Granskning avseende efterlevnad av personal- och arbetsmiljöpolicy Landstinget Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning avseende efterlevnad av personal- och arbetsmiljöpolicy Landstinget Gävleborg"

Transkript

1 Revisionsrapport Louise Cedemar Lars-Åke Ullström November 2014 Granskning avseende efterlevnad av personal- och arbetsmiljöpolicy Landstinget Gävleborg

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund och revisionskriterier Revisionsfråga Kontrollområden Avgränsning Metod Styrdokument HR-program Personalpolicy Direktiv ledarskap och medarbetskap Handlingsplan Ledarskap och medarbetarskap Arbetsmiljöpolicy Direktiv hälsa och arbetsmiljö Handlingsplan för att åtgärda fysiska och psykosociala arbetsmiljörisker Direktiv hot och våld Lokal beredskapsplan Direktiv alkohol, droger och tobak Handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö Granskningsresultat Gemensamt för samtliga direktiv Finns resurser avsatta för att genomföra direktivens krav? Finns handlingsplaner/rutiner framtagna för hantering av respektive direktiv? Finns rutiner på verksamhetsnivå för att säkerställa att verksamheten arbetar utifrån direktiv och rutiner? Kommentarer och bedömning Personalpolicy Direktiv ledarskap och medarbetarskap Kommentarer och bedömning Arbetsmiljöpolicy Direktiv hälsa- och arbetsmiljö Direktiv hot och våld Direktiv alkohol, droger och tobak Kommentarer och bedömning Bilaga 1..24

3 1. Sammanfattning I början av 2013 antog fullmäktige inom Landstinget Gävleborg en ny personalpolicy och arbetsmiljöpolicy. Samtidigt kunde 13 äldre policys och rutiner tas bort. Därefter har 4 direktiv utarbetats som tydliggör ansvar och roller, aktiviteter och åtgärder inom olika områden. Direktiven finns för Ledarskap och medarbetarskap, Hälsa och arbetsmiljö, Hot och våld samt Alkohol, droger och tobak. Avsikten med direktiven är att precisera vad som skall göras för att kraven i ovanstående policys ska anses vara uppfyllda. Utifrån detta har landstingets revisorer uppdragit åt att genomföra en granskning avseende efterlevnaden av personal- och arbetsmiljöpolicy. Vår sammanfattande bedömning är att landstingsstyrelsen i huvudsak har säkerställt att det finns ett arbetssätt och genomförs åtgärder inom landstinget som säkerställer att personal- och arbetsmiljöpolicys med direktiv efterlevs. Vår sammanfattande bedömning grundar sig på nedanstående: Att det arbetats aktivt med att ta fram handlingsplaner och rutiner för hantering av respektive direktiv. Den landstingsövergripande planen för hälsa och arbetsmiljö har fastställts under hösten Att det till viss del finns rutiner på verksamhetsnivå för att säkerställa att verksamheten arbetar utifrån direktiven. Dock är det svårt inom ramen för denna granskning att uttala sig om dessa är tillräckliga. Att landstinget endast till viss del uppnår målsättningarna för Hållbart Medarbetarengagemang (HME). Att det inte fullt ut finns en struktur för att följa upp definierade mål för chefs- och ledarskap samt medarbetarskap. Dock har vi uppfattat att det är ett prioriterat område som det arbetas aktivt med för att säkerställa en tillfredsställande struktur. Att landstinget arbetar aktivt för att åtgärda de risker som identifieras i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att handlingsplaner för att åtgärda både fysiska och psykosociala arbetsmiljörisker i hög grad har tagits fram på landstingsövergripande nivå, divisions- och förvaltningsnivå samt på enhetsnivå. Att det tagits fram en landstingsövergripande struktur för utvärdering av aktiviteterna i handlingsplanerna. Att återrapportering avseende aktiviteter inom arbetsmiljö- och hälsoarbetet återrapporteras i både årsredovisning 2013 och delårsrapport av 26

4 Att det på enhetsnivå varierar om samtliga chefer och skyddsombud har genomgått arbetsmiljöutbildning. Att enheterna genomför riskbedömningar och att det även finns lokala beredskapsplaner som beskriver hur personalen ska agera vid händelse av hot och våld. Att det genomförs genomgångar av arbetsplatser med förhöjd risk tillsammans med säkerhetsavdelningen. Dock, utifrån de resurser säkerhetsavdelningen har, handlar det om att prioritera även bland dessa arbetsplatser/enheter. Att det finns en stödorganisation till medarbetare som drabbas av hot och våld. Det stöd som ges upplevs i huvudsak fungera tillfredsställande. Att det finns en rutin för att erbjuda medarbetare med riskbruk/missbruk stöd och rehabilitering. Att det på en landstingsövergripande nivå arbetas med olika aktiviteter för att främja ett rökfritt landsting. Däremot uppfattar vi att det inte är lika tydligt på enhetsnivå på vilket sätt det ska arbetas för att främja ett rökfritt landsting. Vi lämnar följande rekommendationer: Det är viktigt att handlingsplanen för hälsa och arbetsmiljö som fastställts under hösten 2014 görs känd i verksamheten för att ytterligare stödja det systematiska personal- och arbetsmiljöarbetet. Direktivet hot och våld behöver justeras under punkt 4.5 samt 4.6 vad gäller rollen säkerhetsansvarig. Utifrån avstämning med säkerhetschef bör säkerhetsansvarig bytas ut mot säkerhetschef under dessa punkter. På enhetsnivå behöver det arbetas med att göra handlingsplanen för att åtgärda både fysiska och psykosociala arbetsmiljörisker känd för medarbetare samt arbeta mer aktivt med handlingsplanen så att den blir styrande för arbetsmiljöarbetet. På enhetsnivå finns det förbättringspotential avseende struktur för uppföljning, årlig uppföljning samt dokumentation av uppföljning av aktiviteterna för att åtgärda både fysiska och psykosociala arbetsmiljörisker. Planering på enhetsnivå av arbetsmiljöutbildning kan förbättras så att årlig utbildning sker. Enkätsvaren indikerar att det bör säkerställas att personal genomgår utbildning avseende hot och våld. 2 av 26

5 Det bör säkerställas att genomgång av lokalerna avseende de enheter med förhöjd risk för hot och våld genomförs enligt intentionerna i direktivet hot och våld. Enkätsvaren indikerar att det bör tydliggöras på enhetsnivå vad som gäller vid polisanmälan avseende hot och våld mot personal (d v s direktivet behöver göras mer känt). 3 av 26

6 2. Inledning 2.1. Bakgrund och revisionskriterier Inom personalområdet har det funnits ett flertal policys och rutiner. Landstinget Gävleborg har under senare delen av 2012 sett över alla dokument inom personalområdet. Syftet var att uppdatera/revidera dokument och anpassa dessa till landstingets integrerade ledningssystem. I början av 2013 antog fullmäktige en ny personalpolicy och arbetsmiljöpolicy. Samtidigt kunde 13 äldre policys och rutiner tas bort. Därefter har 4 direktiv utarbetats som tydliggör ansvar och roller, aktiviteter och åtgärder inom olika områden. Direktiv finns för följande områden; Ledarskap och medarbetarskap Hälsa och arbetsmiljö Hot och våld Alkohol, droger och tobak. Avsikten med direktiven är att precisera vad som skall göras för att kraven i olika policys skall anses vara uppfyllda. Utifrån risk- och väsentlighetsanalys har Landstinget Gävleborgs förtroendevalda revisorer uppdragit åt att genomföra en granskning avseende efterlevnaden av personal- och arbetsmiljöpolicy Revisionsfråga Har landstingsstyrelsen säkerställt att det finns ett arbetssätt och genomförs åtgärder inom landstinget som säkerställer att personal- och arbetsmiljöpolicys med direktiv efterlevs? 2.3. Kontrollområden Gemensamt för samtliga direktiv Finns resurser avsatta för att genomföra direktivens krav? Finns handlingsplaner/rutiner framtagna för hantering av respektive direktiv? Finns rutiner på verksamhetsnivå för att säkerställa att verksamheten arbetar utifrån direktiv och rutiner? 4 av 26

