SkogsÄgaren. Skogsägarna. Trettiofyra år har gått snabbt. Avverkningar i Larsmo skärgård. Virkeshandel på nätet. Resereportage - Skogsägarresan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SkogsÄgaren. Skogsägarna. Trettiofyra år har gått snabbt. Avverkningar i Larsmo skärgård. Virkeshandel på nätet. Resereportage - Skogsägarresan"

Transkript

1 SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning September 3 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Trettiofyra år har gått snabbt sid 5 Avverkningar i Larsmo skärgård sid 11 Virkeshandel på nätet sid Resereportage - Skogsägarresan sid Vägar och diken sivu Suomenkielinen kooste Skogsägaren som känner sin skog, s 6 PEFC/

2 2 SkogsÄgaren 3/2013 Ledare Skogsvårdsföreningen Österbotten Vi erbjuder service inom skogsbruk. Ni kan vända er till oss i alla frågor som berör skogsbruk. Föreningen strävar till att erbjuda sina medlemmar heltäckande tjänster och betjänar skogsägarna utgående från deras önskemål. Skogsvårdsföreningen styrs av skogsägarna själva. Verksamhetsområdet omfattar hektar skogsbruksmark och antalet skogsägare som erlägger skogsvårdsavgift är Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten arbetar för närvarande 31 funktionärer, av dessa är 26 skogsfackmän och fyra kanslister. Inom skogsvårdsföreningen jobbar dessutom cirka 30 skogsarbetare och ett tjugotal entreprenörer. Skogsvårdsföreningen Österbotten utför 90 procent av verksamhetsområdets skogsvårdsarbeten. Detta är möjligt genom att använda det lokala yrkeskunnandet. Skogsvårdsföreningen har fackmän och skogsarbetare i varje kommun inom verksamhetsområdet. Föreningen erbjuder sina medlemmar, utöver skogsvårds- och virkeshandelstjänster, också andra specialtjänster. Föreningens fullmäktige består av 39 ledamöter vilka valdes genom postval hösten Fullmäktige är skogsvårdsföreningens högsta beslutande organ och ordförande är Rune Käldström. Fullmäktige har valt en styrelse, som ansvarar för den operativa verksamheten. Bo Storsjö är styrelseordförande. Ab Skogsfastigheter AFM är ett av Skogsvårdföreningen Österbotten helägt bolag som idkar förmedling av skogsfastigheter. Bästa skogsägare, En sommar med tillräckligt av både sol och regn går mot sitt slut. Vädret har varit ypperligt för all växtlighet, och nu står hösten för dörren med skörd av det som sommarens fotosyntes har åstadkommit. Hösten innebär också budgettider då strategier för framtiden slås fast liksom också förslag till hur allt ska finansieras. Landets regering kommer att ha ett styvt jobb med en kraftig underfinansiering av statsbudgeten och en stor ökning av statens lånebörda. Samtidigt går vår exportindustri igenom en kraftig strukturförändring. 90-talets nedgång räddades av Nokia och en växande IT-industri, men nu står hoppet till att små och medelstora företag ska stå för sysselsättningen. Skogsindustrin går också igenom en kraftig strukturutveckling bl.a. på grund av minskad pappersanvändning. Skogsindustrins investeringar har de senaste åren främst inriktats på att höja och förbättra utnyttjandet av den befintliga kapaciteten. Jag tror att nästa stora investering inte kommer inom den traditionella träförädlingen utan blir en satsning på att utvinna biobränslen ur trä. Efterfrågan på energi och bl.a. ersättande av fossila bränslen kommer att vara en nyckelfråga för vårt land och dess ekonomi i framtiden. Det fanns en tid på 70-talet när allt inhemskt nedvärderades och allt skulle köpas billigt utifrån. Nu har trenden svängt, eftersom man märker att det utländska också kostar och ingen har råd att inte ta vara på de egna möjligheterna. Den vanligaste frågan jag får från skogsägarna är när det lönar sig att sälja virke. För en skogsägare som inte säljer virke ofta är det svårt att hålla sig uppdaterad om dagsläget. Skogsvårdsföreningens instruktörer har bra information om dagsläget och marknaden. Har man frågor och funderingar kring priser och avsättning lönar det sig att ta ett samtal till närmaste instruktör. Nu inför hösten ser läget bra ut. Det finns avsättning för alla sortiment och en viss prisoptimism för timmer. Svaret på frågan när det lönar sig att sälja är väl när det finns behov. Att skjuta fram en gallring är alltid en förlust. Då vi här i Österbotten säljer virke kommer det närsamhället till godo. Det ger arbetstillfälle åt lokala företagare och ökar sysselsättningen. Bo Storsjö styrelseordförande Skogsägarförbundet Kusten är skogsägarnas organisation för intressebevakning. Målsättningen med förbundets verksamhet är att främja privatskogsbrukets verksamhetsförutsättningar och lönsamhet, samt användningen av träråvaran. Detta förverkligas genom att vara med och påverka i frågor som rör bland annat virkeshandeln, den privata äganderätten, naturskyddet och viltvården. Bekanta dig närmare med skogsägarförbundet Kusten på adressen Kom tidningen till fel adress? Gör adressändring eller en arbetsbeställning via nätet. Detta är nu möjligt via föreningens hemsida, under Kontakta oss. Vill Du ha ett eget exemplar av tidningen? Kontakta Ann-Mari Snickars Bo Storsjö Tel Hedenvägen 322 bst 1, Ömossa Berätta vad Du tycker! Ni som har önskemål och funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kontakt med oss genom att fylla i kupongen. Bland alla som sänder in kupongen nedan lottar vi ut två första hjälpenväskor från Skogsvårdsföreningen. Vinnare i Skogsägaren 2/13 blev Thomas Friberg i Tölby och Britt-Marie Bränn i Nykarleby. Vi gratulerar vinnarna, väskorna kommer på posten! Vad tycker Du är mest intressant att läsa i detta nummer? Portot är betalt SkogsÄgaren Redaktionsruta Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten Redaktionsråd: Johan Nynäs, Jan Slotte, Ann-Mari Snickars, John Berg, Tom Finnilä och Lisbeth Bäck Annonsförsäljning: Annonsombrytning, layout, sidombrytning: Ann-Mari Snickars, Skogsvårdsföreningen Österbotten Pärmbild: Ann-Mari Snickars Upplaga: exemplar Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013 Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen Österbotten Vad vill Du läsa om i nästa nummer av Skogsägaren? Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen. Namn Adress Tel SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbotten rf Avtalskod Info Svarsförsändelse

3 SkogsÄgaren 3/ Trettiofyra år har gått snabbt Tur har den som får en stund av Stefan Enegrens tid. Han har fullt upp fastän han avslutat sitt arbete hos Skogsvårdsföreningen Österbotten. Det betyder inte alls att han slutat vistas i skogen. Tvärtom, under bär- och svampsäsongen är han mer i skogen än hemma och i vinter gäller gallringsjobb i egen skog. Skogsvårdsinstruktör Stefan Enegren från Sundom tillhörde veteranerna inom skogsvårdsföreningen. Han hade påbörjat sitt trettiofemte tjänsteår i föreningens tjänst. Han känner skogsägare och känner deras skogar inom Korsholm och Vasa. Som mångårig aktiv inom branschens fackförbund har han också lärt känna branschkollegor landet över. Många skogsvärderingar - Trettiofyra år har gått snabbt, ler han. Jag har trivts bra med arbetet och uppgifterna. Under de senaste åren har jag främst skött skogsvärderingar och när jag tänker efter är det den uppgift jag tyckt allra bäst om. Jag har under åren övat upp öga för hur skogslägenheter ska värderas. - Jag har inte varit ut i skogen varje dag, men ofta och varje vecka. Jag trivs faktiskt bäst utomhus. Betalar sig i slutändan - Skogsbranschen har genomgått en stor förändring under de senaste decennierna och skogsägarkåren ser annorlunda ut idag. De flesta skogsägare jag samarbetade med när jag började är borta idag. De skötte sin skog själva och ljudet av motorsågar surrade överallt, minns han. Den nya generationen är upptagen av annan sorts arbete och är inte lika självverksamma. - För dem fyller skogsvårdsföreningen en viktig roll vad gäller rådgivning och konkret utförande av jobb i skogen. Men det finns många som erbjuder den servicen och vill nå skogsägarna. Sköter folk sina skogar? - Det finns både dem som sköter sina skogar och de som inte gör det. Fel, säger jag. Välskött skog under tillväxten betalar sig i slutändan. Det speciella samarbetet Vi sitter och samtalar i hans trädgård. Dricker kaffe i värmen där solen skiner. Han fortsätter. - Jag saknar det goda samarbete mellan olika aktörer - föreningar, branschaktörer och bolag - som fanns förr. Det var något speciellt med det som delvis saknas i dagens värld. Han bär med sig många minnen, av alla sorter. - Fast jag vill bara minnas det som varit bra, och de är övervägande, skrattar han. Den pågående strukturomvandlingen inom branschen och den nya skogslagen innebär stora utmaningar för skogsvårdsföreningarna. - Affärsverksamheten har utvecklats bra och det finns gott om arbete med gallringar och avverkningar i våra skogar. Stefan har varit aktiv inom branschens fackorganisation Meto och fungerade som förbindelseman för skogsvårdsföreningens anställda i Österbotten närmare 25 år. - Ett engagemang som gett mig många kontakter. Det var morfar Teodor Heinonen som i tiderna lade grunden för Stefans intresse för skogen. Heinonen var virkesuppköpare mellan Sideby och Oravais. Från folkskolan i Sundom fortsatte Stefan till pojklysceét i Vasa. Efter studenten och militärtjänstgöringen fortsatte han till forsttekniker i Ekenäs och utexaminerades 21 april Han sommarjobbade åt skogsvårdsföreningen i Korsholm den sommaren och tjänstgjorde under hösten åt Metsäliitto i Närpes. Så erbjöds han fast arbete inom föreningen i Korsholm och tackade ja direkt. Han tillträdde den 17 april Bär- och svampplockare I slutet av juni ordnades med kaffebjudning vid skogsvårdsföreningens kontor i Vasa. Stefan Enegren avgick på grund av ekonomiska och produktionstekniska orsaker. Hans uppgifter har delats upp på andra och sköts nu av främst Mats Linnsén och Thomas Jåfs. - Jag har något år till pensionen men det går ingen nöd på mig. Jag har fullt upp, många intressen och tycker om att göra affärer av olika slag. Jag ska vara i skogen, hjälpa föräldrarna, barn och barnbarn. Tillsammans med sin kära Gina har han plockat hjortron, en del blåbär, massor med hallon och brukar bära hem över tusen liter svamp om höstarna. Han tycker om att köra bil och hur lång sträckan är spelar inte så stor roll, han har byggprojekt som väntar, han är jaktledare och deltar i älgjakten... - Jag gör det jag vill och jag tycker att man ska leva som om varje dag vore den sista. Stefan Enegren minns tillbaka på många år som anställd åt skogsvårdsföreningen. - Jag tycker om folk, tycker om att ha att göras med folk, och det är en grundförutsättning för jobbet. Han önskar framföra ett stort tack till skogsägare, entreprenörer och samarbetspartners för de gångna åren. Text och foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab Enegren vistas i skogen och plockar bär och svamp utöver det vanliga. Ett intresse han haft sedan barn. Här med stora, fina hjortron av årets skörd. Koskällan pryder ladan på tomten, som är fylld med ved till spisen i vinter.

4 4 SkogsÄgaren 3/2013 Föreningen fostrar skogsägare Allan Hattar i Esse anställdes hos skogsvårdsföreningen för 37 år sedan. Han var drygt tjugo år gammal och efterträdde Alvar Skåtar. - De kallade mig NySkåtar, säger han. Det råd han vill ge skogsägare, nu när han slutat, är att vända sig till skogsvårdsföreningen både då det gäller rådgivning och virkesaffärer. Efter vår dryga timmes samtal på Allan Hattars veranda summerar han att det inte var bättre förr. - Det var annorlunda. Kaj och jag hängde ihop I februari 1976, efter avtjänad värnplikt och som nyutexaminerad skogsbruksingenjör från dåvarande forstinstitutet i Ekenäs, anställdes Allan av Pedersöre skogsvårdsförening. Hans kompanjon till en början var Sigurd Sigfrieds. Efter drygt ett åt avgick Siegfrids och Kaj Borgmästars anställdes. - Kaj och jag hängde ihop ett tiotal år. Vi jobbade sida vid sida och flyttade ut kontoren hemifrån till en lokal i Kållby. Allan har varit med om fusionerna av skogsvårdsföreningarna till Pedersörenejden, Norrskog och nuvarande Österbotten. Han var med tiden före skogsbilvägarnas utbyggnad och före mobiltelefoner och datorer. - Tänk nu kan man ringa hur som helst, skrattar han och minns då det mesta skulle organiseras tidiga morgnar eller sena kvällar. Nya tider för skogsägarna Han var med när skogsägarna själva utförde mycket mera arbete i skogen än vad som är fallet idag. - Självverksamheten har minskat och därmed många ungdomars kännedom om familjeskogen. - Konkurrensen ökar och det är många aktörer som erbjuder skogsägare sina tjänster, tillägger han och påminner om fördelen med att skogsvårdsföreningen är en partisk organisation som står på skogsägarens sida. - Det är nya tider för skogsägarna också, tillägger han. Enligt Hattar avverkas det inte så mycket i norra Österbotten just nu. Anledningen är att det för närvarande finns många bestånd ungskogar. - Jag tycker att folk sköter sina skogar rätt bra. Men trots ungskogarna är det mera virke i skogarna idag om jag jämför när jag började. Då ägde nyskifte rum i Bennäsområdet och oj vad det var roko skogar där. Man hade på ett ofördelaktigt sätt plockhuggd skogen, det vill säga avverkat de bästa träden. Det är kortsiktigt tänkt och jag minns hur vi ordnade så att skogsägarna fick bidrag, gratis plantor, för att återställa sina skiften. Ur led är tiden Allan Hattar erinrar sig hur skogsvårdsföreningslagen fick sin början på 1930-talet. Det var för att stoppa blädningen, alltså att man avverkar de bästa träden i förtid. - Skogsvårdsföreningen fyller en viktig uppgift i att fostra skogsägare till bästa möjliga skötsel av sina skiften. För nu verkar vi gå tillbaks där det började. Jag har för mig att efter nyrevideringen av skogslagen ska det tillåtas att förnya skog som är trettio, fyrtio år. Det är inte smart. Avverkningsmogen skog närmar sig hundra år. Mötet med skogskarlarna Hattar har några år kvar till pensionsåldern. Ekonomiska och produktionstekniska orsaker inom föreningen var orsaken till att han slutade vid midsommartid. Han oroar sig inte för att bli sysslolös. En del av fritiden har han allt sedan militärtiden tillägnat idrott. I unga år friidrott, fotboll och orientering. Numera främst orientering för egen del plus att han bevakar seniorlagen inom fotboll i Esse, där hans två vuxna söner spelar. Så backar vi tillbaks drygt fyra decennier igen och Allan berättar att det inte var givet att det skulle bli skogsbranschen för hans del. - Men min syster skulle lära mig att orientera och de sammanhangen kom jag i kontakt med många skogskarlar. Jag tyckte att deras arbete verkade så intressant, ler han. Tillsammans med en kamrat från Sursik skola sökte han senare studieplats vid forstinstitutet i Ekenäs. Stämpling till lust och leda Som gåva från arbetsgivaren fick Allan en liten yxa i silver. - Jag hämtar den så får du se den, säger han. Yxan har modellen av de stämpelyxor som användes förr när man stämplade skog. - Stämplingen var en stor del av mitt arbete på och 1980-talet. När jag tänker tillbaks var det ett ganska enformigt arbete. Men yxan är fin, visst är den? Allan Hattar tillsammans med sällskapshunden Vilma. När han slutade var han den som hade flest tjänsteår bakom sig inom skogsvårdsföreningen 37 år. Allan riktar ett tack för gott samarbete under årens gång till skogsägare, entreprenörer och olika samarbetspartners. Text och foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab Silveryxan som är en minimodell av en stämpelyxa.

5 SkogsÄgaren 3/ Avverkningar i Larsmo skärgård I början av maj har skärgårdsavverkningarna inletts i Larsmo skärgård och fortgår fram till oktober med semesteruppehåll i delar av juni och juli. Johnny Fagerholm, som är Skogsvårdsföreningens fackman i Larsmo, Jakobstad och delar av Pedersöre, berättar att en stor del av planeringen och försäljningen inför en avverkning görs klar vintern före, eftersom det då är mera framkomligt i skärgården. När våren anländer är allt klart för avverkning. Samarbete vid avverkningar Det är en helt annan sak att avverka i skärgården än på fastlandet. -Tidigare var det möjligt att avverka under vinterhalvåret i skärgården, men isläget har förändrats till det sämre jämfört med 80-talet, då man kunde göra isvägar och köra med stockbilar ut i skärgården berättar Johnny Fagerholm I brist på kalla vintrar har planeringen och samarbetet blivit allt viktigare mellan alla parter i drivningskedjan. Avverkning i skärgården handlar mycket om att koncentrera arbetet till närbelägna holmar med tanke på ekonomi och logistik. Det är inte lönsamt att ensamt avverka ett mindre område på en holme utan flera skogsägare bör samla ihop större mängder för att få ner hanteringskostnader och därav få en bättre lönsamhet. Skärgårdskogsägare kan räkna med att virkespriset på rot är i snitt 5 lägre i skärgården än på fastlandet, uppskattar Johnny. Innevarande år räknar man med att avverka ungefär m 3 virke i Larsmo skärgård, UPM-Skog är köpare av virke när det berör rotaffärer. Allt fraktas med pråm All förflyttning av maskiner och virke till och från skärgården sker med pråm, vilket är tids- och kostnadskrävande. Goda väderleksförhållanden är viktiga för att arbetet ska fortlöpa. Då det blåser över 10 m/s är det inte möjligt att frakta maskiner. Beroende på om det är innerskärgård eller öppet hav kan virket transporteras trots att blåsten är hårdare. Avverkning i skärgården fungerar på det sättet att virket körs ut på holmen till en strand där pråmen kan lägga till. Virket lastas på pråmen och därifrån drar bogserbåten pråmen med virket till hamn. Virkespråmen kräver ett vattendjup på drygt en meter och ofta måste man köra längre sträckor på land för att hitta en plats med bra djup och bärighet där virkets kan lastas, säger Johnny. På pråmen kan man lasta drygt ca 50 kubikmeter virke vilket är den mängd som den väntande stockbilen i hamn kan ta på bil och släp. Skogsbruk i skärgården Skärgårdsskogsbruk tar sin beskärda del av Johnnys arbete under vår, sommar och höst. Speciellt med Jakobstad och Larsmo är att det i skärgården finns en mängd med skyddsområden som ska beaktas, strandskydds- eller naturaområden. En skogsägare i Larsmo kan ofta ha en skogsfastighets olika skiften på 3-4 holmar, vilket tar mera tid i anspråk när fastigheterna ska värderas, planeras etc. Hur man sköter sin skog i skärgården särskiljer sig inte så mycket från skogsbruk på fastland. Skogen planteras, röjs och gallras och den växer och mår lika bra i skärgården som på fastlandet eftersom marken är bördig. Klimatet är mera kärvt på holmar pga. blåsten och närheten till havet. Havet jämnar ut temperaturen vilket leder till mindre risk för frostskador på granplanteringar. Gallringar är väldigt utsatta för stormar. Genom att röja plantskogen i tid och göra tidiga gallringar blir bestånden stormhärdigare. Det finns enorma mängder energived ute i skärgården, men som dagsläget är lönar det sig inte att tillvarata energived från holmar eftersom kostnaderna blir för höga. Numera har älgen börjat vistas i Larsmo vintertid och även ute på holmarna och skador på skog finns lokalt i de områden där de vistas på vintern. Text och foto: Ann-Mari Snickars johnny Fagerholm i hamnen där bogserbåten med virkespråmen lägger till. Stenig mark försvårar arbetet med skogsbruk i skärgården.

6 6 SkogsÄgaren 3/2013 Skogsägaren som känner sin skog Antalet gediget intresserade skogsägare i vår region är några till antalet. Undertecknad har förmånen att sommartid bo granne med en av dem. Börje Franzén är en aktiv skogsägare som merparten av året är bosatt i Sverige, men äger skog i Övermark, Närpes. Han och sambon Laila är som flyttfåglar från Stockholm, de kommer med våren i april och flyttar igen till hösten i oktober. Under det sommarhalvår som de är i nejden sköter Börje aktivt om sin ca 50 ha stora skog oavsett väder och vind. Börje är född och uppvuxen i Övermark på gården som han nyss renoverat. Intresset för skog har funnits med sen barnsben. - När andra barn i byn hade 4-H klubbverksamhet att ta hand om djur, hade jag som verksamhet att röja och stamkvista skogen runt den röda bondstugan uppe i backen, berättar Börje. En del av skogen har han fått ärva av sina föräldrar, men på senare år har han även köpt mera skog i byn. - Jag ser det som en investering för framtiden, skogen kommer alltid att behövas oavsett om man stänger ner fabrikerna här nära. Enligt Lailas utsago är han en riktigt skogsmulle som är mycket stolt över sin skog och gärna talar om den. Börje hoppas och tror att den tid han lägger ner på sin skog ska ge kommande generationer något i gengäld. Hans förhoppning är hans fem barnbarn ska bli framtida skogägare i Övermark efter honom. Tidig första röjning Uppväxten lade grunden till ett aktivt skogsbruk. Börje har vissa sommarmånader vistats i skogen från tidig morgon till sen kväll, oavsett väder eller vind. Nu senast har han egenhändigt utfört en första röjning i ett tidigt skede så att sly inte ska skada plantorna när det blåser. Resultatet blev lyckat och Börje säger att det ser så fint ut när morgonsolen lyser på topparna. Det var värt mödan då han från morgon och kväll under tre månader för egen hand röjde bort konkurrerande växtlighet från de 7 år gamla tall- och granplantorna. - Många säger att man inte ska röja så tidigt utan låta skogen bli tät, men jag vill hålla den i skick från början och ge trädet utrymme och sen då skogen blir äldre behöver den inte samma tillsyn mera, berättar Börje. Genom att röja hårt och tidigt blir träden motståndskraftiga mot snöskador och olika angrepp. Den tidiga röjningen är också relativt enkel att utföra. Vet vad han har Han känner väl till sin skog, så pass bra att han stundvis går med sekatören och toppar de träd som utvecklat två toppar. - Sköter jag inte om skogen är det ingen annan som gör det. Även om man bor i Sverige är det enligt mig inga som helt problem att sköta om skogen i Finland väl, anser Börje. Har man inte själv förmåga att ta hand om sin skog så finns det de som kan hjälpa till, exempelvis Skogsvårdsföreningen. Börjes råd till de som äger skog är att man ska ha som vana att besöka skogen regelbundet. - Man måste skapa sig en uppfattning om vad man har. En del blundar för att man inte ska behöva se det arbete som borde göras, men så kan man ju inte göra, tycker Börje. Skog ska man ta hand om från början då den är ung och skör så blir det en fin skog sen då den blir stor. - Skogen, den har räddat mig många gånger då jag varit i knipa. Då har man kunnat sälja lite ur egen skog. Men tiderna har förändrats. Tidigare kunde man avverka en del av ett skifte så fick man pengar till en traktor, idag ska man avverka en hel fastighet och mer därtill för att ha råd med en traktor. Text och foto: Ann-Mari Snickars Börje Franzén, pensionerad arbetsledare från Riksbygg i Sverige, spenderar nästan halva året i sin sommarbostad i Övermark. En 8-årig masurbjörksplantering som Börje stamkvistat och röjt bort sly på vartannat år. Tack vare de gula banden har älgarna hållits borta. INFO KEMERA-STÖD VID RÖJNING Skogsägare har ofta olika mål med sitt skogsbruk och målet inverkar på hur de sköter sin skog. Skogägare kan dock gå miste om statligt stöd om man inte sköter sin skog på ett visst sätt. Ofta lämnar man för många stammar per hektar efter att man röjt. För att man ska uppfylla kriterierna för statligt KEMERA-stöd vid röjning krävs att: - man efter röjning lämnat under 3000 stammar/ha - man röjt bort åtminstone 1000 stammar/ha Tallplantering som sysselsatte från morgon till kväll före en tidig första röjning var klar.

7 SkogsÄgaren 3/ MOT FRAMTIDEN I NY KOSTYM Skogsägarna - Metsänomistajat är skogsägarorganisationernas gemensamma marknadsföringsnamn som stegvis har tagits i bruk, också här i Österbotten. Detta är en del i det utvecklingsarbetet som alltjämt pågår för att kunna ge skogsägarna ännu bättre service. Också resurserna har setts över under året för att få organisationen i ett sådant skick så att vi är bättre rustade att möta de kommande utmaningarna som de lagförändringar som är på kommande innebär. Fackmännen indelade i team Skogsvårdsinstruktörerna indelas från och med i tre resultatgrupper, så kalllade team. Team Norr mellan Nykarleby och Karleby, Team Mellan mellan Korsnäs och Vörå samt Team Söder, städerna Närpes, Kaskö och Kristinestad. Teamen har gemensamma mål som följs upp på team- och personnivå. Arbetsuppgifterna och resurserna i fördelas inom teamen så att man snabbt och smidigt kan anpassa sig till rådande verksamhetsförutsättningar lokalt. Varje team har en teamledare. Dessa är Johnny Fagerholm, Kim Back och Kjell Huldén. Små justeringar i områdena Under våren genomfördes samarbetsförhandlingar vilket innebar att tidsbestämda arbetsavtal inte förlängdes samtidigt som tre tjänster dras in under det följande året. Det här betyder att det sker vissa förändringar i områdesfördelningarna. Justeringarna gäller delar av Pedersöre, Vörå, Korsholm, Vasa, Närpes och Kristinestad som kommer att få nya områdesansvariga. Text: Jan Slotte Foto: Ann-Mari Snickars I mittuppslaget, kan du bekanta dig närmare med vår personal som jobbar i dina hemtrakter och deras arbetsuppgifter. PÅ DESSA OMRÅDEN HAR FÖRÄNDRINGAR SKETT: PEDERSÖRE & NYKARLEBY Johnny Fagerholm Larsmo, Jakobstad, Pedersöre kby, Sundby, Karby, Bennäs, Lövö, Forsby Tom Lundqvist Purmo, Kållby, Östensö, Lappfors, Esse Joakim Holmqvist Nykarleby (Socklot, Kyrkoby-Forsby, Markby, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Nederpurmo, Edsevö, Kållby) Jan-Olof Eriksson Nykarleby (Harjux, Monå, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Munsala, Pensala, Jussila, Vexala och Ytterjeppo) VÖRÅ, KORSHOLM, VASA & MALAX Guy Djupsjöbacka Oravais, Maxmo, Norra Vörå Hilding Södergård Vörå (förutom Norra Vörå) Mats Linnsén Kvevlax, Petsmo, Hankmo, Vassor, Miekka, Staversby, Karkmo, Höstves, Runsor, Kråklund, Helsingby, Tölby, Vikby, Solf, Munsmo Anders Hjortman Toby, Veikars, Martois, Koskö, Karperö, Jungsund, Iskmo, Köklot, Replot, Vallgrund, Björkö Thomas Jåfs Petalax, Norra Pörtom, Vasa Kim Back Yttermalax, Övermalax, Bergö NÄRPES & KRISTINESTAD Johan Svedström Yttermark, Bäckby, Näsby, Kalax, Tjärlax, Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby Kjell Huldén Finby, Böle, Pjelax, Kaskö, Tjöck, Åback, Lålby, Norra Lappfjärd Anders Kaivo-oja Södra Lappfjärd, Dagsmark, Sideby, Ömossa, Skaftung, Härkmeri, Uttermossa

8 8 SkogsÄgaren 3/2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN Välkommen till oss! TEAM NORR - Skogsvårdsintruktörer ANDERS KRONQVIST Karleby, Nedervetil (Skriko och Jolkka) TOM FINNILÄ Kronoby, Lepplax MARKUS STENBORG Terjärv, Nedervetil JOHNNY FAGERHOLM Teamledare Larsmo, Jakobstad, Pedersöre kby, Sundby, Karby, Bennäs, Lövö, Forsby TOM LUNDQVIST Purmo, Kållby, Östensö, Lappfors, Esse Karleby Hakalaxgatan KARLEBY Kronoby Kronobyvägen KRONOBY Terjärv Södra Terjärvvägen TERJÄRV Larsmo Näsvägen 2 D EUGMO Ytteresse Bärklarsvägen YTTERESSE TEAM MELLAN - Skogsvårdsintruktörer HILDING SÖDERGÅRD GUY DJUPSJÖBACKA MATS LINNSÉN ANDERS HJORTMAN THOMAS JÅFS Vörå (förutom Norra Vörå) Oravais, Maxmo, Norra Vörå Kvevlax, Petsmo, Hankmo, Vassor, Miekka, Staversby, Karkmo, Höstves, Runsor, Kråklund, Helsingby, Tölby, Vikby, Solf, Munsmo Toby, Veikars, Martois, Koskö, Karperö, Jungsund, Iskmo, Köklot, Replot, Vallgrund, Björkö Petalax, Norra Pörtom, Vasa Vörå Vöråvägen VÖRÅ Vörå Vöråvägen VÖRÅ Vasa Kvarngatan VASA Vasa Kvarngatan VASA Malax Magasinvägen 2 B MALAX TEAM SÖDER - Skogsvårdsintruktörer MIKAEL FRANZÈN Pörtom, ti-on kl. 8-9 Övermark, må, to, fre kl. 8-9 JOHAN SVEDSTRÖM Yttermark, Bäckby, Näsby, Kalax, Tjärlax, Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby KJELL HULDÉN Teamledare Finby, Böle, Pjelax, Kaskö, Tjöck, Åback, Lålby, Norra Lappfjärd ANDERS KAIVO-OJA Södra Lappfjärd, Dagsmark, Sideby, Ömossa, Skaftung, Härkmeri, Uttermossa ULF ROSENGÅRD Skogsbruksplanering och stödtjänster Pörtom Centrumvägen PÖRTOM Övermark Vasavägen ÖVERMARK Närpes Östragränden NÄRPES Närpes Östragränden NÄRPES Lappfjärd Lappfjärdsvägen LAPPFJÄRD Lappfjärd Lappfjärdsvägen LAPPFJÄRD Lappfjärd Lappfjärdsvägen LAPPFJÄRD LEDNING OCH KANSLI JAN SLOTTE ANKI SVENN ANN-MARI SNICKARS EIVOR SUNDQVIST ING-MARIE MANNIL Verksamhetsledare Kontorsföreståndare Ab Skogsfastigheter AFM Kanslist, skogsarbetare och virkesutbetalningar Kanslist, fakturering Vasa Kvarngatan VASA Vasa Kvarngatan VASA Vasa Kvarngatan VASA Ytteresse Bärklarsvägen YTTERESSE Ytteresse Bärklarsvägen YTTERESSE Huvudkontor Vasa Kvarngatan 15, VASA Tel , fax Samtalskostnader till 0204-nummer: Från vanlig telefon: 8,21 cent/samtal + 2 cent/min Från mobiltelefon: 8,21 cent/samtal + 14,9 cent/min

9 SkogsÄgaren 3/ Drivningstjänst Vägar & diken JOAKIM HOLMQVIST JAN-OLOF ERIKSSON DAVID LUNDQVIST STIG HÖGNABBA Nykarleby (Socklot, Kyrkoby-Forsby, Markby, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Nederpurmo, Edsevö, Kållby) Nykarleby (Harjux, Monå, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Munsala, Pensala, Jussila, Vexala och Ytterjeppo) Karleby-Nykarleby Karleby-Nykarleby Nykarleby Sollefteågatan NYKARLEBY Nykarleby Sollefteågatan NYKARLEBY Nykarleby Sollefteågatan NYKARLEBY Terjärv Södra Terjärvvägen TERJÄRV Drivningstjänst Vägar & diken KIM BACK Teamledare Yttermalax, Övermalax, Bergö JOHAN NYNÄS Korsnäs, Töjby, Träskböle JENS HELENELUND Vörå-Sideby JOHN BERG Vörå-Sideby Malax Magasinvägen 2 B MALAX Korsnäs Vikingvägen KORSNÄS Närpes Östragränden NÄRPES Pörtom Centrumvägen PÖRTOM EXPERTTJÄNSTER Skogsbruksplanering uppgörande av skogsbruksplan kartor, virkesvolym och avverkningsmöjligheter åtgärdsförslag på kort och lång sikt Silvanetti, skogsägarens tjänst på nätet Värdering av skogsfastigheter värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter granskning av och utlåtanden om skogsskador intyg och utlåtanden Fastighetsförmedling, Ab Skogsfastigheter AFM förmedling av skogsfastigheter värdering uppgörande av överlåtelsehandlingar beskattningsberäkningar arvsskiften Skogsbeskattning skogsskattedeklaration mervärdesskattedeklaration skattefrågor i anknytning till virkeshandel andra skattefrågor Rådgivning och utbildning utbildning och information i kursform personlig rådgivning SKOGSVÅRDSTJÄNSTER Skogsförnyelse planering, förverkligande och övervakning röjning, markberedning och gräsbekämpning val och anskaffning av odlingsmaterial sådd och plantering efterarbete Vård av plant- och ungskog planering, förverkligande och övervakning granskning och rapportering Vägar och diken planering och förverkligande Förmedling av plantor, frön, bekämpningsmedel och dylikt kartläggning av behov förmedling av material Gödsling planering och förverkligande arbetsredskap ansvar för förverkligandet VIRKESHANDELSTJÄNSTER Virkesförsäljningsplan utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt avgränsning i terrängen utredning av marknadsläget uppgörande av virkesförsäljningsplan uppgörande av anmälan om användning av skog uppskattning av virkesvolymer och -priser definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper Virkesaffär med fullmakt offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av aptering och specialvirke uppdaterad prisuppföljning och prissättning av avverkningsobjekt granskning och uppföljning av affärsvillkor övervakning av virkesdrivning samt mätning överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg Drivningstjänst planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning

10 10 SkogsÄgaren 3/2013 Verksamhetsledarens översikt ÅR AV FÖRÄNDRING Jag har i flera repriser skrivit om de förändringar som sker och har skett inom privatskogsbruket. I år konkretiseras flera av de scenarion som målades upp i mitten av 2000-talet. Skogsvårdsföreningslagen kommer att förnyas och skogsvårdsavgiften kommer att ersättas av en medlemsavgift. Effekterna av denna, förväntade, förändring har synts redan flera år i vår verksamhet. Verksamheten kommer ytterligare att effektiveras så att skogsvårdsföreningen också framöver ska ha en stabil ekonomisk grund att stå på. En förutsättning för att vi skall kunna ge en bra service till våra medlemmar och bevaka deras intressen såväl lokalt, regionalt, nationellt som på EU-nivå. Virkeshandeln blev elektronisk Puumarkkinat.fi tjänsten har tagits i bruk i Österbotten. Tjänsten har fått mycket positiv kritik på det nationella planet. I skrivande stund erbjuds nästan 600 stämplingsposter, eller m 3 virke, ut till försäljning på portalen. Skogsägaren kan genom att bjuda ut virke till försäljning via skogsvårdsföreningen försäkra sig om att alla potentiella köpare har kännedom om objektet när det bjuds ut via denna tjänst. Det rådet en god efterfråga på virke så ta gärna kontakt så undersöker vi om det finns avverkningspotential i din skog. Denna tjänst fungerar som länk mellan skogsvårdsföreningen och köparna. Stenkol historia eller framtid? Under sensommaren har vi via massmedierna fått höra att energived är för dyrt i jämförelse med kol och att de två stora i Österbotten därför föredrar stenkol för tillfället. Man kan bara konstatera att storindustrin kan detta med mediahantering. Samtidigt som denna nyhet tutades ut i de regionala medierna gick nyheten om att Fortum stänger sitt kolkraftverk i Ingå på grund av olönsamhet ganska obemärkt förbi. Fortum konstaterar i sitt pressmeddelande 13.8 bland annat att behovet av energi producerat med kol har minskat på den nordiska elmarknaden och att gamla kolkraftverk därför inte är lönsamma. Agerandet att uteslutande använda stenkol för till fället verkar väldigt kortsiktigt. Energivedsanskaffningen, är till skillnad från inköp av stenkol, inte något som man startar och avslutar på nolltid. Hela energivedskedjan är en över ettårig process från skog till kraftverk. Därför måste alla parter agera långsiktigt. Det virke som anskaffas nu används under vintern 2014/2015. Vad är stenkolets konkurrenskraft då? Bad business is no business är ett argument som ofta används i affärsvärlden. Ett argument som gäller såväl slutanvändaren som den enskilde skogsägaren. Skogsbruket är svårt att anpassa till det kvartalekonomiskatankesättet, om inte rent omöjligt. Trots allt råder det en stor efterfråga på energived i Österbotten. På det lokala planet ökar användningen av energived ständigt. I Österbotten förverkligas och planeras flera värmekraftverk, bland annat i Larsmo och i Malax. I söder ökar växthusodlarna användningen av energived. Så efterfråga finns - Det lönar sig att hålla kontakten! SKOGSBRUKSPLAN? Vill du ha en skogsbruksplan på din skog, kontakta vår lokala skogsvårdsinstruktör. Skogsbruksplanens pris 15 /ha. Med hjälp av vårt SILVANETTI får du även skogsbruksplanen på nätet. Jan Slotte verksamhetsledare Virkespriser Medelpriserna per avverkningssätt för de fyra senaste veckorna vecka 35/2013. I statistiken ingår den virkesmängd som skogsindustrin köpt från privatskogarna, inte de mängder som köpts av bolag utanför skogsindustrin rf. Källa: Metla Prisområdena i skogsforskningsinstitutets statistik I-GALLRING, rotpriser, /m 3 Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 14,77-14,36 21,14 - Mellersta Finland 14,59 15,33 14,24 20,05 - Hela landet 14,50 15,06 13,59 20,36 - FÖRNYELSE, rotpriser, /m 3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 56,99 55,64-18,61 18,37 17,75 25,59 26,18 Mellersta Finland 57,85 57,82 41,27 17,29 18,81 17,05-23,47 Hela landet 56,46 57,07 42,07 17,70 18,71 17,51 24,96 24,97 LEVERANSPRISER, /m 3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 54,94 55,20-29,87 30,94 30,87 34,40 - Mellersta Finland 56,43 57,57-30,03 30,14 30, Hela landet 57,78 58,20 46,27 29,78 31,62 30,55 36,11 -

11 SkogsÄgaren 3/ VIRKESHANDEL PÅ NÄTET Skogsvårdsinstruktör Mikael Franzén i Övermark tycker att den nya möjligheten med virkeshandel på nätet är ett steg i rätt riktning. - Alla vinner på att använda tjänsten. För säljaren är det ett modernt sätt att sälja virke och konkurrensutsätta sina objekt och för virkesköparen är det lätt och snabbt att följa utbudet.- För oss som jobbar inom skogsvårdsföreningen är det ett effektivt sätt att få ut objekten på marknaden. Puumarkkinat.fi är en kartbaserad nättjänst för hela Finland och kommer framöver att effektivera förmedlingen av virkeshandelsobjekt. Målet är att förbättra virkesmarknadens öppenhet och funktion. - Det går till så att skogsvårdsföreningen överför, med tillstånd av skogsägaren, objekten till Puumarkkinat. Registrerade köpare kan i lugn och ro bekanta sig med vad som är till salu i realtid, se var skogsobjekten ligger i förhållande till varandra och ge anbud, berättar Mikael Franzén. - Det är en ny tjänst och Skogsvårdsföreningen Österbotten har riktigt nyligen tagit Puumarkkinat i bruk, tilllägger han. Kan själv följa läget När det gäller fullmaktsaffärer som gjorts upp med skogsvårdsföreningen ger skogs- ägaren sitt tillstånd till att föreningen överför uppgifter om virkeshandelsobjektet till Puumarkkinat. Till tjänsten kan överföras både fullmaktsaffärer och de affärer som skogsägare själva konkurrensutsätter. - Skogsägaren får meddelande till sin e-post när objektet lagts till, informerar Franzén. Då kan skogsägaren själv kontrollera uppgifter och följa priserna i sitt eget område på de objekt han/hon konkurrensutsatt. Företag beviljas användningsrätt Efter att anbudstiden gått ut, och när det gäller fullmaktsaffärer, levereras anbuden till skogsvårdsföreningen på en blankett som skrivs ut från tjänsten. Då skogsägaren själv konkurrensutsätter sina objekt kommer anbuden direkt till skogsägarens e-post. Företag som köper virke ansöker om användningsrätt på tjänsten och får därefter tillgång till internetsidan. - Virkesköparen ser då vilka objekt som är till salu i realtid på kartan, berättar Mikael Franzén. Köparen fyller i anbudsblanketten och e-postar till kunden. Tjänster erbjuds av MTK samt skogsvårdsföreningarna och upprätthålls av Oy Silvadata Ab. Mikael ser inga nackdelar med det här systemet. Tvärtom. - På det här sättet får skogsägaren bästa priset ur sitt virke. Ju fler försäljningsobjekt som läggs ut på tjänsten desto mindre löst virke finns det på marknaden och det gynnar prisnivån. För skogens framtid Skogsbrukstekniker Mikael Franzén har arbetat knappt tio år inom skogsvårdsföreningen och sitt huvudsakliga ansvarsområde ligger i Övermark och Pörtom. - Arbetet är fritt och utmanande, tycker han. Han kommer in på det som många andra av hans kolleger också vill uppmuntra skogsägare till. - Ta med barnen och ungdomarna till skogen. Visa dem familjeskogen och berätta historien om de olika skogsskiftena. Vad som gjorts, vad som misslyckats och lyckats, varför de ser ut som det gör och inte minst vilka åtgärder som behövs i framtiden. - Det är det bästa sättet att väcka intresse för skog och minska osäkerheten när det blir aktuellt att överföra skogen till nästa generation. Text och foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab Mikael Franzén i Övermark mitt i en avverkningsmogen tallskog i Övermark. Puumarkkinat.fi finns tillgänglig på finska på internet men all behövlig information om den får skogsägaren på svenska från sin skogsvårdsförening.

12 12 SkogsÄgaren 3/2013 RESEREPORTAGE Skogsägarresan till Sverige Skogsvårdsföreningen ordnade tillsammans med Yrkesakademin i Österbotten en skogsägarresa 4-9 juni till Skogs-Elmia och området där stormen Gudrun förstörde skogen i södra Sverige Totalt 29 skogsägare från Karleby i norr till Lappfjärd i söder deltog. Här följer reportage från de olika besöken. Text och foto: Anders Hjortman ELMIA-skogsmässan Resans första mål var världens största internationella skogsmässa, ELMIA, som ordnas vartannat år på Bratteborgs gård ca 30 km söder om Jönköping. Det var första mässdagen när vi besökte mässan och vi hade 5 timmar på oss att bekanta oss med de 500 utställarna. Det blev att koncentrera sig för att få ut det man ville. Stormen Gudruns verkningar Vi övernattade tre nätter i Ljungby och gjorde utflykter därifrån. Ljungby-området var det värst drabbade området när stormen Gudrun slog till på kvällen den 8 januari Södra skogsägarna stod värd för denna dag. Södra skogsägarnas egen försöksgård Toftaholm drabbades hårt. Av gårdens 1200 ha blåste 500 ha ner i stormen. Vad gör man efter en storm av denna dimension? Harry och Gun-Maj Långs hade främst koncentrerat sig på de olika maskinerna och systemen för vedhantering som presenterades på mässan. Paret Lundins besöksgård Efter en paus på torsdag eftermiddag åkte vi till en vackert belägen modellgård vid sjön Möckeln. Här fick vi del av Arne Lundins målsättning att genom täta bestånd producera kvalitativt bra virke. På gården finns områden med ädellövskog som delvis är skyddade. Imponerande produktion av asp, 235 skm3 på 17 år, i andra generationen baserad på stubbskott kunde vi också fascineras av. Lars-Erik Snåre och Greger Bränn såg massor av knepiga idéer. De fick också en grundlig, praktisk genomgång av hur motorsågskedjan skall vässas. Arne Lundin satsar på kvalitet och planterar tätt, gärna plantor per ha. Många kritiserade skogsbranschen för att endast ha satsat på gran. Södras skogsskötselschef Göran Örlander förklarade alternativen eller snarare avsaknaden av alternativen. Vinterstammen av älg är ca 11 älgar per 1000 ha (jämför ca 3 i Österbotten). Om man Leif-Göran Hansson hade lagt upp vårt program på ett fantastiskt sätt. Här vid Kungastenen på södra Sveriges största förnyelseyta, 250 ha. därtill lägger rådjursstammen på 5 st/älg kan man glömma tallplanteringar. Klarar björken sig utan älgbetning ger den endast 1/3 granens ekonomiska utbyte under omloppstiden. Man har alltså satsat på att plantera in gran igen. Nu 8 år efter stormen står man inför ett gigantiskt röjningsbehov. På Toftaholm har man lagt upp försök med olika röjningstidpunkter och intensitet. Slutsatsen man kan dra hittills är att granen behöver två röjningar för att man sedan skall få en lönsam gallring. Den första röjningen kan då vara en brunnsröjning där granplantorna friställs. Skogsskötselchef Göran Örlander guidade oss genom problematiken kring röjningstidpunkter och röjningsintensitet. Skogsbrukare Torsten Pettersson drabbades hårt av stormen och gav oss en gripande personlig bild av hur man som skogsägare tänker och handlar efter en sådan katastrof. Södra skogsägarna har färdigt utrustad vagn för att bespisa kursdeltagare och utflyktsgäster. Kanske en idé för kursverksamheten i Österbotten? I takt med att de nya plantorna började växa växte också motivationen för att fortsätta med skogsbruket.

13 SkogsÄgaren 3/ IKEA-land Torsdagskvällen avslutades i Agunnaryd. I den socknen växte Ingvar Kamprad upp på gården Elmtaryd och började sälja tändstickor och skrivmaterial under resorna till och från skolan. Ingvar är ännu delaktig i byns utveckling och har bett byborna bygga upp ett besökskoncept för att ta emot IKEA:s gäster. En sådan fest (gille) fick vi också delta i. Namnet IKEA kommer från första bokstäverna i Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd. På gillet i Agunnaryd åt vi och drack gott tills vi blev alldeles slut. Tönnersjöhedens försökspark Ulf Johansson från Sveriges Lantbruksuniversitet tog emot oss på Tönnersjöhedens försökspark i närheten av Halmstad. Skogen i stora delar av södra Sverige har ett förflutet som hedmark (därav ortsnamnen) och på många håll är det endast andra generationens skog som växer. På Tönnersjöheden har man forskat sedan 1923 och det som vi främst bekantade oss med var gallringsstyrkor och intensiteter samt antalet gallringar. Vi reflekterade över att granen växer snabbt i dessa områden och undrade hur det blir med kvaliteten. Ulf menade att hållfastheten byggs upp av åtminstone två komponenter på granen. Dels påverkar kvistdiametern och sedan höstårsringens bredd (den mörkare årsringen). Eftersom granen växer ganska länge på hösten i detta klimatläge blir höstringen ganska bred och förbättrar därmed hållfastheten. Vi diskuterade också rotröta vid flera tillfällen. Det framkom att man under långa tider negligerat rotrötans skadliga inverkan på skogsbrukets ekonomi men att man nu behandlar stubbarna i gallringarna i alla fall. Ulf Johansson menade att man sett tendenser på att rotrötan på andra trädgenerationen kan minska en del i förhållande till första generationen med rotröta. Det var ju lite hoppfulla tendenser för vår del också. För att minimera stormrisken har man på Tönnersjöheden kommit fram till rekommendationer på två kraftiga gallringar i unga år för att efter 20 m:s höjd inte längre gallra i granbestånden. Vi kan ju nämna att i denna del av Sverige ligger övre höjden på ca 30 m i bestånd som är 100 år. Genomgången av försöket med olika trädslag gav tydliga lärdomar. Utländska trädslag är svåra att etablera och de flesta frostkänsliga, lärken ger den snabbaste tillväxten men slutar snabbt att växa och björkproduktion är mycket dålig i dessa områden. Den äldsta försöksrutan, 126 år, var en imponerande pelarsal av gran med ca 900 m 3 /ha. Beståndet hade planterats med ca plantor/ha och gallrats 10 gånger. På kontrollytan hade 700 m 3 /ha virke förlorats i form av självdöd på grund av för tätt bestånd. Hänförda resenärer följer med Ulf Johanssons föreläsning i ett av de mäktigaste skogsklassrummen man kan tänka sig. I södra Sverige finns ca ha med ek- och bokskogar. Som sista punkt fick vi bekanta oss med bokskogsbruk. Det är inget för börshajar som vill göra snabba klipp, omloppstiden är 150 år och många gallringar. Bröllopet Under resan kom vi ju på att vårt avslutande besök i Stockholm skulle sammanfalla med prinsessan Madelenes bröllop. Utan närmare betänkligheter körde vår chaufför Sven-Erik Nygård oss fram till slottet och lämnade av oss där 2 timmar före bröllopet. Det var inga problem. Han skulle hämta oss där efter ceremonierna. Efter lång väntan fick vi en välförtjänt skymt av brudparet och en del gäster. Men ceremonierna drog ut på tiden och plötsligt befann vi oss fast på fel sida av avskärmningen och färjans avgång närmade sej. Dessutom hade två resenärer fastnat ute på Riddarholmen. Efter en rask promenad ner till Vikingterminalen kom vi alla med färjan tillbaka till fäderneslandet. Resan var mycket givande ur det skogliga perspektivet. Flera av deltagarna var tacksamma för det gedigna skogliga programmet som för någon gav resan en grundutbildning i skogsbruk. Episoden i Stockholm gav de tilläggsingredienser av romantik och spänning som ännu behövdes för att resan skulle bli fullkomlig. Skogsvårdsföreningen tackar alla resenärer och återkommer med ny resa nästa år. Vart vi då styr färden är ännu hemligt!

14 14 SkogsÄgaren 3/2013 Notiser SKOGSFÄRDIGHETS-FM Skogsfärdighets-FM för skogsägare ordnas 14.9 i Kuopio. Från Skogsvårdsföreningen Österbotten ställer ett tjugotal skogsägare upp för att försvara tidigare framskjutna placeringar. FACEBOOK Nu finns skogsvårdsföreningen också på Facebook. Adressen är com/skogsagarna. Där kan du bland annat följa med när skogsfastigheter kommer till salu samt annat som är på gång inom föreningen. KVINNOR PÅ SKOGSKURS Foto: Jan Slotte Skogsfärdighetstävling för Skogsägare i Vörå 23 aug 2013 Totalt 73 kvinnor deltar i en skogskurs för kvinnor som ordnas av YA och som Skogsvårdsföreningen Österbotten är delaktig i. Första kvällen var allmän skogsinfo om skogsbruket, följande kvällar blir det svampkurs och ved elda rätt. På basen av responsen från kursen kommer en röjningskurs för kvinnor att ordnas. Sandström Tore 158 Kåll Ingmar 156 Forsström André 150 Häggman Marcus 144 With Jan-Anders 137 Käldström Rune 134 Nynäs Ingemar 134 Dahlskog Rolf 133 Enlund Gunnar 130 Cederström Kurt 128 Nylund Marléne 127 Nyman Lars 126 Holmqvist Mats-Erik 123 Backman Arne 121 Nyman Henrik 121 Ravald Pehr-Håkan 120 Nynäs Andreas 96 INGVALD BOBERG I PENSION Ingvald Boberg uppvaktades vid Skogsvårdsföreningens kontor i Larsmo med anledning av att han avgår med pension efter lång ooch trogen tjänst inom föreningen. Foto: Eivor Sundqvist NYA UTRYMMEN I ESSE Adressen är densamma som tidigare, Bärklarsvägen 3, men efter sommaren verkar skogsvårdsföreningen i helt nyrenoverade, för oss anpassade, utrymmen. Välkommen in! Foto: Eivor Sundqvist SKOGSFASTIGHETER TILL SALU SKOGSFASTIGHETER Kronoby, Påras >> Molander 5:37, 20,05 ha >> Molander I 18:45, 8,36 ha Anbud senast onsdag Tilläggsuppgifter ger Tom Finnilä Kronoby, Söderby >> Skarpängs-Klubben 1:53, 7,87 ha På fastigheten finns en stuga byggd 1954, taket förnyat 2002, med elanslutning och egen brunn. Anbud senast söndag Tilläggsuppgifter ger Tom Finnilä Jakobstad, Vestersund >> Del av Sundell 2:98, ca 6,9 ha Anbud senast söndag Tilläggsuppgifter ger Johnny Fagerholm Pedersöre, Lövö >> Sandåsen 7:19, 3,572 ha Anbud senast söndag Tilläggsuppgifter ger Johnny Fagerholm Pedersöre, Forsby >> Berg 22:35, 35,87 ha Anbud senast onsdag Tilläggsuppgifter ger Tom Lundqvist Nykarleby, Soklot >> Ankarskiftet 17:45, 9,255 ha Anbud senast onsdag Tilläggsuppgifter ger Joakim Holmqvist Vörå, Bertby >> Del av Trött 13:29, ca 15,9 ha Anbud senast söndag Tilläggsuppgifter ger Guy Djupsjöbacka Korsholm, Norra Jungsund >> Del av Forsell 1:110, ca 4,1 ha >> Del av Norrgård 1:111, ca 3,8 ha Anbud senast onsdag Tilläggsuppgifter ger Anders Hjortman Ab Skogsfastigheter AFM Malax, Övermalax >> Nykvist 6:183, 10,965 ha Anbud senast söndag Tilläggsuppgifter ger Kim Back Malax, Yttermalax >> Hagagrund 17:6, 4,87 ha Anbud senast onsdag Tilläggsuppgifter ger Kim Back Korsnäs, Korsnäs >> Orrmoan 5:87, 1,49 ha Anbud senast söndag Tilläggsuppgifter ger Johan Nynäs Kristinestad, Skaftung >> Holmmyr 5:108, 8,13 ha Anbud senast söndag Tilläggsuppgifter ger Anders Kaivo-oja TOMT FÖR EH-HUS Korsholm, Vassor >> del av Nykvist 4:41, ca 0,3 ha Anbud senast söndag Tilläggsuppgifter ger Mats Linnsén Korsholm, Musmo >> Smeds 5:69, 1,58 ha Anbud senast söndag Tilläggsuppgifter ger Anders Hjortman Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Österbotten, Kvarngatan 15, VASA. Märke: Anbud. Anbud skall ges som fast eurobelopp. Säljarna förbehåller sig rätten att godkänna eller förkasta givna anbud. Värderingar och ytterligare information på: Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

15 SkogsÄgaren 3/ Det är inte en slump att 63% valt oss som samarbetspartner i skogsärenden. LokalTapiola är störst på skogsförsäkring i Finland och en specialist på säkerhet. Vi satsar på skadeförebyggande arbete och riskhantering. För priset av några timmerstockar försäkrar du din skog mot nästan alla naturskador. Kom in och diskutera med oss! BIOENERGIDAG I KORSNÄS Tid: 20 september 2013 kl Plats: Gruvvägen 30, Korsnäs Unikt tillfälle att se lönsam biobränsleproduktion av stubb. Se stubblyftning, lagring och krossning samt energiavverkning med flerträds hantering. Entreprenören Daniel Furu förevisar ny ABAB klipp som matar och kvistar och entreprenören Signar Stenholm förevisar stubbhantering. Bioenergi Kusten ger energirådgivning och information om investeringsstöd. På plats kommer du därtill att träffa folk från: Allan Bruks UPM EPV Skogsvårdsföreningen Skogsvårdsföreningen bjuder på korv och kaffe över öppen eld! Närmare information fås av Oy Allan Bruks AB, Ulf Österoos Satsa på kvalitet! Nya miljövänliga yrkessågsmodeller med M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar Erbj. Stihl MS 241 motorsåg 42,6 cm 3 2,2 kw/3,0 hk 4,7 kg Magnesiumram, långa serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och en otrolig acceleration gör detta till dina drömsågar! Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten Nya modeller! Arbeta säkert och användarvänligt med STIHL skyddsutrustning! Fråga efter paketpris. 649 Robusta Stihl MS 260 sågens efterföljare: Stihl MS 261 Erbj. 599 Populära Stihl MS 200 sågens efterföljare: Ännu mera utvecklad och effektiv Volym 50 cm 3 Effekt 2,8 kw Vikt 5,2 kg Stihl MS 201 Volym 35,2 cm 3 Vikt 3,9 kg Erbj. 699 SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER OCH SAMPO-ROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER OCH SKÖRDETRÖSKOR Valtra/Shell smörjoljor Varta-ackumulatorer 125 Ah Ah 228 De populära yrkesröjsågarna Stihl FS Erbj. Stihl FS 460 Erbj. 895 Stihl FS Erbj. Ultralätta motorsågar Stihl MS 192 CE Volym 30 cm 3 3,4 kg Erbj. Stihl MS 181 Volym 32 cm 3 4,3 kg Erbj. Kylarreparationer för alla fordon Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning Moto-svärd och kedjor Stihl MS 170 D Volym 30 cm 3 4,2 kg Erbj. NYHET! Försäljning av JAPA vedmaskiner Yrkesakademin i Österbotten ordnar i samarbete med Skogsvårdsföreningen Österbotten och Finlands skogscentral, region Kusten följande kurser: Vägadministration (3 h + 3 h) Kursstart tisdag kl i Terjärv vid Maggies café Kursstart tisdag kl i Pörtom vid Neste Pörteborg Program: Administration och skötsel av skogsvägar Taimikonhoito (3 h sisällä, 3 h ulkona) Lauantai klo 9 15, ABC Kristiinankaupunki Ohjelma: Taimikonhoidon perusteet, kemera, turvallisuus raivaussahan käytössä, leimaus, perkaustekniikan esittely Röjning för damer (3h + 6 h) Kursstart onsdag kl i Gamla Vasa vid YA:s vuxenutbildningscenter Program: Röjningens grunder, röjningsteknik, säkerheten vid röjning, villkoren för stöd, röjningsdemonstration, skötsel av röjsågen, stämplingsövningar, praktisk röjning Max 24 deltagare. Deltagaravgift: 25 /kurs Förfrågningar och förhandsanmälan senast tre dagar före kurs till: Pernilla Kvist, tfn , Cirkelv. 15, Vasa tel YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN ÄR EN DEL AV SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SKN

16 16 SkogsÄgaren 3/2013 VÄGAR OCH DIKEN - den enskilda skogsägarens roll i samfällda projekt I väg- och dikesvärlden finns det två olika skogsägare med olika syn på hur och om vägar ska byggas och diken ska dikas. Skogsägare A & B Det finns skogsägare A, som vill ha sina diken i skick och en väl växande skog. Han rensar de diken han har på sina skiften och vattnet rinner bort då det kommer till skiftets rå och in på grannens mark. Skogsägare A vill ha en bra bilväg till sitt skifte, så att man så gott som året runt kan färdas till skiftet lätt och snabbt för att utföra skogsarbete, hämta virke, plocka bär m.m. Det finns skogsägare B, som inte vill kosta på dikning och ej är intresserad av att skogen växer. Han står utanför alla dikesprojekt utan att grannarna skulle påverkas negativt. Skogsägare B behöver inte åka till sitt skifte utan träden får växa bäst de kan och behöver därmed ingen väg. Verkligheten är en annan Tyvärr är det i verkligheten inte så enkelt då vägar ska grundförbättras och byggas samt diken ska rensas och dikas. Både skogsägare A och B finns på samma dikes- och vägprojekt, deras åsikter bör därmed sammanjänkas på något vis. Stiftade lagar och samhällsnyttan ska också beaktas inom samfällda väg- och dikesprojekt. För dikningens del innebär det att virkesproduktionen är i skick och genom avverkningar, påföljande förädling och export ur landet ges arbete och inkomst. För vägarnas del så kan vägen användas för virkestransporter så gott som året runt, bärplockning etc. Tänk dig att du ska besöka din lokala brädgård för att köpa lite virke för ditt sommarbygge och får följande som svar. -Tyvärr har vi inget i lager just nu, återkom i vår då de har hämtat stockarna för virket på frusen mark från ett skifte utan skogsväg. Skogsvägar garanterar att virke finns tillgängligt hela året. Skogsdikning och skogsägaren Numera rensas och kompletteras befintliga diken. Hos oss är det främst stora områden som tidigare dikats samtidigt och hela torvmarksområden med många deltagande skogsägare. På de lägsta ställena har ett eller flera dragdiken grävts, oftast i mitten av torrläggningsområdet. Därifrån går mindre tegdiken ut till sidorna. Tegdikena samlar upp vattnet som inte träden behöver och tranporterar det till dragdiket. Dikessystemet är sedan ihopkopplat med ett större utfall, bäck eller å som transporterar vattnet ut till havs eller någon insjö. Ett dikesprojekt inleds Rensningen av dikena inleds vanligen med att någon eller några av områdets skogsägare anser att de gamla dikena inte mera förmår dränera området. Vatten står nästan jämnt med markytan i de små dikesrännorna. Skogsägarna kontaktar en aktör som sköter om dikesrensningsprojekt exempelvis Skogsvårdsföreningen eller Skogscentralen. Alla områdets markägare kallas till ett begynnelsemöte för att utröna intresse av en eventuell dikesrensning. Ifall de närvarande anser att rensning av dikena bör ske, samlas skriftliga fullmakter in av markägarna på området. Anser man på mötet att hela eller delar av området ej är i behov av dikning, lämnas det området på framtiden. Fullmakter Under insamlingen av fullmakter för dikesrensning, kan någon eller flera skogsägare säga att de inte vill vara med. Ifall dessa skogsägares marker är vid dikenas slut eller på sidan om, så att de som vill rensa inte berörs, kan de enkelt lämnas utanför. I Österbotten är det dock mestadels långsmala skiften och vattnet rinner längs tegdiken, dragdiken över flera markägares områden före det är utanför rensningsområdet. Enligt vattenlagen har alla markägare rätt till ändamålsenlig dränering av sina marker. Detta innebär att man för att kunna dränera, har rätt att dika över grannens mark. Detta gäller inte över tomt, trädgård eller till annat speciellt ändamål använd mark. Ifall grannen nedanför inte tillåter att grannen ovanför dikar och rensar över sin mark, kan den som vill dika vända sig till kommunens miljöskyddsmyndighet. Vanligtvis förrättas syn i terrängen och utlåtande ges huruvida dikningen är nödvändig och möjlig. Vem betalar en skogsdikning? Normalt betalar alla dikningskostnaderna för den areal som dräneras på eget skifte. Till arealen räknas m på var sida av diket. I det fall att markägaren motsätter sig dik-

17 SkogsÄgaren 3/ ningen, bör den som är ovanför och vill dika betala för båda. Alternativt deltar alla i projektet för den motsträviges kostnader. Enklast och bäst för grannsämjan är att den motsträvige och de som vill dika kommer överens om vilka diken de markägare som är ovanför behöver få dikade. Övriga diken, som bara betjänar den motsträvige, lämnas odikade. Normalt kostar dikesrensning netto ca 100 / dränerad ha plus moms. För samfälld rensning av skogsdiken kan erhållas 55 % i Kemerastöd ifall projektet fyller fordringarna som t.ex. att det är över 20 år sedan området förra gången beviljades statligt stöd. Det krävs också skriftliga fullmakter av alla deltagande markägare på att de är med. Av de som inte är med och betalar krävs ett dikningstillstånd över dennes mark eller ett beslut av t.ex. kommunens miljöskyddsmyndighet. Den som planerar projektet ska uppgöra en vattenskyddsplan och begära in ett utlåtande av Närings- och miljöcentralen före dikningen kan finansieras eller utföras. I utlåtandet kan framkomma krav som bör uppfyllas för att få rensa dikena. Ifall ett dikesbolag bildats kring ett utfall, som det mestadels är på åkermark, är det majoritetsbeslut som gäller. Varje skifte har en uträknad andel i kostnaderna. Ofta är dock fördelningslistan föråldrad och bör uppdateras. Kemerastöd beviljas inte för åkerrensningar, vilket betyder att fullmakter ej behövs utan mötesbeslut gäller. Skogsvägar och skogsägaren Befintliga skogsvägar grundförbättras och förlängas eller så kan helt nya skogsvägar byggas. Ifall det är fråga om en befintlig skogsväg finns ett väglag bildat. På ett allmänt vägmöte bestämmer majoriteten på mötet om vägen skall grundförbättras. Detta stora ärende bör dock framkomma i kallelsen till mötet. Ifall alla närvarande inte är eniga sker en omröstning. Vid röstning gäller inte en man en röst utan de närvarandes, samt de som befullmäktigat de närvarande, andelar i vägen används vid röstningen. En enskild delägare kan dock inte ha mera än 30 % av närvarande röster. Ett vägprojekt inleds På mötet väljs den aktör som skall ansvara för grundförbättringen exempelvis Skogsvårdsföreningen eller Skogscentralen. För att ha möjlighet att ansöka om statligt Kemerastöd samlas skriftliga fullmakter in av vägdelägarna. Minst 70 % av vägenheterna bör vara med för att kunna påbörja planeringen. För att inleda byggnadsarbete krävs dock att minst 90 % av vägenheterna är representerade via en skriftlig fullmakt. De som är delägare i vägen har vid en tidigare lantmäteriförrättning ansetts ha nytta av vägen och bör delta i underhållet. Alternativt har de hos väglaget ansökt om att få bli delägare. Vill inte delta i vägen Ifall någon delägare inte vill delta i grundförbättringen och har mindre än 10 % vägandel är möjligheterna att stoppa detta små. Man kan hos lantmäteribyrån ansöka om att skiftets vägrätt ska flyttas bort från vägen eller hos väglaget ansöka om att vägdelägarskapet skall upphöra. Det här innebär att man inte längre kan använda skogsvägen. Väglaget bör före beviljande kontrollera att skiftets ägare har ansökt om att få använda en annan skogsväg istället och att han har avtal med de skiftesägare över vilka han ska köra ifall inget servitut finns. Dessa möjligheter gäller bara skiften i utkanten av vägens influensområde. För skiften belägna nära skogsvägen är det inte möjligt. Vem betalar för vägen? Kostnader netto för grundförbättring är ca 100 /ha skogsmark. Kostnaden för varje skogägare varierar mycket beroende på om skiftet är i början eller slutet av vägen. Kemerastöd på 50 % kan erhållas ifall fordringarna uppfylls, bl.a. över 20 år sedan förra gången statligt stöd erhållits. Ifall det handlar om att bygga en helt ny väg, tar skogsägaren initiativ och ett möte ordnas för den tilltänkta vägens skogsägare. Ifall de närvarande anser att en väg ska byggas, väljs en aktör. En möjlig vägsträckning planeras och fullmakter för vägbygge insamlas. För att få Kemerastöd om 30 % av kostnaderna krävs att minst 90 % av vägenheterna för den nya vägen är med. En lantmäteriförrättning görs (som ersätts till 100 %) varvid väglaget bildas. Det bestäms vilka fastigheter som anses ha nytta av vägen och således ska delta i kostnaderna för bygget samt underhållet. En fastighetsägare som inte vill vara med i vägen bör påvisa att han har en annan möjlighet att ta sig till skiftet. Stöd är inte nödvändigt När det gäller grundförbättring samt bygge av ny väg så är Kemerastöd inget måste. Det går bra att göra motsvarande arbeten utan statligt stöd. Då krävs bara majoritetsbeslut på vägstämman och inga fullmakter av delägarna behövs. För den nya vägens del krävs dock lantmäteriförrättning, varvid bestäms vilka fastigheter som bör vara med. Över väglagets mötesbeslut kan man inom en månad besvära sig till kommunens vägnämnd. Text: John Berg Foto: Ann-Mari Snickars och Lisbeth Bäck För en samfälld rensning av befintliga diken kan erhållas Kemera-finansiering. SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN ÖSTERBOTTEN Grundförbättrar och förlänger ÖSTER- SKOGSVÄGEN Sideby Ansv. entreprenör / Vast. urakoitsija Roger Snickars Ansvarig / Vastaava Skogsvårdsföreningen Österbotten John Berg Skogsägarna ÖSTERBOTTEN För effektiv skogsvård! Scarlett röjklinga på köpet! HUSQVARNA 545 FX/FXT Just nu får du Scarlett-röjklinga på köpet, värde 22. Pris (inkl. moms): 840 /940 Industrivägen 1, Jakobstad Tel , Copyright 2013 Husqvarna AB (publ.). All rights reserved. HUSQVARNA 543XP Lätt och effektiv nyhet för professionella skogshugagre och kunniga markägare. Låg vikt, hög kedjehastighet och låg bränsleförbrukning. Pris (inkl. moms): 585 Tegelbruksvägen 7, Närpes Tel , Fax VÖRÅ MASKIN o. TRAKTOR Tel Gsm

18 18 SkogsÄgaren 3/2013 Pääkirjoitus Hyvät metsänomistajat, Auringon ja sateen hellimä kesä lähestyy loppuaan ja sää on ollut suurenmoinen kaikelle kasvustolle. Syksyn ollessa ovella on sadonkorjuun aika kaikelle sille, mitä kesän yhteyttäminen on aikaansaanut. Syksy tietää myös talousarvioinnin aikoja, kun tulevaisuuden strategiat ja ehdotukset strategioiden rahoitusvaihtoehdoista. Maan hallituksella tulee olemaan kova työ voimakkaasti alimitoitetussa valtion budjetissa ja valtion velkataakan tasapainottamisessa. Samalla vientiteollisuutemme on kovassa rakennemuutoksessa. 90-luvun laskusuhdanteen pelastivat Nokia ja kasvava IT-ala, mutta nyt toivo lepää pienten ja keskisuurten yritysten työllisyysosuudessa. Myös metsäteollisuus käy läpi voimakasta rakennekehitystä muun muassa vähentyneen paperinkäytön vuoksi. Viime vuosina metsäteollisuuden investoinnit ovat pääasiassa keskittyneet lisäämään ja parantamaan olemassa olevan kapasiteetin käyttöä. Uskon, että seuraavaa suurta investointia ei tehdä perinteiseen puunjalostukseen ilman, että satsataan puupohjaisen biopolttoaineen tuottamiseen. Energian kysyntä ja muun muassa fossiilisten polttoaineiden korvaaminen ovat avainkysymykset maallemme ja sen talouden tulevaisuudelle. 70-luvulla kaikkea kotimaista vähäteltiin ja kaikki piti ostaa halvalla ulkomailta. Nyt suuntaus on kääntynyt. On huomattu, että ulkomaalainenkin maksaa ja että meillä ei ole varaa olla hyödyntämättä omia mahdollisuuksiamme. Metsänomistajien yleisin kysymys koskee puunmyynnin ajankohtaa. Vähän puuta myyvien on vaikea seurata tämän hetkistä tilannetta. Metsänhoitoyhdistyksen neuvojilla on hyvää tietoa markkinoiden nykytilasta. Jos sinulla on kysyttävää hinnoista ja myymisestä, kannattaa soittaa lähimmälle neuvojalle. Nyt syksyn alla tilanne näyttää hyvältä. Kaikille puutavaralajeille on kysyntää ja tiettyä hintaoptimismia on ilmassa. Vastaus puunmyynnin ajankohtaa koskevaan kysymykseen on, että puuta kannattaa myydä silloin kun se on tarpeellista. Myöhemmäksi lykätty harvennus on aina taloudellinen tappio. Pohjanmaalla myyty puu hyödyttää koko paikallista yhteisöä; se tarjoaa työmahdollisuuksia paikallisille yrittäjille ja kasvattaa työllisyyttä. Bo Storsjö Puh Hedenvägen 322 bst 1, Ömossa NÄILLÄ ALUEILLA ON TEHTY MUUTOKSIA: Bo Storsjö Hallituksen puheenjohtaja Tulevaisuutta kohti Metsänomistajat Skogsägarna on metsänomistajajärjestöjen yhteinen markkinointinimi, joka on äskettäin otettu käyttöön myös täällä Pohjanmaalla. Tämä on osa jatkuvaa kehitystyötä entistä paremman palvelun tarjoamiseksi. Olemme valmistautuneet tuleviin lakimuutoksiin organisoimalla resursseja uudelleen. Metsäneuvojat jaettiin tiimeihin Metsänhoitoyhdistys jakautui alkaen kolmeen tulosyksikköön, joita kutsutaan tiimeiksi. Pohjoinen tiimi on Uudenkaarlepyyn ja Kokkolan välillä, Keskinen tiimi Korsnäsin ja Vöyrin välillä. Eteläinen tiimi käsittää Kaskisen, Kristiinankaupungin ja Närpiön kaupungit. Tiimeillä on yhteiset tavoitteet, joita seurataan tiimi- ja yksilötasolla. Työtehtävät ja resurssit jaetaan ryhmän sisällä. Tällä pyritään varmistamaan nopea ja joustava mukauttamauninen paikallisesti vallitseviin toimintaedellytyksiin. Jokaisella ryhmällä on tiiminvetäjä. Tiiminvetäjät ovat Johnny Fagerholm, Kim Back ja Kjell Huldén. Pieniä muutoksia alueilla Kevään yt-neuvotteluiden tuloksena määräaikaisia työsuhteita ei enää uusittu. Lisäksi kolme virkaa lopetetaan ensi vuonna. Tästä seuraa muutoksia aluejaoissa. Muutokset koskevat Pedersöreä, Vöyriä, Mustasaarta, Vaasaa, Närpiötä ja Kristiinankaupunkia, jotka saavat uudet aluejohtajat. Tämän numeron keskiaukeamalta voit tutustua kotiseudullasi työskentelevään henkilöstöömme ja heidän työtehtäviinsä. Teksti: Jan Slotte Kuva: Ann-Mari Snickars PEDERSÖRE & UUSIKAARLEPYY Johnny Fagerholm Luoto, Pietarsaari, Pedersöre kby, Sundby, Karby, Pännäinen, Lövö, Forsby Tom Lundqvist Purmo, Kolppi, Östensö, Lappfors, Ähtävä Joakim Holmqvist Uusikaarlepyy (Socklot, Kyrkoby-Forsby, Markby, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Nederpurmo, Edsevö, Kållby) Jan-Olof Eriksson Uusikaarlepyy (Harjux, Monå, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Munsala, Pensala, Jussila, Vexala och Ytterjeppo) VÖYRI, MUSTASAARI, VAASA & MAALAHTI Guy Djupsjöbacka Oravainen, Maksamaa, P. Vöyri Hilding Södergård Vöyri (ei P. Vöyri) Mats Linnsén Koivulahti, Petsmo, Hankmo, Vassor, Miekka, Staversby, Karkmo, Höstves, Runsor, Kråklund, Helsingby, Tölby, Vikby, Sulva, Munsmo Anders Hjortman Toby, Veikars, Martois, Koskö, Karperö, Jungsund, Iskmo, Köklot, Raippaluoto, Vallgrund, Björkö Thomas Jåfs Petolahti, Pohjois Pirttikylä, Vaasa Kim Back Yttermalax, Övermalax, Bergö NÄRPIÖ & KRISTIINANKAUPUNKI Johan Svedström Yttermark, Bäckby, Näsby, Kalax, Tjärlax, Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby Kjell Huldén Finby, Böle, Pjelax, Kaskinen, Tiukka, Åback, Lålby, P. Lapväärtti Anders Kaivo-oja E. Lappfjärd, Dagsmark, Siipyy, Ömossa, Skaftung, Härkmeri, Uttermossa

19 SkogsÄgaren 3/ Puukauppaa internetissä Ylimarkusta olevan metsäneuvoja Mikael Franzén puukauppa Internetissä on askel oikeaan suuntaan. -Kaikki hyötyvät palvelun käyttämisestä. Myyjille se on nykyaikainen tapa myydä puuta ja kilpailuttaa kohteensa, puunostajille se on helppo ja nopea paikka seurata tarjontaa. -Meille, metsänhoitoyhdistyksessä työskenteleville se on tehokas tapa saada kohteet markkinoille. Puumarkkinat.fi on karttapohjainen internetpalvelu, joka kattaa koko Suomen. Tulevaisuudessa se tulee tehostamaan puukauppakohteiden tarjoamista myyntiin. Tavoitteena on parantaa puumarkkinoiden toimivuutta ja läpinäkyvyyttä. -Palvelu toimii niin, että metsänhoitoyhdistys laittaa metsänomistajan luvalla puukauppakohteen (leimikon) Puumarkkinatpalveluun. Palveluun rekisteröityneet ostajat voivat rauhassa ja reaaliaikaisesti tutustua myytävänä oleviin puukauppakohteisiin ja niiden sijaintiin toisiinsa nähden ja tehdä sen jälkeen tarjouksen, Mikael Franzén kertoo. -Kyseessä on uusi palvelu, jonka metsänhoitoyhdistys Österbotten on äskettäin ottanut käyttöön, hän lisää. Metsänomistaja voi itse seurata tilannetta Valtakirjakauppaa tehtäessä metsänomistaja antaa metsänhoitoyhdistykselle luvan, jonka jälkeen puukauppakohteen tiedot voidaan laittaa Puumarkkinoille. Palveluun voidaan siirtää sekä valtakirjakaupat, että sellaiset kohteet, jotka metsänomistaja itse kilpailuttaa. Metsänomistaja saa ilmoituksen sähköpostiinsa, kun kohde on lisätty palveluun. Tämän jälkeen metsänomistaja voi itse tarkistaa kohteensa tiedot ja seurata oman alueensa hintoja. Käyttöoikeudet yrityksillä Kun ostotarjousaika umpeutuu metsänhoitoyhdistys saa annetut tarjoukset palvelusta. Jos metsänomistaja tekee kilpailutuksen itse, tarjoukset tulevat hänen sähköpostiinsa. Puuta ostavat yritykset hakevat palvelun käyttöoikeutta ja pääsevät sen jälkeen kirjautumaan palveluun. -Puunostajat näkevät reaaliajassa kartalla, mitkä kohteet ovat myytävänä, Mikael Franzén kertaa. Ostaja täyttää tarjouslomakkeen tai lähettää sähköpostia metsänomistajalle. Palvelun tarjoavat MTK ja metsänhoitoyhdistykset yhdessä, ylläpidosta vastaa Oy Silvadata Ab. Mikael ei näe ohjelmassa mitään haittapuolia, päinvastoin. -Tällä tavoin metsänomistajat saavat parhaan hinnan puusta. Mitä enemmän palvelussa on myyntikohteita sitä vähemmän löysää puuta on markkinoilla. Metsien tulevaisuus Mikael Franzén on työskennellyt lähes 10 vuotta metsänhoitoyhdistyksessä ja hänen pääasialliset vastuualueensa Mikael Franzén keskellä hakkuukypsää mäntymetsää Övermarkissa. sijaitsevat Ylimarkussa ja Pirttikylässä. -Työ on haastavaa ja siihen voi itse vaikuttaa, hän pohtii. Hän, kuten monet kollegansakin, haluaa kannustaa metsänomistajia. - Ottakaa lapset ja nuoret mukaan metsään. Näyttäkää heille perheen metsä ja kertokaa eri metsäpalstojen historiasta. Kertokaa, mitä on tehty, missä on onnistuttu tai epäonnistuttu, miksi metsä näyttää siltä miltä näyttää ja tärkeimpänä, mitä pitää tulevaisuudessa tehdä. Se on paras tapa istuttaa innostuksen kipinä metsiä kohtaan. Lisäksi se myös vähentää epävarmuutta myöhemmin sukupolvenvaihdoksen aikana. Teksti ja kuva : Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab SKOGEN KALLAR JOBO ST75 Lätt stegskördare för gallring och biomassa steg 75 cm, automatiskt förval effektiv kvistning 2-25 cm fås som byggsats JOBO FP12 Frontpump för effektivitets höjning tank 120 l (100 l), anpassningbar montering lastberoende pump cm 3 (<130 l/min) fås som byggsats Syketec Ad Silva Tel

20 20 SkogsÄgaren 3/2013 metsasaatio.fi Jag vill ha 3,5 % årlig ränta på min deposition. Hos oss är också det möjligt. Fråga mera om vårt depositionserbjudande eller gå in på Depositionserbjudandet gäller när du kombinerar depositionen med andra sparaprodukter som Aktia erbjuder. Välkommen till Aktia Bank! Boka tid på tfn I det här landet har vi insett att man för att förstå skogen måste vara där. Skogsstiftelsen hjälper till med skogsfostran bland barn och unga, t.ex. med bidrag till de skogsveckor som ordnas för skolklasser. Skogsstiftelsens finansiering ordnas med hjälp av en frivillig säljfrämjande avgift, som utgör 0,2 % av en virkesaffärs värde. I en genomsnittlig virkeshandel motsvarar det värdet av en stock. När skogsägaren bestämmer sig för att betala avgiften, bidrar det köpande företaget med ett lika stort belopp till stiftelsen. Ser en människa i varje kund. Låt avverkad skog ge avkastning genom att styra skogslikviden till Sparbanken.

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Industrin gör hyfsat resultat. Magnus tror på tillväxt. Om skogsvårdsföreningen. Vad gör föreningens fackman?

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Industrin gör hyfsat resultat. Magnus tror på tillväxt. Om skogsvårdsföreningen. Vad gör föreningens fackman? SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi September 3 / 2014 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Industrin gör hyfsat resultat sid 6-7 Magnus tror på tillväxt sid

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Två generationer skogsägare. Rekordmånga kvinnliga skogsägare på kurs. Lokal energianvänding ökar hela tiden

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Två generationer skogsägare. Rekordmånga kvinnliga skogsägare på kurs. Lokal energianvänding ökar hela tiden SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi November 4 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 4 Två generationer skogsägare sid 6-7 Rekordmånga kvinnliga skogsägare

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Sköt om ungskogen. Vi bromsar inte. Plantering - En bra start för framtidens skog

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Sköt om ungskogen. Vi bromsar inte. Plantering - En bra start för framtidens skog SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Maj 2 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Sköt om ungskogen sid 4 Vi bromsar inte sid 10-11 Plantering - En bra

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Ett nytt skede i livet tar vid. Flygekorren - sämre rykte än den förtjänar. Att lyckas med planteringen. Råd i god skogsvård

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Ett nytt skede i livet tar vid. Flygekorren - sämre rykte än den förtjänar. Att lyckas med planteringen. Råd i god skogsvård SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Maj 2 / 2014 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 4-5 Ett nytt skede i livet tar vid sid 6-7 Flygekorren - sämre rykte än

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Avvaktande start på året. Förstärkning i leden. Skogsägarens årsklocka. Rätten att köra över annans mark

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Avvaktande start på året. Förstärkning i leden. Skogsägarens årsklocka. Rätten att köra över annans mark SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Februari 1 / 2015 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Avvaktande start på året sid 6 Förstärkning i leden sid 7 Skogsägarens

Läs mer

SkogsÄgaren. Jag tycker om skog. Vindkraft sett med markägares ögon. Aktuellt på virkesmarknaden. 3 frågor om skog. Statsstöden är beskattningsbara

SkogsÄgaren. Jag tycker om skog. Vindkraft sett med markägares ögon. Aktuellt på virkesmarknaden. 3 frågor om skog. Statsstöden är beskattningsbara SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Februari 1/2013 sid 3 Jag tycker om skog sid 4 Vindkraft sett med markägares ögon sid 6-7 Aktuellt på virkesmarknaden

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Röjning och gallring i skogen -Hur och varför? Österbotten. Förnyade skogslagen ger frihet under ansvar

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Röjning och gallring i skogen -Hur och varför? Österbotten. Förnyade skogslagen ger frihet under ansvar SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Februari 1 / 2014 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 6-7 Röjning och gallring i skogen -Hur och varför? sid 9 Utbredda

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Slutrapport för projektet. Skogsaktörer och värmeföretagare 1.1.2012 31.12.2014

Slutrapport för projektet. Skogsaktörer och värmeföretagare 1.1.2012 31.12.2014 Slutrapport för projektet Skogsaktörer och värmeföretagare 1.1.2012 31.12.2014 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Projektets

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Jaktvårdsföreningens förslag över personer som skall utses till offentliga förvaltningsuppgifter

Jaktvårdsföreningens förslag över personer som skall utses till offentliga förvaltningsuppgifter Jaktvårdsföreningens förslag över personer som skall utses till offentliga förvaltningsuppgifter Framställande jvf: Malaxnejdens jvf, 506 Datum 25.7.2011 Uppgift: Skjutprovsövervakare Namn Adress Tel.

Läs mer

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund F L A W I O s.r.l. Forest Solutions Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund Vår verksamhet leds av ett ansvar för kunden, våra anställda och naturen. Division Personaluthyrning Förmedling av utbildad

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Kommungården, Bennäs. kanslichef tf. VD regionutvecklare projektledare utbildningsdirektör regionplanerare. Stefan Svenfors ordförande

Kommungården, Bennäs. kanslichef tf. VD regionutvecklare projektledare utbildningsdirektör regionplanerare. Stefan Svenfors ordförande PEDERSÖRE KOMMUN Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden PROTOKOLL 4/2015 28.09.2015 48 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 28 september 2015, kl. 09.00 11.00. Kommungården, Bennäs Beslutande

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Booking, Dispatch and Tracking system. birssi.net

Booking, Dispatch and Tracking system. birssi.net Booking, Dispatch and Tracking system Birssi.net har utvecklats i samarbete med yrkesmänniskor från taxi-branschen och drar nytta av modern teknologi. Ett av målen med Birssi.net är att ge taxiförmedlings-centralen

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr o m 1 januari 2011 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Värnamo Fryele-Ingabo 1:3

Värnamo Fryele-Ingabo 1:3 Värnamo Fryele-Ingabo 1:3 Skogsfastighet 99 ha En skogsfastighet i två skiften utan byggnader belägen 5 km nordväst om Os och 18 km öster om Värnamo. Välskött skogsmark om 60 ha med ett virkesförråd om

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Intressant kväll samlade många

Intressant kväll samlade många Intressant kväll samlade många Ekonomi- och skattekvällarna som Korsnäs bjöd in till i april samlade ett 50-tal intresserade skogsägare. Katarina Mowits från LRF Konsult Skogsbyrån informerade om de nya

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skidåkning i Tomasboda

Skidåkning i Tomasboda Skidåkning i Tomasboda Sammanställning av räknare vintern 2010-2011 på skidspåren i Kilsbergen Thomas Eriksson Aira natur- och kulturinformation Frösvidal 542 70592 Örebro T 019-611 56 00 F 070-317 52

Läs mer

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015 VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi Företagarakademin Företagarakademin det naturliga valet för företagare i Österbotten! Företagarakademin riktar sig till företagare

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr. o m 1 januari 2015 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012 KALLELSESIDA Utfärdat 6/63 Sammanträdestid Måndagen den 19 november 2012, kl. 10.00 Sammanträdesplats Kronoby Folkhögskola Ärendets nummer Ärende 51. LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 52. PROTOKOLLJUSTERING 53.

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Måndagen den 5 maj 2014, kl. 16.30 17.55. Kommungården, Bennäs

Måndagen den 5 maj 2014, kl. 16.30 17.55. Kommungården, Bennäs 05.05.2014 132 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Beslutande Måndagen den 5 maj 2014, kl. 16.30 17.55. Kommungården, Bennäs Ersättare Sandberg, Henrik Lindfors, Ralf Back, Eivor Berger, Helena Björklund,

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Hela veckans program är gratis om inget annat anges!

Hela veckans program är gratis om inget annat anges! MÅNDAG: 23.6 13-15 En dag läng Sinnenas stig, Pedersheim. Åk häst och kärra, hästskoning. Alla är välkomna, oberoende ålder! OBS evenemanget flyttat till 30.6 kl. 13-15! 16-20 Fotoutställning och café

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Skidresa Whistler ***

Skidresa Whistler *** Skidresa Whistler *** Upplev nordamerikas bästa skidåkning i detta skidåkarmecka. Whistler har över 200 nedfarter och skidåkning för alla - från barn och nybörjare till avancerade åkare som söker utmaningen.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Top End Safari med 4WD

Top End Safari med 4WD Top End Safari med 4WD Upplev fantastiska vattenfall, klippmålningar från urminnes tider och det riktiga djurlivet i nationalparkerna Kakadu och Litchfield på denna guidade tredagars tur från Darwin. Ni

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förslag INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Långskogen, Pedersöre... 2 2 Stormossen, Pedersöre... 6 3 Långmossen, Nykarleby... 9 4 6 Björkbacken, Nykarleby... 12 7 Monäs, Nykarleby... 15 8 Gunilack, Nykarleby och

Läs mer

ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven.

ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven. ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven. Stor klädkammare. Och altaner med både morgon- och kvällssol. Caroline

Läs mer

KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET

KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET Arbets- och näringsministeriet Strategiska programmet för skogsbranschen KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET Behandlades 11.9.2009 på konkurrenskraftsarbetsgruppens

Läs mer

SFIM i cykling 17-18.8.2013 i Nykarleby. Svenska Finlands Idrottsförbund med Nykarleby Cykelklubb som lokal arrangör inbjuder till förbundsmästerskap

SFIM i cykling 17-18.8.2013 i Nykarleby. Svenska Finlands Idrottsförbund med Nykarleby Cykelklubb som lokal arrangör inbjuder till förbundsmästerskap SFIM i cykling 17-18.8.2013 i Nykarleby Svenska Finlands Idrottsförbund med Nykarleby Cykelklubb som lokal arrangör inbjuder till förbundsmästerskap i cykling 2013 Nykarlebyloppet 18.8.2013 Nykarleby Cykelklubb

Läs mer

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 Bilaga till Verksamhetsplan 2015 Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 UNDERHÅLLETS PRIORITERINGAR För 2015 avser vi att sätta upp nya farthinder på Nedre Dalhuggevägen. Vita Pollare är inköpta.

Läs mer

Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala

Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala Nr 2/2011 Sida 1/5 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala 13. Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet. Beslut: Mötet

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s Från kontor till modern funkis Luise Ljungby och Rasmus Kjær hade bott mitt emot det gamla kontoret som tillhörde Århus universitet i ett år när det blev till salu. Trots att de bara hade bott i sitt dåvarande

Läs mer

Vi frågar lokförarna om pensionen

Vi frågar lokförarna om pensionen Februari år 2000 Vi frågar lokförarna om pensionen granskar Och föreslår FRÅGOR sidan 2, fylls i, rivs ut, skickas in + Bilaga Pensionen Genomgång av PA91-sidan 3 Jämförelse Statligt anställd/bolagsanställd-sidan

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer