Kanslist, fakturering Johan Byggningsbacka Jan Slotte Anki Svenn Ann-Mari Snickars Eivor Sundqvist Ing-Marie Mannil Kronoby Kronobyvägen 8, KRONOBY Huvudkontor Vasa Kvarngatan 15, VASA Tel , fax Ytteresse Bärklarsvägen 3, YTTERESSE Tel Foto: Anna Sand och Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

14 14 SkogsÄgaren 2/2013 Överföring av skogsfastighet från en generation till en annan - kunskap är trumf En skogsägare med siktet inställt tillräckligt långt i framtiden, kan överföra sin skogsfastighet till en ny generation i god tid, utan onödiga kostnader och stridigheter. Tyvärr blir det inte så, utan skogsägarna blir äldre och odelade dödsbon ökar. Detta gynnar skogsfastigheternas skick och användning dvs. skogsbrukets lönsamhet. Om planeringen av generationsväxlingen försummas, kan skogsbrukets lönsamhet på fastigheten äventyras för en lång tid framåt, om inte för alltid. Vid planeringen av generationsväxling ska många faktirer tas i beaktande. En av de viktigaste sakerna är att undvika konflikter. Samägande som inte kan motiveras rekommenderas inte En kontrollerad generationsväxling kan utföras som köp, gåva eller testamente. Ofta består det bästa alternativet av en kombination av dessa. Generationsväxlingen ordnas genom överlåtelser under livstiden och slutligen uppgör man ett testamente för dödsfall. Gemensamt för alla arvingar? Gemensam egendom är besvärlig. Den gemensamma egendomen förvaltas gemensamt och beslut tas gemensamt förutsatt att parterna inte har överenskommet om annat. Detta leder till stridigheter och ibland lyckas skötsel och förvaltning av den gemensamma egendomen inte alls. Parterna kan dock skriftligt komma överens om egendomens användning genom avtal om sambesittning. Det säkraste skulle vara att undvika gemensamt ägande. En av utgångspunkterna borde alltså vara överlåtelse till en ägare. Andra arvingar kan få annan egendom. Oskiftade dödsbon är den allra besvärligaste formen av gemensamt ägande. Kom överens så att skogsfastigheten inte blir i dödsboets ägo. Rätt till skogsavdrag genom fastighetsaffär Vid fastighetsaffär kommer köpare och säljare överens om erläggande av köpeskillingen. Parterna kommer överens om priset samt på vilket sätt och med vilken tidtabell priset betalas. Det lönar sig att noggrant planera köpeskilling, finansiering och betalningstidtabell. Köparens situation kan också underlättas med olika skattefria försäkrings- och penninggåvor. Anskaffningskostnaden ger köparen rätt till skogsavdrag, på basen av vilken köparen får dra av 60 % av skogens