7 Personalpolicy Direktiv ledarskap och medarbetarskap Uppnår landstinget/enheter inom landstinget målsättningarna för Hållbart Medarbetarengagemang (HME)? Finns åtgärdsplaner utarbetade i de fall avvikelserna från målsättningarna är stora? Finns en struktur för att följa upp definierade mål för chefs- och ledarskap samt medarbetarskap? Arbetsmiljöpolicy Direktiv hälsa- och arbetsmiljö Vilka risker har identifierats i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Finns handlingsplaner för att åtgärda fysiska eller psykosociala arbetsmiljörisker? Finns en struktur för utvärdering av aktiviteter utifrån handlingsplanerna? Sker återrapportering i delårsrapport resp årsredovisning? Finns en plan för hälsofrämjande aktiviteter framtagen? Finns plan för arbetsmiljöutbildning framtagen? Direktiv hot och våld Genomförs riskbedömningar avseende hot och våld? Finns dessa riskbedömningar dokumenterade? Har enheter med förhöjd risk utarbetat handlingsplaner? Genomförs genomgångar av arbetsplatser med förhöjd risk tillsammans med säkerhetsavdelningen? Finns en stödorganisation uppbyggd för att lämna stöd till medarbetare som drabbas av hot och våld? Direktiv alkohol, droger och tobak Finns ett tydligt arbetssätt vad gäller rökfritt landsting och att landstinget skall arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv? Finns rutiner för att erbjuda medarbetare med riskbruk/missbruk stöd och rehabilitering? 2.4. Avgränsning Granskningen avgränsas till att omfatta personalpolicy och arbetsmiljöpolicy med tillhörande direktiv Metod Granskningen har genomförts genom; En genomgång av personal- och arbetsmiljöpolicys, direktiv ledarskap och medarbetarskap, direktiv hälsa och arbetsmiljö, direktiv hot och våld, direktiv alkohol, droger och tobak, HR-program , handlingsplan ledarskap och medarbetarskap, rutiner och mallar riskbedömning, 5 av 26

8 sammanställning från workshop, statistik personalomsättning/personalrörlighet, rutin för avgång (avvecklingssamtal), etc. Intervjuer med HR-direktör, HR-strateger inom divisioner och förvaltningar, LOV-HR (medarbetarenkät, hälsofrämjande aktiviteter, arbetsmiljö), LOV katastrof och beredskap (säkerhetsanvarig) samt fem vårdenhetschefer utifrån nedanstående enkäter. Webbaserad enkät till 30 enheter (ställd till vårdenhetschefer) med fokus på direktivet hälsa och arbetsmiljö. 20 enheter har besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 67 %. Webbaserad enkät till 23 enheter (ställd till vårdenhetschefer) med fokus på direktivet hot och våld. 16 enheter har besvarat enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 70 %. Resultatet från de webbaserade enkäterna redogörs både i grafer i rapporten samt till viss del även i den löpande texten. I graferna redovisas de svarsalternativ som är mer åt det negativa hållet åt vänster och har färgerna klarröd (instämmer inte alls) och mörkröd (instämmer till viss del) medan de svarsalternativ som är mer åt det positiva hållet ligger till höger i grafen och har färgerna mossgrön (instämmer i huvudsak) och klargrön (instämmer helt). Svarsalternativet vet ej har färgen grå och ligger längst till höger i diagrammet. I Bilaga 1 redogörs för vilka enheter som webbenkäten skickades till samt vilka som har besvarat och inte besvarat webbenkäten. 6 av 26

9 3. Styrdokument Nedan görs ett förtydligande av de styrdokument som det hänvisas till under avsnitt 4. Granskningsresultat. Rubriceringen nedan bygger på hur program, policys, direktiv och handlingsplaner hör ihop HR-program Är ett dokument som syftar till att ge en sammanhållen bild av det pågående och planerade HR-arbetet de kommande åren. Programmet utgår från de styrande dokument som finns inom personalområdet, beslutade handlingsplaner samt övriga fokusområden som HR-gruppen gemensamt sett ett behov av att driva utveckling inom. Dokumentet är daterat och godkänns av landstingsdirektören. Programmet revideras årligen i samråd med divisionernas och förvaltningarnas HR-strateger Personalpolicy Personalpolicy ledarskap och medarbetarskap i Landstinget Gävleborg är ett inriktningsdokument som togs i fullmäktige februari Personalpolicyn beskriver vad det innebär att vara chef och medarbetare inom Landstinget Gävleborg. Personalpolicyn har tagits fram i Finans- och personalutskottet i samarbete med sakkunnig på HR-avdelningen och inom Gävle Dalas Företagshälsa, fackliga företrädare i Central samverkansgrupp (Cesam) samt HR-strateger från divisioner och förvaltningar Direktiv ledarskap och medarbetskap Direktiv tillhörande personalpolicyn och som anger vad som ska uppnås inom området ledarskap och medarbetarskap för att personalpolicyns krav ska anses uppfyllda Handlingsplan Ledarskap och medarbetarskap Handlingsplan som beskriver hur direktivets krav ska uppfyllas Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy är ett inriktningsdokument som togs i fullmäktige februari Arbetsmiljöpolicyn beskriver inriktningen på arbetsmiljöarbetet inom Landstinget Gävleborg. Arbetsmiljöpolicyn har tagits fram i Finans- och personalutskottet i samarbete med sakkunnig på HR-avdelningen och inom Gävle Dalas Företagshälsa, fackliga företrädare i Central samverkansgrupp samt HR-strateger från divisioner och förvaltningar. 7 av 26

10 Direktiv hälsa och arbetsmiljö Direktiv tillhörande arbetsmiljöpolicyn och som anger vad som ska uppnås inom området hälsa och arbetsmiljö för att arbetsmiljöpolicyns krav ska anses uppfyllda Handlingsplan för att åtgärda fysiska och psykosociala arbetsmiljörisker Varje organisatorisk nivå ska årligen upprätta/revidera en handlingsplan för att åtgärda fysiska och psykosociala åtgärder som inte omedelbart kan åtgärdas. De planerade aktiviteterna i handlingsplanen ska årligen utvärderas Direktiv hot och våld Direktiv tillhörande arbetsmiljöpolicyn och som anger vad som ska uppnås inom området hot och våld för att arbetsmiljöpolicyns krav ska anses uppfyllda Lokal beredskapsplan Samtliga enheter som har risk för hot och våld ska ha upprättat en lokal beredskapsplan som tydligt beskriver hur personalen ska agera vid händelse av hot och våld. En mall för upprättande av lokal beredskapsplan finns som bilaga i direktivet hot och våld Direktiv alkohol, droger och tobak Direktiv tillhörande arbetsmiljöpolicyn och som anger vad som ska uppnås inom området alkohol, droger och tobak för att arbetsmiljöpolicyns krav ska anses uppfyllda Handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö En handlingsplan som beskriver hur kraven i de tre ovanstående direktiven ska uppnås har tagits fram och fastställts under hösten Underlag för denna handlingsplan har varit arbetsmiljörelaterade avvikelser, dokumentation från arbetsmiljö- och/eller skyddsrond, medarbetarenkät, planer för hälsofrämjande aktiviteter samt ovanstående direktiv inom arbetsmiljöområdet. 8 av 26

