SkogsÄgaren. Jag tycker om skog. Vindkraft sett med markägares ögon. Aktuellt på virkesmarknaden. 3 frågor om skog. Statsstöden är beskattningsbara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SkogsÄgaren. Jag tycker om skog. Vindkraft sett med markägares ögon. Aktuellt på virkesmarknaden. 3 frågor om skog. Statsstöden är beskattningsbara"

Transkript

1 SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning Februari 1/2013 sid 3 Jag tycker om skog sid 4 Vindkraft sett med markägares ögon sid 6-7 Aktuellt på virkesmarknaden sid 9 3 frågor om skog sid Statsstöden är beskattningsbara sid Skogsstudier i Ekenäs sid 20 Hur kan skogsägarna undvika stamskador? sivu Suomenkielinen kooste PEFC/

2 2 SkogsÄgaren 1/2013 Ledare Skogsvårdsföreningen Österbotten Vi erbjuder service inom skogsbruk. Ni kan vända er till oss i alla frågor som berör skogsbruk. Föreningen strävar till att erbjuda sina medlemmar heltäckande tjänster och betjänar skogsägarna utgående från deras önskemål. Skogsvårdsföreningen styrs av skogsägarna själva. Verksamhetsområdet omfattar hektar skogsbruksmark och antalet skogsägare som erlägger skogsvårdsavgift är Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten arbetar för närvarande 31 funktionärer, av dessa är 26 skogsfackmän och fyra kanslister. Inom skogsvårdsföreningen jobbar dessutom cirka 30 skogsarbetare och ett tjugotal entreprenörer. Skogsvårdsföreningen Österbotten utför 90 procent av verksamhetsområdets skogsvårdsarbeten. Detta är möjligt genom att använda det lokala yrkeskunnandet. Skogsvårdsföreningen har fackmän och skogsarbetare i varje kommun inom verksamhetsområdet. Föreningen erbjuder sina medlemmar, utöver skogsvårds- och virkeshandelstjänster, också andra specialtjänster. Föreningens fullmäktige består av 39 ledamöter vilka valdes genom postval hösten Fullmäktige är skogsvårdsföreningens högsta beslutande organ och ordförande är Rune Käldström. Fullmäktige har valt en styrelse, som ansvarar för den operativa verksamheten. Bo Storsjö är styrelseordförande. Ab Skogsfastigheter AFM är ett av Skogsvårdföreningen Österbotten helägt bolag som idkar förmedling av skogsfastigheter. Skogsägarförbundet Kusten är skogsägarnas organisation för intressebevakning. Målsättningen med förbundets verksamhet är att främja privatskogsbrukets verksamhetsförutsättningar och lönsamhet, samt användningen av träråvaran. Detta förverkligas genom att vara med och påverka i frågor som rör bland annat virkeshandeln, den privata äganderätten, naturskyddet och viltvården. Bekanta dig närmare med skogsägarförbundet Kusten på adressen Bästa skogsägare, Vi har redan kommit en bit in på år Hittills har vädret varit gynnsamt och jag hoppas att så många som möjligt har sökt sig ut i skogen, för jobb finns mer än nog. För föreningen betyder årsskiftet att föreningen har ett nytt fullmäktige och en ny styrelse. I höstens fullmäktigeval valdes 39 ledamöter som representerar olika delar av vårt verksamhetsområde. Också olika yrkeskategorier finns representerade bland de invalda. Tyvärr är det ännu svårt att få kvinnliga skogsägare engagerade. Nu blev endast två kvinnor invalda. I Österbotten är det ännu karlarna som sköter skogen. Nu när det börjar finnas statistik för fjolåret slås man av hur låg utnyttjandegraden av våra skogar är. I fjol såldes knappt 1 milj. m3 ur de österbottniska skogarna. Enligt det regionala skogsprogrammet kunde vi avverka hållbart ca 1,8 milj. m3. En enkel överslagsberäkning ger vid handen att ca 25 milj. euro i rotintäkter blir outnyttjade samt ca 15 milj. euro i löner till dem som avverkar och driver ut virket. Har vi faktiskt råd med detta? Bo Storsjö bo@storsjo.fi Tel Hedenvägen 322 bst 1, Ömossa Berätta vad Du tycker! Ni som har önskemål och funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kontakt med oss genom att fylla i kupongen. Bland alla som sänder in kupongen nedan lottar vi ut två första hjälpenväskor från Skogsvårdsföreningen. Vinnare i Skogsägaren 3/12 blev: Jarl Bergkulla i Lappfjärd och Gun Wiik i Jakobstad. Vi gratulerar vinnarna! väskorna kommer på posten. Dessutom är virkeshandeln motorn i skogsbruket som i sin tur genererar nya arbetstillfällen. I de summor som inte utnyttjas ingår också investeringar som tidigare blivit gjorde och som nu skulle ge avkastning. Först satsar man cirka tusen euro per hektar i förnyelsekostnader, markbearbetning, plantor och planteringslön och kanske ännu gör en slyröjning i plantskogen, men sedan när det är dags att ta ut ersättningen blir det i många fall ogjort. Efter att en plantskog är etablerad växer skogen otroligt snabbt. Redan vid års ålder är det dags för den första gallringen. Med dagens priser och efterfrågan på energived ger en första gallring ett rotnetto. Varför är det då så att vi inte utnyttjar våra skogar rationellt? En stor orsak är nog att skogens betydelse för skogsägaren har minskat. Tidigare var det i huvudsak jordbrukare som ägde skogen. För ett litet österbottniskt jordbrukshemman var skogen en naturlig del av inkomsten. Den gav arbete vintertid samt pengar för investeringar. I dag är den österbottniska medelskogsägaren inte längre beroende av skogsinkomsten för sitt uppehälle. Skogens betydelse har förändrats, man har andra syften med sitt ägande. Men också ägoförhållandena, t.ex. dödsbon som äger skogen, gör att det i många fall är svårt att bedriva ett rationellt skogsbruk. För många är det viktigt att ha något som är ens eget. De senaste åren har skogen också blivit ett investeringsobjekt i vilket man placerar kapital för kommande tider. Oberoende av syftet med ägandet av skogen vore det bra för det österbottniska näringslivet om det kapital som skogen genererar tas till vara. Bo Storsjö styrelseordförande Kom tidningen till fel adress? Gör adressändring eller en arbetsbeställning via nätet. Detta är nu möjligt via föreningens hemsida, under Kontakta oss. Vill Du ha ett eget exemplar av tidningen? Kontakta Ann-Mari Snickars SkogsÄgaren Redaktionsruta Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten Redaktionsråd: Johan Nynäs, Jan Slotte, Ann-Mari Snickars, John Berg, Lisbeth Bäck Annonsförsäljning: Annonsombrytning, layout, sidombrytning: Ann-Mari Snickars Skogsvårdsföreningen Österbotten Pärmbild: Foto: Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab Upplaga: exemplar Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013 Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen Österbotten Vad tycker Du är mest intressant att läsa i detta nummer? Vad vill Du läsa om i nästa nummer av Skogsägaren? Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen. Jag äger skog i kommun/stad. Namn Adress Tel Portot är betalt. SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbotten rf Avtalskod Info Svarsförsändelse

3 SkogsÄgaren 1/2013 Personalpresentation 3 Ann-Mari Snickars är ny försäljningssekreterare vid Skogsvårdsföreningen Österbotten. Hennes främsta uppgift är att sköta verksamheten inom Ab Skogsfastigheter AFM. Jag tycker om skog! Ann-Mari Snickars är nyanställd vid Skogsvårdsföreningen Österbotten. Hon tillträdde som försäljningssekreterare vid årsskiftet, då Ulla-Maj Ljungqvist slutade. Till Snickars arbetsuppgifter hör främst att sköta verksamheten inom Ab Skogsfastigheter AFM. Därtill sköter hon andra administrativa uppgifter och ansvarar för utgivningen av SkogsÄgaren. Ann-Mari Snickars från Övermark i Närpes är ekonomie magistern som känner sig mest bekväm på i den Österbottniska landsbygden. - Jag har prövat på att arbeta i storföretag men tycker bättre om småskalighet och i ett jobb där jag får ha kontakt med Österbottningar. Jag tycker också om att arbeta inom skogsbranschen. Tjänsten lockade mig Efter studenten flyttade hon till Vasa och inledde studier vid Hanken. Fem år senare och med examen i hand fick hon tjänst inom projektet Woodpoint, där hon till en början skötte marknadsföring och senare var projektchef. Hennes senaste moderskapsledighet blev en brytningspunkt. Hon slutade vid Woodpoint och skulle se tiden an under ledigheten. - Då den här tjänsten utannonserades kände jag mig genast intresserad och jag är glad att jag fick den. En del av kontakterna här känner jag till från Woodpoint-tiden. Träförädlare är ju i regel också skogsägare. Kontakt mellan säljare och köpare Till uppgifterna som rör ett objekt till försäljning hör ett grannlaga arbete med att ha kontakt med försäljaren, samla dokument, sköta annonsering och sköta informationen mellan försäljare och köpare. - Gäller det till exempel att dödsbo söker jag fram bouppteckningar, testamenten och dylikt. Däremot är det Dorrit Högbacka, VD och ansvarig fastighetsförmedlare vid Ab Skogsfastigheter AFM, som sköter den slutgiltiga granskningen och gör upp köpekontrakten. Många skogsägare vänder sig i första hand till föreningens områdesansvariga fackman, som värderar det aktuella objektet. När det är gjort tar Snickars över. - Eller så kontaktar skogsägaren mig direkt. Objekt har droppat in efter årsskiftet även om sommarhalvåret är den tid då det är högsäsong inom försäljningen. SkogsÄgaren Ann-Mari ansvarar också framöver för utgivningen av den här tidningen, SkogsÄgaren som är föreningens egen medlemstidning. Hon sköter praktiskt arbete som sammankallare av redaktionsrådet, med annonser, texter och sammanställning. Hon kommer även att sköta annan marknadsföring inom skogsvårdsföreningen. - Marknadsföring har alltid tilltalat mig, ler hon. Så kallad branding, hur man bemöter kunder och så vidare. Familjeliv och motion Familjen hemma i Övermark består av maken Jim och döttrarna Lea, fyra år och lilla Maja, som är nio månader. Hon pendlar till jobbet i Vasa och väljer att göra det med buss, då hon uppskattar att kunna ta fram datorn i bussen i stället för att själv hålla i ratten. Livet vid sidan av arbetet är familjen och så motion i olika former. - Idrott i någon form har följt mig sedan jag var barn, säger hon. Jag friidrottade, skidade och spelade ishockey. I vuxen ålder har motionerandet övergått till länkar, skidåkning och gym-besök. Hon delar intresset med Jim och båda ser fram emot att inspirera barnen till sunda vanor när de blir större. Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

