Handlingsplaner och aktiviteter utifrån medarbetarenkäten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplaner och aktiviteter utifrån medarbetarenkäten"

Transkript

1 Revisionsrapport Handlingsplaner och aktiviteter utifrån medarbetarenkäten November 2012 Landstinget Gävleborg Annika Smedman

2 Landstinget Gävleborg, granskning av medarbetarenkäten (2011) 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag Uppdrag och Revisionsfråga Revisionsfråga Avgränsning Metod 3 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete i Landstinget Gävleborg Medarbetarenkäten QPS Bakgrund Syftet med medarbetarenkäten Stora medarbetarenkäten Återkopplingsmöte av resultatet Upprättande av handlingsplan utifrån den egna enhetens resultat Strategiska handlingsplaner Lilla medarbetarenkäten 7 3 Granskningsresultat Vilka övergripande analyser har genomförts utifrån enkäten? Har dialoger genomförts på arbetsplatser och i vilken omfattning? Har arbetsplatserna utarbetat handlingsplaner och tagit fram aktiviteter? Finns landstingsövergripande sammanställningar/analyser av det arbete som bedrivits i landstingets organisation och finns det landstingsövergripande åtgärder inplanerade utifrån resultaten? 12 4 Sammanfattande kommentarer och revisionell bedömning 16

3 Sammanfattning Landstinget skickar årligen ut en medarbetarenkät till sina anställda. Syftet är bland annat att få en nulägesbeskrivning av de faktorer som beskriver arbetsmiljön och vad som gemensamt behöver utvecklas och förbättras på landstingets arbetsplatser. Hösten 2011 besvarades medarbetarenkäten av 4400 personer, det är en svarsfrekvens på 73 %. Landstingsledningen har beslutat att dialoger ska ske på arbetsplatser med enkätundersökningen som grund. Resultatet av det arbetet skall ligga till grund för handlingsplaner på alla nivåer i organisationen samt även ligga till grund för olika aktiviteter. Mot denna bakgrund har revisorerna i Landstinget Gävleborg beslutat att ge i uppdrag att genomföra en granskning av landstingets arbete med resultatet av medarbetarenkäten. Syftet med granskningen är att granska och bedöma om handlingsplaner och aktiviteter genomförs som tänkt och hur resultaten från enkäten hanteras. Granskningens resultat kan sammanfattas i följande punkter: Vår bedömning är att landstinget har genomfört övergripande analyser av resultatet från medarbetarenkäten Dialoger har skett på arbetsplatserna och dessa har resulterat i att nästan alla 260 enheter har kommit in med handlingsplaner för den psykosociala arbetsmiljön. Från centralt håll i landstinget är det väsenligt att framöver ytterligare kommunicera vikten av uppföljning kring handlingsplanerna, inte minst med tanke på att det från och med nu går två år mellan att den stora medarbetarenkäten genomförs. Ytterligare ett utvecklingsområde är att förhålla sig till hur enheter som faktiskt inte har uppenbara behov av att upprätta handlingsplaner ska arbeta med resultatet. Från centralt håll var det en stor tydlighet i tidsramarna rörande medarbetarenkäten 2011 och det är en faktor som måste beaktas även framöver. Det har gjorts landstingsövergripande sammanställningar och analyser utifrån resultatet och det finns också landstingsövergripande åtgärder inplanerade. 1 av 16

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag Landstinget skickar årligen ut en medarbetarenkät till sina anställda. Syftet är bland annat att få en nulägesbeskrivning av de faktorer som beskriver den psykosociala arbetsmiljön och vad som gemensamt behöver utvecklas och förbättras på landstingets arbetsplatser. Hösten 2011 besvarades medarbetarenkäten av 4400 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 73 %. Den webbaserade enkäten innehåller 55 frågor samt ytterligare 5 frågor som enbart riktar sig till vårdenhetschefer. Analyser och sammanställningar har utförts av Samhällsmedicin Gävleborg. Landstingsledningen har beslutat att dialoger ska ske på arbetsplatser med enkätundersökningen som grund. Resultatet av det arbetet skall ligga till grund för handlingsplaner på alla nivåer i organisationen samt även ligga till grund för olika aktiviteter. 1.2 Uppdrag och Revisionsfråga Revisorerna vid Landstinget Gävleborg har beslutat att ge i uppdrag att genomföra en granskning av landstingets arbete med medarbetarenkäten Revisionsfråga Granskningens övergripande revisionsfråga lyder: Genomförs aktiviteter och arbetas handlingsplaner fram såsom tänkt och hur hanteras resultaten från enkäten? Kontrollmål/granskningsmål: - Vilka övergripande analyser har genomförts utifrån enkäten? - Har dialoger genomförts på arbetsplatser? I vilken omfattning? - Har arbetsplatserna utarbetat handlingsplaner och tagit fram aktiviteter? - Finns landstingsövergripande sammanställningar/analyser av det arbete som bedrivits i landstingets organisation? - Finns landstingsövergripande åtgärder inplanerade utifrån resultaten? 2 av 16

5 1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till de verksamheter och anställda som fått enkäten för besvarande. 1.4 Metod Granskningen har skett genom att gå igenom Medarbetarenkäten samt resultaten av denna. Övrig dokumentation som berör arbetet med handlingsplaner och aktiviteter har också gåtts igenom. Intervjuer har skett med personaldirektören och med en företrädare för den projektgrupp som genomförde medarbetarenkäten. Telefonintervjuer har genomförts med fyra chefer med ansvar för att ta fram handlingsplaner/aktiviteter utifrån resultatet av medarbetarenkäten. 3 av 16