11 4. Granskningsresultat 4.1. Gemensamt för samtliga direktiv Finns resurser avsatta för att genomföra direktivens krav? Det finns inte resurser avsatta i form av särskilt riktade medel i budget eller resurser i form av personal för att genomföra direktivens krav. Att genomföra direktivens krav ingår i verksamheternas dagliga arbete och det är ansvariga chefer på olika nivåer som ska säkerställa att verksamheten arbetar utifrån direktiv, handlingsplaner och rutiner. Det framkommer vid intervjuer att arbetsmiljöarbetet blir viktigare och viktigare i verksamheten. Direktiven är kända och de tillämpas, dock kanske tidsperspektivet och det systematiska arbetet enligt direktiven ibland blir förskjutet eftersom vardagsarbetet pockar på. När det gäller att uppfylla intentionerna som finns i direktivet hälsa och arbetsmiljö så påverkas det mycket av förutsättningarna i verksamheten. En uppfattning som framkommer vid intervjuer med vårdenhetschefer är att det krävs mycket av ansvariga chefer avseende att styra och leda arbetsmiljöarbetet så att det ska bli systematik Finns handlingsplaner/rutiner framtagna för hantering av respektive direktiv? Det finns handlingsplaner/rutiner framtagna för hantering av respektive direktiv enligt nedan: Ledarskap och medarbetarskap finns i HR-programmet som tagits fram i samverkan med divisionernas och förvaltningarnas HR-strateger. (Sidan 7 och 8 i HR-programmet) Hälsa och arbetsmiljö finns nu i gällande landstingsgemensamma rutinen för systematiskt arbetsmiljöarbete som reglerar arbetsmiljöarbetet. Hur efterlevnad av rutinen ska säkerställas finns med i Handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö som upprättats under senare halvåret (Sidan 9 i HR-programmet) Alkohol, droger och tobak en handlingsplan som beskriver hur kraven i direktivet ska uppnås har upprättats under senare halvåret 2014 och inkluderats i Handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö (Sidan 10 i HR-programmet) Hot och våld en handlingsplan som beskriver hur kraven i direktivet ska uppnås har upprättats under senare halvåret 2014 och inkluderats i Handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö (Sidan 10 i HRprogrammet) 9 av 26

12 Finns rutiner på verksamhetsnivå för att säkerställa att verksamheten arbetar utifrån direktiv och rutiner? I möjligaste mån ska det vara en landstingsövergripande rutin i stället för att alla verksamheter upprättar egna rutiner, detta för att undvika onödigt arbete samt oönskad variation som kan bli en konsekvens av lokala rutiner. Då verksamheten känner till och efterlever den landstingsövergripande rutinen ska efterlevnad av tillämplig lagstiftning samt direktiv vara säkerställd. Vi har i granskningen tagit del av rutiner/mallar som används i verksamheten som stöd till att arbeta utifrån direktiven. T ex har det i det dagliga arbetet vävts in att göra riskbedömning av patienter inom en viss verksamhet Kommentarer och bedömning Vi kan konstatera att det inte finns särskilda resurser som är riktade till verksamheten för att säkerställa direktivens krav. Vidare kan vi konstatera att de verksamheter vi varit i kontakt med inom ramen för granskningen arbetar utifrån de resurser de har för att uppfylla direktivens intentioner. Det som framkommer är dock att utmaningen är att få till en systematik i personal- och arbetsmiljöarbetet då den dagliga verksamheten ska genomföras. Vi kan konstatera att det arbetats aktivt med att ta fram handlingsplaner och rutiner för hantering av respektive direktiv. Vi bedömer det som positivt att de tre direktiven som hör till arbetsmiljöpolicyn hanteras i samma handlingsplan, Handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö , så att det inte blir för många handlingsplaner för verksamheten att förhålla sig till. Risken med för många styrdokument är att de inte tillämpas och då blir verkningslösa vilket i slutändan leder till att den politiska viljeyttringen inte blir tillgodosedd. Det är viktigt att handlingsplanen för hälsa och arbetsmiljö görs känd i verksamheten för att ytterligare stödja det systematiska personal- och arbetsmiljöarbetet. Vi bedömer att det till viss del finns rutiner på verksamhetsnivå för att säkerställa att verksamheten arbetar utifrån direktiven. Dock är det svårt inom ramen för denna granskning att uttala sig om dessa är tillräckliga Personalpolicy HR-direktör bistår landstingsdirektör i att leda och driva utvecklingen av det strategiska personalarbetet inom Landstinget Gävleborg. En viktig del av uppdraget är att säkerställa implementering av de personalpolitiska intentioner beskrivna i landstingets styrande dokument inom personalområet. HR-direktör bistår även i processen med att ta fram och revidera övergripande policy och direktiv inom personalpolitiska området Direktiv ledarskap och medarbetarskap Uppnår landstinget/enheter inom landstinget målsättningarna för Hållbart Medarbetarengagemang (HME)? Landstinget Gävleborgs målsättning är att samtliga enheter har ett värde på indexet Hållbart Medarbetarengagemang (HME) överstigande 75. HME för landstinget som 10 av 26

13 helhet ska ligga bland de 25 % högsta värden som inrapporterats för landsting i KOLADA (i dagsläget är det 3 landsting som rapporterat in i KOLADA). Landstinget ligger i mitten av de som rapporterat in. Totalt har 45 % av landstingets enheter ett HME på 75 eller högre. Finns åtgärdsplaner utarbetade i de fall avvikelserna från målsättningarna är stora? På varje enhet i landstinget ska det finnas en handlingsplan upprättad utifrån fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt det hälsofrämjande perspektivet. Detta är av stor betydelse för att skapa förutsättningar för engagemang. Samtliga handlingsplaner har begärts in och totalt har 80 % av landstingets enheter upprättat och rapporterat in till HR en handlingsplan. Samtliga divisioner och förvaltningar har inrapporterat en handlingsplan. I början av juni 2014 genomfördes en workshop för att upprätta förslag till en landstingsövergripande handlingsplan. I år finns även en prioriteringsmatris framtagen som stöd för chefernas arbete. Matrisen är ett konkret verktyg som hjälper chefer och arbetsgrupper att identifiera de frågor som har betydelse för högt HME, d v s de frågor som är viktiga för medarbetarna på enheten. Intuitivt dras uppmärksamheten till låga och höga värden men det är inte givet att detta är vad som är viktigt att prioritera och arbete med. Prioriteringsmatrisen är ett verktyg som vaskar fram de frågor som är av betydelse för medarbetarnas engagemang på en specifik arbetsplats. Matrisen finns även på landstingsövergripande nivå. Alla enheter som har 15 eller flera medarbetare kan få en egen prioriteringsmatris. Konsekvenser på chefsnivå med anledning av resultat i medarbetarenkät? Detta följs upp i dialog med chefer i uppföljningssamtal. Fokus ligger på arbetsmiljöarbete i första hand. I detta arbete är det viktigt att stärka och stödja istället för att bestraffa för något som är mindre bra. Finns en struktur för att följa upp definierade mål för chefs- och ledarskap samt medarbetarskap? Detta är något som följs som övriga uppföljningsfrågor. Vissa av divisionerna/förvaltningarna har haft temperaturmätningar mellan mätningar i medarbetarenkäten för att säkerställa att de områden som identifierats som förbättringsområden och en progress åt rätt håll. Avseende chef- och ledarskapsfrågor pågår det ett arbete med. Det finns en ledarskapsutbildning vilken fungerar bra i det avseende en chef är ny. Däremot sämre med ledarskapsutbildningar när chefer arbetat ett tag. Utbildning inom ekonomi för chefer har de låg närvaro på men de vet att det behövs utbildningsinsatser inom detta område. Chefers prestationer följs upp inom olika områden vid månadsuppföljningar etc. Ett förbättringsområde som nämns är kopplingen mellan prestationer och utvecklingsinsatser. 11 av 26