4 4 SkogsÄgaren 1/2013 Vindkraft sett med markägares ögon Robert Kuuttinen i Närpes är företagare och skogsägare. Han är en av markägarna i Norrskog, där vindkraftpark planeras och han företräder de markägare som efterlyser en mera rättvis ersättningsnivå för dem som äger skog inom det så kallade vindupptagningsområdet. I Norrskogen i Närpes planerar EPV Vindkraft Oy att bygga en vindkraftpark. En tillsatt arbetsgrupp, som företräder markägarna inom området, har lämnat in besvär mot Närpes stads planering. Just nu står ärendet still. Staden ska bemöta markägarnas krav om att planerna hävs och tas till ny behandling. - För oss handlar det om att alla markägare i området ska bemötas likvärdigt. Enligt nuvarande planer är det endast dem som har en vindmölla inplanerad på sin mark som ska få ersättning, börjar Robert Kuuttinen. - Faktum är att markanvändningen inom vindupptagningsområdet, 500 meter omkring, begränsas och EPV:s förslag är att avtalet ska gälla 50 år. Det är en lång tid vi binder upp vår skogsmark. Vi föreslår högst 30 år. - Vindkraft är en bra sak, området i Närpes är gynnsamt, staden ser synergieffekterna och den sysselsättande effekten kring satsningen. Och ja, allt det där är bra. Men det betyder inte att man behöver köra över dem som äger mark i området. Vi önskar att myndigheter också ska se det här med våra ögon, förklarar han. Påverkar möjligheter Planeringen har ett par år bakom sig och vindkraftbolaget har tidigare ingått avtal med markägare som äger lägenheter där kraftverken ska placeras. - I begynnelsen fördes inga diskussioner med övriga markägare inom projektområdet. Men projektet påverkar möjligheterna på vår mark. Bland annat inskränkningar i vad som är tillåtet att bygga liksom våra möjligheter att exploatera för ytterligare vindkraft. Däremot är tanken att själva skogsbruket inte ska begränsas. Det återstår att se. Uppgjord kontraktsmodell Svenska Lantbruksproducenters Centralförbund, SLC, har utarbetat en avtalsmodell mellan kraftbolag och markägare, vilken organisationer som Skogsvårdsföreningen och ÖSP föreslår ska användas för områden planerade i svenska Österbotten. euro per mölla per år. I Sverige är det allmänt med fyra procent och i Tyskland finns offerter som närmar sig sju procent. - Det är med den kontraktsmodellen som grund vi förhandlar. Och vi har gått ner från tre procent också utan att vinna gehör. Vi kräver inte att ingångna avtal ska rivas upp och i vårt fall finns ingen konflikt bland markägarna gentemot dem som redan skrivit avtal och övriga. Vi kämpar för att alla som påverkas ska få rätt till kompensation. - Det finns också andra aktörer på marknaden och vi upplever att de har en mera markägarvänlig syn. Skogsvårdsföreningen Österbotten följer hela tiden med vad som händer i ärendet och i arbetsgruppen för markägare inom Norrskogenområdet är skogsvårdsinstruktör Johan Svedström medlem. Modellavtalet bygger på att markägare ska erhålla en fast ersättning under prospekteringstiden och därefter årligt arrende för den mängd hektar som berörs. Antingen en fastslagen arrendeavgift eller en rörlig summa bunden till mängden producerad el som delas mellan markägare inom upptagningsområdet. Markägare i vindupptagningsområdet, för en tre megawatts mölla, ska få ersättning om tre procent av omsättningen på bruttoproduktionen, vilket gör mellan 20 och 25 tusen Vill uppnå rättvisa Robert Kuuttinen skakar på huvudet. - Vi vet ju inte än hur en vindkraftpark fungerar i praktiken här. Men från skogsägarhåll poängterar vi att vi inte är emot själva vindparksetableringar. Det vi vill uppnå är rättvisa. Hur vi lyckades det kan vi säga om tjugo, trettio år, avslutar han. Text och foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab INFO Den planerade vindkraftparken i Norrskogen, Närpes, berör totalt ett hundratal markägare. Robert Kuuttinen är sammankallare i den arbetsgrupp som kämpar för en rättvis ersättningsnivå till markägarna. Kuuttinen driver sågverksamhet inom företaget RJ-Wood och tidigare var han också aktiv virkesförsäljare.

5 SkogsÄgaren 1/ Vinnaren av Skogsägarresan 2013 Skogsvårdsföreningen lottade, för andra året i rad, ut en Skogsägarresa för två bland dem som gett sitt medgivande i Skogsdatakampanjen. I år föll lotten på Nancy Nordback i Tjärlax, Närpes. Hon och sambon Kimmo Weissenberg kommer tillsammans med en grupp österbottniska skogsägare åka till Ljungby och ElmiaWood den 4-9 juni. Ljungby är kanske inte det som Nancy skulle ha som förstahandsval vid val av resmål, men ändå ser hon framemot resan. Nancy och Kimmo berättar att de inte har någon direkt skoglig bakgrund och skogsinnehavet som de har i närheten har de fått via släktskap. Tillsammans med Skogsvårdsföreningens Johan Svedström gör de upp planer för vad som ska åtgärdas i deras skog. Under hösten har man utfört en andra gallring, vad som händer härnäst är ännu oklart. Först ska skogägarparet ut på resa och insupa nya perspektiv och intryck från skogsbranschen. Kimmo poängterar att en av höjdpunkterna på resan givetvis är att få köra med den nya båten M/s Viking Grace. Efter att resan är över återvänder paret till hemmet i Tjärlax där katter, sommar och villaliv väntar. Text och foto: Ann-Mari Snickars Skogsägarna Nancy och Kimmo hade turen på sin sida och vann en skogsägarresa av Skogsvårdsföreningen. Skogvårdsföreningen ordnar skogsägarresa till Sverige 4 9 juni 2013 Program Tisdag Start från Österbotten vid middagstid med uppsamling av resenärer. M/s Viking Grace avgår från Åbo hamn klockan Onsdag Vi anländer till Stockholm klockan 6.30 lokal tid och startar färden mot Jönköping och den internationella skogsmässan WoodElmia. Efter mässan kör vi till Ljungby för inkvartering i dubbelrum på Hotell Terrazza invid Stora Torget. Torsdag Temat för dagen är stormen Gudruns inverkan på skogsbruket och skillnaderna mellan finskt och svenskt skogsbruk. Utfärd till Toftaholm, som ägs av Södra Skogsägarna och används för forskning och utbildning. Vi besöker Marianne och Arne Lundins vackert belägna skogsgård och Agunnaryd Bygdegård. Vi äter Smålands buffé och får en presentation av bygdens och IKEA:s historia. För ett mera detaljerat program: Ljungby, ElmiaWood, Toftaholm och Simlångsdalen Skogsägarresan år 2013 går till Sverige och närmare bestämt Ljungby. Ljungby hör till de områden som drabbades hårt av stormen Gudrun i början av 2000-talet. På vägen dit besöker vi också den internationella skogsmässan WoodElmia. Som lokal värd för resan fungerar Södra skogsägarna och som reseledare skogsvårdsinstruktör Anders Hjortman och Pernilla Kvist från Yrkesakademin. 20 platser kvar Fredag Samling vid SLU:s kontor på Åbacken, Simlångsdalen. Punkt 1. Anläggningsförband skötselprogram för granskog. Punkt 2. Utländska trädslag Fältlunch (från Tallhöjdens värdshus i Simlångsdalen) Punkt 3. Gallring i granskog Punkt 4. Bokskogsbruk Punkt 5. Slutavverkning och omloppstid Kaffe och avslutning. Lördag Avfärd mot Stockholm. Tid för shopping i Stockholm. M/s Amorella avgår kl. 20:00. Söndag Vi anländer till Åbo hamn kl. 07:35 och startar då hemfärden. Pris 650 /pers. (inkl. moms 23%) I priset ingår Busstransport, båt- och hyttplats tur-retur i tvåpersoners hytter (I4/B2P), 3*övernattning på hotell Terrazza i Ljungby inkl. frukost, 2*båtfrukost, inträdesbiljett till SkogsElmia, Smålands buffé i Agunnaryd samt fältlunch och kaffe på Tönnersjöheden och Toftaholm. Anmälningar görs på telefonnummer (Anki Svenn) Sista anmälningsdag 26 april 2013 Med på resan ryms max 50 anmälda.

6 6 SkogsÄgaren 1/2013 Till tjänst vid virkesaffärer - Det känns bra när vi inom skogsvårdsföreningen kan bidra till en lyckad virkesaffär för en skogsägare. Då vi kunnat bistå sakkunnig hjälp med jämförelser av anbud som kan skilja sig ifrån varandra med flera tusen euro. Eller att vi fått fullmakt att sköta affären från början till slut, säger Joakim Holmqvist. Skogsvårdsinstruktör Joakim Holmqvist ansvarar för området Nykarleby, Socklot, Kovjoki, Markby, en del av Ytterjeppo och Vexala. Ett område med stora skogsarealer och många duktiga, självverksamma skogsägare. Olika sorters uppdrag - Vad beträffar virkesaffärerna är det en lugnare period här i området just nu. Här finns skog att sälja men här är också pälsnäringen stor och det betyder att skogsägarna inte hinner fundera på skogsarbete när pälsfarmningen är högaktuell. I området finns många självverksamma skogsägare. - En del av dem är kunniga och sköter själva om sina virkesaffärer. En del föredrar att skogsvårdsföreningen sköter om virkesaffärer och så finns det en grupp skogsägare som själva inbegär offerter men vänder sig till mig för rådgivning i att jämföra anbuden. Skogsägarna kan ge skogsvårdsföreningen fullmakt att sköta virkesaffären med allt vad det innebär i form av offerter, kontrakt, uppföljning av drivningsresultat, undertecknande av mätintyg och dylikt. Många faktorer spelar in Även om hög självverksamhetsgrad påverkar antalet uppdrag för skogsvårdsföreningen tycker Holmqvist att det ur skoglig synpunkt är bra. - Känslan för den egna skogen ökar, liksom vetskapen om vad som ska göras och inte göras. Men han råder skogsägare att göra anbudsförfrågan till flera olika bolag och vara noggrann Skidorna är det bästa sättet att ta sig fram i skogen den här årstiden. Vintertid hör de till standardutrustningen i Joakim Holmqvists bagageutrymme. vid jämförelse av offerter. - Det finns olika sätt att räkna offerter och även för oss, som arbetar inom branschen varje dag, får ibland fundera både en och två gånger för att komma till vilken offert som ger det bästa priset i slutändan, förklarar han. Många faktorer spelar in. Man kan inte bara se på enhetspriserna. Något lägre priser Enligt Holmqvist har priserna på virkesmarknaden sjunkit något sedan i höstas men det är inte fråga om så stora svängningar. - Jag märker det främst på rotpriserna på gallringar. De är lägre nu än i höstas. En av de aktuella fullmaktsaffärerna på Holmqvists bord är en avverkning i Vexala, dit vi också åker ut och tittar efter samtalet vid kontoret. - Det handlar om 660 kubikmeters avverkning och där skillnaden mellan lägsta och högsta offerten skiljde sig med 1400 euro. - Jag har fått fullmakt att sköta om virkesaffären från början till slut plus att sköta om markberedning och nyplantering. På lägenheten har också avverkats energived. Intressant med folk Han har många års erfarenhet av branschen och arbetade sjutton år som skogsmaskinförare innan han anställdes för att sköta energivedshantering och drivningstjänster inom dåvarande Norrskog. Senare övertog han tjänsten som skogsvårdsinstruktör i Nykarleby efter Boris Mattson. - Det är fem år sedan nu och mot bakgrunden av att omloppstiden för till exempel en avverkning kan vara tre, fyra år är det först nu som jag slutför Stor efterfråga på energived! Tveka inte om du har ungskogar som behöver gallras, ta kontakt.