15 SkogsÄgaren 2/ anskaffningskostnad. Köparen får alltså skattefritt sälja virke från skogen i skogsavdragsrättens omfattning. Detta är en betydande beskattningsfördel på normala och virkesrika skogsfastigheter. Skogsfastighetens säljare är skyldig att betala 30 % skatt på överlåtelsevinsten. Utnyttjade skogsavdrag läggs till överlåtelsevinsten. I affärer mellan nära släktingar kan man under vissa förutsättningar befrias från beskattning av överlåtelsevinsten. Detta kan ofta utnyttjas vid generationsväxlingar. Köparen är skyldig att betala 4 % överlåtelseskatt på köpeskillingen. Om köpeskillingen inte är minst ¾ av fastighetens gängse värde, anses köpet vara en gåva, varvid betalar köparen gåvoskatt på skillnaden mellan gängse värde och köpeskilling. Om man fortsätter bedriva jordbruk på fastigheten, är gränsen 50 % av gängse värde. Testamente för dödsfall Den som efter sin död lämnar ett arv kan bestämma om egendomens delning och mottagarnas rätt till egendomen genom ett testamente. Ofta uppgör äkta makar gemensamt ett testamente för att trygga den efterlevande makens ställning, påverka beskattning och undvika tvister. Testamente är alltid en viktig del av generationsväxlingen. Gåva som alternativ En gåva är en överlåtelse utan vederlag. Den som mottar gåvan är skyldig att betala gåvoskatt utgående från överlåtelsens gängse värde. Var och en kan ge mindre än i gåva med tre års intervaller utan gåvoskattepåföljder. Dessutom kan man till nära släktingar ge försäkringsersättning som gåva till ett värde av en gång på tre år. Genom sparlivförsäkring kan en nära släkting skattefritt få Gåvoskatt fastställs på gåvor som överskrider nämnda belopp. Beskattningsmässigt är en gåva som hoppar över en generation mest fördelaktig. Då är det dock önskvärt att barnbarnet är myndigt. Förbehåll för besittningsrätt till förmån för mellangenerationen är ofta den mest fungerande och förmånliga lösningen. Gåvogivaren kan också bestämma att gåvomottagarens äkta make/maka inte har giftorätt till gåvan. Detta undantag kan inte göras vid köp. Förbehåll för besittningsrätt endast efter övervägande Vid överlåtelsen kan överlåtaren göra förbehåll för vissa rättigheter för sig själv eller till exempel för sin make, till exempel besittningsrätten. Härvid erhåller gåvans mottagare endast äganderätten till den överlåtna egendomen. Det är viktigt att veta vad det i praktiken innebär. Det är skäl att undvika onödiga förbehåll för besittningsrätten, särskilt om de endast utförs av beskattningsskäl. Livstids förbehåll för besittningsrätten kan sällan rekommenderas. Den som har besittningsrätt till en skogsfastighet är skatteskyldig för skogens del. Ägarens skogskostnader är inte avdragbara. Besittaren har rätt till avkastningen och endast besittaren har rätt att sälja virke från skogen och får ensam virkesförsäljningsinkomsterna. Besittaren skall också sköta skogen på fastigheten. Ägaren har inga skogliga rättigheter och får inga skogsinkomster. Förbehåll för besittningsrätten kan göras på livstid eller för viss tid. Den förbehållna besittningsrätten kan bli ett problem, om den som har besittningsrätten mister sin arbetsförmåga eller hälsa. Då finns det en fara för att fastighetens skogar inte kan utnyttjas på något sätt. Besittaren kan dock avstå från sin besittningsrätt. Förbehåll för besittningsrätten minskar på mottagarens gåvo- och arvsskatt. Besittningsrättens värde kapitaliseras kalkylmässigt och det erhållna värdet dras sedan av till exempel från gåvans värde. Viktigt att bemästra helheten lösningar under livstiden Varje generationsväxling är unik. Sakerna måste begrundas från fall till fall utgående från släktens behov, målsättningar och möjligheter. Genom planering kan man åstadkomma en lösning som fungerar både i praktiken och beskattningsmässigt. Information om tillvägagångssätt och konsekvenser är dock ofta bristfällig. Särskilt de positiva sidorna av köp, också betydande beskattningsfördelar, blir utan uppmärksamhet. Om man vill vara säker på hurdana beskattningspåföljderna blir, kan man begära ett bindande förhandsbesked av beskattaren. Vid generationsväxlingar är den allra dyraste lösningen oftast den oplanerade, då man står inför ett plötsligt dödsfall. Skatterna betalas så som lagen föreskriver och ägandet sker i form av oskiftat dödsbo. Redan ett väl övervägt testamente kan väsentligt förbättra makens/ makans eller bröstarvingarnas ställning såväl med avseende på beskattning som annars. Det lönar sig att planera generationsväxlingen i god tid och göra överlåtelser under livstiden. Planering kan också göras inom dödsboet, särskilt om maken/makan fortfarande är vid liv och har rättshandlingsförmåga. Det minsta man kan önska av alla skogsägare, är ett väl övervägt testamente. Det lönar sig för skogsägarna att använda sig av skogsvårdsföreningskedjans sakkunskap i generationsväxlingsfrågor. Tuomo Pesälä skogsjurist Skogsvårdsföreningarnas Service SVFS Ab RÄTTELSE Rättelser eller förtydliganden till artikeln Dödsbon som skogsägare i SkogsÄgaren 1/ Delägare i ett dödsbo är arvtagarna, testamentstagarna och den efterlevande maken/makan. - Ifall man inte kan komma överens om delning av kvarlåtenskapen kan någon av delägarna i dödsboet anhålla om att en skiftesman skall utses att förrätta delningen. En skiftesman utses av tingsrätten. En skiftesman bör även utses i de fall, då en minderårig eller omyndig är delägare i dödsboet, ifall det inte redan finns en intressebevakare för den omyndiga eller om staten är arvtagare. - Efter att bouppteckningen är gjord och i dödsboet finns en efterlevande make / maka skall först dennes egendom avskiljas genom ett s.k. avvittringsinstrument, ur vilket skall framkomma den egendom som avskiljes åt den efterlevande och den egendom som avskiljes åt den avlidnes rättsinnehavare. Makar ärver inte varandra utan de har giftorätt, ifall det inte finns testamente eller äktenskapsförord, i vilka kan bestämmas annorlunda. - Efter att avvittringen har verkställts kan arvingarna fritt komma överens om delning av den egendom som avskilts åt dem. Dorrit Högbacka Ab Skogsfastigheter AFM