6 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete i Landstinget Gävleborg QPS-enkäten (medarbetarenkäten) är ett viktigt verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet i landstinget som syftar till att skapa god arbetsmiljö utan risk för skada eller ohälsa. Under året (2012) pågår arbete för att stärka systematiken i landstingets arbetsmiljöfrågor, bland annat upprättas en ny rutin som beskriver hur landstingets arbete med arbetsmiljöfrågor i sin helhet ska fungera och hur rapportering ska ske. Politiskt uppdateras också arbetsmiljöpolicy och direktiv som reglerar arbetsmiljöarbetet i landstinget. Sedan år 2010 har landstinget haft större fokus än tidigare på uppföljningen kring att organisationens samtliga chefer ska ha en arbetsmiljöutbildning som inte är äldre än fem år. Denna uppföljning har gett gott resultat. Att chefer har rätt kunskap på området utgör en viktig grund i det systematiska arbetsmiljöarbetet. År 2010 hade 46 % av cheferna en arbetsmiljöutbildning som inte var äldre än fem år gammal. Samma siffra för år 2011 var 68 % och vid halvårsskiftet för år 2012 är motsvarande siffra 72 %. Under hösten 2012 genomförs arbetsmiljöutbildning för ytterligare två chefsgrupper vilket kommer öka andelen chefer med arbetsmiljöutbildning ytterligare. Från januari 2013 kommer både denna utbildning och certifiering kunna erbjudas som webb-alternativ (underhållsutbildning) för chefer som vid tidigare tillfälle gått den obligatoriska arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud. 2.1 Medarbetarenkäten QPS QPS är en förkortning av The General Nordic Questionnaire for psychological and social factors at work. Frågebatteriet har tagits fram inom ramen för ett projekt från Nordiska Ministerrådet för att bland annat användas vid kartläggning av psykosocial arbetsmiljö och dess utvärderingar. Stora medarbetarenkäten som landstinget Gävleborg genomför är QPS och HME tillsammans (Hållbart Medarbetarengagemang, ett index baserat på nio frågor som SKL mäter för kommuner och landsting varje år). Lilla medarbetarenkäten i landstinget är HME och två frågor om utvecklingssamtal Bakgrund Medarbetarenkäten (QPS) genomfördes första gången november 2010 och andra gången i november Tidigare hade undersökningar i form av medarbetarenkäter gjorts på enskilda enheter men det fanns ingen övergripande, gemensam, undersökning för hela landstinget. 4 av 16

7 För att möjliggöra för respektive enhet att arbeta fram handlingsplaner och ha dem som levande dokument i sitt psykosociala arbetsmiljöarbete ses det som mer relevant att genomföra enkäten vartannat år istället för som de här första två åren en gång om året. Det huvudsakliga syftet med enkäterna är att arbetsplatserna ska diskutera den psykosociala arbetsmiljön och att det här är en del av det systematiska miljöarbetsprojektet Syftet med medarbetarenkäten Syftet är att skapa förståelse och utveckling baserat på dialog utifrån enkätens resultat. Ute i verksamheten tar arbetsgrupper tillsammans med ansvarig chef fram en handlingsplan på förbättringar. Enheternas handlingsplaner ligger till grund för att upprätta divisions- eller förvaltningsövergripande handlingsplaner. Dessa divisions- och förvaltningshandlingsplaner ligger sedan i sin tur till grund för den landstingsövergripande handlingsplanen för medarbetarenkäter. De aktiviteter som planeras på divisions- och förvaltningsnivå samt på övergripande landstingsnivå syftar till att främja, stödja och underlätta det arbetsmiljöarbete som planeras och bedrivs på enhetsnivå. Medarbetarenkäten är en viktig del av landstingets arbetsmiljöarbete Stora medarbetarenkäten Ett syfte med medarbetarenkäten är att ge en nulägesbeskrivning av faktorer som beskriver arbetsmiljön och vad som behöver utvecklas och förbättras på arbetsplatserna inom Landstinget Gävleborg. Enkäten riktar sig till tillsvidareanställda och månadsanställda med en sammanhängande tjänstgöringsperiod på tre månader före genomförandet. Insamlingen och redovisningen är i stort webbaserad och sköts av landstinget själva. De har valt att inte köpa in konsulthjälp för att genomföra enkäten utan hålla det till sin egen organisation. Enkäten innehåller cirka 60 stycken frågor (inklusive de nio frågor som rör Hållbart Medarbetarengagemang som SKL mäter, se stycke nedan) och tar cirka 15 minuter att besvara. Anonymiteten garanteras genom att minst sju personer från varje arbetsplats/chefsgrupp måste besvara enkäten för att ett resultat ska kunna visas. Vid färre än sju svar per arbetsplats/chefsgrupp kommer de svaren istället att redovisas inkluderade i nästa högre organisatoriska nivå. Svarsfrekvensen för år 2010 var 69 % (4 121 svar) och för år 2011 var samma siffra 73 % (4 400 svar) av landstingets anställda Återkopplingsmöte av resultatet Respektive enhets resultat återkopplas till enhetens anställda för att alla ska få möjlighet att se resultatet men också prata om resultatet och den information som finns bakom procentsatserna och stapeldiagrammen. I återkopplingsmötena lyfts 5 av 16