14 Kommentarer och bedömning Mot bakgrund av att det är 45 % av landstingets enheter som har ett HME på 75 eller högre är vår bedömning att landstinget endast till viss del uppnår målsättningarna för HME. Utifrån granskningen är vår bedömning att landstingets enheter i hög grad utarbetat handlings-/åtgärdsplaner då avvikelserna från målsättningarna är stora. Det är positivt att det även har arbetats aktivt med att upprätta förslag till en landstingsövergripande handlingsplan. Vår bedömning är att det inte fullt ut finns en struktur för att följa upp definierade mål för chefs- och ledarskap samt medarbetarskap. Dock har vi uppfattat att det är ett prioriterat område som det arbetas aktivt med för att säkerställa en tillfredsställande struktur Arbetsmiljöpolicy Inom LOV på HR-avdelningen finns en HR-konsult som är specialist inom arbetsmiljö. HR-konsulten arbetar utifrån beställningar/uppdrag från bland annat personaldirektören och divisionerna. HR-strategerna inom respektive division och förvaltning är ofta styr-/referensgrupp till HR-konsulten i olika uppdrag. Även Cesam-företrädare är input till HR-konsulten (d v s medarbetarperspektiv). HRkonsulten arbetar med uppdragen på strategisk nivå utifrån en plan vilket omfattar utvecklingsområden inom arbetsmiljöarbetet, utforma och ta fram arbetsmiljöutbildningar (har även en uppdragsadministratör till stöd till detta), omvärldsbevakning inom området arbetsmiljö gällande lagstiftning och förordningar etc, uppdatering av rutiner m m. Exempel på uppdrag från divisioner är från Medicin där de vill följa upp hur medarbetarna ser på arbetsmiljöarbetet. Vid intervjuer med vårdenhetschefer framhålls HR-konsulten som en stödfunktion som fungerar på ett väldigt bra och förtroendeingivande sätt. Inom respektive division och förvaltning finns HR-strateger som ansvarar för att driva, utveckla och implementera för divisionen landstingets styrdokument och direktiv, bl a arbetar de med att implementera strukturen för personal- och arbetsmiljöarbetet. Vad gäller arbetsmiljöarbetet är nulägesbilden att ett aktivt arbete har genomförts för att skapa struktur (direktiv, handlingsplaner, rutiner m m), verktyg, processer för ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Där det fortfarande finns ett förbättringsarbete att göra och där fokus nu ligger i arbetsmiljöarbetet är att få till uppföljningen. D v s de flesta rutiner är nu uppdaterade eller framtagna. År 2014 är det första året som systemet/strukturen har kunnat användas fullt ut, vilket innebär att i Årsredovisningen 2014 kommer en uppföljning avseende arbetsmiljöarbetet att finnas med. När detta är på plats ska det naturligtvis leda till att arbetsmiljön förbättras och att arbetsmiljöpolicyns intentioner uppfylls. Dock är bedömningen att det kan ta ett par år innan effekterna syns avseende arbetsmiljön. Ett arbete har även påbörjats i syfte att på sikt nå certifiering enligt OHSAS Ledningssystem för arbetsmiljö. Här behövs ett politiskt beslut så att det blir ett skall-krav i verksamheten. 12 av 26

15 Under våren 2014 hölls en workshop utifrån avvikelser, kända risker, stora medarbetarenkäten, handlingsplaner från enheter per division. Ca 20 personer deltog från företagshälsovården, HR-strateger, fackliga, huvudskyddsombud. Det var 7-8 områden som HR-konsulten och personaldirektören fångat in som viktiga att jobba med, bland annat hot och våld, rökfritt landsting, alkohol- och drogfria arbetsplatser, mobbning, stress, kommunikation/samverkan, roller/medarbetarskapet m m. Personaldirektören har sammanställt föreslagna åtgärder inom de olika områdena och dessa är input till landstingsövergripande förbättringsområden att jobba vidare med Direktiv hälsa- och arbetsmiljö Vilka risker har identifierats i det systematiska arbetsmiljöarbetet? De risker fokusområden som finns identifierade i den nu gällande landstingsövergripande handlingsplanen är: Struktur för SAM systematiskt arbetsmiljöarbete Stress Hot och våld Mobbing Vid intervjuer med några utvalda vårdenhetschefer så är det framförallt stress som de tar upp som fokusområden samt i något fall även mobbing. Finns handlingsplaner för att åtgärda fysiska eller psykosociala arbetsmiljörisker? Varje enhet i landstinget ska identifiera sina egna risker och upprätta handlingsplan i förhållande till dessa. I landstinget har en metod tagits fram för att samordna denna process. Handlingsplaner samlas in och aggregeras uppåt. Handlingsplaner upprättas minst på enhetsnivå, divisions-/förvaltningsnivå samt landstingsövergripande. Både identifierade risker samt planerade åtgärder aggregeras. Detta för att säkerställa att de aktiviteter som planeras landstingsövergripande stärker och stödjer divisionernas/förvaltningarnas och enheternas arbetsmiljöarbete. Den landstingsövergripande handlingsplanen syftar både till att stödja och stärka organisationens arbetsmiljöarbete samt att säkerställa efterlevnad av lagstiftning samt beslutade direktiv. Aktiviteterna i den landstingsövergripande handlingsplanen ska återspegla återkommande teman i enheternas handlingsplaner. Totalt har 80 % av enheterna i landstinget i dagsläget lämnat in en handlingsplan. Samtliga divisioner och större förvaltningar har lämnat in handlingsplaner. Vid intervjuer med verksamheten framkommer att det i handlingsplanerna tas med åtgärder för att åtgärda fysiska och psykosociala arbetsmiljörisker men att det kan vara svårare med de psykosociala aspekterna. Det är mer konkreta åtgärder vad gäller de fysiska arbetsmiljöriskerna. Samtidigt framhåller vårdenhetschefer att 13 av 26

16 identifierade fysiska arbetsmiljörisker tenderar att påverka en ökning av psykosociala arbetsmiljörisker. Som ett exempel på detta tas överbeläggningar upp. I grafen nedan visas vårdenheternas svar på påståenden inom området hälsa- och arbetsmiljö. Kommentarer till graf I hög grad instämmer enheterna att de har identifierat arbetsmiljörisker och att det systematiska arbetet utgår ifrån dessa. 17 st enheter instämmer helt eller i huvudsak att de tagit fram en handlingsplan som omfattar både fysiska och psykosociala arbetsmiljörisker. I något lägre grad instämmer enheterna att handlingsplanen är känd för chefer och medarbetare samt instämmer endast en enhet att handlingsplanen är ett levande dokument som styr arbetsmiljöarbetet. Finns en struktur för utvärdering av aktiviteter utifrån handlingsplanerna? Det har tagits fram en landstingsövergripande struktur för utvärdering av handlingsplanerna. I den årliga uppföljningen som genomförs finns frågor om genomförande av planerade aktiviteter i handlingsplaner. Dels om aktiviteterna genomförts, dels om de fått önskad effekt. Det finns också planer på att lägga ännu mer fokus på uppföljningen av handlingsplaner i mellanåren d v s jämna år då endast den lilla medarbetarenkäten genomförs (HME). Under hösten 2014 kommer även en utvecklad variant av årlig uppföljning att testas där också medarbetarnas upplevelse av landstingets systematiska arbetsmiljöarbete tas i beaktan. 14 av 26

17 I grafen nedan visas vårdenheternas svar på påståenden inom området hälsa- och arbetsmiljö. Kommentarer till grafen I varierande grad instämmer enheterna i om det finns en struktur för uppföljning/kontroll av aktiviteterna i handlingsplanen, om det årligen sker uppföljning/kontroll av aktiviteterna i handlingsplanen samt om uppföljningen/kontrollen dokumenteras. Sex enheter instämmer inte alls eller till viss del att det finns en struktur för uppföljning/kontroll av aktiviteterna i handlingsplanen. Åtta enheter instämmer helt i att det årligen sker en uppföljning/kontroll av aktiviteterna i handlingsplanen. Avseende om uppföljningen/kontrollen dokumenteras instämmer sex enheter inte alls eller tillviss del i medan 12 enheter instämmer helt eller i huvudsak. Finns en plan för hälsofrämjande aktiviteter framtagen? Planen är att integrera perspektivet hälsa och arbetsmiljö samt upprätta en Landstingsövergripande plan för hälsa och arbetsmiljö Tanken är att fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsofrämjande perspektivet ska integreras till en handlingsplan. När detta gjordes förra tillfället för handlingsplan som gällde fanns ej den fysiska arbetsmiljön eller hälsofrämjande perspektivet med vilket gjorde att enheter egentligen skulle ha flera olika parallella handlingsplaner. Det hälsofrämjandet perspektivet ska med andra ord finnas med i de handlingsplaner som varje enhet upprättar. 15 av 26

18 Av de 20 vårdenhetschefer som besvarade vår webbenkät avseende hälsa och arbetsmiljö instämmer 14 st helt eller i huvudsak att det inom deras enhet planeras och genomförs hälsofrämjande aktiviteter. Olika hälsofrämjande aktiviteter som nämns vid intervjuer är genomförande av friskvårdsdagar, utbildningar inom bland annat stresshantering och rökavvänjning, uppmaning/peppning att utnyttja friskvårdspeng, personal som tränar på gym tillsammans, dialogdag kring den goda arbetsplatsen etc. Utmaningen i att arbeta främjande av hälsan är att arbeta med detta på ett systematiskt sätt framför vårdenhetschefer. Finns plan för arbetsmiljöutbildning framtagen? Arbetsmiljöutbildning planeras på årsbasis och ges både i Gävle och i Hudiksvall. Den är tre dagar för chefer som ej tidigare gått och för chefer som tidigare gått finns en E-utbildning. Samtliga chefer ska också certifiera sig. 68 % av cheferna hade vid årsskifter 2013/2014 certifierat sig. (Notering; direktivet började gälla i april 2014 och tidigare krav var att cheferna skulle ha gått utbildning. Nu är alltså kravet att de också ska vara certifierade) I grafen nedan visas vårdenheternas svar på påståenden inom området hälsa- och arbetsmiljö. Kommentarer till grafen Tio enheter instämmer helt i att det finns en plan för arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Sex enheter instämmer till viss del eller inte alls i samma påstående. Om samtliga skyddsombud inom enheten har genomgått arbetsmiljöutbildning instämmer nio vårdenhetschefer i samt svarar sex vårdenhetschefer vet ej. Tolv enheter instämmer helt i att samtliga chefer har 16 av 26

19 genomgått arbetsmiljöutbildning samt är det fyra vårdenhetschefer som har svarat vet ej. Sker återrapportering i delårsrapport respektive årsredovisning? I Årsredovisningen 2013 går det att utläsa om fastställandet av en ny arbetsmiljöpolicy samt direktiven. Vidare går att utläsa att det under året pågått aktiviteter som planerats i landstingets handlingsplan för arbetsmiljö. Det som tas upp är medarbetarenkät bland anställda, arbetsmiljöutbildningar samt friskvårdsaktiviteter som Stafettvasan, Vårruset, Blodomloppet och Bellmanstafetten. I landstingets delårsrapport januari augusti 2014 finns ett avsnitt med överskriften arbetsmiljö och hälsa. I detta avsnitt går att utläsa att landstinget i januari ansökte om medlemskap i det internationella nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Syftet är att främja utvecklingen av en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård där också perspektivet medarbetare ingår. Vidare under samma avsnitt står att det under våren startades en utbildning för chefer som avser stress och systematiskt arbetsmiljöarbete samt en utbildning för medarbetare som avser att hantera den egna stressen. I maj genomfördes en slutarökakampanj och samma månad upphörde försäljningen av cigaretter i cafeterian vid Gävle sjukhus. I juni genomfördes en partsgemensam workshop i syfte att ta fram ett förslag på en landstingsgemensam handlingsplan för arbetsmiljö och hälsa Direktiv hot och våld Genomförs riskbedömningar avseende hot och våld? Finns dessa riskbedömningar dokumenterade? Har enheter med förhöjd risk utarbetat handlingsplaner? I den handlingsplan som håller på att tas fram avseende hälsa och arbetsmiljö ska det finnas en beskrivning av hur kraven i direktivet hot och våld ska uppnås. Ett exempel på hur vårdenheter arbetar med riskbedömningar avseende hot och våld är att en riskbedömningsmall för varje patient har tagits fram. I denna mall har även lagts in frågor kring risker avseende hot och våld. Till denna riskbedömningsmall finns även ett rapportblad kopplat om något skulle inträffa och som sedan ligger till grund för de avvikelser som rapporteras in i Platina eller Arbetsmiljöverket. Det genomförs även patientsäkerhetsronder för att minska risker för hot och våld, d v s personal går runt i lokalerna och plockar bort föremål som t ex knivar och saxar som skulle kunna användas i en våldsituation. Vidare framkommer vid intervjuer att det är mycket viktigt att ha samråd och diskutera inom vårdenheten avseende risker för hot och våld. Den kultur som bör råda är att all personal ska kunna utgå från sin egen känsla om de känner sig hotade samt var den egna gränsen går och ska inte kunna ifrågasättas av annan personal. 17 av 26

20 Det ska vara en kultur där personalen får säga att man känner obehag kring en patient och att det då tas emot och åtgärdas. I grafen nedan visas vårdenheternas svar på påståenden inom området hot och våld. Kommentarer till grafen Det är 13 enheter som instämmer helt eller i huvudsak att de har en lokal beredskapsplan upprättad. Tolv enheter instämmer helt eller i huvudsak att det genomförs bedömningar av om det finns risk för personalen att drabbas av hot och våld. På påståendet gällande om riskbedömningarna avseende hot och våld dokumenteras är det hälften av enheterna som svarat åt det mer positiva hållet respektive negativa hållet. Även på påståendet om personalen genomgår utbildning avseende hot och våld har enheterna svarat hälften åt det mer positiva hållet respektive negativa hållet. Tio enheter instämmer helt eller i huvudsak att utbildningen fokuserar på hur hot och våld kan undvikas och förebyggas, sex enheter instämmer till viss del. Genomförs genomgångar av arbetsplatser med förhöjd risk för hot och våld tillsammans med säkerhetsavdelningen? Säkerhetschefen/säkerhetsavdelningen har kontroll på vilka enheter som har förhöjd risk för hot och våld. De har även kontakt regelbundet med enheter avseende avstämning av risker för hot och våld inom verksamheten samt lokalers utformning. Vid granskningstillfället var det kontakt och besök inom primärvården som var prioriterat för säkerhetsavdelningens arbete avseende genomgång av arbetsplatser med förhöjd risk för hot och våld. 18 av 26

21 Vid all nybyggnation och ombyggnation finns ett regelverk att tillgå avseende standardiserade lokaler inom landsting. Regelverket har ett nationellt perspektiv och anger standards kring olika områden som t ex säkerhet m m. Detta innebär att vid nybyggnation och ombyggnader av befintliga lokaler inom Landstinget Gävleborg så görs en genomgång av lokalernas utformning utifrån att skapa en så god säkerhet som möjligt. T ex så byggs det om på Hälsocentraler så att patienter inte kan komma vidare i lokalerna från väntrummet utan att personal är närvarande. Enligt säkerhetschefen så sker en genomgång av lokaler tillsammans och i dialog med verksamheterna. Säkerhetsavdelningen försöker i möjligaste mån att prioritera de verksamheter som har en ökad risk för hot och våld. Det kan dock finnas verksamheter som anser att det går för sakta, är säkerhetschefens uppfattning. Säkerhetschefen försöker dock lösa det så långt det är möjligt med effektiva lösningar. Det sker även i dialog med fastighetsavdelningen som har planer för ombyggnationer av lokaler. Där arbetar säkerhetschefen ihop med säkerhetscontrollers. En problematik som säkerhetschefen nämner är när det händer något akut som behöver åtgärdas och han inte har mandat att prioritera säkerhetscontrollernas arbetsuppgifter utifrån att de hör till fastighetsavdelningen. Det säkerhetschefen ser som behov inom sig egen verksamhet för att kunna öka stödet till verksamheterna kring hot och våld är en resurs som kunde sköta det övergripande operativa arbetet så att säkerhetschefen kunde fokusera mer på det strategiska arbetet. Säkerhetschefen anser att det övergripande inom Landstinget Gävleborg ser relativt bra ut avseende säkerhet kopplat till lokaler. För att installera larm finns det rutiner att tillgå hur detta ska gå till. Det pågår en genomgång av passersystem inom hela Landstinget Gävleborg för att säkerställa att samma system köps in och installeras. Ett beslut kring detta har skett utifrån ett effektivitets- och säkerhetsperspektiv (t ex behörighetstilldelning via organisationskatalogen KICKS). Det pågår även ett arbete med att begränsa antalet nycklar inom verksamheterna utifrån ett säkerhetsperspektiv. Av de 16 vårdenhetschefer som besvarat vår webbenkät gällande Hot och Våld instämmer 2 st helt, 7 st i huvudsak, 3 st till viss del, 3 st inte alls samt 1 st svarar vet ej på frågan om att det inom enheten genomförts en genomgång av lokalernas utformning tillsammans med säkerhetsavdelningen för att skapa så god säkerhet som möjligt. Vad gäller polisanmälan vid hot och våld inom verksamheterna så sköts detta av säkerhetschefen. Inom landstinget gäller nolltolerans avseende hot och våld mot personal. Det som kommer upp i intervjuer med vårdenhetschefer är att det kan vara svårt att polisanmäla då personal inte vill göra det. Ett exempel som nämns varför personal kan dra sig för att polisanmäla är att det kan vara tufft att delta i en rättegång. Vid dessa tillfällen anmäler verksamhetschefen till säkerhetschefen utan namn på den personal som hotet gällde. Det framförs från verksamheten att säkerhetschefen är ett bra stöd vid dessa tillfällen. Enligt uppgifter varierar det hur 19 av 26

22 många polisanmälningar som görs, men det kan ibland handla om att säkerhetschefen är till polisen 1-2 gånger per vecka för att anmäla. Säkerhetschefen anser att verksamheterna avvikelserapporterar hot- och våldincidenter i Platina i hög grad. Han kan dock inte ta ut rapporter för uppföljning själv utan måste gå via en förvaltare av Platina. Enligt säkerhetschefen anmäls allvarliga hot- och våldincidenter till arbetsmiljöverket enligt direktivet. I grafen nedan visas vårdenheternas svar på påståenden inom området hot och våld. Kommentarer till grafen I hög grad instämmer enheterna i att hot- och våldsincidenter avvikelserapporteras i Platina. Svaren varierar mellan enheterna avseende om det är tydligt vad som gäller vid polisanmälan vid hot och våld mot personal, dock är det åtta enheter som instämmer helt i att det är tydligt. I hög grad anmäls allvarligare incidenter till arbetsmiljöverket, dock har tre vårdenhetschefer svarat vet ej. Finns en stödorganisation uppbyggd för att lämna stöd till medarbetare som drabbas av hot och våld? Det finns en landstingsövergripande rutin, krisstöd, som stöd till när någon medarbetare drabbas av hot och våld. Inom landstinget erbjuds stöd via företagshälsovården till de medarbetare som drabbas av hot och våld. Företagshälsovården i landstinget bedrivs sedan 1 maj i en gemensam nämnd med Gävle Kommun. Syftet med samverkan är att inom ramen för givna riktlinjer och med optimala resursutnyttjande erbjuda de båda organisationernas anställda en god företagshälsovård. Det tidigare samarbetet 20 av 26

23 mellan Landstinget Gävleborg och Landstinget Dalarna upphörde 30 april. Orsaken var att de båda landstingens behov av företagshälsovård under senare år hade utvecklats åt olika håll. Ett intensivt arbete har genomförts under året för att avveckla kunder, personal, lokaler m m i Dalarna och samtidigt bygga upp motsvarande resurser kopplat till samarbetet med Gävle Kommun. Vid intervjuer med vårdenhetschefer framhåller de att stödet från företagshälsovården fungerar mycket bra. I grafen nedan visas vårdenheternas svar på påståenden inom området hot och våld. Kommentarer till grafen I hög grad har vårdenhetscheferna svarat att det erbjuds stöd till personal som drabbas av hot och våld. Tretton enheter har svarat att de instämmer helt eller i huvudsak att det stöd som erbjuds till personal som drabbas av hot och våld fungerar tillfredsställande Direktiv alkohol, droger och tobak Finns ett tydligt arbetssätt vad gäller rökfritt landsting och att landstinget skall arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv? Under maj 2014 har det genomförts informationsträffar i Gävle, Hudiksvall och Söderhamn med medarbetare som vill sluta röka. Det var dock inte så många som kom på träffen. Det arbetas, enligt uppgifter, med att skapa mer kampanj runt detta. Ett annat initiativ som gjorts är det slutat att säljas cigaretter i sjukhuskiosken på Gävle sjukhus. Tobaksfria veckan under hösten är en annan aktivitet. 21 av 26

24 Finns rutiner för att erbjuda medarbetare med riskbruk/missbruk stöd och rehabilitering? Ja, rutin hantering av alkohol i landstinget. Företagshälsovården har kompetensutvecklat för att också kunna arbeta med evidensbaserade metoder avseende riskbruk Kommentarer och bedömning Direktiv hälsa- och arbetsmiljö Vår bedömning är att landstinget arbetar aktivt för att åtgärda de risker som identifieras i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi kan även konstatera att handlingsplaner för att åtgärda både fysiska och psykosociala arbetsmiljörisker har i hög grad tagits fram på landstingsövergripande nivå, divisions- och förvaltningsnivå samt på enhetsnivå. Utifrån enkätresultatet är vår bedömning att det på enhetsnivå behöver arbetas med att göra handlingsplanen känd för medarbetare samt arbeta mer aktivt med handlingsplanen så att den blir styrande för arbetsmiljöarbetet. Vi kan konstatera att det tagits fram en landstingsövergripande struktur för utvärdering av aktiviteterna i handlingsplanerna. Resultatet från enkäten visar att det på enhetsnivå finns förbättringspotential avseende struktur, årlig uppföljning samt dokumentation av uppföljning av aktiviteterna. Enligt uppgifter har den landstingsövergripande planen för hälsa och arbetsmiljö tagits fram och fastställts. Se bedömning under punkt Vidare är vår bedömning att planering av arbetsmiljöutbildning på enhetsnivå kan förbättras så att årlig utbildning sker. Enkätresultatet visar att det på enhetsnivå varierar om samtliga chefer och skyddsombud har genomgått arbetsmiljöutbildning. Vi kan konstatera att återrapportering avseende aktiviteter inom arbetsmiljö- och hälsoarbetet återrapporteras i både årsredovisning 2013 och delårsrapport Vår bedömning är att återrapporteringen har utvecklats och är mer utförlig i delårsrapporten 2014 än tidigare år. Direktiv hot och våld Utifrån enkätresultatet och uppföljande intervjuer med vårdenhetschefer är vår bedömning att enheterna genomför riskbedömningar och att det även finns lokala beredskapsplaner som beskriver hur personalen ska agera vid händelse av hot och våld. Enkätsvaren indikerar att det bör säkerställas att personal genomgår utbildning avseende hot och våld. Vi kan konstatera att det genomförs genomgångar av arbetsplatser med förhöjd risk tillsammans med säkerhetsavdelningen. Dock, utifrån de resurser säkerhetsavdelningen har, handlar det om att prioritera även bland dessa arbetsplatser/enheter. Enkätresultatet till enheter med förhöjd risk för hot och våld visar att vissa enheter inte har genomfört genomgång av lokalerna. Vår bedömning är att detta bör säkerställas att det genomförs enligt direktivets intentioner. 22 av 26

25 Enkätsvaren indikerar att det bör tydliggöras på enhetsnivå vad som gäller vid polisanmälan avseende hot och våld mot personal (d v s direktivet behöver göras mer känt). Vi anser att det är positivt att hot- och våldsincidenter i hög grad avvikelserapporteras i Platina samt att allvarligare incidenter i hög grad anmäls till arbetsmiljöverket. Detta visar att hot och våld mot personal tas på allvar. Vi kan konstatera att det finns en stödorganisation till medarbetare som drabbas av hot och våld. Vår bedömning är att det i huvudsak upplevs som det stöd som ges fungerar tillfredsställande. Vår bedömning är att direktivet hot och våld behöver justeras under punkt 4.5 samt 4.6 vad gäller rollen säkerhetsansvarig. Utifrån avstämning med säkerhetschef bör säkerhetsansvarig bytas ut mot säkerhetschef under dessa punkter. Direktiv alkohol, droger och tobak Vi kan konstatera att det finns en rutin för att erbjuda medarbetare med riskbruk/missbruk stöd och rehabilitering. Vår bedömning är att det på en landstingsövergripande nivå arbetas med olika aktiviteter för att främja ett rökfritt landsting. Däremot uppfattar vi att det inte är lika tydligt på enhetsnivå på vilket sätt det ska arbetas för att främja ett rökfritt landsting. 23 av 26

26 Bilaga 1 Enkät Hot och våld (16 av 23 enheter besvarade enkäten) Division Enhet Besvarat enkät Ej besvarat enkät Diagnostik Röntgen Gävle 3 & 4 Operation Ambulans Gävle och Ockelbo Operation Ambulans Sandviken och Hofors Operation Ambulans Bollnäs och Edsbyn Operation Ambulans Hudiksvall och Nordanstig Operation Akutmottagningen i Gävle Operation Akutmottagningen i Hudiksvall Operation Ortopedkliniken avd 112O Gävle Operation Ortopedkliniken avd 6 Hudiksvall Medicin- Akutvårdsavdelningen i Gävle Medicin- Hjärtintensivvårdsavdelning Gävle Medicin- Rehabiliteringsmedicin slutenvård Medicin- Rehabiliteringsmedicin öppenvård Medicin- Allmänpsykiatrisk vårdavdelning Gävle Medicin- Psykosavdelning Gävle Medicin- Psykosavdelning Hudiksvall Medicin- Geriatrikavdelningen i Gävle Primärvård Familjehälsa Östra Gästrikland Primärvård Familjehälsa Västra Gästrikland Primärvård Familjeläkarjouren Gävle Primärvård Andersberg Din Hälsocentral Primärvård Sätra Din Hälsocentral Primärvård Söderhamn Din Hälsocentral 24 av 26

27 Enkät Hälsa och arbetsmiljö (20 av 30 enheter besvarade enkäten) Division Enhet Besvarat enkät Ej besvarat enkät Diagnostik Klinisk patologi och cytologi Diagnostik Klinisk fysiologi Diagnostik Röntgen Hudiksvall Diagnostik Mammografienheten Gävle Medicin- BUP-mottagningen Bollnäs för Södra Hälsingland Medicin- BUP-mottagning Gävle Gula villan Medicin- Gastromottagning Gävle Medicin- Medicinmottagningen i Hudiksvall Medicin- Strokeavdelningen i Gävle Medicin- Hjärtmottagning Sandviken Medicin- Barn- och ungdomshabilitering Medicin- Vuxenhabiliteringen Medicin- Kuratorsenhet Specialistvård Gävle och Hudiksvalls sjukhus Medicin- Logopedenheten Operation Ambulans Söderhamn Operation Kirurgavdelningar i Hudiksvall Operation Onkologisk avdelning Gävle Operation Ortopedmottagning Gävle Operation Ögonmottagningen i Hudiksvall Operation Öron- näs- och halsmottagningen i Gävle Operation Barn- och ungdomsmottagning Bollnäs Operation Förlossning Gävle Operation Gynavdelning Gävle Primärvård Familjehälsa Gävle Centrum Primärvård Arbrå Din Hälsocentral Primärvård Hudiksvall Din Hälsocentral Primärvård Strömsbro Din Hälsocentral Primärvård Valbo Din Hälsocentral Primärvård Ockelbo Din Hälsocentral Primärvård Sandviken Södra Din Hälsocentral 25 av 26

28 Louise Cedemar Projektledare Lars-Åke Ullström Uppdragsledare 26 av 26

Handlingsplaner och aktiviteter utifrån medarbetarenkäten

Handlingsplaner och aktiviteter utifrån medarbetarenkäten Revisionsrapport Handlingsplaner och aktiviteter utifrån medarbetarenkäten November 2012 Landstinget Gävleborg Annika Smedman Landstinget Gävleborg, granskning av medarbetarenkäten (2011) 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Lärarnas arbetsmiljö

Lärarnas arbetsmiljö www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Städning av vårdlokaler

Städning av vårdlokaler www.pwc.se Revisionsrapport David Boman December 2013 Städning av vårdlokaler Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisonell bedömning... 3 2. Inledning... 4 2.1.

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Chef- och ledarutveckling

Chef- och ledarutveckling Chef- och ledarutveckling Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-03-24 Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av elevers och personals arbetsmiljö i kommunens grundskolor

Granskning av elevers och personals arbetsmiljö i kommunens grundskolor Revisionsrapport Granskning av elevers och personals arbetsmiljö i kommunens grundskolor Ängelholms kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

SAM 2012. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011.

SAM 2012. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011. [Skriv text] Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011.10118 SAM 2012 Systematiskt arbetsmiljöarbete CeSam /Maria Wihlborg Årlig revision av systematiskt

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm december 2013 Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Bildningsförvaltningen. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor

Bildningsförvaltningen. Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor Bildningsförvaltningen Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete i arbetsmiljöfrågor Fastställd: Handläggare: Helene Björkqvist, Maria Evald Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete inom arbetsmiljöområdet

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - rapport Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum Diarienummer 2014-03-03 2012/85 Personalenhetschef Helen Svensson 0410-73 34 96, 0708-81 79 35 helen.svensson@trelleborg.se Bildningsnämnden Uppföljning av det systematiska

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL

GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL GRANSKNING AV MEDARBETARENKÄTEN JAN-OLOV UNDVALL Revisionsrapport 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING/BAKGRUND... 4 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING... 4 4 REVISIONSKRITERIER...

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR 1 (5) BILAGA 3 RESPEKTIVE FÖRVALTNINGS ÖVERGRIPANDE SYSTEMFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER FOLKTANDVÅRDEN Analys: Nejsvaren finns huvudsakligen på kliniker där chefen är ny och inte hunnit gå grundutbildning i arbetsmiljö.

Läs mer

Sjukfrånvaro och rehabilitering

Sjukfrånvaro och rehabilitering www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Sjukfrånvaro och rehabilitering Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2.

Läs mer

APT 1: Instruktioner Hälsa och arbetsmiljö

APT 1: Instruktioner Hälsa och arbetsmiljö ARBETSPLATSTRÄFF 1 APT 1: Instruktioner Hälsa och arbetsmiljö Följande punkter ska tas upp på APT 1, på samtliga arbetsplatser på Gå igenom årshjulet för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet,

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Perspektivet utveckling/tillväxt

Perspektivet utveckling/tillväxt Revisionsrapport Perspektivet utveckling/tillväxt Skellefteå kommun Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14

Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 1 (6) 2014-12-17. Dnr 897-14 1 (6) 2014-12-17 Dnr 897-14 Verksamhetsstöd, HR Liisa Falk, personalhandläggare Lokal handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid enheten Verksamhetsstöd 2015-2017 Handlingsplanen har utarbetats i enlighet

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

Maj 2015. Rapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Östersunds kommun

Maj 2015. Rapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Östersunds kommun Maj 2015 Rapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Östersunds kommun Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Granskningsresultat 6 3. Bedömning och rekommendationer 13 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Halvårsrapport för arbetsmiljö 2014. 2014-09-10 Vår referens. Maria Thögersen HR-konsult. Maria.Thogersen@malmo.

Tjänsteskrivelse. Halvårsrapport för arbetsmiljö 2014. 2014-09-10 Vår referens. Maria Thögersen HR-konsult. Maria.Thogersen@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Maria Thögersen HR-konsult Tjänsteskrivelse Maria.Thogersen@malmo.se Halvårsrapport för arbetsmiljö 2014 SOFV-2014-1677 Sammanfattning

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor HR strategi politikerutbildning 2014 Stor bredd på verksamheter Medarbetare Här växer kunskap och människor Medarbetare Länets näst största arbetsgivare Cirka 11 000 anställda 130 olika yrkeskategorier

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Revisionsrapport. Kalmar kommun

Revisionsrapport. Kalmar kommun Revisionsrapport Granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Kalmar kommun Stefan Wik Cert. kommunal revisor maj månad 2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Iakttagelser

Läs mer

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun

1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2011-04-18 2. Bilaga Arbetsmiljökompassen 2010 Järfälla kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2011-04-18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Kst 2011/148 Uppdrag till nämnder och styrelse att redovisa åtgärder med anledning av personalenkäten 2010 Förslag till beslut Kommunledningskontorets

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Kontroll av anställdas bisysslor

Kontroll av anställdas bisysslor Revisionsrapport Kontroll av anställdas bisysslor Landstinget i Östergötland Matti Leskelä Linda Yacoub Eva Andlert, certifierad kommunal revisor 25 Kontroll av anställdas bisysslor Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport. Bisysslor. Hultsfreds kommun. Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012

Revisionsrapport. Bisysslor. Hultsfreds kommun. Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012 Revisionsrapport Bisysslor Hultsfreds kommun Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012 Granskning av bisysslor 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 3 Revisionsfrågor och

Läs mer

Uppföljning av granskning av missbruksvården

Uppföljning av granskning av missbruksvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning PM 5 Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Landstinget Gävleborg Mars 2013 Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning

Läs mer

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete Institutionen för År 1. Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år (.)... 3 1.2 Statistik, årlig uppföljning föregående år (.)... 6 1.3

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Revisionsrapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Marks kommun 18 mars 2009 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Marks kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska kommunens

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2015. Skolförvaltningen

Arbetsmiljöplan 2015. Skolförvaltningen Arbetsmiljöplan 2015 Skolförvaltningen Foto: Jessica Lindegren, Pia Forseth Lien, Tori Johansson, Lena Sundberg, Martina Wilén, Sara Granholm Hörnkvist Innehåll Inledning 2 Syfte 2 Vision 2 Ansvar 2 Mål

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Revisionsrapport Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstinget i Östergötland Linköpings kommun Datum 2010-04-07 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Karin Jäderbrink, certifierad

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Inhyrd personal - läkarförsörjning

Inhyrd personal - läkarförsörjning Revisionsrapport Inhyrd personal - läkarförsörjning Augusti 2013 Landstinget Gävleborg Annika Smedman Karin Magnusson Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag och

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Söderhamns kommun. Uppföljning av tidigare granskning av likabehandling inklusive systematiskt värdegrundsarbete. Revisionsrapport. www.pwc.

Söderhamns kommun. Uppföljning av tidigare granskning av likabehandling inklusive systematiskt värdegrundsarbete. Revisionsrapport. www.pwc. www.pwc.se Revisionsrapport Micaela Hedin, Hanna Franck Larsson Uppföljning av tidigare granskning av likabehandling inklusive systematiskt värdegrundsarbete Söderhamns kommun Granskning av arbetet med

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen

Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-02-06 1 (7) Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen Inledning Arbetsmiljön är ett gemensamt ansvar och arbetet med den ska vara aktivt, förebyggande och utvecklande. Denna arbetsmiljöplan

Läs mer