16 16 SkogsÄgaren 2/2013 Skogsvårdsföreningen tog i användning ny skogsdata Ny skogsdata har det talats om en hel del under den senaste tiden och många skogsägare har undrat vad skogsdata är och vad det är bra till? Ny skogsdata jämförs med en skogsbruksplan som en del skogsägare är väl bekanta med, men ny skogsdata går inte att jämföra med en färdig skogsbruksplan. Skogsdata är grundläggande information om skogen så som volym, ålder, utvecklingsstadium, åtgärder etc. vilken har tagits fram utan omfattande terrängarbete. Allt baserar sig på fjärranalys, laserskanning och mycket ny teknik. Alla åtgärdsförslag som finns i ny skogsdata har simulerats fram med hjälp av datateknik. Finlands Skogscentral har öppnat en internetservice kallad MinSkog.fi var skogsägarna kan ta en titt på sitt eget skogsinnehav samt få en bild av vad som kunde och borde göras inom närmaste framtid. Åtgärdsförslagen i ny skogsdata är inte alltid pålitliga, eftersom de inte är granskade i fält. Därför lönar det sig att ta kontakt med skogsvårdsföreningen när man planerar skogsvårdsarbeten. I Karleby, Korsholm, Vörå, Oravais och Nykarleby Från och med i år har Skogsvårdsföreningen Österbotten fått skogsdatan i användning på områden i Karleby, Korsholm samt delar av Vörå, Oravais och Nykarleby. På andra områden tas ny skogsdata i användning allteftersom den blir färdig från Skogscentralen. Med hjälp av skogsdata har skogsvårdsföreningen börjat uppgöra skogsbruksplaner för skogsägare som är intresserade av att sköta sitt skogsinnehav på bästa möjliga sätt och därmed beställt en riktig skogsbruksplan. Skogsvårdsföreningen har tillgång till skogsdata bara med skogsägarens medgivande. Ny skogsdata bör alltid granskas i skogen Skogsdata har visat sig vara ungefär sådan till kvaliteten som vi hos skogsvårdsföreningen hade förväntat oss. Vissa fel i skogsdata förekommer, figurindelningen stämmer inte alltid överens med verkligheten och fel i virkesmängderna förekommer, främst i bestånd med stor variaton i höjd, täthet och ålder. Bäst är data i jämnt skötta bestånd med bara ett huvudträdslag. Trädslagsfördelningen är också en sak som inte alltid stämmer till hundra procent. Insamling av skogsdata utvecklas fortsättningsvis och kvaliteten blir bättre i takt med att erfarenhet om insamlingen ökar. Skogsdata är trots sina felaktigheter helt användbart bara man känner till hurudana fel som kan förekomma samt vad de beror på. Insamling av skogsdata på ett nytt sätt med hjälp av ny teknik kräver sin tid att utvecklas till den nivå som den förväntas ha. De skogsbruksplaner som skogsvårdsföreningen Österbotten uppgör är alltid granskade i fält även om ny skogsdata har varit till hjälp. Ny skogsdata är till stor nytta för skogsvårdsföreningen i det dagliga arbetet. Vid rådgivning åt skogsägare kan vi på basen av skogsdata göra grundläggande uppskattningar på virkesutfallet eller skötselåtgärden för olika skogsbestånd. Det går mycket snabbare när vi har ny skogsdata inne i vårt eget system och vi kan tillsammans med skogsägaren redan vid kontoret få en översikt över skogen före ett eventuellt skogsbesök. Skogsdata sparar på tid och resurser. Ta kontakt med skogsvårdsföreningen om användningen av ny skogsdata. Text: Tom Finnilä Foto: Finlands Skogscentral

17 SkogsÄgaren 2/ Skogsägarna ÖSTERBOTTEN SKOGSFASTIGHETER TILL SALU Kronoby, Högnabba >> del av Korvåsa 9:31, ca 10,2 ha Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Markus Stenborg, Kronoby, Kortjärvi >> Lill-Emas 12:82, 2,345 ha >> Lill-Emas I 12:95, 3,1221 ha Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Markus Stenborg, Pedersöre, Östensö >> Joel 6:78, 3,8841 ha Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Tom Lundqvist, Pedersöre, Forsby >> Berg 22:35, 35,87 ha Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Tom Lundqvist, Nykarleby, Kyrkoby >> Stenholm I 15:37, 2,34 ha >> Sandbacka 17:33, 9,86 ha Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Joakim Holmqvist, Nykarleby, Forsby >> Östring 11:13, 0,885 ha Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Joakim Holmqvist, Vörå, Tuckor >> Bäckensö 1:127, 15,0 ha Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Susann Sundelin, Korsholm, Petsmo >> del av Engberg 5:185 ca 2,9 ha (strandtomt med byggrätt) >> del av Engberg 5:185 ca 0,9 ha Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Mats Linnsén, Ab Skogsfastigheter AFM Korsholm, Kvevlax >> Furuskog 8:20, 40,63 ha Anbud kan ges för hela fastigheten eller enskilt för skiftet norr/söder om vägen, senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Stefan Enegren, Korsholm, Helsingby >> Backa 11:6, 4,7 ha >> Nordlund 12:38, 5,8 ha Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Stefan Enegren, Korsholm, Iskmo >> del av Lillö 10:0, ca 1,7 ha (strandtomt med byggrätt) Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Anders Hjortman, Malax, Yttermalax >> Gran 11:112, 10,45 ha >> Val 11:118, ca 8,56 ha >> Skog 11:111, 2,95 ha Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Kim Back, Korsnäs, Korsbäck >> Nybacka 4:62, 4,04 ha Anbud senast söndagen den Tilläggsuppgifter ger Johan Nynäs, Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Österbotten, Kvarngatan 15, VASA. Märke: Anbud. Anbud skall ges som fast eurobelopp. Säljarna förbehåller sig rätten att godkänna eller förkasta givna anbud. Värderingar och ytterligare information på: Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

18 18 SkogsÄgaren 2/2013 Notiser NÄSTAN 200 BESÖKARE I NYKARLEBY Fredagen 8.3 höll skogsvårdsföreningen öppet hus i Nykarleby med anledning av att vi flyttat in i nya ändamålsenliga utrymmen i absoluta centrum av Nykarleby. I fint vårväder bjöds de nästan tvåhundra skogsägarna på kaffe och tårta. Röjningskurs i Kvevlax den 20 april skogsägare samlades i Kvevlax den 20 april för att i teori och praktik studera plantskogsvård. Med en teoretisk genomgång lade Peter Österåker grunden för trädslagsval, täthet osv. Anders Hjortman redogjorde för de villkor som gäller ifall man i samband med en åtgärd i ungskogen söker om stöd enligt lagen om hållbart skogsbruk. Efter en kaffepaus for man ut till skogen där Peter Österåker gick igenom säkerhet i arbetet med röjsåg och underhållet, speciellt av röjsågens klinga. Deltagarna stämplade sina provytor och Peter röjde. På varje yta fanns det alltid något att diskutera kring trädval och täthet och genom dessa diskussioner fick deltagarna en praktisk grund till de beslut som man hela tiden måste ta när man arbetar med plantskogsvård. En av deltagarna, Jan Pensar, kom på kurs eftersom det finns skiften i familjens ägo som är i behov av vård. En röjsåg är skaffad, men inte ännu använd. Kursen gav det som Jan förväntade och är nu redo att börja på med röjningsarbetet. Det är främst vad som skall tas bort i samband med röjningen som Jan funderat på men under kursen har han fått grunderna för att fatta de besluten. BIOGASANLÄGGNINGEN PÅ VASKLOT INVIGDES invigde arbetsminister Lauri Ihalainen förgasningsanläggningen på Vasklot i Vasa. Tack vare den nya anläggningen kan % av den kol som hittills använts ersättas med i huvudsak flis. Ungefär en tredjedel av kraftverkets bränsle utgörs framöver av förgasad flis. Efterfrågan på energived ökar därmed i regionen med omkring m 3 per år. FULLMÄKTIGE DISKUTERADE FRAMTIDEN Fjolåret är avslutat i och med att fullmäktige godkände verksamhetsberättelsen och bokslutet. Uppslutningen var mycket bra 35 av 39 ledamöter var på plats och 6 av 7 styrelseledamöter. Diskussionen var livlig och konstruktiv. Fullmäktige diskuterade på eftermiddagen framtiden för föreningen. Fullmäktige ser positivt på framtiden och alla är medvetna om att denna organisation kommer att se annorlunda ut inom några år, men att organisationen är så pass stark att den går ur detta brytningsskede utan större skavanker. Det som framfördes kring marknadsföring är att föreningen måste satsa och vara mera aktiva att ta kontakt med skogsägare. Samtidigt efterlystes att Skogsägarna som brand mera kraftigt saluförs. Detta för att markera vem vi representerar. Fullmäktige fick ta del av resultaten från de genomförda samarbetsförhandlingarna. Styrelsen för skogsvårdsföreningen har under våren sett över resurserna och under året kommer organisationen och arbetssätten att ses över för att möta kommande utmaningar och anpassa föreningen till den förändrade verksamhetsomgivningen, som revideringen av skogsvårdsföreningslagen medför. Den nya anläggningen på Vasklot i Vasa (bilden tagen under byggnationen) ökar efterfrågan på energived med m 3 per år.

19 SkogsÄgaren 2/ Nytt från... Väg- och dikesprojekt Skogsvårdsföreningen Österbottens verksamhet inom vägförbättring och iståndsättningsdikning har sedan föreningens start år 2009 stadig ökat. Skogsvårdsföreningen erbjuder också hjälp med uträkning av vägenheter samt övriga administrativa tjänster för väglag. Här följer ett plock över kommande, pågående och avslutade projekt. I Sideby väntar vi på att finansieringen skall beviljas för att grundförbättra och förlänga Österskogens skogsväg. Avsikten är att få grävmaskinarbetet utfört denna säsong och grusningen nästa år. Inkommande vinter är det på frusen mark möjligt att använda förlängningsdelen. I Övermark har vi på Valsberget en dikesplan på gång. Även där väntar vi på finansieringen. På senaste mötet beslöts att dikeslinjerna skall vara upphuggna till 1 maj 2014 så ett år är kvar. I Malax, norra Pörtom slutförs Västerback dikesrensningsprojekt i sommar. Gräventreprenör Roger Storthors. I Purmo hade föreningen i mars slutmöte på Lastbacka vägens grundförbättring. Begynnelsemöte på den 6780 m långa vägen med dess förgreningar hölls i maj Som huvudentreprenörer fungerade Mattias Nyqvist, Gullmar Söderlund Ab samt H&M Traktorentreprenad Öb. Väglaget har nu en väg att förvalta som med rätt underhåll, nämligen sladdning och avstängning vid menföre, borde hålla i många år framöver. I Terjärv har vägförrättningsmöte för Skogsby skogsbilvägars hållits. Väglaget för består idag av 124 intressenter och ca 160 fastigheter, efter att väglaget blivit tvungen att överta vissa vägavsnitt som kommunen upphört med skötseln av, p.g.a att fast bosättning numera saknas längs vägen. I Malax, Nyby påbörjades dikesrensningen av Rainemossområdet efter julen. De diken som krävde frusen mark har nu rensats. Troligen blir största delen av kvarvarande diken rensade under hösten. Gräventreprenör Roger Storthors. I Malax har en ny skogsbilväg; Älmisjuto blivit grävd och till en del grusad under vårvintern. Resten av grusningen sker antingen på sensommaren, ifall torrt i markerna, eller inkommande vinter. Vägen är nu under sommaren stängd för att den skall stabilisera sig. Som entreprenör för grävarbetet fungerar Smått&Co. Krossgruset levererar Destia. I Korsholm, Petsmo har vi en dikesrensning kallad Molnkärr dikesplan. Linjerna är avverkade och vi väntar på finansieringen. Troligtvis blir den utförd under året ifall finansieringsbeslut kommer. Behöver dikessystemet rensas eller skogsvägen grundförbättras, ta kontakt. Vägarna byggdes efter nyskiftet på 1960-talet och grundförbättrades första gången Totalt omfattas nästan 24 km vägnät av förbättringen vilken beräknas komma igång under sommaren Nyttoarealen som vägarna betjänar omfattar ca 2400 ha. Stig Högnabba ansvarig i norra delen John Berg ansvarig i södra delen VÖRÅ MASKIN o. TRAKTOR Tel Gsm

20 20 SkogsÄgaren 2/2013 Skogsfastighetsförmedlingens ABC - Värt att känna till för de som tänker sälja och köpa skogsfastighet A ndelar i samfällda En fastighet kan ha andelar i samfällda områden, såsom gemensamma vattenområden eller samfälld skog. Fastightetens andelar framgår ur fastighetsregistret. Vanligtvis medföljer andelarna i köpet, i vissa enskilda fall väljer säljaren att behålla dessa andelar. Budgivning Hos oss används sluten budgivning, spekulanterna får en bestämd tid på sig att ge skriftliga/elektroniska anbud till Ab Skogsfastigheter AFM. Efter att anbudstiden gått ut ges en sammanställning av anbuden åt säljaren, som bestämmer vilket anbud som ska godtas. Ca medelpris/ha Under 2012 var medelprispå skogsfastigheter som såldes via Ab Skogsfastigheter AFM, ca 2784,65 /ha. Del av En del av en fastighet säljs (outbrutet område), vilket innebär att köparen styckar ut den del som säljs från stomfastigheten. Köparen betalar således styckningskostnaderna. En kommun har förköpsrätt Den kommun där fastigheten finns har förköpsrätt. Kommunen skall använda sin rätt inom tre månader från att fastighetsköpet gjorts. För kunna ansöka om lagfart bör tidsfristen gått ut eller så kan köparen skilt anhålla om ett intyg från kommunen där man intygar att förköpsrätten inte utnyttjas. Fullmakter Skogsfastigheter upprättar nödvändiga fullmakter som behövs för försäljning av en skogsfastighet. Det är vanligt att de som bor utomlands har gett fullmakten åt en släkting eller Skogsvårdsföreningens fackmän att sköta om hela försäljningsprocessen. Gravationer Inteckningar som belastar fastigheten framgår ur gravationsbeviset. Inteckningar som belastar en fastighet övergår till köparen om de inte upplöses eller dödas vid en försäljning. I gravationsbeviset kan också finnas särskilda inskrivna rättigheter såsom nyttjande- och arrenderätter. Hur betalas köpet Inom två veckor efter att köpebrevet undertecknats betalar köparen köpesumman till säljarens bankkonto. Vid köpetillfället har säljaren med information över bankförbindelse. Identitetshandlingar Då köpebrevet undertecknas ska såväl säljare och köpare ha med identitetshandlingar så att det offentliga köpvittnet kan fastställa identitet. Januari December Det är ingen egentlig skillnad på årstid, skogfastigheter säljer året om. Köpvittne Varje köp ska godkännas av ett offentligt köpvittne. Kostnaderna för ett köpvittne tillfaller köparen, vilken i efterskott får en faktura av köpvittnet. Köpvittnets arvode är under 2013 fastställt av statsrådet till 112. Lagfart Köparen ska söka om lagfart vid lantmäteriverket för sitt förvärv inom 6 månader efter att köpebrevet undertecknats. Till ansökan behövs köpebrevet och en kopia av det, ett verifikat på att överlåtelseskatten är betald samt övriga handlingar som tillhör köpet. Lösen för lagfart är 107. Marknadsföring Vi marknadsför fastigheten på överenskommet sätt. Marknadsföringen sker via skogsfastigheters hemsida annonser i lokaltidningar, rågrannsbrev samt skyltning vid försäljningsobjektet. När en fastighet sålts Efter att ett köpebrev undertecknats informeras anbudsgivarna om vad den slutliga köpesumman blev. Om ni behöver hjälp med lagfartsansökan Ab Skogsfastigheter AFM hjälper även till med att ansöka om lagfart. Provison Säljaren betalar förmedlingsprovisionen vilken är 4,6 % av köpesumman (inklusive moms), minimiavgift är I provisionen ingår värdering, marknadsföring och överlåtelsehandingar. Råd om generationsväxlingar och arvsskifte Behöver du råd och hjälp vid generationsväxlingar och arvskiften kontakta Skogsvårdsföreningen Anders Hjortman anders. Skatter Säljaren betalar skatt på överlåtelsevinst. Hur mycket stor skatten blir beror på den anskaffningsutgift, d.v.s. det belopp man en gång i tiden betalt för egendomen. Vill du veta hur mycket skatt du betalar på överlåtelsevinsten vid en eventuell försäljning, rekommenderas att du kontaktar Ab Skogsfastigheter AFM. Köparen betalar överlåtelseskatt, vilken är 4 % av köpesumman. Skatten ska vara betald före lagfart söks. Tid för anbud Efter att en skogsfastighet annonserats ut i tidningar och på hemsida inleds en anbudstid vilken vanligtvis är 2-3 veckor. Under denna tid kan intressenter besöka försäljningsobjektet och höra sig för till oss om fastigheten. Anbud lämnar man antingen in genom att fylla i ett formulär på våra hemsidor, skicka in ett anbud per e-post eller traditionell post. Uppdragsavtal Ett uppdragsavtal görs upp mellan säljaren och Ab Skogsfastigheter AFM. I uppdragsavtalet finns information om försäljningspriset och -objektet, regler kring förmedlingsprocessen samt förmedlingsprovision. Värdering En värdering görs av skogsvårdsföreningens fackmän som känner bra till verksamhetsområdet och kan göra en tillförlitlig värdering. Genom värderingen kan säljare och köpare få en bra uppfattning om fastigheten och dess värde. Via Ab Skogsfastigheter AFM:s hemsidor kan du få information om alla skogsfastigheter som är till salu via oss. Nya försäljningsobjekt läggs vanligen upp på våra hemsidor på fredagar, så vill ni köpa skogsfastigheter löns det att med jämna mellanrum att besöka våra hemsidor. Åren som gått 2010 inledde Skogsvårdsföreningen Österbotten rf. fastighetsförmedling via det helägda dotterbolaget Ab Skogsfastigheter AFM. Under de år som gått har en mängd skogsfastigheter I Österbotten bytt ägare, antalet dödsbon som skogägare har minskat och de sålda skogarnas skötsel förbättrats. Ägaren är ett dödsbo Skogsfastigheter som ägs av dödsbon är vanligt. För att kunna sälja en fastighet som är i ett dödsbos eller flera dödsbons ägo, behövs nödvändiga handlingar såsom bouppteckning och släktutredning. Överlåtelse Vi upprättar ett köpebrev, vilket säljaren och köparen får ta del av i god tid före dagen för undertecknandet. Datum och plats för undertecknande fastställs. Vid själva köptillfället närvarar säljare, köpare och offentligt köpvittne. Q, X, Y och Z? Det finns alltid frågor och det finns ofta svar. Vill du veta mera kontakta Ab Skogsfastigheter AFM så berättar vi mera. Försäljningssekreterare Ann-Mari Snickars Text och foto: Ann-Mari Snickars

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Industrin gör hyfsat resultat. Magnus tror på tillväxt. Om skogsvårdsföreningen. Vad gör föreningens fackman?

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Industrin gör hyfsat resultat. Magnus tror på tillväxt. Om skogsvårdsföreningen. Vad gör föreningens fackman? SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi September 3 / 2014 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Industrin gör hyfsat resultat sid 6-7 Magnus tror på tillväxt sid

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Trettiofyra år har gått snabbt. Avverkningar i Larsmo skärgård. Virkeshandel på nätet. Resereportage - Skogsägarresan

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Trettiofyra år har gått snabbt. Avverkningar i Larsmo skärgård. Virkeshandel på nätet. Resereportage - Skogsägarresan SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi September 3 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Trettiofyra år har gått snabbt sid 5 Avverkningar i Larsmo skärgård

Läs mer

SkogsÄgaren. Jag tycker om skog. Vindkraft sett med markägares ögon. Aktuellt på virkesmarknaden. 3 frågor om skog. Statsstöden är beskattningsbara

SkogsÄgaren. Jag tycker om skog. Vindkraft sett med markägares ögon. Aktuellt på virkesmarknaden. 3 frågor om skog. Statsstöden är beskattningsbara SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Februari 1/2013 sid 3 Jag tycker om skog sid 4 Vindkraft sett med markägares ögon sid 6-7 Aktuellt på virkesmarknaden

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Två generationer skogsägare. Rekordmånga kvinnliga skogsägare på kurs. Lokal energianvänding ökar hela tiden

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Två generationer skogsägare. Rekordmånga kvinnliga skogsägare på kurs. Lokal energianvänding ökar hela tiden SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi November 4 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 4 Två generationer skogsägare sid 6-7 Rekordmånga kvinnliga skogsägare

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Ett nytt skede i livet tar vid. Flygekorren - sämre rykte än den förtjänar. Att lyckas med planteringen. Råd i god skogsvård

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Ett nytt skede i livet tar vid. Flygekorren - sämre rykte än den förtjänar. Att lyckas med planteringen. Råd i god skogsvård SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Maj 2 / 2014 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 4-5 Ett nytt skede i livet tar vid sid 6-7 Flygekorren - sämre rykte än

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Röjning och gallring i skogen -Hur och varför? Österbotten. Förnyade skogslagen ger frihet under ansvar

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Röjning och gallring i skogen -Hur och varför? Österbotten. Förnyade skogslagen ger frihet under ansvar SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Februari 1 / 2014 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 6-7 Röjning och gallring i skogen -Hur och varför? sid 9 Utbredda

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Avvaktande start på året. Förstärkning i leden. Skogsägarens årsklocka. Rätten att köra över annans mark

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Avvaktande start på året. Förstärkning i leden. Skogsägarens årsklocka. Rätten att köra över annans mark SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Februari 1 / 2015 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Avvaktande start på året sid 6 Förstärkning i leden sid 7 Skogsägarens

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Nr 51 Nr 51 LANDSKAPSLAG om Ålands skogsvårdsförening Föredragen för Republikens President 1) den 24 augusti 2001 Utfärdad i Mariehamn den 27 september 2001 I enlighet med

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DÖDSBOETS ÄRENDEN

ANVISNINGAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DÖDSBOETS ÄRENDEN ANVISNINGAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DÖDSBOETS ÄRENDEN Förlusten av en nära anhörig förutsätter trots de anhörigas sorg många praktiska arrangemang. Med följande anvisningar vill vi underlätta förvaltandet

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014. Anders Hjortman 0500 272910

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014. Anders Hjortman 0500 272910 SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014 Anders Hjortman 0500 272910 Svf Österbotten Sysselsättande effekt: Verksamhetsledare Totalt 27 skogsfackmän Kontorsföreståndare Försäljningssekreterare

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Slutrapport för projektet. Skogsaktörer och värmeföretagare 1.1.2012 31.12.2014

Slutrapport för projektet. Skogsaktörer och värmeföretagare 1.1.2012 31.12.2014 Slutrapport för projektet Skogsaktörer och värmeföretagare 1.1.2012 31.12.2014 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Projektets

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Uppgifter som föräldrarna i egenskap av intressebevakare för sitt barn ska sköta Vad innebär intressebevakning och vem är intressebevakare för ett barn? Vem

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente TESTAMENTSHANDBOK Testamente Vi på Kyrkans Utlandshjälp är glada att du överväger att göra en testamentsdonation till vårt arbete. Också just nu svälter hundratals miljoner människor och var sjätte människa

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbeskattningsguide

Skogsbeskattningsguide OP metsäopas 2008 Skogsbeskattningsguide O me säop 20 2010 OP-metsäopas 2008 Bokslutsdags Det är igen den tiden på året då det är dags att upprätta ett bokslut över det gångna årets skogsbruk i form av

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 1 Framgångsrikt placerande i mer än 109 år Livränteanstalten Hereditas grundades 4.6.1905 baserat på näringstillstånd beviljat av Kejserliga Senaten.

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Företagsbeskattningen i ett nötskal Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Mångsidiga landsbygdsföretag Företagsbeskattningen i ett nötskal Svenska lantbrukssällskapens

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET

KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET Arbets- och näringsministeriet Strategiska programmet för skogsbranschen KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET Behandlades 11.9.2009 på konkurrenskraftsarbetsgruppens

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente På många håll i världen riskerar människor livet för att kunna uttrycka sin vilja I många länder

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Lika många idéer har gått från tanke till

Läs mer

Infotillfälle ang. intressebevakning

Infotillfälle ang. intressebevakning Infotillfälle ang. intressebevakning 02.05.2012 LAGSTIFTNING Lag om förmyndarverksamhet (442/99), Förordning om förmyndarverksamhet (889/99) SYFTE Syftet är att övervaka sådana personers rätt, som inte

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering 2011 Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering passar finskt skogsbruk bäst. PEFC är ett internationellt skogscertifieringssystem som gynnar ekologiskt,

Läs mer

Testamente en gåva till kommande generationer

Testamente en gåva till kommande generationer Testamente en gåva till kommande generationer CANCERSTIFTELSENS MÅL ÄR ATT ÖVERVINNA CANCER TESTAMENTSDONATION FÖR DET ARBETE SOM UTFÖRS FÖR ATT BEKÄMPA CANCER Vi kan i mångt och mycket tacka Cancerstiftelsens

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008 Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på odling och skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 5.2.2008 Dnr N42/08/1/1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1 (8) Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1. Stödvillkor Stöd betalas till en aktiv jordbrukare som för första gången etablerar jordbruk som huvudsaklig företagare

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Mitt testamente till de äldre

Mitt testamente till de äldre Mitt testamente till de äldre Blomsterfondens testamentshjälp BLOMSTER FONDEN Blomsterfonden är min familj. Genom en gåva kan jag hjälpa andra människor att komma in i samma trygga gemenskap. Willem Schaper

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden Förord Kära IOGT-NTO-vän Det här är en handledning om att skriva testamente. Vår förhoppning är att du finner information som du har nytta

Läs mer

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning A. Omyndiga barn föräldrar/förmyndare Om omyndigt barn har del i ett dödsbo ska förmyndarna (normalt sett föräldrarna) vårda barnets rätt i boet. Omyndigt barn kan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE

EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE Utifrån de frågor, önskemål och ibland kritiska röster som nått oss under åren har vi fått en allt klarare bild av skogsägarens behov. Från detta unika skogsägarperspektiv

Läs mer

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo 2 ATT BEVAKA RÄTT I DÖDSBO Uppgiften att bevaka rätt i dödsbo kan uppkomma om en person som har en god man eller förvaltare har del i ett dödsbo och det i den

Läs mer

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL-

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL- Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 6 7 2007. ÅRGÅNG 77 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR DEN FINSKA SKOGSINDUSTRIN HAR 1,5 ÅR PÅ SIG ATT ÖKA INKÖPS- MÄNGDERNA I FINLAND.

Läs mer

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden.

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden. Bild 1 Syftet med denna bild är att förklara vilka Alecta är. Alecta har blivit valda att hantera vissa delar av tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Detta enligt ett kollektivavtal mellan

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

LPA-trygghet för anhöriga

LPA-trygghet för anhöriga LPA-trygghet för anhöriga Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd i

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr o m 1 januari 2011 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Cecilia Landelius Huvudsekreterare 08-405 47 52 070-554 81 56 Mats Johansson Utredningssekreterare 073-203 07 09 Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter

Läs mer

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Banken för jord- och skogsbrukare För ett rikare liv på landet Välkommen till jord- och skogsbrukarnas egen bank Jord- och skogsbrukarna har en egen bank,

Läs mer

Jaktvårdsföreningens förslag över personer som skall utses till offentliga förvaltningsuppgifter

Jaktvårdsföreningens förslag över personer som skall utses till offentliga förvaltningsuppgifter Jaktvårdsföreningens förslag över personer som skall utses till offentliga förvaltningsuppgifter Framställande jvf: Malaxnejdens jvf, 506 Datum 25.7.2011 Uppgift: Skjutprovsövervakare Namn Adress Tel.

Läs mer