8 också enhetens styrkor som är bra att känna till för att kunna lyfta dessa ytterligare eller bara medvetandegöra och på så sätt värna om. Svagheter för enheten diskuteras precis som hur var och en kan bidra och allt detta tillsammans ligger till grund för arbetet med handlingsplanerna för utvecklingsarbetet. Resultatgenomgången är tänkt att vara ett underlag för fortsatt samtal om den gemensamma arbetsmiljön och hur den kan bli bättre Återkopplingsmötena sker genom att först låta den enskilda medarbeten själv reflektera över resultatet för att sedan föra samtal i först små grupper och därefter i en större grupp. Resultatet av den större gruppen bör vara någon form av gemensam lista över styrkor, svagheter och frågetecken som tas upp från respektive grupp. Vidare ska gruppen prioritera punkterna som de vill fortsätta arbeta med samt även bestämma hur enheten ska hantera de frågetecken som eventuellt kvarstår Upprättande av handlingsplan utifrån den egna enhetens resultat De olika enheterna har till sitt förfogande resurspersoner som kan fungera som bollplank eller stöd när det gäller att formulera handlingsplanerna och även i att genomföra de aktiviteter respektive enhet kommer fram till att de behöver genomföra. Dessa resurspersoner kan vara HR-strateger, HR-konsulter, verksamhetsutvecklare eller arbetsmiljökonsulter från Gävle Dala Företagshälsa. Det efterföljande arbetet med medarbetarenkäten är väl tidsbestämt och enligt schema fastställt när i tiden de olika handlingsplanerna ska vara klara. Tidsschemat för arbetet med framtagande av de olika handlingsplanerna ser ut enligt följande: November 2011: medarbetarenkäten genomförs mellan 14 november till 11 december Årsskiftet 2011/2012: återkopplingsmöten (som genomförs av respektive chef) ska vara klara 1 februari 2012: chefer på alla nivåer ska till sin chef skicka in en handlingsplan för sin medarbetargrupp/underställd chefsgrupp 1 mars 2012: strategiska handlingsplaner (utifrån de handlingsplaner som skickades innan den 1 februari) skickas till divisionschef/förvaltningschef 2 april 2012: strategiska handlingsplaner skickas från divisionschef/förvaltningschef till landstingsdirektören 2 maj 2012: en strategisk handlingsplan, fastställd av landstingsdirektören, för landstinget är klar 6 av 16

9 Handlingsplanerna ska ge svar på följande frågor: Vad är det vi ska förbättra? Hur ser det ut när vi är klara? Vem/vilka ska arbeta med det? Hur ska vi jobba? Vilka aktiviteter behöver vi? Resurser? Vilken tidplan är rimlig? Vem ska samordna/ansvara för att det händer något? Hur vet vi att/när vi är klara och hur kommer det att märkas? Strategiska handlingsplaner En strategisk handlingsplan baseras på inkomna handlingsplaner från flera underliggande enheter och innehåller verksamhetsövergripande åtgärder Lilla medarbetarenkäten Samtidigt som landstinget fattade beslut om att den stora medarbetarenkäten ska genomföras vartannat år beslutade landstinget att en mindre enkät med nio frågor (fastställda av SKL) ska genomföras övriga år. Utöver de nio frågorna tillkommer två frågor om utvecklingssamtal. Denna enkät har genomförts första gången i november Syftet med den lilla medarbetarenkäten är att den ska mäta hållbart medarbetarengagemang (HME), ett index framtaget av SKL som beskriver nivån av engagemang bland medarbetarna. Indexet kan sägas motsvara ett nöjdmedarbetar-index men istället för nöjdhet fokuserar indexet på engagemang eftersom detta anses vara av större betydelse för verksamhetens kvalité och utveckling. Målet är att skapa ett så högt engagemang som möjligt och god kännedom om verksamhetens mål eftersom det har en positiv inverkan på upplevd kvalité och verksamhetens effektivitet och utveckling. HME är ett mått som används av flera landsting och kommuner och som årligen rapporteras in till databasen KOLADA. På sikt kommer HME-indexet för respektive landsting och kommun att kunna jämföras med varandra. Dock saknas sådan jämförelsestatistik idag men av HME-indexet från medarbetarenkäten 2011 går att läsa att landstinget Gävleborg får ett totalindex (som mäter motivation, ledning och styrning) på 73 och det är ett övervägande positivt värde (mittenvärdet är 50). 7 av 16

10 3 Granskningsresultat 3.1 Vilka övergripande analyser har genomförts utifrån enkäten? Iakttagelser från intervjuer: Utifrån medarbetarenkäten gjordes en första sammanställning av resultatet av Samhällsmedicin Gävleborg en vecka efter att enkäten stängts. Samhällsmedicin Gävleborg har också gjort jämförelser mellan åren 2010 och Det ytterligare utvidgade analysarbetet som därefter tagit vid har främst skett på de olika arbetsplatserna och enheterna. Respektive chef har fått nedbrutna resultat och analyserade rapporter för sina enheter. Detta material ska ligga till grund för återkopplingsmöten med medarbetarna och på så sätt skapa dialoger bland personalen. I rapporterna som cheferna fick för sina enheter efter 2011 års enkät var det möjligt för dem att jämföra den egna enheten med hur resultatet såg ut för hela landstinget. Dock har det inte funnit möjlighet att jämföra den egna enhetens resultat med sina närmaste grannar, andra enheter som jobbar nära och i samma division som den egna enheten. Efter medarbetarenkäten 2013 kommer varje chef att få en individuell rapport som tydligt beskriver deras specifika utvecklingsområden. Enkäten anger inga värden utan resultatet visar sig som högt eller lågt. Det är sedan upp till enheten att bedöma vilka utvecklingsområden som föreligger utifrån det presenterade resultatet. I den här bedömningen får enheterna också hjälp av ledningen för att på ett mer tillförlitligt sätt kunna utläsa vad som är bra eller dåligt, högt eller lågt i resultatet. Något som kommit fram under analysen av resultatet är att en viss del av problematiken rörande den psykosociala arbetsmiljön som visar sig i medarbetarenkäten ligger utanför vad enheterna själva kan påverka i sitt eget arbetsmiljöarbete. En sådan faktor är till exempel överbeläggning som i sin tur leder till stress. Överbeläggning påverkar medarbetaren negativt genom stress men överbeläggningen i sig ligger i flera fall utanför den egna enhetens fullständiga kontroll. I de telefonintervjuer vi gjort råder det delade meningar om huruvida de tagit del av landstingets övergripande analyser eller inte. Det råder dock enighet kring att det för respektive enhet är intressant att ta del av det landstingsövergripande resultatet för att kunna jämföra sin egen enhet mot det. Resultatet för den egna enheten, och att de kan ställas i relation till resultatet för landstinget som helhet, och det faktum att resultaten över åren är jämförbara är det som lyfts fram som viktigt sett ur chefernas perspektiv. Att på detta sätt ges möjlighet att analysera resultatet över tid kräver dock att både chefen och landstingsledningen tar med i tolkningen av enheternas resultat stora förändringar som skett, bland annat organisatoriska förändringar. 8 av 16