7 SkogsÄgaren 1/ Virkesköparnas synpunkter de planer som jag själv gjort upp. Arbetet består av både en administrativ del på kontoret och jobb ut på fältet. Att träffa skogsägare hör till den mera intressanta delen av jobbet tycker Joakim. Efter många år har nu också områdeskontoret flyttat in i ny lokal, där Joakim och Jan-Olof Eriksson från områdeskontoret i Munsala framöver kan nås. De har också två skogsarbetare till sitt förfogande. Nya kontoret är beläget i absoluta centrum av Nykarleby. Text och foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab Peter Heikell, Biowatti Vi söker i första hand sommardrivningsdugliga rotposter. Vård av ungskogsobjekt och I-gallringar kommer att vara tyngdpunkten i vår anskaffning. Vi köper också grot, stubbar och energived på leverans. Sören Dahlvik, Junnikkala Junnikkala har vintern i princip fullköpt. Ev. kan rymmas med en del nya stämplingar om vintern blir lång. Vi köper stockdominerade menföres- och sommarstämplingar, både tall och gran. Peter Nyman, Stora Enso Avverkningsmöjligheter för vinterstämplingar är minimala för denna vinter. Mest attraktiva köpobjekt i detta läge är slutavverkningar (helst talldominerade) och gallringar som är drivningsbara under menföre och sommarhalvåret. På leverans köps alla massavedssortiment. Thomas Sundqvist, Metsä Group För Metsägroup är avverkningarna av vinterskiften i full gång och torde pågå till början av april. Det är god efterfrågan på alla virkessortiment och speciellt energislanor är efterfrågade, både som rot- och leveransaffär. Vi har ännu utrymme för förnyelseavverkningar av vinterskiften. Mikko Peltoniemi, Isojoen saha Isojoki saha sågar i två skift. Vi har tillräckligt med timmer för vinterns produktion och vi köper stämplingar främst för sommarens behov. Kim Norrgård, Pihlavan saha Vi har god avsättning på virke. Därför hoppas vi att skogsägarna fortsätter aktivt att bjuda ut stämplingar. Janne Seilo, UPM-Kymmene Vi ser fram emot en stabil virkesmarknad med stabila priser, mest drag är det på tallstockarna tack vare den gynnsamma efterfrågan på sågat tallvirke. I Vexala har en avverkning nyligen utförts. Det är en fullmaktsaffär som skogsvårdsföreningen sköter om i sin helhet. Timo Hongisto, EPM-Metsä Inget svar. Virkespriser Medelpriserna per avverkningssätt för de fyra senaste veckorna vecka 5/2013. I statistiken ingår den virkesmängd som skogsindustrin köpt från privatskogarna, inte de mängder som köpts av bolag utanför skogsindustrin rf. Källa: Metla Prisområdena i skogsforskningsinstitutets statistik I-GALLRING, rotpriser, /m 3 Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 15,02 16,06 15,29 21,49 - Mellersta Finland 13,83 14,76 14, Hela landet 13,98 14,71 13,81 20,56 20,93 FÖRNYELSE, rotpriser, /m 3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 55,59 54,00 37,57 18,22 18,88 17,99 25,63 25,44 Mellersta Finland 55,80 55,45 42,63 17,47 19,39 17,64 22,16 25,59 Hela landet 55,22 54,54 42,48 17,56 18,70 17,50 24,92 24,83 LEVERANSPRISER, /m 3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 52,15 51,51-28,93 29,26 29,36 33,08 - Mellersta Finland 57,31 54,62 45,01 29,66 30,83 30, Hela landet 57,87 56,76 45,44 29,64 31,03 30,70 37,31 38,44

8 8 SkogsÄgaren 1/2013 Verksamhetsledarens översikt Jag vill ha 3,5 % årlig ränta på min deposition. Har skogsbruksplanen blivit onödig? Information finns i mängder i dagens samhälle. Frågan är hur man tar åt sig information och varifrån. Hos oss är också det möjligt. Fråga mera om vårt depositionserbjudande eller gå in på Depositionserbjudandet gäller när du kombinerar depositionen med andra sparaprodukter som Aktia erbjuder. Välkommen till Aktia Bank! Boka tid på tfn Information om skogen tog steget in i e-åldern under hösten då Finlands skogscentral lanserade sin tjänst Min Skog. Via den får alla skogsägare tillgång till information om sitt skogsinnehav via nätet. Identifieringen sker med bankkoder. Skogscentralen tar en årlig avgift på 60 euro för tjänsten, en två veckors prövotid erhålls gratis. Har skogsvårdsföreningen fått din fullmakt att ta del av detta material så finns samma information hos oss. Frågan som många skogsägare nu ställer sig är om skogsbruksplanen numera är onödig? Svaret är nej. Skogscentralens tjänst är ingen skogsbruksplan utan en mera en lägesöversikt, vad finns i skogen idag och vad borde göras. Denna information räcker bra till för mindre skogsägare vars ekonomi inte nämnvärt påverkas av skogsbrukets inkomster och utgifter. För större skogsägare, låt oss säger de som äger över 30 hektar, kommer skogsbruksplanen också framöver att vara ett viktigt arbetsinstrument. Planeringens betydelse kommer ytterligare att öka när den nya skogslagen träder i kraft. Ser en människa i varje kund. Skogsbruksplanering är en av de tjänster som skogsvårdsföreningen erbjuder. Vår SilvaNetti tjänst, en ständigt uppdaterad skogsbruksplan på nätet, har under det senaste året blivit allt populärare bland aktiva skogsägare. För att kunna ta tjänsten i bruk krävs en färsk skogsbruksplan. Ett ypperligt tillfälle att förnya skogsbruksplanen och övergå till elektronisk skogsbruksplan är när skogscentralen publicerat färsk skogsdata. Detta skedde nu i slutet av fjolåret för Karleby och under våren väntar Korsholm, Vasa, Nykarleby och Oravais. De skogsbruksplaner som skogsvårdsföreningen gör görs på basen av det material som skogscentralen producerar. Uppgifterna granskas alltid i fält. Summa summarum är skogscentralens MinSkog och skogsvårdsföreningens SilvaNetti tjänster som kompletterar varandra. De flesta av oss har på klart vad som borde göras, det gäller bara att få det verkställt. I flera år nu så har det avverkats och röjts betydligt mindre i Österbotten än vad som är uppsatt i det regionala målprogrammet. En plan finns men verkställigheten brister. Viktigast för hela branschen är att motorn i skogsbruket, virkeshandeln fungerar. För att detta också framöver skall vara verklighet krävs satsningar, investeringar. De lokala, exempelvis kraftverket i Vasklot, är exempel på sådana satsningar. En ökad efterfråga lokalt ger ett väldigt gott utgångsläge. Den ökad efterfrågan och stigande priser på energived ger alla förutsättningar för att åtgärda de eftersläpande gallringar. Som bonus så har ungskogsvård en sysselsättande effekt på landsbygden. När det kommer till fastighetssplittringen och den utmanande skogsägarstrukturen i Österbotten får vi hoppas på att staten inser problemet och tar beslut som befrämjar generationsväxlingen bland skogsbrukarna och underlättar att större enhetliga skogsfastigheter bildas så att ett aktivt skogsbruk kan bedrivas. Jan Slotte verksamhetsledare

9 3SkogsÄgaren 1/2013 FRÅGOR OM SKOG - Skogsvårdsföreningens styrelse svarar Vad betyder skogen för er? Vad kan ni göra för att ge österbottniskt skogsbruk extra kraft? Skogsvårdsföreningen vilka är era visioner? 9 Namn: Bo Storsjö Ålder: 61 år Bor: Kristinestad, Ömossa Gör: Jordbrukande skogsägare Vintertid är det en arbetsplats, övriga tider en plats för lugn och harmoni. Via olika organisationer väcka intresse för skogen och skogsbruket samt via Skogsvårdsföreningen kunna erbjuda skogsägarna tjänster som gör det möjligt för dem att bedriva ett effektivt skogsbruk hoppas jag att föreningen har sin organisation trimmad inför revideringen av skogsvårdsföreningslagen och att den fortsättningsvis kan ge skogsägarna bästa möjliga service samt att skogsägarna upplever föreningen som sin egen som driver deras intressen. Namn: Kenneth Påhls Ålder: 44 år Bor: Vörå Gör: Försäkringsförsäljare och jord- och skogsbrukare Skogen är en av våra mest betydande tillgångar, både ekonomiskt och upplevelsemässigt. Österbottniskt skogsbruk har redan den kraft som behövs. Vi måste bara se till att vi så mångsidigt som möjligt, kan utnyttja den resurs som finns och hitta lösningar för att utjämna variationen i efterfrågan. Skogsvårdsföreningen kommer att förbli den ledande skogsorganisationen i Österbotten. Den lokala närvaron och närheten till kunden kommer att vara vår styrka. Namn: Johan Holmback Ålder: 45 år Bor: Malax, Långmossen Gör: Jord- och skogsbrukare Vardag - Att med egna ögon genast kunna se resultat på vad som gjorts t.ex efter en röjning eller gallring. Fritid - Orientering, förmågan att kunna anpassa kartläsningen med löpningen så att man hittar kontrollerna snabbt och på ett enkelt sätt. Sträva till att virket som växer i våra skogar kommer lokala värmeverk eller industrin till godo. Förser skogsägarna med nödvändig information. Uppmanar skogsägarna om åtgärder som gagnar tillväxten i deras skogar. Namn: Christel Holmlund-Norrén Ålder: 45 år Bor: Korsholm, N. Vallgrund Gör: Utbildare vid Yrkesakademin i Österbotten Skogen har många värden för mig; ekonomiska, rekreationsoch landskapsmässiga värden samt naturvärden. Skogen betyder råvaror i form av bär, svamp och jaktbyten. Vi försöker beakta många olika värden i den egna gårdens skogbruk. Skogen betyder också arbete, motion och ibland lugn och ro. Jag ska lyssna på skogsägarna och föra fram deras åsikter. Min önskan är att vi skogsägare på ett förnuftigt och hållbart sätt tar vara på alternativet att skogen producerar energi. Vi ska sträva efter en planerad energiproduktion som bibehåller skogens värde på lång sikt. Vi har en utmanande period framför oss med beaktande av de förändringar som är på gång. SVF 2015 erbjuder skogsägarna professionella (sakkunniga, pålitliga och snabba) tjänster utgående från skogsägarens individuella målsättningar. SVF 2015 är lättillgänglig och nära skogsägarna i Österbotten. Namn: Richard Hagman Ålder: 50 år Bor: Nykarleby, Markby Gör: Jord- och skogsbruk Ger arbete och inkomst. Försöka hitta nya möjligheter att få mer ur skogsbruket. Skogsägare ska kunna känna sig trygga med föreningen. Hjälpa dem att få ut det bästa ur skogen Namn: Harald Finne Ålder: 60 år Bor: Jakobstad Gör: Återhämtar mig från en ryggoperation för att ännu i vinter kunna gå ut i skogen med motoroch röjningssåg. För mig personligen i dag är skogen en källa till tillfredsställelse. Efter att hela livet ha arbetat teoretiskt är det en stor upplevelse att se det dubbla resultatet av egen skogsvård. Genom att ha det breda perspektivet kan jag hjälpa till att sätta de österbottniska skogarna i sitt rätta sammanhang och med realistiska målsättningar. Som nybliven medlem vill jag först lära mig förstå var föreningen befinner sig i dag. Man kan inte ta ut en riktning förrän man vet var man är. Namn: Göran Gjäls Ålder: 52 år Bor: Närpes Gör: Jord- och skogsbrukare på heltid Skogen betyder en hel del ekonomiskt men även rekreation mässigt t.ex. vid jakt. Att vara med o skapa förutsättningar för ett långsiktigt skogsbruk där SVF har en roll som oberoende aktör på marknaden. Efter 2015 med den nya skogslagen, kan verksamhetsförutsättningarna ändras radikalt. I ett sådant läge gäller det att ha flexibilitet och framtidstro.

10 10 SkogsÄgaren 1/2013 STATSTÖDEN är beskattningsbara men hur deklareras de? Från och med 2012 är stöd enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (KEMERA) beskattningsbar inkomst. Arbetsslagen som man får stöd för är bl a, förnyelse av underproduktiva bestånd, ungskogsvård, tillvaratagande av energived, iståndsättningsdikning och byggande av skogsvägar. Tidigare har stöden varit skattefria men samtidigt har man inte kunnat dra av motsvarande kostnader. Nu är alltså stöden beskattningsbara och alla kostnader får dras av. Stöden betalas ut lite olika beroende på arbetsslagen. Principen är att stöd för ungskogsvård, förnyelse och energived betalas ut till skogsägaren och deklareras därmed av skogsägaren. Stöden för iståndsättningsdikning och vägbyggnad däremot betalas ut till den som verkställer projektet och då är det den verkställande aktören som bokför stödet som inkomst för den tjänst de utför åt skogsägaren. Principen är alltså att det är den som tar emot stödet som deklarerar för det. Stöden är momsfria inkomster. Den tjänst som aktören utför är däremot momsbelagd. Detta gör att till exempel vid planeringen av en iståndsättningsdikning faktureras endast momsen. Aktören fakturerar alltså planeringskostnaden med moms men drar av det momsfria statstödet. Då lämnar endast momsen för skogsägaren att betala och deklarera som moms som skall dras av (punkt 307) i Periodskattedeklarationen om man är momsskyldig. Är man inte momsskyldig sätts en kostnad över 200 som Tillägg under skatteåret (punkt 9 på 2C-blanketten) under Vägar och diken det år projektet är färdigt. Det kommer skilt meddelande om det och vilken totala kostnaden blev. Utgifter för vägbyggnad och iståndsättningsdikning räknas nämligen som investeringar och avskrivs med max 15 % av utgiftsresten årligen. Är kostnaden mindre än 200 kan den dras av helt under det beskattningsår som projektet blir klart (punkt 7.3). Men för att förtydliga det hela kommer några exempel på följande sida. Text: Anders Hjortman Skogsvårdsföreningens skattexpert Anders Hjortman ger skogsägarna vägledande tips inför inlämnandet av årets skogsdeklaration.

11 SkogsÄgaren 1/ >> Så ser det ut när skogsägaren får statstödet direkt från skogscentralen ,35 deklareras som inkomst i punkt >> Det kan ännu hända att en del statstöd för ungskogsvården kommit in på skogsvårdsföreningens konto och dragits av från verkställighetskostnaden. Då är det nettot som skogsägaren deklarerar. I detta fall 1879,58 i p. 7.3 och momsen 839,81 dras av i periodskattedeklarationen. 1. Arbetskostnad. 2. Stöd för att göra ansökan. 3. SVF:s kostnad för att göra ansökan. 4. Statsstöd för ungskogsvården >> När skogsägaren fått statstödet skickar skogsvårdsföreningen räkning på arbetskostnaden och uppgörande av ansökan (verkställighetsutredningen) eller endast på uppgörande av ansökan ifall skogsägaren röjt själv. 1. Punkt Moms dras av i periodskattedeklaration. 3. Totalsumman antecknas i p. 7.3 ifall skogsägaren inte är momsskyldig >> Här ett exempel på en räkning på själva grävningen av diken. Statstödet har skogsvårdsföreningen fått och dragit av. Skogsägaren deklarerar nettot, i detta fall i p. 9 som en investering det år som projektet blir klart. Från utgiftsresten kan årligen göras avskrivningar på max 15 % (p. 644). 1. Uppges i p. 9, tillägg under skatteåret diken och vägar. 2. Moms dras av i periodskattedeklaration. 3. Antecknas i p. 9 ifall man inte är momsskyldig. >> Här ett exempel på en faktura i samband med planering av grundförbättring av en skogsväg. Planeringskostnaden ersätts helt med statstöd men momsen på planeringen betalas av skogsägaren. Här deklareras endast momsen i periodskattedeklarationen om skogsägaren är momsskyldig. Är skogsägaren inte momsskyldig uppges moms på planering av skogsvägar och dikningar under 200 /år som årsutgift (p. 7.3), över 200 /år som ökning av utgiftsresten på diken och vägar det år projektet blir färdigt (p. 9). 1. Endast momsen dras av. >> Stödet för tillvaratagande av energived kommer för det mesta direkt till skogsägarens konto och antecknas som inkomst i p Har stödet eventuellt gått till en aktör är det denna som deklarerar det som inkomst och endast nettoutbetalningen för energiveden antecknas i skogsägarens deklaration som inkomst av virkesförsäljning. I undantagsfall har stödet gått till skogsvårdsföreningen utan att energiveden förmedlats av skogsvårdsföreningen. I såfall redovisas stödet vidare till skogsägaren via en kreditfaktura (se tabell till höger) och antecknas som inkomst i p >> Har statstödet för ungskogsvård som skogsägaren själv utfört kommit in på skogsvårdsföreningens konto får skogsägaren en kreditfaktura (en redovisning av medel som betalas ut). Här faktureras alltså verkställighetsutredningen (ansökan) och statstödet dras av. Det som lämnar av statstödet betalas åt skogsägaren. 1. Bokförs som inkomst i p Moms som dras av i periodskattedekl. eller som årsutgift om man inte är momsskyldig. Kranman KP skogsvagn med kran och vajer vinsch - stödfot medföljer Nu! 3219, moms 0 % Satsa på kvalitet! Kranman T1750-4WD - fullutrustad mellanmodell - 4,4 m räckvidd, fjärrstyrd hydr. vinsch, - 26x PLY däck - ramstyrning % 4-hjuls drift Nu! , moms 0 % Kranman T1900 4WD e-series - fullutrustad modell som är starkast av dem alla - 4,4 m räckvidd, fjärrstyrd hydr. vinsch, - 26x PLY däck - ramstyrning, hydr. broms % 4-hjuls drift, lyftkraft vid 1,2 m hela 455 kg! Nu! , moms 0 % Kranman transportvagn - hydraulisk klipp Nu! 3119, moms 0 % Kranmans timmersax - för vinsch - max diameter 440 mm Nu! 115, moms 0 % Tegelbruksgatan 45, VASA Försäljning: (06) , Service: (06) vard. 8 17, lö. 8 13,

12 12 SkogsÄgaren 1/2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN Välkommen till oss! Skogsvårdsinstruktörer Karleby, Nedervetil (Skriko och Jolkka) Kronoby, Lepplax Terjärv, Nedervetil (Norrby) Larsmo, Jakobstad, Pedersöre (Bennäs, Sundby, Karby) Esse, Forsby Purmo, Kållby, Östensö, Edsevö Anders Kronqvist Tom Finnilä Markus Stenborg Johnny Fagerholm Allan Hattar Tom Lundqvist Karleby Hakalaxgatan 41, KARLEBY Kronoby Kronobyvägen 8, KRONOBY Terjärv Södra Terjärvvägen 9, TERJÄRV Larsmo Näsvägen 2 D, EUGMO Ytteresse Bärklarsvägen 3, YTTERESSE Tel Köklot, Iskmo, Jungsund, Singsby, Böle, Smedsby, Gerby, Västervik, Vasa, Sundom, Solf, Munsmo, Tölby, Vikby, Rimal och Helsingby Runsor, Kråklund, Höstves, Martois, Veikars, Miekka, Staversby, Toby, Karkmo, Karperö, Koskö, Kvevlax, Petsmo, Hankmo och Vassor Replot Petalax, Norra Pörtom, Bergö Övermalax, Yttermalax Korsnäs, Töjby-Träskböle Stefan Enegren Mats Linnsén Anders Hjortman Thomas Jåfs Kim Back Johan Nynäs Vasa Kvarngatan 15, VASA Tel , fax Malax Magasinvägen 2 B3, MALAX Korsnäs Vikingvägen 14, KORSNÄS Larsmo Karleby Kronoby Nykarleby Ytteresse Terjärv Drivningstjänst Vägar och diken Karleby-Nykarleby Vörå Sideby Vörå Kristinestad Karleby Nykarleby Vasa Vörå Malax Korsnäs Pörtom Övermark Närpes David Lundqvist Ytteresse Bärklarsvägen 3, YTTERESSE Jens Helenelund Närpes Östragränden 4, NÄRPES John Berg Pörtom Centrumvägen 15, PÖRTOM Stig Högnabba Terjärv Södra Terjärvvägen 9, TERJÄRV Lapp ärd

13 SkogsÄgaren 1/ Planerings- och utbildningstjänster Värdering av skogsfastigheter värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter granskning av och utlåtanden om skogsskador intyg och utlåtanden fastighetsförmedling via Ab Skogsfastigheter AFM Skogsbeskattning skogsskattedeklaration mervärdesskattedeklaration skattefrågor i anknytning till virkeshandel andra skattefrågor Utbildning och rådgivning för skogsägare utbildning och information i kursform personlig rådgivning Samtalskostnader till 0204-nummer: Från vanlig telefon: 8,21 cent/samtal + 2 cent/min Från mobiltelefon: 8,21 cent/samtal + 14,9 cent/min Skogsvårdstjänster Skogsförnyelse planering, förverkligande och övervakning röjning, markberedning och gräsbekämpning val och anskaffning av odlingsmaterial sådd och plantering efterarbete Vård av plant- och ungskog planering, förverkligande och övervakning granskning och rapportering Dikning och bygge av skogsbilvägar planering och förverkligande Förmedling av plantor, frön, bekämpningsmedel och dylikt kartläggning av behoven förmedling av material Gödsling planering och förverkligande arbetsredskap ansvar för förverkligandet Virkeshandelstjänster Virkesförsäljningsplan utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt avgränsning i terrängen utredning av marknadsläget uppgörande av virkesförsäljningsplan uppgörande av anmälan om användning av skog uppskattning av virkesvolymer och -priser definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper Anbudsbegäran vid virkeshandel offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av aptering och specialvirke uppdaterad prisuppföljning, prissättning av stämplingspost och apteringskunskap fullmaktshandel granskning och uppföljning av affärsvillkoren övervakning av virkesdrivning samt mätning överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg Övervakning av drivning vid rotköp övervakning av avverkning, eventuella mätningar efteråt samt intressebevakning Anskaffnings- och drivningstjänster planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning Nykarleby Munsala, Oravais kby, Kimo Karvat, Oxkangar, Komossa, Maxmo, Norra Vörå Vörå (förutom byarna i Norra Vörå) Joakim Holmqvist Nykarleby Sollefteågatan 5, NYKARLEBY Jan-Olof Eriksson Susann Sundelin vikarierar Guy aug 2012 aug Vörå Vöråvägen 38, VÖRÅ Hilding Södergård Övermark, Pörtom Östra och Södra Närpes Västra Närpes Norra Kristinestad Södra Kristinestad Mikael Franzen Pörtom Centrumvägen 15, PÖRTOM Mikael finns vid kontoret i Pörtom tisdagar och onsdagar kl och på kontoret i Övermark måndagar, torsdagar och fredagar kl Övermark Vasavägen 1615, ÖVERMARK Kjell Huldén Närpes Östragränden 4, NÄRPES Johan Svedström Anders Kaivo-oja Lappfjärd Lappfjärdsvägen 729, LAPPFJÄRD Ulf Rosengård Ulf finns vid kontoret måndagar och torsdagar kl eller enl. överenskommelse. Skogsbruksplanering Ledning och kanslifunktion Karleby Nykarleby Verksamhetsledare Kontorsföreståndare Försäljningssekreterare Ab Skogsfastigheter AFM Kanslist, skogsarbetare och virkesutbetalningar Kanslist, fakturering Johan Byggningsbacka Jan Slotte Anki Svenn Ann-Mari Snickars Eivor Sundqvist Ing-Marie Mannil Kronoby Kronobyvägen 8, KRONOBY Huvudkontor Vasa Kvarngatan 15, VASA Tel , fax Ytteresse Bärklarsvägen 3, YTTERESSE Tel Foto: Anna Sand och Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

14 14 SkogsÄgaren 1/2013 Hur minska skadorna i skogen? Årets certifieringsrevision påvisade att de utmaningar som vi tidigare haft kvarstår men utvecklingen har gått mot det bättre. Rotrötebekämpningen ökar och stamskadorna vid beståndsvårdande avverkningar blir mindre - men ännu klarar vi inte kraven. Rotrötan kvarstår Rotrötebekämpning i samband med avverkningar utförs systematiskt på Sykusten under barmarksperioden men av någon anledning är det inte så i Österbotten. Frågan är varför? Rotrötan är den överlägset största skadegöraren i våra skogar ekonomiskt sett och därtill står staten för de kostnader som bekämpningen förorsakar (förutom för tallens rotröta norr om Korsholm). Är det skogsägarna som inte kräver bekämpningen eller är det virkesköparen som inte har något intresse av att utföra bekämpning? I Österbotten förekommer granens rotröta allmänt medan tallens rotröta har förekommer endast sporadiskt. Med tanke på tallens rotröta vore det väldigt viktigt att bekämpning utförs så att inte tallens rotröta inte får fotfäste här. Med bekämpning utrotas inte rotrötan men spridningen stoppas. Mindre stamskador Stamskador vid beståndsvårdande avverkningar har en längre tid varit ett bekymmer inom certifieringsområdet, som omfattar Finlands skogscentral, region Kusten, och Åland. Utvecklingen har de senaste åren gått mot det bättre. Text: Jan Slotte Foto: DNV Genom att risa körstråken och bra arbetsplanering kan stam och rotskador undvikas. AVVIKELSER Under certifieringsrevision skrevs tre avvikelser från kriterierna. Antalet avvikelser gick ner från sex till tre från föregående år Kriterium 5, Skogarnas hälsa tryggas Orsaker: - Bekämpning av rottickan uppfyller ej kravet på 85 %. Rottickan har bekämpats på endast 78 % av avverkningsarealen i riskområdet på - Drivningsskadorna på träd överskrider gränsen på 4 %. Medeltalet för de fyra senaste åren är 5,0 %. Kriterium 16, Kontrollerad användning av eld Orsak: - Medeltalet för antalet hyggesbränningar på kusten bör vara 2 st./år eller medeltalet av arealen för naturvårdsenliga hyggesbränningar 60 ha/år. Inga hyggesbränningar har utförts under år Kriterium 22, Säkerhet i arbetet, arbetshälsa och jämställdhet tryggas Orsaker: - Virkesbolag har lagrat virke vid busshållplats och på sådant ställe var hastighet begränsning är 100 km/h utan något undantagslov. -Högspänningslinjen fanns ej i de arbetsplatsspecifika instruktionerna eller på kartan. Virke får inte lagras vid allmän väg utan undantagslov. Det är inte en slump att 63% valt oss som samarbetspartner i skogsärenden. LokalTapiola är störst på skogsförsäkring i Finland och en specialist på säkerhet. Vi satsar på skadeförebyggande arbete och riskhantering. För priset av några timmerstockar försäkrar du din skog mot nästan alla naturskador. Kom in och diskutera med oss!

15 SkogsÄgaren 1/ Dödsbo som skogsägare? Generationsväxling är aktuellt för många skogsägare. Det lönar sig att planera ägarbytet. En uppmärksam skogsägare kan bidra med många ekonomiska och andra fördelar för släkten. Om planeringen av generationsväxlingen försummas, kan skogsbrukets lönsamhet på fastigheten äventyras för en lång tid, om inte för alltid. Skogens generationsväxling sker slutligen vid bortgång, även om skogsägaren inte har gjort någonting för ägoskiftet. Då blir dödsboet ny skogsägare, som bildas vid varje mänskas död och upptas i bouppteckningen. Delägare i dödsboet är arvtagarna, den avlidnes maka/make samt testationsbehöriga. Dödsboets egendom består av den avlidnes egendom vid bortgången. Delägarna bestämmer om dödsboets egendom i enlighet med vad som fastslås i ärvdabalken. För olika rättshandlingar krävs att delägarna är enhälliga, ifall inte delägarna inom sig beslutat någonting annat. Detta är det största problemet med dödsbon. Det uppstår ofta meningsskiljaktigheter mellan delägarna om hur egendomen skall användas och skötas. Ofta lamslår meningsskiljaktigheter nyttjandet av den gemensamma egendomen helt. Om parterna är konstant oeniga, är den enda utvägen för delägarna i dödsboet att avstå från sin del eller ansöka om klyvning av egendomen. Att dela egendomen kan bli dyrt för dödsboet, om man inte kan komma överens om hur egendomen skall delas, tas beslutet till sist av en skiftesman som utnämnts av tingsrätten. Delägarna kan fritt komma överens sinsemellan om hur egendomen skall delas och skötas. Om det i dödsboet finns en änka/änkling har delägarna först möjligheten att göra ett delningsavtal, där änkan/ änklingen och arvtagarna får sin del av den avlidnes egendomsmassa. Vid delningen bestämmer parterna fritt om vad parterna får, så det är möjligt att ordna ägoförhållandet för skogsegendomen. Efter delningen har arvtagarna möjlighet att göra bouppteckningen enligt egen vilja. Delning och arvskifte kan också bestå av att de delaktiga kommer överens om ägoandelar, varvid ägandet beskattningsmässigt blir en sammanslutning. Detta har stor betydelse för affärer mellan nära släktingar, eftersom handel med ägoandelar i vissa fall är fria från skatt på överlåtelsevinst. Vid försäljning av andel bör man däremot alltid betala skatt på erhållen överlåtelsevinst. Rätt till skogsavdrag uppstår också då föremålet för affären är en fastställd andel av lägenheten. Skogsavdragsrätt uppstår inte vid handel med andel av dödsbo. Det lönar sig alltså i regel att genast omforma dödsbo till beskattningssammanslutning. För att skogsägandet skall fungera, är det ofta skäl att reglera ägandet mellan de delaktiga. En delaktig kan utan att meddela de andra delägarna fritt överlåta sin andel av boet eller lägenheten till vem som helst, om inte de delaktiga särskilt har kommit överens om annat. Dock är affärer mellan de delaktiga förmånliga för säljaren (om nära släktingar), om överlåtelsen är befriad från skatt på överlåtelsevinst. Efter överlåtelserna fattar de återstående ägarna gemensamt om fortsättningen. För att det gemensamma ägandet skall fungera, är det viktigt att de delaktiga ställer upp ett avtal om gemensam förvaltning. I ett skriftligt avtal som undertecknas av alla delaktiga, kan de delaktiga komma överens om spelregler för skötsel och användning av den gemensamma egendomen samt ge någon erfordrade befullmäktigande. På det sättet kan man undvika onödiga stridigheter i ett senare skede. Vid generationsväxlingar är den allra dyraste lösningen oftast den, att man inte har planerat någonting alls, utan man står inför ett plötsligt dödsfall och odelat dödsbo. Skatterna betalas så som lagen föreskriver. Ofta betalas arvsskatt helt i onödan. Ägandet är gemensamt ägande, vilket ofta är ett krångligt och dyrt sätt att äga, vilket leder till stridigheter. Det lönar sig alltså att planera generationsväxlingen i god tid och göra överlåtelser under livstiden. Planering kan också göras inom dödsboet, särskilt om maken/makan fortfarande är vid liv och har rättshandlingsförmåga. Det minsta man kan önska av alla skogsägare, är ett väl övervägt testamente. Det lönar sig för skogsägarna att utnyttja skogsvårdsföreningskedjans sakkunskap i generationsväxlingsfrågor. Tuomo Pesälä skogsjurist Skogsvårdsföreningarnas Service SVFS Ab

16 16 SkogsÄgaren 1/2013 Roger Jansson och Marcus Gjäls ser på stamanalystrissor i hemklassen. Lektor Kaj Hällfors berättar om vitmossa för eleverna. SKOGSSTUDIER I EKENÄS I en artikel i Skogsägaren i början på 2012 beskrev fyra österbottniska skogsstuderande hur de trivts med starten på skogsbruksingenjörsstudierna. Daniel Gullans, Marcus Gjäls, Daniel Jansson och Roger Jansson inledde sina skogsstudier vid Yrkeshögskolan Novia under hösten Här kommer dessa studerande att beskriva sina erfarenheter och upplevelser från studierna under Vårterminen 2012 Många skogsskötselkurser utgjorde en viktig del av studierna under mars, april och maj. Skogsskador, beståndsvård och skogsförnyelse var viktiga kurser då. I dessa ämnen varvades teoritimmar med planeringsövningar i terrängen. Under terrängtenten i beståndsvård skulle studerande visa sitt kunnande genom att planera en röjning, en första gallring och en senare gallring. I skogsskadekursen förde artkännedomstenten med sig lite mera stress än andra tenter. I skogsförnyelsekursen ingick många viktiga delar; frö- o plantproduktion, marklära, val och planering av förnyelser och markberedningsmetoder. Hela gänget trivdes med innehållet och genomförandet av skogsskötselkurserna. Studerandegruppen klarade också av skogsskötselkurserna med fina vitsord. Första praktikperioden I mitten på maj var det dags för den första praktikperioden. Daniel J. hade utfört sin praktik på förhand genom att hålla på med avverknings- och röjningsarbete vid sidan av studierna. För övriga studerande fungerade Skogsvårdsföreningen Österbotten som praktikarbetsgivare. Roger och Marcus jobbade hela praktiktiden inom skogsvårdsföreningen. Daniel G. praktiserade också en månad här. Plantinventeringar Marcus och Roger jobbade bägge med att utföra inventeringar av planterade ytor. Skogsvårdsföreningen utför planteringar med kvalitetsgaranti. För att man skall vara säker på att planteringen lyckats tillräckligt bra behövs det en inventering. Mätningsmetoden kändes enligt Roger bekant från beståndsvårdskursen. Skogsskadekursen tyckte Marcus att man också hade nytta av under inventeringsjobbet. ifall plantor dött, skulle man ange trolig dödsorsak. Hade snytbaggar, sorkar eller älgar skadat plantorna eller fanns det andra förklaringar? Drivningsgranskningar Granskningar av drivningskvaliteten blev en viktig praktikuppgift för Roger och Daniel G. Här kunde Roger konstatera att man fick lära sig en ny metod. Under beståndsvårdskursen hade man utfört granskningar med Tapios metod. Nu blev skogsvårdsföreningens system bekant och väl inövat. Efter en kort inskolning fick Roger och Daniel G. förtroende att utföra granskningarna på egen hand. Daniel G. utförde granskningar från Sideby till Vörå, så han blev bekant med helt nya trakter samtidigt. GPS och kartor Alla tre praktikanter hade stor nytta av gps under många praktikuppgifter. Märkning av lägenhets- och figurgränser var vanligt förekommande arbetsuppgifter. Marcus kunde konstatera att man nog inte till 100 % kan förlita sig enbart på gps, alltid visar den inte rätt. Stor hjälp har man i alla fall av den moderna tekniken. Kartläsningen och kartkunskapen var i ständig användning och tränades bra under praktiken tyckte Daniel G. Skogsbruksplanering och annat intressant Daniel G. fick i uppgift att uppdatera och förnya en gammal skogsbruksplan. Han skulle också uppskatta virkesuttaget från dikeslinjerna i samband med en torvmarksdikning. Här fick han grubbla en del för att komma på en bra metod för uppskattningen. Marcus fick också pröva på att göra en helt ny skogsbruksplan åt en skogsägare. När skogsvårdsföreningens fackman var nöjd med hans första plan, fick han fortsätta med några till. Ganska sällan brukar skogsbruksplanering ingå i praktikuppgifterna redan efter ett års studier. Kurspaketet i skogsbuksplanering ingår först i tredje årets studier. Roger fick också en intressant specialuppgift. Han skulle mäta mängden blivande tjärtallar på ett område. Mätningen behövdes för att Överpurmo hembygdsförening skulle ha tillgång till tillräcklig mängd råvara för sin tjärdal nästa gång. Nöjda praktikanter Alla tre studerande var väldigt nöjda med sin praktik hos skogsvårsföreningen. Både intressant och lärorikt tyckte Marcus att det var. Jag har fått nya kunskaper och gamla kunskaper har också förbättrats. Roger uppskattade att arbetsuppgifterna varit både intressant och omväxlande. Han berömmer också medarbetarna för att de varit både trevliga och hjälpsamma. Daniel G. håller med Roger och Marcus. Han trivdes mycket bra med sin praktik och hans arbetsprestationer uppskattades också av medarbetarna. Daniel G utförde också en del av praktiken hos Pro Forest AB. Plantering, mångsidig planthantering, redskapsuthyrning och röjning hörde här till arbetsuppgifterna. Också denna del av praktiken trivdes Daniel bra med. Skogsskötsel på torvmarker Före höstterminen inleddes i Ekenäs samlades studerandegruppen i Hyytiälä i Orivesitrakten för en veckas torvmarksstudier. Kaj Hällfors introducerade oss i viktiga torvmarksväxter och torvmarkstyper. Man lärde sig svåra saker effektivt när man fick se alla torvmarkstyper samtidigt som man fick höra om specifika kännetecken tyckte Daniel J. Också bastubadandet och korvgrillningen i vackra omgivningar uppskattades av gruppen. Daniel G. kom ihåg ett imponerade lärkbestånd med 35 meters övre höjd som de också bekantat sig med i trakten. Skogsinventering och mångbruk Skogsmätningen fördjupades med en kurs i skogsinventering. Tillväxtmätningar och beräk-

17 SkogsÄgaren 1/ Daniel Gullans fungerar som ordförande för skogsstuderandes egna förening, Spiritus Forstis. Österbottningarna med studiekamrater under studieveckan i Hyytiälä. - andra årets studier ningar utgjorde en viktig del av denna kurs. Daniel G. trivdes bra med denna kurs trots att stamanalysens mätningar och uträkningar nog testade tålamodet. Mikael Wikströms sakkunniga föreläsningar i viltvård och viltekologi fick beröm av alla i gruppen. Ett mångbruksprojekt på Odensö hörde också till studierna i början av hösten. Daniel J. tyckte att detta var en intressant grej. Man hade bara lite tidsbrist för INFO Skogsbruksingenjörsstudier att hinna förverkliga alla fina mångbruksidéer. Skogsinfo till skolbarn Storstadsregionens skolbarn får en rejäl dos skogskunskap med hjälp av skogsdagar som ordnas i Vanda, Esbo och Helsingfors. Skogsstuderande fick här i uppdrag att guida skolklasser runt en skogsbana. Ökad kunskap och positiv inställning till skogsbruket ville Under vårens ansökan söker man in till utbildningsprogrammet i Naturbruk- och miljö Ansökningstid: Urvalsprov: Vasa och Ekenäs Under urvalsprovet väljer man vilka profilstudier man söker till i första, andra och tredje hand Man inleder studierna direkt med profileringsstudier till skogsbruksingenjör, agrolog, hortonom eller miljöplanerare Mera information om studier och ansökan kan fås från britt-mari.fagerstrom@novia.fi man få till stånd. Daniel G. och Roger tyckte att detta var en intressant men utmanande uppgift. Man måste välja sina formuleringar noggrant, när man pratade med femteklassister. Senare planerade skogsstuderande en egen skogsbana i Ovanmalm för en grupp gymnasiestuderande. Också detta upplevdes som en nyttig övning i rådgivning. Virkeshandel och virkesmätning Denna kurs upplevdes som väldigt givande och nyttig. Sune Forsström och Robert Lindholm fick beröm av gänget för denna kurs. Daniel G. beskriver att de fick planera en stämpling, göra försäljningsanbud och skicka ut offertförfrågan. Studerande deltog, när bästa anbudet skulle väljas. Roger uppskattade att de också fick information om hur köparen hade gjort sin prissättning av anbudet för området. Han tyckte också mycket om att lära sig de olika mätningsmetoderna och flera lyckade studiebesök. Kemisk virkesförädling och ekonomi Alla i gruppen uppskattade ett studiebesök till ett laboratorium vid Åbo Akademi. Här fick man pröva på att tillverka mekanisk och kemisk massa i laboratorieskala. Att få en blandning av dessa att bli till papper var inte helt lätt, men var verkligen intressant, tyckte Roger. Efter Åboresan var det lättare att begripa hur papperstillverkningen vid Sappis fabrik i Gerknäs gick till under ett studiebesök senare. Lite svår kurs tyckte man att denna var, men alla studiebesök blev ett välkommet avbrott i klasstimmarna. En väldigt intressant och lärorik kurs tyckte Daniel J. att skogsekonomikursen var. Man räknade bl.a. på lönsamheten för olika skogsskötselåtgärder. Man skulle ha behövt lite mera tid för olika räkneövningar, eftersom det handlar om så komplicerade saker. Början på 2013 Blivande skogsfackmän bör vara kunniga rådgivare i många arbetsuppgifter. Gruppen fick möjligheter att förbättra sin presentationsteknik under en rådgivningskurs. Man planerade och genomförde en presentation och blev filmad under denna. Daniel J. tyckte inte att det var roligt att bli filmad, men nyttigt att själv se vad som fungerade bra eller mindre bra under den egna presentationen. Skogsorganisationerna och utvecklingen av skogssektorn hör till studierna i början av året. Tjärbränningen och svedjebruket utgör en viktig del av vår skogshistoria. Hur man lyckades avverka och transportera enorma mängder virke med dåtida metoder bågsåg, yxa och häst är imponerande. Rätt tung höst I jämförelse med förra höstens och vårens studier har hösten 2012 innehållit flera tunga och lite mera krävande kurser. Kursvitsorden har nu inte alltid landat på fyrans och femmans nivå som tidigare. De flesta såg verkligen fram emot att få vila ut under julledigheten efter de tuffa studierna under hösten. Den allra bästa perioden sedan senaste artikel var nog den mångsidiga och givande praktikperioden under sommaren. Text: Britt-Mari Fagerström Foto: Marcus Gjäls, Daniel Gullans, Roger Jansson & John Wickholm

18 18 SkogsÄgaren 1/2013 Notiser Fullmäktige sammanträdde för första gången Skogsvårdsföreningen Österbottens första fullmäktige, , sammanträdde till sitt sista möte på Hotell Rantasipi i Vasa På mötet fastställdes verksamhetsplan och budget för år Skogsvårdsavgiften för år 2012 fastställdes, grundavgiften är 22,02 och hektaravgiften 2,04 /hektar. Johnny Sved från Tapio föreläste om den nya skogslagen. De förtroendevalda som inte fortsätter i det nya fullmäktige premierades med föreningens standard. Skogsdagar arrangerades i Såka och Munsala Skogsvårdsföreningen arrangerade traditionella skogsdagar i Såka och Munsala den 25 och 26 oktober. Deltagandet bland skogsägarna var bra och stämningen var god både vid maskindemonstrationerna och vid grillplatsen där det i det fina höstvädret bjöds på grillkorv och pannkaffe. Intresset för evenemangets dragplåster maskinell röjning var stort bland besökarna. Entreprenören Toni Kärr demonstrerade sin röjningsmaskin av fabrikatet Usewood vilken han har haft i bruk i ett halvt års tid. Utöver denna maskin förevisades också avverkning av första gallringar samt klippning av energived med giljotin längs med åkerkanter. Besökarna följde med spänning hur maskinernas arbete framskred och kommentarer över arbetsresultatet led det ingen brist på. Man kunde konstantera att röjningsmaskinen tog sig fram överraskande bra i terrängen trots sin låga markfrigång. På lämpliga objekt kan denna typ av maskin vara ett komplement till manuell röjning i dagsläget. Utvecklingen av röjningsmaskinen samt utbudet av röjare på arbetsmarknaden får utvisa hur situationen blir i framtiden. Därtill besökte ett hundratal skolelever från Karleby skogsdagen Såka. Trots den kyliga morgonen var intresset för skogen gott bland eleverna som även åt lunch i skogen. Skogsvårdsinstruktörerna höll korta föreläsningar vid olika demonstrationsstationer där de bland annat berättade om skogsmaskinernas arbete i skogen, varför man sköter om skogen, ekonomiskogsbruket samt växtlära. Både eleverna, lärarna och skogsvårdsinstruktörerna var eniga om att dagen var lyckad och att intresset är stort för liknande evenemang i framtiden. Text och foto: Lundqvist David Avgående fullmäktigeledamöter premierades med föreningens standard.... och nya fullmäktige på skolbänken Sittande fullmäktige och styrelsen satt på skolbänken fredagen 1.2. På schemat var bland annat skogsägarnas intressebevakning, fullmäktiges och styrelsens roller och ansvar samt skogsvårdsföreningekedjan. De framtida utmaningar som föreningen står inför diskuterades aktivt. Som skolare fungerade Markus Lassheikki, utvecklingsdirektör för MTK samt Marja Kalpio, direktör på Skogsvårdsförningarnas service Ab. Ny skogsdata tillgänglig i Karleby Nu har föreningen fått den färska skogsdatan över Karleby skogarna. De nya datan täcker hela Karleby (före senaste kommunfusion) men inte Öja. Under våren blir ny skogsdata tillgänglig för Nykarleby, Korsholm och delar av Vörå. Nya fullmäktige samlades till skolning. Skogsvårdsföreningen kan erbjuda hjälp med uträkning av vägenheter samt övriga administrativa tjänster för väglag.

19 SkogsÄgaren 1/ Skogsvårdsföreningen blir Skogsägarna Skogsvårdsföreningen kommer inom det närmaste året att gå över till marknadsföringsnamnet Skogsägarna. Skogsägarna Metsänomistajat är skogsvårdsföreningarnas gemensamma marknadsföringsnamn som tas i bruk nationellt. Målet är att skogsägarna skall kunna identifiera sig med skogsvårdsföreningen samtidigt som namnet tydligt säger vem organisationen representeras och vem den styrs av. Skogsägarna ÖSTERBOTTEN Kaffebjudning på Nykarlebykontoret 8.3 I februari flyttar skogsvårdsföreningen verksamheten i Nykarleby till nyrenoverade utrymmen på Sollefteågatan. Från och med första mars betjänas skogsägarna i från de nya ändamålsenliga utrymmena. Fredagen 8.3, 10:00-14:00 bjuder Skogvårdsföreningen på kaffe och tårta i de nya utrymmena. Kontoret i Nykarleby blir det första som bär föreningens nya marknadsföringsnamn Skogsägarna. Joakim Holmqvist och Jan-Olof Eriksson kommer att vara stationerade på Sollefteågatan. Kronoby energiandelslags nya anläggning i Kronoby centrum. Kronoby energiandelslags nya anläggning i bruk Kronoby energiandelslags nya anläggning i Kronoby centrum togs i bruk i slutet av fjolåret. Det här betyder att den lokala efterfrågan på energivirke ytterligare ökar. Anläggningen på 2 MW förväntas flisförbrukningen vara ungefär m3 eller cirka flis m3 för alla anläggningar som energiandelslaget äger. Skogsvårdsföreningen förmedlar virke och sköter logistiken. Nya utrymmen på Sollefteågatan 5 i Nykarleby. Foto: Lisbeth Bäck / Kustmedia AB JÄRN LANTRUK FARM FRITID 579,- FS 240 Röjsåg MS 201 Specialpris! MS 251 Motorsåg Stihl även via oss: PALVIS SMÅMASKIN- SERVICE HUGGARENS HUS! STIHL Halare Economy Plus 590,- 129,- BESTÄLL PLANTOR! Har du beställt plantor för vårens och höstens planteringar? Om inte så kontakta din lokala skogsvårdsinstruktör. Ditt inköpsställe Nykarleby Frillmossav. 2 & korsnäs strandv &

20 20 SkogsÄgaren 1/2013 Hur kan skogsägaren undvika stamskador? Målet med en gallring är att i framtiden få ett bestånd av hög kvalitet och därmed ett större ekonomiskt netto för skogsägaren. Tyvärr kan dessa mål i vissa fall saboteras på grund av olika skador som uppkommer vid gallringen. Enligt certifieringskriterierna får andelen skadade träd i gagnvirkes- och energivedsgallringar i snitt utgöra högst fyra procent av de kvarlämnade träden. I gallringar på mineraljordar får i snitt högst fyra procent av körstråkens sammanlagda längd ha spårbildning. Idag ligger skadenivån ungefär på fyra procent. Det finns alltså skäl till förbättringar. Vid en gallring kan ett bättre netto fås då tillväxten flyttas från sämre till bättre träd. Det blir då mindre konkurrens om näringsämnen, vatten och solljus för de kvarvarande träden. Om beståndet däremot blir för glest efter en gallring, kan även det ekonomiska resultatet i framtiden spolieras. Vad har då skadorna för betydelse? Skadorna orsakar röta hos träden. Rötan börjar nästan undantagsvis från roten eller från den nedre delen av stammen. Det betyder att det är stockdelen som blir skadad. Stockandelen sjunker därmed. Vi kan som exempel räkna vad den har för ekonomisk betydelse. Låt oss anta att ett bestånd har 200 m 3 /ha. Av detta är 60 % stock och 40 % massaved. Virkespriserna är 55 /m 3 för stocken och 20 /m 3 för massaveden och 15 /m 3 för det rötskadade. Det ger en inkomst på Om den rötskadade andelen är 10 % minskar stockprocenten till 50. Det betyder att den totala inkomsten blir Teoretiskt räknat blir det en förlust på 800. Hur kan skadorna förebyggas? Det viktigaste är att välja både gallringsmetod och tidpunkt så att skadorna minimeras på Bästa resultatet får man om man själv är med och övervakar gallringen. det kvarvarande beståndet. När ett bestånd skall gallras beror mycket på den tidigare skötseln. De flesta skogsägare säger att de har som målsättning att få ett så gott ekonomiskt resultat som möjligt av sitt skogsbruk. Praktiken har dock visat sig att det är främst kortsiktigt som de tänker. De vill bara ha inkomster och inga utgifter. Det kan man delvis förstå, eftersom omloppstiden i skogen är ca 100 år. Det betyder att 3 4 generationer skall sköta skogen förrän den kan avverkas. Vissa generationer har mindre i n k o m s t e r o c h a n d r a m e r a. Man kan också säga att ju mera utgifter man har, desto mera inkomster får man också. D.v.s. ju bättre skött s k o g d e s t o m e r a i n k o m s t e r. Har plantskogen blivit röjd i tid (vid ca 15 års ålder) kan en första gallring bli aktuell vid ca 30 års ålder. Då fås till största delen massaved. Däremot kan det bara bli flisvirke o m d e n i n t e h a r b l i v i t s k ö tt. För att minska skadorna vid gallringen är det viktigt att beståndet bottenröjs, d.v.s. undervegetationen röjs bort. Ju mera störande sly som finns vid gallringen desto mera skadas beståndet. Det betyder samtidigt att mera skador uppkommer vid en energivedsgallring än vid en normal gallring. Gallringstidpunkten på året har också betydelse. Helst borde man bara gallra på vintern. Det är dock i praktiken omöjligt. Industrin behöver ju virke året runt. Granen är känsligare för rotröta än tallen och därför borde man i första hand gallra granbestånd vintertid. Granens rotröta finns i hela Österbotten, medan tallens rotröta förekommer ungefär upp till Vasa-trakten. Alla gran- och tallbestånd som avverkas mellan mitten av maj och slutet av september borde behandlas med bekämpningsmedel. Detta skall avverkaren göra automatiskt, men det är nog bäst att påpeka detta vid försäljningen. Vad skall då beståndet ha för täthet efter gallringen? Tätheten är beroende på bl.a. ålder, trädslag, växtplats mm. I stort kan man säga att ett

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Sköt om ungskogen. Vi bromsar inte. Plantering - En bra start för framtidens skog

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Sköt om ungskogen. Vi bromsar inte. Plantering - En bra start för framtidens skog SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Maj 2 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Sköt om ungskogen sid 4 Vi bromsar inte sid 10-11 Plantering - En bra

Läs mer

Utmaningar inom skogssektorn

Utmaningar inom skogssektorn Utmaningar inom skogssektorn - SLC:s allmänna förbundskongress 27-28.6.2012 Stefan Thölix Fullmäktigeordförande Aktuellt Internationell skogspolitik Finlands skogscentral Svf-lagen Kemera/Petu Övriga lagar

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Trettiofyra år har gått snabbt. Avverkningar i Larsmo skärgård. Virkeshandel på nätet. Resereportage - Skogsägarresan

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Trettiofyra år har gått snabbt. Avverkningar i Larsmo skärgård. Virkeshandel på nätet. Resereportage - Skogsägarresan SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi September 3 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Trettiofyra år har gått snabbt sid 5 Avverkningar i Larsmo skärgård

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Industrin gör hyfsat resultat. Magnus tror på tillväxt. Om skogsvårdsföreningen. Vad gör föreningens fackman?

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Industrin gör hyfsat resultat. Magnus tror på tillväxt. Om skogsvårdsföreningen. Vad gör föreningens fackman? SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi September 3 / 2014 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Industrin gör hyfsat resultat sid 6-7 Magnus tror på tillväxt sid

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering.

Läs mer

Finansieringsansökan för tidig vård av plantbestånd och vård av ung skog

Finansieringsansökan för tidig vård av plantbestånd och vård av ung skog Ifylls av Skogscentralen Mottagningsdatum Finlands skogscentral Kemeranummer Finansieringsansökan för tidig vård av plantbestånd och vård av ung skog Temporär lag om finansiering av hållbart skogsbruk

Läs mer

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon:

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon: VIRKESBÖRSENS 10 TIPS FÖR EN LÖNSAMMARE VIRKESAFFÄR EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN WWW.VIRKESBORSEN.SE Mail: info@virkesborsen.se Telefon: 08339944 OM VIRKESBÖRSEN Virkesbörsens vision är att rätt virke ska

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Statistik över sålda skogsfastigheter. Röjningstjänst från föreningen. Ömossa vindkraftpark i Kristinestad

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Statistik över sålda skogsfastigheter. Röjningstjänst från föreningen. Ömossa vindkraftpark i Kristinestad SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi November 4 / 2015 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Statistik över sålda skogsfastigheter sid 4 Röjningstjänst från

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Två generationer skogsägare. Rekordmånga kvinnliga skogsägare på kurs. Lokal energianvänding ökar hela tiden

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Två generationer skogsägare. Rekordmånga kvinnliga skogsägare på kurs. Lokal energianvänding ökar hela tiden SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi November 4 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 4 Två generationer skogsägare sid 6-7 Rekordmånga kvinnliga skogsägare

Läs mer

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet.

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet. Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering. I tjänsten

Läs mer

Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område

Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område Vasa 18.8.2015 Skogstillgångarna: Kari T. Korhonen & Antti Ihalainen Avverkningsmöjligheterna: Tuula Packalen, Olli Salminen, Hannu

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Avvaktande start på året. Förstärkning i leden. Skogsägarens årsklocka. Rätten att köra över annans mark

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Avvaktande start på året. Förstärkning i leden. Skogsägarens årsklocka. Rätten att köra över annans mark SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Februari 1 / 2015 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Avvaktande start på året sid 6 Förstärkning i leden sid 7 Skogsägarens

Läs mer

NYA KEMERA. Martin Sjölind 2015

NYA KEMERA. Martin Sjölind 2015 NYA KEMERA Martin Sjölind 2015 Bestämmelser Temporär lag om finansiering av hållbart skogsbruk ( Nya Kemera-lagen, 34/2015) träder i kraft 1.6 finansieringsbeslut fram till slutet av år 2020 och utbetalningar

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Pengar, pengar, pengar hur får r jag tag i dem?? Harriet Sundholm 24.3.2010

Pengar, pengar, pengar hur får r jag tag i dem?? Harriet Sundholm 24.3.2010 Pengar, pengar, pengar hur får r jag tag i dem?? Harriet Sundholm 24.3.2010 Svenska Österbottens 4H distrikt r.f. INLEDNING Ekonomi är A och O, utan pengar ingen verksamhet Vem kan 4H samarbeta med? m.a.o.

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Ett nytt skede i livet tar vid. Flygekorren - sämre rykte än den förtjänar. Att lyckas med planteringen. Råd i god skogsvård

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Ett nytt skede i livet tar vid. Flygekorren - sämre rykte än den förtjänar. Att lyckas med planteringen. Råd i god skogsvård SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Maj 2 / 2014 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 4-5 Ett nytt skede i livet tar vid sid 6-7 Flygekorren - sämre rykte än

Läs mer

Sätt att genomföra skogscertifieringen

Sätt att genomföra skogscertifieringen Finlands PEFC-standard Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC FI 1001:2009 9.11.2009 Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC Finland Sitratie 7, 00420 HELSINKI telefon: 0400 765 437 fax: (09)

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Virkeshandeln. Fullmäktiges möte. Havsörnens återkomst. Fliseldning -något för gårdsbruk? Rågång med modern utrustning

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Virkeshandeln. Fullmäktiges möte. Havsörnens återkomst. Fliseldning -något för gårdsbruk? Rågång med modern utrustning SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi November 4 / 2014 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Virkeshandeln sid 6-7 Fullmäktiges möte sid 8-9 Havsörnens återkomst

Läs mer

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE

Lilla firman trumfar med FULL SERVICE Ofrivillig expert sprider kunskap om hybridasp... s 37 Prisbelönta Emma inspirerar Europas skogsbrukare....... s 46 Virkesmätning på distans så funkar det...... s 42 SKOGEN når fler. 2016 ökade läsarskaran

Läs mer

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014. Anders Hjortman 0500 272910

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014. Anders Hjortman 0500 272910 SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014 Anders Hjortman 0500 272910 Svf Österbotten Sysselsättande effekt: Verksamhetsledare Totalt 27 skogsfackmän Kontorsföreståndare Försäljningssekreterare

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Röjning och gallring i skogen -Hur och varför? Österbotten. Förnyade skogslagen ger frihet under ansvar

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Röjning och gallring i skogen -Hur och varför? Österbotten. Förnyade skogslagen ger frihet under ansvar SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Februari 1 / 2014 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 6-7 Röjning och gallring i skogen -Hur och varför? sid 9 Utbredda

Läs mer

Betalplan med ränta - så fungerar det

Betalplan med ränta - så fungerar det Se både skogen och pengarna växa Betalplan med ränta - så fungerar det Bättre avkastning ger nya möjligheter i din skog I skogsbruksplaner finns ofta skogsbestånd som inte har någon åtgärd alls. När du

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik. Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs

Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik. Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs Forststyrelsen Forststyrelsen är ett statligt affärsverk som förvaltar drygt 12 miljoner

Läs mer

Inventarier i skogsbruket - förutsättningar - avskrivningar - försäljning. Anders Hjortman

Inventarier i skogsbruket - förutsättningar - avskrivningar - försäljning. Anders Hjortman Inventarier i skogsbruket - förutsättningar - avskrivningar - försäljning Anders Hjortman 0500 272910 anders.hjortman@svf.fi Inventarie eller inte Inventarie En anskaffning som har en brukstid längre än

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND 8 mars 2010 OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND Version 1.0 8 mars 2010 Projektledare: Anders Ankarlid Vårt uppdrag: Att hjälpa företag med service. Invent Observer har funnits sedan

Läs mer

Framgångsrik projektering när fler blir vinnare

Framgångsrik projektering när fler blir vinnare Framgångsrik projektering när fler blir vinnare Presentation av en modell för samverkan mellan stor o liten Ett föredrag av Andreas Wickman, Wickman Wind AB VIND 2014, Stockholm Waterfront Gotland det

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet

AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet 1 AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet Version 24.8.2016: Produktutveckling av ekosystemtjänster utvecklingsprojekt (Tapio Oy, Jordoch skogsbruksministeriet) Avtalsmodellen

Läs mer

SLC - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. För en levande landsbygd

SLC - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. För en levande landsbygd - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Vindkraft - markägaraspekter Tyskland, Danmark och Sverige är långt före Finland i utbyggnaden av vindkraft Markägarorganisationerna har hämtat erfarenheter

Läs mer

Känn din skog. Ta vara på möjligheterna.

Känn din skog. Ta vara på möjligheterna. Känn din skog. Ta vara på möjligheterna. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. INLOGGNING OCH KUNDTJÄNST ÄRENDEN OCH SAMTYCKEN NATURHÄNSYN Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens

Läs mer

Skogsägarens viktigaste verktyg. Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig!

Skogsägarens viktigaste verktyg. Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig! Skogsägarens viktigaste verktyg Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig! Skogsbruksplanen - nyckeln till skogsägandet Skogsbruksplanen är ett ovärderligt stöd för att bli en mer aktiv skogsägare. Med den

Läs mer

FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014

FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014 FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014 Utbildning om skogslagstiftningen Finlands skogscentral Offentliga tjänster Föredragande Jan-Olof Granvik Kustens regionenhet Esbo, 11.2.2014 Uppgörande av anmälan om användning

Läs mer

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG UPM och Biofore UPM är en ansvarsfull föregångare i skogsbranschen. Bolaget sammanför bioindustrin och skogsindustrin och bygger en ny, hållbar och innovationsdriven

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 PROTOKOLL Nummer 6 22.9.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Landskapsforstmästare

Läs mer

Vill du bli god man?

Vill du bli god man? Vill du bli god man? Är du vår nästa god man eller förvaltare? Överförmyndarmyndigheten i Järfälla och Upplands-Bro har alltid behov av gode män för personer som har svårt att klara sin vardagsekonomi

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor

Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor INBJUDAN Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor Malax 6. 7.6.2011 Tid Seminariet inleds måndag 6.6.2011 kl. 12.00 och avslutas tisdag 7.6.2011 kl. 12.00. Plats Första dagen på Petalax högstadium,

Läs mer

SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog.

SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog. SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog. HURDAN SKOG VILL DU HA? Skogen växer och utvecklas från generation till generation. Därför har du som skogsägare möjlighet till och med skyldighet

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Inventarier i skogsbruket - förutsättningar - avskrivningar - försäljning. Anders Hjortman

Inventarier i skogsbruket - förutsättningar - avskrivningar - försäljning. Anders Hjortman Inventarier i skogsbruket - förutsättningar - avskrivningar - försäljning Anders Hjortman 0500 272910 anders.hjortman@svf.fi Förutsättningar Maskinen som skaffas skall kunna påvisas ha en användning på

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser.

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. ett år senare! 2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. 2011 "Av säljaren accepterat pris - en frivillig överenskommelse mellan fastighetsmäklarna i Stockholms

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

BYT TILL TREVLIGARE.

BYT TILL TREVLIGARE. BYT TILL TREVLIGARE. Rätt sorts hem i alla livssituationer Vi är med dig i ditt livs största beslut Sb-Hem finns till för just dig och dina bostadsärenden. Våra värderingar utgår från kunderna och deras

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Skogsbeskattningsguide 2012

Skogsbeskattningsguide 2012 Skogsbeskattningsguide 2012 Bokslutsdags Det är igen den tiden på året då det är dags att upprätta ett bokslut över det gångna årets skogsbruk i form av en skattedeklaration. För beskattningen måste du

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

FINLANDS SKOGSCENTRAL

FINLANDS SKOGSCENTRAL FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,

Läs mer

Skogsavdraget. - grunden - användningen - vid överlåtelser. Anders Hjortman

Skogsavdraget. - grunden - användningen - vid överlåtelser. Anders Hjortman Skogsavdraget - grunden - användningen - vid överlåtelser Anders Hjortman 0500 272910 anders.hjortman@svf.fi Skogsavdrag Berör endast fastigheter anskaffade efter 1.1.1993 mot vederlag, dvs köpt (även

Läs mer

Boplats Syd Maj 2011 VÄLKOMMEN TILL BOPLATS SYD. den kommunala bostadsförmedlingen

Boplats Syd Maj 2011 VÄLKOMMEN TILL BOPLATS SYD. den kommunala bostadsförmedlingen Maj 2011 VÄLKOMMEN TILL BOPLATS SYD den kommunala bostadsförmedlingen SÅ FUNGERAR DET HUR ANMÄLER JAG MIG? Du anmäler dig till bostadskön genom att fylla i en ansökan på vår webbplats - www.boplatssyd.se

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på innehållet i de handlingar som gäller finansieringen av hållbart skogsbruk

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på innehållet i de handlingar som gäller finansieringen av hållbart skogsbruk Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på innehållet i de handlingar som gäller finansieringen av hållbart skogsbruk I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med

Läs mer

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SKOGSPRODUKTION Ämnet skogsproduktion behandlar produktion av olika typer av virkesråvaror med hänsyn till skogens produktionsförmåga och en hållbar utveckling för skogen. Det behandlar också anläggning

Läs mer

Uppföljning av skogsprogrammen

Uppföljning av skogsprogrammen Uppföljning av skogsprogrammen Nyland Karen Wik-Portin, regionchef Helsingfors 17.1.217 Innehåll Skogsvårdsarbeten Avverkningar Privatskogsbrukets lönsamhet Energianvändningen av trä Skogsvårdsarbeten

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30 3 ETT GOTT LIV Till alla anställda i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Grunden för en god hälsa är en sund miljö. Den miljö

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

SKATTEDEKLARATION FÖR SKOGSBRUK (2C)

SKATTEDEKLARATION FÖR SKOGSBRUK (2C) SKATTEDEKLARATION FÖR SKOGSBRUK (2C) POSTBESKRIVNING 2016 INNEHÅLL 1 ÖVERSIKT... 2 2 GILTIGHET... 2 3 ÄNDRINGAR FRÅN FJOLÅRET... 2 4 KOD-UPPGIFTSFÖRTECKNING... 2 5 KONTROLLER... 5 6 ANMÄRKNINGAR... 6 Ändringshistoria

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Övriga grunder för beviljande, utbetalning, användning och övervakning av stöd för vård av ungskog och tidig vård av plantbestånd

Övriga grunder för beviljande, utbetalning, användning och övervakning av stöd för vård av ungskog och tidig vård av plantbestånd 1 (5) Övriga grunder för beviljande, och övervakning av stöd vård av plantbestånd Anmälan om verkställande ska innehålla Den anmälan om verkställande som lämnas in när arbetet är slutfört ska innehålla:

Läs mer

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 Nr 83 LANDSKAPSLAG om skogsvård Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 I enlighet med lagtingets beslut 1) stadgas: 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Fortbildning inom skogsbranschen 2012-2014

Fortbildning inom skogsbranschen 2012-2014 Projektplan för Fortbildning inom skogsbranschen 2012-2014 Skogsaktörer och värmeföretagare Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

BEGÄRAN OM ANBUD FÖR MATTRANSPORTER INOM KRISTINESTADS SÖDRA OMRÅDE

BEGÄRAN OM ANBUD FÖR MATTRANSPORTER INOM KRISTINESTADS SÖDRA OMRÅDE BEGÄRAN OM ANBUD FÖR MATTRANSPORTER INOM KRISTINESTADS SÖDRA OMRÅDE Vård- och omsorgscentralen Kristinestad den 22.9.2014 BEGÄRAN OM ANBUD FÖR MATSERVICETRANSPORTER Föremålet för upphandling Begäran om

Läs mer

Mitt testamente till de äldre

Mitt testamente till de äldre Mitt testamente till de äldre Blomsterfondens testamentshjälp BLOMSTER FONDEN Blomsterfonden är min familj. Genom en gåva kan jag hjälpa andra människor att komma in i samma trygga gemenskap. Willem Schaper

Läs mer

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som NÄRINGSLIV 12/13 Hoppas på en södra infart 1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som företagare på

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12 31.1.2012 Dnr 273/14/2012 Giltighetstid 1.2.2012- tills vidare Upphäver föreskrift Dnr 495/14/2011, 15.2.2011 Bemyndigande Skogslagen (1093/1996), 24

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I broschyren finner du: Information om prao Regler för prao Tips på hur du ordnar egen praoplats Blanketten, Var ska du göra din prao? T i l l h ö r

Läs mer

AVTAL OM ENKELT BOLAG

AVTAL OM ENKELT BOLAG AVTAL OM ENKELT BOLAG Mellan registrerande bolagsmän har denna dag överrenskommits om att i enkelt bolag bedriva tränings- och tävlingsverksamhet med travhäst. Verksamheten bedrivs som enkelt bolag under

Läs mer

Vikingen nr 4 2003. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller.

Vikingen nr 4 2003. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller. Vikingen nr 4 2003 Tidningen "VIKINGEN" utkommer med 4-5 nummer per år. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller Vill ni vara

Läs mer

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk Lag om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk I enlighet med riksdagens beslut upphävs i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) 14, ändras 3 3

Läs mer

Tidig skötsel och vård av ungskog

Tidig skötsel och vård av ungskog Tidig skötsel och vård av ungskog 1.6.2015 Tidig skötsel av plantbestånd Nytt arbetsslag Slyröjning och gallring av plantbestånd samt avlägsnande och gallring av låg skärm Hopsamling av klenträd möjlig,

Läs mer