11 Kommentarer och bedömningar: Vår bedömning är att landstinget har gjort övergripande analyser av resultatet. Det faktum att de tagit fram en central handlingsplan baserat på hela organisationens samlade handlingsplaner (går att läsa om under kapitel 3.3) understryker det. Eventuellt behöver tydligheten till cheferna som är mottagare av resultatrapporterna förbättras för att de i förväg ska veta vad de kan förvänta sig för typ av jämförelsematerial i förhållande till sin egen enhets rapport. Vi upplever en skillnad mellan hur cheferna idag upplever återrapporteringen av resultatet. Vi tror att det är värdefullt att fundera över hur läsbarheten i resultaten ytterligare kan förbättras. Till exempel diskuteras nu om möjligheterna inför nästa enkät att ställa frågan kring stress så att det på ett tydligare sätt går att utläsa om stressen orsakas av arbetet eller av andra faktorer. Att på detta sätt gå igenom framförallt de faktorer som sett till landstinget som helhet är återkommande och således har fått plats i den centrala handlingsplanen borde vara ett effektivt sätt utveckla läsbarheten utan att för den delen försämra jämförbarheten mellan åren. I undersökningen från 2011 framkommer att så många som 30% av kvinnorna och 21 % av männen upplever mycket stress, det är ett tydligt tecken på att frågan berör stor del av medarbetarna. 3.2 Har dialoger genomförts på arbetsplatser och i vilken omfattning? Iakttagelser från intervjuer: Alla arbetsplatser har enligt personaldirektören haft återkoppling av QPS-resultatet. Det är dock svårt att säga i vilken omfattning dialogerna har förts men klart är att vissa enheter har haft mycket dialog medan andra har haft mindre. Denna bild stämmer också väl överens med de chefer vi telefonintervjuat. Ur telefonintervjuerna framkommer att det för vissa enheter varit mer naturligt med dessa dialoger än för andra enheter. Ett exempel på hur dialogerna har sett ut på enheterna är att det har bildats arbetsgrupper som tagit fram frågor som enheten ska fokusera på utifrån medarbetarenkäten. Arbetsgruppens möten har resulterat i en handlingsplan som alla enhetens medarbetare har tagit del av. Detta följdes sedan av uppföljningsmöten inför att den nya enkäten skulle genomföras. Under intervjuerna rörande dialogerna på arbetsplatserna kommer det synpunkter på att dessa dialoger skulle ha underlättats om det fanns tydligare gränsvärden för resultatet. Cheferna skulle på ett tydligare sätt kunna återrapportera till medarbetarna vad som idag, i jämförelse med andra enheter, fungerar mycket väl. Det blir viktigt att i dialogerna inte bara fokusera på de rena utvecklingsområdena utan att faktiskt också lyfta respektive enhets styrkor. 9 av 16

12 Kommentarer och bedömningar: Dialoger har i olika utsträckning skett på arbetsplatserna. De chefer som arbetat systematiskt med inte bara upprättandet av handlingsplaner utan också uppföljningen av dem är mest positiva till hela processen. I det fortsatta arbetet med medarbetarenkäten för landstinget bör det i ännu högre grad från centralt håll kommuniceras hur viktigt det är med uppföljningen kring handlingsplanerna. Det faktum att det varit stor tydlighet i att dialoger ska genomföras på arbetsplatser och att de ska leda till handlingsplaner har gett resultat och vi ser att nästan alla enheter har kommit in med en handlingsplan. Vi gör bedömningen att det är en stor aktivitet kring både dialoger och handlingsplaner men en risk när nu enkäten ska genomföras vartannat år istället för varje år är att det i mellanåret kommer mycket annat, mer akut för dagen, som kräver chefernas uppmärksamhet och därmed finns risken att de handlingsplaner som nu tagits fram med tiden inte får en lika central roll i enheternas dialog kring arbetsmiljöarbetet. Samma risk finns för enheter med en hög personalomsättning, risken blir att nyanställda inte känner lika stor delaktighet eftersom de inte var med i utformandet av handlingsplanen (eller ens var med i undersökningen). En naturlig och återkommande uppföljning skulle avdramatisera själva uppkomsten av handlingsplanen och säkerställa att det ses som ett levande dokument oavsett hur länge du arbetat på en enhet. 3.3 Har arbetsplatserna utarbetat handlingsplaner och tagit fram aktiviteter? Iakttagelser från intervjuer: Personaldirektören anger att alla arbetsplatser har tagit fram handlingsplaner förutom någon enstaka enhet men där ska arbetet vara påbörjat. Totalt rör det sig om 260 enheter. Ur övriga intervjuer går att utläsa att det förmodligen ser väldigt olika ut rörande arbetet med handlingsplaner och aktiviteter beroende på vilken enhet man tittar på. Någon uttrycker det som att sett till enhetsnivå görs förmodligen mycket bra saker, det är en rejäl aktivitet och handlingsplaner har tagits fram. I telefonintervjuerna kan vi utläsa att för några enheter har handlingsplanerna fått en naturlig plats i enhetens övriga arbetsmiljöarbete. Viljan att fylla i enkäten från personalens sida har enligt chefer vi pratat med varit relativt god. Det faktum att landstinget lyft arbetsmiljöfrågorna till en central och strategisk nivå upplevs enligt cheferna som mycket positivt från personalens sida. Det faktum att personalen tycker att medarbetarenkäten är bra för deras vardagsmiljö har lett till att de också varit pådrivande i utformningen av handlingsplaner utifrån resultatet och detta nämns som en möjlig förklaring till att det varit en sådan aktivitet utifrån enkäten. 10 av 16

13 De nio frågor som är från SKL och som mäts varje år, i både stora och lilla medarbetarenkäten, ligger till grund för att mäta respektive enhets HME (Hållbart Medarbetarindex). Landstinget har ställt krav på enheterna att använda sig av HME för att utvärdera om de behöver göra några ändringar utifrån den handlingsplan som i botten har upprättats för enheten. Bakgrunden är att det här är så pass stora och komplexa frågor att det rimligen tar mer än ett år innan de insatser som gjorts går att utläsa i resultatet av en ny medarbetarenkät. Även om det över flera år har blivit en stor skillnad kan detta resultat vara svårt att utläsa i en medarbetarenkät som görs varje år. Kommentarer och bedömningar: Medarbetarenkäten har utifrån vad vi kan bedöma fått en stor genomslagskraft ute på enheterna. Återkopplingsmöten mellan chef och medarbetare är grogrunden till de dialoger som ska leda till en ökad förståelse för resultatet och handlingsplanerna som i sin tur leder till utveckling och förbättring av arbetsmiljön. Det faktum att dessa frågor får en naturlig plats på enheternas dagordning bidrar till att öka medvetenheten om den psykosociala arbetsmiljön. I telefonintervjuerna vi har genomfört med chefer framkommer att handlingsplanerna som har utarbetats nu i flera fall är en del av de arbetsplatsmöten som hålls löpande under året och där enhetens alla frågor diskuteras. Det är ett bevis på att syftet med medarbetarenkäten uppfyllts. Vi ser en otydlighet i hur enheter med mycket bra resultat i medarbetarenkäten ska agera om det inte framkommer några direkta, akuta, frågor som bör åtgärdas/hanteras. Alla enheter kan arbeta med förbättringar, så även de som visar mycket gott resultat i medarbetarenkäten. Dock blir utvecklingsbehovet för dessa enheter längre sett ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Här krävs en tydlighet för att inte riskera att enheter med mycket gott resultat nöjer sig med det och därmed inte utfärdar handlingsplaner. Risken blir att i förlängningen kan frågorna för enheter med återkommande bra resultat i medarbetarenkäten få en mindre central roll i det totala arbetsmiljöarbetet. Vi ser också att teman som tas upp som förbättringsområden från cheferna stämmer väl överens med det som landstinget centralt har identifierat som stora frågor och där stress är det som sticker ut. För att landstinget centralt ska kunna utfärda en övergripande handlingsplan är det av stor vikt att det sker en styrning uppifrån där det tydligt framgår vad handlingsplanerna ska innehålla och den styrningen bedömer vi finns idag. Här är det också viktigt att tydligt beskriva vad varje enskild chef förväntas göra med resultatet samt när och i vilken ordning de olika aktiviteterna ska ske. För att få medarbetarenkäten att bli en naturlig del av verksamheten och för att på ett naturligt sätt kunna koppla handlingsplanerna till verksamhetsmålen måste också handlingsplanerna och de olika aktiviteterna kunna kopplas till övrig verksamhet och all form av tydlighet från centralt håll borde i detta fall underlätta för respektive chef. Att hålla fast vid de tydliga tidsramar som nu varit gällande för när olika aktiviteter på enheterna ska vara klara måste ses som en nödvändighet för att 11 av 16

14 landstinget från centralt håll ska ha möjlighet att hålla ihop informationsinsamlingen av ett sådant stort material som detta faktiskt är. 3.4 Finns landstingsövergripande sammanställningar/analyser av det arbete som bedrivits i landstingets organisation och finns det landstingsövergripande åtgärder inplanerade utifrån resultaten? Iakttagelser från intervjuer: Utifrån de aggregerade handlingsplaner som landstingets olika divisioner tagit fram har en gemensam handlingsplan för Landstinget Gävleborg som helhet tagits fram. Ett av syftena med handlingsplanen är att beskriva hur landstinget ska arbeta med medarbetarenkäter mellan åren , ett annat syfte är att beskriva de aktiviteter som planerats utifrån resultatet från medarbetarenkäten Från centralt håll ser landstinget resultatet från medarbetarenkäten som ett strategiskt verktyg eftersom god arbetsmiljö är en viktig förutsättning för god kvalité och effektivitet i verksamheten. Studier, bland annat från SKL, har tydligt visat på sambandet mellan patientens/brukarens upplevelse av kvalité och medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Arbetet med medarbetarenkäten ska utvecklas ytterligare för att kunna uppnå största möjliga effekt av arbetet. Ett utvecklingsområde som diskuteras kring arbetet med medarbetarenkäten är att det vore önskvärt med riktvärden för de olika variabler som mäts, detta för att kunna identifiera riskområden. Exempel som diskuterats är om till exempel höga värden på hot och våld eller mobbing alltid ska hanteras i en särskild ordning. Inför den medarbetarenkät som kommer genomföras under hösten 2013 är det också önskvärt att de handlingsplaner som upprättas på olika organisationsnivåer också inkluderar riskbedömning av den fysiska arbetsmiljön så att inte parallella handlingsplaner behöver upprättas på enheterna. Till skillnad från tidigare när den centrala insynen endast var på aggregerad nivå mellan enhetschefen och medarbetaren (och endast chefen var den som kunde se resultaten) kan landstinget från centralt håll nu exakt se vilka enheter som har de bästa och sämsta resultaten. Det här nämns som en viktig förändring jämfört med tidigare år. Resultatet blir att enkäten kan användas på en mer strategisk nivå för att tydligt se var det behövs göras förbättringar. Detta var tidigare mycket svårt eftersom det inte fanns möjlighet för en överordnad chef att gå in och se var det fanns brister i organisationen. Bakgrunden till att medarbetarenkäten tidigare var utformad på det sättet var för att skapa en större trygghet för personalen, det fanns en ängslan för hur bland annat media skulle kunna hantera resultaten om de blev mer offentliga. Dock har det visat sig att övergången till hur enkäten fungerar idag och med den jämförbarhet som nu är möjlig har tagits väl emot bland både chefer och medarbetare. 12 av 16

15 Landstinget har centralt sammanställt divisionernas och förvaltningarnas handlingsplaner och sammanställt dessa till en för landstinget gemensam handlingsplan utifrån medarbetarenkäten Tanken bakom att lyfta upp de respektive handlingsplanerna på detta sätt är att aggregera och lyfta de utvecklingsområden som kommer från organisationen. Landstingsledningen får härigenom möjlighet att se vilka de återkommande temana är samt kan säkerställa att det från centralt håll läggs mest fokus på dessa bitar så att landstinget därigenom får bäst resultat och effekt av det arbete som har gjorts ute på enheterna. I landstingets centrala handlingsplan för QPS går att läsa att QPShandlingsplanerna endast har tagit fasta på de förbättringsområden som avser den psykosociala arbetsmiljön. Till detta bör komplement såsom arbetsmiljörond, skyddsrond och analys av arbetsmiljörelaterade avvikelser, sjukskrivningsstatistik samt analys av olycksfall och tillbud användas för att undersöka och identifiera risker i den fysiska arbetsmiljön. Vid behov ska en handlingsplan upprättas även för detta. Vid nästa tillfälle när en landstingsgemensam handlingsplan upprättas skall samtliga arbetsmiljöperspektiv integreras. Ur handlingsplanen kan vi utläsa vilka förbättringsområden inom den psykosociala arbetsmiljön som är återkommande i divisionerna och förvaltningarna. För att stödja organisationens arbete med dessa frågor finns det i handlingsplanen förslag på vilka aktiviteter som planeras centralt, dessa är: - Hot och våld - Mobbing på arbetsplatsen - Stress - Utvecklingssamtal Hot och våld Rörande arbetet med hot och våld är en viktig utgångspunkt i det arbetet att det tydligt finns beskrivet hur arbetet skall bedrivas och vilka förväntningar som finns på enheter där hot och våld förekommer. För att skapa en tydlighet utarbetas under år 2012 ett direktiv och en för landstinget gemensam rutin kommer tas som ska reglera landstingets arbete med hot och våld. Under våren 2013 kommer en tematisk arbetsmiljöutbildning för chefer med fokus på hot och våld att tas fram. Denna kommer följas av att det under hösten 2013 kommer en webbaserad utbildning för medarbetare. För att kartlägga och bedöma de åtgärder som vidtagits kommer en uppföljning av enheter med mycket hög förekomst av hot och våld planeras under första halvåret Mobbing på arbetsplatsen I enkäten från 2011 framkommer att totalt 8 % av landstingets anställda känner till förekomst av mobbing på arbetsplatsen. Det går också att utläsa att åtgärder för att hantera mobbing återfinns i flera av divisionernas och förvaltningarnas 13 av 16

16 handlingsplaner. Idag finns ingen rutin som reglerar landstingets hantering av mobbingproblematiken men en sådan ska tas fram centralt under år En uppföljning under år 2013 planeras av enheter som rapporterat en hög förekomst av mobbing. Detta för att kartlägga och bedöma de åtgärder som vidtagits sedan medarbetarenkäten genomfördes Stress Stress är en faktor som alla divisioner inom hälso- och sjukvården samt även en förvaltning (Tillväxt och Regional utveckling) har tagit upp som ett viktigt förbättringsområde på det psykosociala området. Mot bakgrund av att fler divisioner och förvaltningar tar upp möjligheten att erbjuda medarbetare stresshanteringsutbildning eller sådan föreläsning ska landstinget centralt anordna stresshanteringsutbildningar och föreläsningar under perioden mars till och med maj 2013 för att reducera förekomsten av negativ stress. Utvecklingssamtal Av landstingets medarbetare har 78 % haft ett utvecklingssamtal sista året. 49 % av medarbetarna upplever att dessa samtal är givande och i divisionernas och förvaltningarnas handlingsplaner framgår att stödmaterial för utvecklingssamtal behöver utvecklas för att ge så bra stöd till cheferna som möjligt. Mot den bakgrunden ska ett förbättrat stödmaterial för chefer tas fram centralt, materialet ska vara klart under december Kommentarer och bedömningar: Utifrån ovanstående kan vi konstatera att det har gjorts landstingsövergripande sammanställningar och analyser och det finns landstingsövergripande åtgärder inplanerade utifrån resultaten. Den centrala handlingsplanen talar tydligt om, och till och med när i tiden det ska ske, vilka aktiviteter som är planerade från landstinget centralt. För hot och våld utarbetas under år 2012 ett direktiv och en för landstinget gemensam rutin kommer tas som ska reglera landstingets arbete med hot och våld. Därtill kommer det under våren 2013 en tematisk arbetsmiljöutbildning för chefer med fokus på hot och våld att tas fram. Vidare kommer det under hösten 2013 en webbaserad utbildning för medarbetare. Det faktum att landstinget också från centralt håll kommer följa upp, kartlägga och bedöma de åtgärder som vidtagits i arbetet med hot och våld påvisar ytterligare den aktivitet som sker från centralt håll. Precis som för hot och våld kommer det under 2013 tas fram en rutin som reglerar landstingets hantering av mobbing. Även här kommer enheter som uppvisat en hög förekomst av mobbing att följas upp under Vidare kommer landstinget utifrån att ha sett behov av stressutbildning från flera av sina divisioner erbjuda detta från centralt håll och även bistå chefer genom att ta fram stödmaterial inför utvecklingssamtal. För att få bästa effekt av den stressutbildning som kommer 14 av 16

17 erbjudas borde en analys göras av vilken typ av stress det är medarbetarna upplever. Är det rent jobbrelaterad stress eller är i det i stor utsträckning stress utanför arbetsplatsen som det för arbetsgivaren kan vara svårt att direkt råda över? Utbildningsinsatser kan i båda dessa fall sättas in men bör skilja sig åt beroende på vilken typ av stress det är som ska hanteras. Sammantaget kan sägas att det finns flera konkreta landstingsövergripande åtgärder inplanerade och dessa är i allra högsta grad baserade på resultatet från 2011 års medarbetarenkät. 15 av 16

18 4 Sammanfattande kommentarer och revisionell bedömning Landstinget har genomfört övergripande analyser utifrån medarbetarenkäten Analyserna av de enskilda divisionernas och förvaltningarnas handlingsplaner har också legat till grund för den landstingsövergripande handlingsplan som tagits fram. Vi kan också konstatera att dialoger kring den psykosociala arbetsmiljön har genomförts ute på arbetsplatserna. Av landstingets 260 enheter har så gott som alla kommit in med en handslingsplan utifrån medarbetarenkäten. Intervjuer visar också att framtagandet av handlingsplanerna verkar ske tillsammans med personalen, det är ingenting som respektive chef själva sitter och skriver ihop. Engagemanget för medarbetarenkäten bland personalen verkar också vara gott. Sett till svarsfrekvensen så var den för år %, detta kan jämföras med svarsfrekvensen för år 2010 som var 69 %. Den landstingsövergripande sammanställningen/analysen har resulterat i den för landstinget gemensamma handlingsplanen. I denna går att läsa vilka aktiviteter som planeras från centralt håll för att stödja organisationen i deras psykosociala arbetsmiljöarbete. Områden som nämns är hot och våld, mobbing på arbetsplatsen, stress samt utvecklingssamtal. I den gemensamma handlingsplanen finns aktiviteter beskrivna, dels hur de ska gå till, vilka de berör samt när i tiden de ska utföras. Vi bedömer denna handlingsplan som välarbetad och genomtänkt utifrån vilket syfte den är tänkt att fylla. Att landstinget Gävleborg aktivt valt att genomföra den här undersökningen själva istället för att köpa in tjänsten från ett externt konsultbolag ger dem möjligheten att själva, och på ett mer precist sätt, bestämma urvalsgruppen samt att säkerställa att det är just urvalsgruppen och ingen annan som deltar i undersökningen. Att kunna hålla urvalskriterierna på samma nivå under flera år kommer öka validiteten i det jämförelsematerial som undersökningen efter några år kommer generera. I medarbetarenkäten 2011 fanns tydliga instruktioner från centralt håll vilka aktiviteter enheterna själva skulle planera samt när i tiden dessa skulle äga rum. Att tydligheten var så klar bedömer vi vara en av framgångsfaktorerna i efterarbetet med medarbetarenkäten. Detta är något som landstinget bör beakta även för kommande medarbetarenkäter. Fortsättningsvis är det väsentligt att de åtgärder/aktiviteter som har inplanerats under 2013, för såväl landstinget som helhet som i verksamheterna, genomförs enligt plan. 16 av 16

Arbetsmiljö och hälsa och dess koppling till kvalité och patientsäkerhet

Arbetsmiljö och hälsa och dess koppling till kvalité och patientsäkerhet Arbetsmiljö och hälsa och dess koppling till kvalité och patientsäkerhet HFS 150203 Vi vet allt vi behöver veta! Medarbetare som mår bra presterar bra Medarbetare som presterar bra skapar kvalité & utveckling

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2011-12-19 2011 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Medarbetarenkät 2013

Medarbetarenkät 2013 Medarbetarenkät 2013 Medarbetarundersökning 2013 Resultatet från den medarbetarenkät som skickades ut under förra året är nu sammanställt och klart. Här kan ni se resultatet för hela kommunen. Medarbetarenkäten

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten

Resultat Medarbetarenkäten Resultat Medarbetarenkäten 2016 Medarbetarenkäten 2016 Vi svarar på enkäten för att påverka vår arbetsmiljö och använder resultatet för att utveckla vår arbetsplats. Medarbetarenkäten är gemensam för hela

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och

Läs mer

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Antal svar: 30 Antal medarbetare: 47 Svarsfrekvens: 63,8% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Svarsfrekvens

Läs mer

Dnr Kon 2017/35. Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016

Dnr Kon 2017/35. Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2017-01-27 Dnr Kon 2017/35 Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016 Förslag till beslut Kompetensförvaltningens förslag till Kompetensnämnden

Läs mer

GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL

GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL Revisionsrapport 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING/BAKGRUND... 4 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING... 4 4 REVISIONSKRITERIER...

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Resultatet från medarbetarenkäten 2014, Måttband 245, och jämförelser med riket

Resultatet från medarbetarenkäten 2014, Måttband 245, och jämförelser med riket Bo Stenbom, HR chef Ärendenr BUN 2015/91 och 2014/891 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 20 april 2015 Barn- och utbildningsnämnden Resultatet från medarbetarenkäten 2014, Måttband 245, och jämförelser

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Lärarnas arbetsmiljö

Lärarnas arbetsmiljö www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Teknikförvaltningen, 2008-08-14 Inledning En god och utvecklande arbetsmiljö bidrar till att förebygga arbetsskador och ohälsa,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Oktober 2014 Söderhamns kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %. Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen

Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-02-06 1 (7) Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen Inledning Arbetsmiljön är ett gemensamt ansvar och arbetet med den ska vara aktivt, förebyggande och utvecklande. Denna arbetsmiljöplan

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Bild 1. Medarbetarundersökning September 2013

Bild 1. Medarbetarundersökning September 2013 Bild 1 Medarbetarundersökning September 2013 FÖRÄNDRINGSARBETE ÅTERKOPPLING UPPFÖLJNING Kvalitetssäkring FÖRSTUDIE Syfte Mål PROJEKTPLAN När/Hur? Information Ansvarsfördelning STRUKTUR Enkätutformning

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Arbetsmiljö Tyresö gymnasium- Årshjul

Arbetsmiljö Tyresö gymnasium- Årshjul 1 Januari : December: medarbetarenkät Lönegrundande medarbetarsamtalet Elevenkäten åk 2 Friskvård drogenkät åk 2 Februari: Lönegrundande medarbetarsamtal Elevenkäten åk 2 Skyddsrond November: Drogenkät

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget.

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Rutin systematiskt arbetsmiljöarbete 1 (5) 2013-03-14 Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget. Med systematiskt

Läs mer

Årlig uppföljning av Malmö stads system för det systematiska arbetsmiljöarbetet arbetsmiljöprocessen

Årlig uppföljning av Malmö stads system för det systematiska arbetsmiljöarbetet arbetsmiljöprocessen Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2014-01-29 Vår referens Anja Angsmark HR-konsult anja.angsmark@malmo.se Tjänsteskrivelse Årlig uppföljning av Malmö stads system för det systematiska arbetsmiljöarbetet

Läs mer

Resultat av stadens medarbetarundersökning 2012

Resultat av stadens medarbetarundersökning 2012 KYRKOGÅRDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-01-29 Handläggare: Carin Björnvall Telefon: 08-508 300 13 Till KN 2012-12-11 Resultat av stadens medarbetarundersökning 2012 Förslag till beslut 1. Kyrkogårdsnämnden

Läs mer

Granskning avseende efterlevnad av personal- och arbetsmiljöpolicy Landstinget Gävleborg

Granskning avseende efterlevnad av personal- och arbetsmiljöpolicy Landstinget Gävleborg www.pwc.se Revisionsrapport Louise Cedemar Lars-Åke Ullström November 2014 Granskning avseende efterlevnad av personal- och arbetsmiljöpolicy Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Sjukfrånvaro - förstudie

Sjukfrånvaro - förstudie Revisionskontoret Anders Marmon 2015-11-16 Rev/15027 Sjukfrånvaro - förstudie Rapport 7-15 Sjukfrånvaro-förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD STYRDOKUMENT Dnr V 2014/62 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Bildningsförvaltningen. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor

Bildningsförvaltningen. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor Bildningsförvaltningen Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor Fastställd: Handläggare: Helene Björkqvist, Maria Evald Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete inom arbetsmiljöområdet

Läs mer

Lokal handlingsplan för arbetsmiljö 2017 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Lokal handlingsplan för arbetsmiljö 2017 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 1 (5) Bilaga 3 Dnr 695-16 + Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lokal handlingsplan för arbetsmiljö 2017 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Handlingsplanen har utarbetats i enlighet med

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR 1 (7) REGION SKÅNE 2013 ÅRS UPPFÖLJNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET (SAM) För att säkerställa det systematiska arbetsmiljöarbetets effektivitet, funktion och utveckling måste det regelbundet

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Serviceförvaltningen

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Serviceförvaltningen Handläggare Datum 2016-02-02 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Serviceförvaltningen 2015 Sammanställt av kommunhälsan Ann-Sofi Carlsson Kommunhälsan Kommunledningskontoret Adress

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013. 2014-03-04 Vår referens. Anne Wolf Kvalitetscontroller. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013. 2014-03-04 Vår referens. Anne Wolf Kvalitetscontroller. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-03-04 Vår referens Anne Wolf Kvalitetscontroller Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013 SOFV-2014-447

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ledning och styrning

Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ledning och styrning Kommunstyrelsen 2007-02-12 51 92 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 14 34 Personalkontoret, Kommunrevisionen, KPMG 06.812 007 febks20 Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen Datum 2015-02-10 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Sammanställt av kommunhälsan Ann-Sofi Carlsson Sinisa Vukovac Kommunledningskontoret Kommunhälsan

Läs mer

Revisionsrapport. Kalmar kommun

Revisionsrapport. Kalmar kommun Revisionsrapport Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Kalmar kommun Stefan Wik Cert. kommunal revisor maj månad 2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Iakttagelser

Läs mer

Policy Arbetsmiljöpolicy

Policy Arbetsmiljöpolicy Policy Arbetsmiljöpolicy Fastställd av: KF 182 2016-11-22 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Policy Arbetsmiljöpolicy... 3 Omfattning... 3 Vem omfattas av policyn... 3 Definition av arbetsmiljö i denna

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012 1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga för Tegspedagogernas Ekonomisk förening. Målsättningen med Tegspedagogernas arbetsmiljöarbete

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Medarbetarenkät på vård- och omsorgsförvaltningen 2010 (Nöjd Medarbetar Index NMI) resultatredovisning och förslag till åtgärder

Medarbetarenkät på vård- och omsorgsförvaltningen 2010 (Nöjd Medarbetar Index NMI) resultatredovisning och förslag till åtgärder VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsnämndens handling nr 15/2010 RESULTATREDOVISNING 1(20) 2010-08-30 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Lena Andréasson

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan

Tjänsteskrivelse. Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-01-29 Vår referens Yvonne Gustafsson Administrativ chef yvonne.gustafsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Gemensamma Taxe- och Avgiftsnämnden för Hallsberg, Laxå, Lekeberg och Askersund Hallsbergs kommun Lars Wigström Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning

Läs mer

Personal- och kompetensförsörjning

Personal- och kompetensförsörjning www.pwc.se Revisionsrapport Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Personal- och kompetensförsörjning Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan

Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan 2016-2018 Barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde Dokumentnamn Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan för barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Stabschef,

Läs mer

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14 1 (6) 2014-12-17 Dnr 897-14 Verksamhetsstöd, HR Liisa Falk, personalhandläggare Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 Handlingsplanen har utarbetats i enlighet

Läs mer

Verksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning

Verksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Personal Arbetsmiljö personal 17.02 1(10) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Karita

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer