KOMPLETTERING AV LJUDBERÄKNINGAR TILL ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR VINDPARK MÅLARBERGET, DNR

Transkript

1 Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Uppsala län Att. Bernt Forsberg UPPSALA Skickas per e-post till uppsala@lansstyrelsen.se Den 27 november 2015 KOMPLETTERING AV LJUDBERÄKNINGAR TILL ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR VINDPARK MÅLARBERGET, DNR Såsom ombud för Vindpark Målarberget i Norberg AB får vi härmed inkomma med följande yttrande jämte bilagor till komplettering av ljudberäkningar till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för Vindpark Målarberget, dnr BAKGRUND 1.1. Miljöprövningsdelegationen ( MPD ) har den 8 oktober 2015 förelagt, dnr , Vindpark Målarberget i Norberg AB ( Bolaget ) att komplettera ljudberäkningar i miljökonsekvensbeskrivning till ansökan, enligt miljöbalken, om uppförande och drift av vindpark Målarberget på fastigheterna Bjurfors 8:1 m.fl. i Norbergs kommun samt Stora Åvsta 1:47 m.fl. i Avesta kommun. I det följande yttrandet samt i bilagorna till detta yttrande inkommer Bolagets kompletterande information och ljudberäkningar för att efterkomma MPD:s föreläggande. MPD har förelagt Bolaget att: Inge en uppdatering av redovisning av omgivningsbuller som utgår från den modell av verk som avger den största sökta påverkan på omgivningen av buller. Den garanterade ljudeffektnivån ska anges för det/de modeller av verk som omfattas av ansökan samt den maximala skillnaden mellan leq dba och leq dbc. Beräknade värden för lågfrekvent buller inomhus enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd, tabell 2, (FoHMFS 2014:13) ska redovisas för bostäder på de utpekade ljudkänsliga punkterna På föreläggandets andra sida förtydligas att vad MPD efterfrågar är en redovisning av det omgivningsbuller som kan förväntas uppkomma om verk med hög effekt byggs, närmare bestämt omgivningspåverkan från 39 verk på 4 MW. Om en sådan redovisning inte är möjlig ska omgivningspåverkan från ett antaget verk redovisas följt av ett åtagande om att uppförda verk inte ska överskrida värdena i redovisningen vid den slutliga utformningen av parken. FOYEN ADVOKATFIRMA KB Box 7229, Stockholm Besöksadress: Regeringsgatan 52 / Tel / Fax / Org.nr / Säte: Stockholm /

2 2. INLEDNING 2.1. Som framgår av bifogad PM Vindkraftverk förhållandet mellan turbinstorlek och ljudeffektnivå, se bilaga 1, finns det inte någon självklar koppling mellan högre bullerpåverkan på omgivningen och större effekt på vindkraftverkets generator. Det kan däremot förhålla sig tvärtom, vilket också redovisas i skriften, att större vindkraftverk kan medföra lägre ljudpåverkan på omgivningen än ett mindre dito Det finns idag inget vindkraftverk på marknaden som har effekten 4 MW och som är aktuellt för Bolaget att använda. Detta innebär att en redovisning av omgivningspåverkan från 39 verk på 4 MW som MPD efterfrågar inte skulle ge en rättvisande bild av den omgivningspåverkan som skulle uppstå om vindkraftparken uppfördes med verk av den effekten i dagsläget. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen som sker på marknaden vad avser vindkraftverks effekt och ljudpåverkan är det inte heller troligt att de verk som idag finns på marknaden med en effekt på 4 MW skulle motsvara den omgivningspåverkan som ett verk med samma effekt skulle medföra vid den framtida tidpunkt då det kan bli aktuellt att uppföra vindkraftparken. Bolaget har därför valt att redovisa ett av de vindkraftverk som för närvarande finns på marknaden, och som skulle kunna vara aktuellt för det fall vindparken uppförs i närtid I rapporten Beräkning av ljudimmission samt lågfrekvent ljud från vindkraft Bilaga A01 - Vindpark Målarberget - Nordex N131 3,0 MW, se bilaga 2, framgår att ett större verk (3 MW) än det som tidigare redovisats klarar riktvärden angivna i Folkhälsomyndighetens allmänna råd, tabell 2, (FoHMFS 2014:13) Frågan om lågfrekvent ljud utvecklas ytterligare i Utredning av lågfrekvent ljud från vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0 MW Norbergs & Avesta kommun, se bilaga 3, varvid kan konstateras att även större vindkraftverk klarar att innehålla de riktvärde för lågfrekventbuller som anges av Folkhälsomyndigheten. 3. STÖRSTA SÖKTA PÅVERKAN OCH ANGIVANDE AV LJUDEFFEKTNIVÅ 3.1. Det anges i föreläggandet att bolagets beräkningar ska utgå från den modell av verk som ger den största sökta påverkan på omgivningen av buller och att ljudeffektnivå ska anges för de modeller av verk som omfattas av ansökan En sådan beräkning saknar emellertid reellt värde. Den är för det första i princip omöjlig att utföra då det inte finns en direkt korrelation mellan större vindkraftverk och större ljudpåverkande egenskaper. För det andra saknas anledning att leta efter och försöka finna ett verk med sådana ljudegenskaper att de precis ska balansera på i ansökta villkor angivna begränsnings- och riktvärden. Vid val av vindkraftverk är det andra egenskaper som prioriteras än att skapa mesta möjliga ljudpåverkan i förhållande till villkor. Det som eftersträvas är ett vindkraftverk med de bästa produktionsegenskaperna för de 2 (5)

3 vindmässiga och övriga förutsättningar som gäller för platsen och i förhållande till de villkor som tillståndet stipulerar. Vindkraftverken utvecklas hela tiden, och det verk som idag är det mest lämpliga är nödvändigtvis inte det när vindparken ska byggas. För det tredje är det begränsningsvärdet om 40 dba och riktvärde för lågfrekvent buller som ytterst blir avgörande för om ett vindkraftverk är lämpligt eller inte Det är inte heller meningsfullt att göra beräkningar om värden med utgångspunkt från ett fiktivt vindkraftverk för att uppnå detta Det är inte en imaginär vindpark som ska byggas utan en vindpark som vid tidpunkten för driftssättandet inte kommer att överskrida begränsningsvärden eller värden angivna i allmänna råd. Bolaget föreslår därför ett villkor med innebörd att högsta rekommenderade värde enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd, tabell 2, (FoHMFS 2014:13) för lågfrekvent buller inte överskrids, se nedan under avsnitt Ansökan anger att buller ska begränsas och inte överskrida 40 dba vid någon ljudkänslig punkt. Att begränsningsvärdet innehålls har den som ska uppföra vindparken och fortsatt den som ska driva anläggningen att förhålla sig till. Detta gäller naturligtvis oavsett vilken typ av verk som uppförs i slutändan Tillståndsansökan avser inte tillstånd för specificerad modell av verk utan följer praxis för hur denna typ av tillståndsansökningar enligt miljöbalken utformas. För att kravet bästa möjliga teknik ska kunna efterföljas kan en ansökan av aktuell typ inte avse en eller flera olika specificerade verksmodeller. Utvecklingen av vindkraftverk har varit stor under de senaste åren och inget tyder på att den utvecklingshastigheten avtar. Vindkraftverken har blivit effektmässigt större och effektivare och har högre produktion i lägre vindhastigheter. Även avseende buller har landvinningar gjorts. Maskinbuller som var ett problem i vindkraftverkens tidiga år är till mycket stor del eliminerat och turbinbladen utformas på ett sätt som minskar bullret jämfört med tidigare modeller Av skäl som anges ovan är det olämpligt att ansöka om tillstånd som är begränsat till att avse närmare specificerade vindkraftverk. Detta är också så som rättstillämpningen ser på saken och därför medges tillstånd som avser angivna generella begränsningar avseende maximal totalhöjd, tornhöjd, bladlängd och generatoreffekt. En annan olägenhet är risken för att, när väl tillståndet vunnit laga kraft, de specificerade vindkraftverken inte längre är tillgängliga på marknaden eller har utvecklats och har andra egenskaper än vid tidpunkten för ansökan Bolaget har i bifogade rapporter och utredningar redovisat att det idag finns vindkraftverk som kan uppföras varvid ett begränsningsvärde om 40 dba och nivåer för lågfrekvent buller angivna i allmänna råd kan innehållas I tillståndsansökan har Bolaget föreslagit ett villkor som anger begränsningsvärde 40 dba vilket inte får överskridas när vindkraftverken är i drift. Detta är också det idag 3 (5)

4 vedertagna sättet att utforma tillstånden avseende buller och som stadfästs i rättstillämpningen. 4. LÅGFREKVENT BULLER 4.1. I föreläggandet från MPD anges att Bolaget ska ange maximal ljudtrycksnivå av lågfrekvent buller i angränsande bostäder, följt av ett åtagande om att uppförda verk inte ska överskrida värdena i redovisningen vid den slutliga utformningen av parken Till efterkommande av MPD:s föreläggande redovisar Bolaget i bilaga 2 och 3 beräkning av ljudimmission samt lågfrekvent ljud respektive utredning av lågfrekvent ljud för Vindpark Målarberget Ett åtagande om att uppförda verk inte ska överskrida värdena i redovisningen vid den slutliga utformningen av parken saknar emellertid stöd i rättspraxis och är något som Bolaget motsätter sig. Samma skäl som anförs ovan om tekniska framsteg är också aktuella i detta fall, varför det är olämpligt att förbinda sig till beräkningar som gjorts med dagens kunskapsläge och teknik. Bolaget åtar sig däremot att innehålla Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd, tabell 2, (FoHMFS 2014:13) och föreslår ett villkor för detta ändamål nedan Före byggstart kommer Bolaget också låta utföra bullerberäkningar för de verk som avses uppföras. Dessa beräkningar kommer att redovisas för Tillsynsmyndighet. 5. FÖRSLAG TILL VILLKOR 5.1. Vindpark Målarberget i Norberg AB förbinder sig att innehålla de riktvärden för lågfrekvent buller som anges i tabell 2 i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13. Stockholm som ovan Pia Pehrson Caterina Carreman Anna Bernhardsson 4 (5)

5 Bilagor 1. PM Vindkraftverk förhållandet mellan turbinstorlek och ljudeffektnivå 2. Beräkning av ljudimmission samt lågfrekvent ljud från vindkraft Bilaga A01 - Vindpark Målarberget - Nordex N131 3,0 MW 3. Utredning av lågfrekvent ljud från vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0 MW Norbergs & Avesta kommun 5 (5)

6 PM Handläggare Victor Wetterblad Tel Mobil E-post Mottagare Sandra Nordqvist VKS Vindkraft AB Datum Projekt-ID Utredning av lågfrekvent ljud från vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0 MW Norbergs & Avesta kommun 1 Bakgrund VKS Vindkraft AB projekterar för vindpark Målarberget i Norberg & Avesta kommun. I samband med detta önskar bolaget utföra en utredning av lågfrekvent ljud. ÅF Ljud & Vibrationer har därvid uppdragits av bolaget att utföra en utredning av lågfrekvent ljud, vilken redovisas i detta PM. Beräkningarna är utförda för 39 vindkraftverk av verksmodell Nordex N131 3,0 MW med navhöjd 114,0 m och totalhöjd 179,5 m. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft Infraljud och lågfrekvent ljud från vindkraft väcker ofta oro hos boende kring planerade och befintliga vindparker. Infraljud brukar definieras som ljud mellan frekvenserna 1 och 20 och lågfrekvent ljud som ljud mellan frekvenserna 20 och 200. Naturvårdsverket har låtit göra en kunskapssammanställning gällande infraljud och lågfrekventljud från vindkraftsanläggningar [1], studien är sammanställd av några av Sveriges främsta forskare inom akustik och miljömedicin och finns i en reviderad slutversion daterad När det gäller infraljud säger denna rapport följande: Infraljud (1 20 ) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. Utifrån dagens kunskapsläge finns det således ingen forskning som tyder på att infraljud är ett problem kring vindparker. När det gäller lågfrekvent ljud så finns det enligt rapporten inget som särskiljer ljud från vindkraft från andra ljudkällor i samhället. I Naturvårdsverkets rapport står: Lågfrekvent ljud ( ) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Telefon , Org.nr , VAT nr SE PM01 Utredning lågfrekvent ljud vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0MW Sida 1 (8)

7 PM vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka något. Förutsatt att begränsningsvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dba, och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Enligt den forskning som finns tillgänglig idag kring lågfrekvent ljud föreligger således ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller i framtiden. Detta förutsatt att de föreskrivna riktvärdena efterföljs. Slutsatsen från [1] att större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk har dock ifrågasatts i senare studier. I [2] redovisas en sammanställning av frekvensspektrum från flera hundra vindkraftverk och slutsatsen är att ljudnivån vid låga frekvenser från nya moderna vindkraftverk snarare har minskat de senaste åren. Detta tyder på att det är en utveckling mot mindre lågfrekvent buller, möjligen eftersom tonalitet i detta frekvensområde är ett fokusområde för utvecklarna. Författaren spekulerar i om det kan ha att göra med att tillverkarna av vindkraftverk fokuserar på designen av nya vindkraftverk för att minimera lågfrekvent ljud, då det t.ex. i Danmark har införts krav på lågfrekvent ljud. I en debattartikel i Läkartidningen, , menade Enbom och Enbom att infraljud från vindkraftverk är en förbisedd hälsorisk. Debattinlägget bemöttes i Läkartidningen [3] av forskarna bakom Naturvårdsverkets kunskapssammanställning [1]. De skriver följande. Det finns inget stöd för att vindkraft genererar hälsovådliga nivåer av infraljud eller att vindkraftsbuller orsakar yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet eller liknande symtom. Vindkraftsbuller och det visuella intrånget uppfattas av många som en allvarlig försämring av både boendemiljön och livskvaliteten. Det är denna fråga som vi bör diskutera. 3 Metodbeskrivning Det finns i dagsläget inget specifikt riktvärde gällande lågfrekvent ljud och vindkraft. I Naturvårdsverkets rekommendationer, vilka anges här [4], sägs att: Naturvårdsverket anser därför att man vid de större verken bör beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett sätt att ganska enkelt bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt (se under Mer information) och C-vägt ljud. Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under begränsningsvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 db. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. Folkhälsomyndigheten har gett ut allmänna råd som bland annat innehåller riktvärden för lågfrekvent buller inomhus. En bra utgångspunkt utifrån dessa rekommendationer är därvid att undersöka skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud. Detta kan i beräkningsmodellen Nord2000 utföras med beräkningar utgående från vindkraftverkets källjud i 1/3- oktavband, även kallat tersband. Om tersband ej finns tillgängligt för verktypen kan beräkning utföras för oktavband, där varje oktavband fördelas på tre tersband. Detta ger dock en något PM01 Utredning lågfrekvent ljud vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0MW Sida 2 (8)

8 PM större osäkerhet på resultatet. Om skillnaden mellan det beräknade A-vägda och C- vägda ljudet är större än 20 db eller om skillnaden är nära 20 db och den ekvivalenta ljudnivån är kring begränsningsvärdet 40 dba bör en vidare undersökning utföras. I Sverige har tidigare Socialstyrelsen, i SOSFS 2005:6, angett riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus [5]. Riktvärdena angavs som ljudnivån per tersband för frekvenserna från 31,5 till 200. I den ovan nämnda rapporten som Naturvårdsverket låtit sammanställa [1] sägs att det är dessa riktvärden som bör ligga till grund för om en vindpark klarar det lågfrekventa ljudet vid bostäder eller ej. Från och med har de tidigare allmänna råden SOSFS 2005:6 från Socialstyrelsen upphävts och nya allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13 [6], har angetts av Folkhälsomyndigheten, se tabell 1. Riktvärdena har i de nya allmänna råden avrundats till heltal men motsvarar de värden som tidigare har angetts i SOSFS 2005:6. Det finns inget riktvärde för lågfrekvent ljud utomhus. Bedömningen i detta PM görs utifrån dessa nya riktvärden i enlighet med FoHMFS 2014:13 [6]. Tabell 1. Riktvärden för lågfrekvent ljud enligt FoHMFS 2014:13 [6] Frekvens () Ljudtrycksnivå (db) 31, Ljudnivån inomhus beräknas i tersband genom antagandet av en fasaddämpning enligt Tabell 2. Dessa värden är från en artikel om ljudisolering i bostäder vid låga frekvenser enligt Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 av Hoffmeyer och Jakobsen [7]. De motsvarar ljudnivån i fritt fält ute minus ljudnivån inne som förväntas överskridas av 80-90% av typiska danska bostäder. Fasaddämpningen är uppmätt på hus i Danmark och normalt har bostadshus i Sverige fasader med bättre isolering som dämpar ljudet bättre. Noterbart är dock att det finns hus med sämre isolering där det oftast är fönstertypen som är dimensionerande. Tabell 2. Antagen fasaddämpning utifrån Hoffmeyer o Jakobsen[7]. Frekvens () Fasaddämpning dl i db 31,5 6,7 40 7, , , , , , , ,4 Mätningarna som ligger till grund för Hoffmeyer och Jakobsens artikel har kritiserats för att ge för hög fasaddämpning, se Møller et al. i referens [8]. Vår bedömning är dock att de värden på fasaddämpningen som använts i aktuella beräkningar utgör en PM01 Utredning lågfrekvent ljud vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0MW Sida 3 (8)

9 PM rimlig skattning för svenska förhållanden, så länge inga andra rekommendationer finns att tillgå från Naturvårdsverket. 4 Resultat Ljudutbredningsberäkningarna är gjorda med den nordiska beräkningsmodellen Nord2000, Delta, av 1719/01, 2002 med förutsättningar enligt Naturvårdsverkets praxis d.v.s. konstant medvind för vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Beräkningsresultatet och beräkningsförutsättningarna redovisas i dokument [9]. Programvara som använts är SoundPLAN 7.3. För bolagets planerade vindpark utförs beräkningarna för 179,5 m totalhöjd motsvarande 114,0 m navhöjd. Vindkraftverket som används för beräkningarna är Nordex N131 3,0 MW med 131,0 m rotor. Indata för ljudeffekt och frekvensspektrum till beräkningarna framgår av [9]. Frekvensspektrum i tersband för verktypen Nordex N131 3,0 MW har tagits från ett dokument erhållet av leverantören. Reglerinställningar Standard Mode med en ljudeffektnivå på 104,5 dba har använts för beräkningarna. Ljudeffektnivåerna som ansatts i beräkningarna motsvarar leverantörens garanterade ljudeffektnivåer för verktypen för aktuell reglerinställning. Garanterade ljudeffektnivåer innehåller normalt en marginal om de framtagits på korrekt sätt av tillverkaren. För aktuell vindkraftverksmodell finns ytterligare reglerinställningar som möjliggör reglering av ljudeffektnivån ner till 100,0 dba som skyddsåtgärd. 4.1 Resultat Beräkningar av A-vägda och C-vägda ljudnivåer för samtliga ljudkänsliga punkter redovisas i [9]. De visar att skillnaden L C,eq -L A,eq är mindre än 20 db i samtliga 18 ljudkänsliga punkter med en skillnad på db. Noterbart är att den ljudkänsliga punkt som har högst beräknad A-vägd ekvivalent ljudnivå har mindre skillnad jämfört med punkter på längre avstånd från vindparkerna, med en lägre beräknad A-vägd ekvivalent ljudnivå. Detta kan förklaras med att en ökad skillnad i L C,eq -L A,eq kan inträffa på större avstånd från en vindpark. Orsaken till detta är att låga frekvenser inte dämpas lika mycket som höga frekvenser, men det innebär inte att ljudnivån i låga frekvenser ökar varvid högst lågfrekvent ljud ofta uppträder vid högst A-vägd ekvivalent ljudnivå. Detta konstateras även i Naturvårdsverkets anvisningar i [4]: Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under begränsningsvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 db Trots att flertalet ljudkänsliga punkter har en beräknad ekvivalent ljudnivå klart under begränsningsvärdet 40 dba görs en detaljerad frekvensanalys inomhus för jämförelse mot Folkhälsomyndighetens riktvärden [6] i samtliga ljudkänsliga punkter. I Figur 1 redovisas den beräknade A-vägda ekvivalenta ljudnivån som ISO-dB linjer i steg om 5 dba samt placering av de 18 ljudkänsliga punkterna PM01 Utredning lågfrekvent ljud vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0MW Sida 4 (8)

10 PM Figur 1. Ljudkänsliga punkter samt ljudutbredningskarta för A-vägd ekvivalent ljudnivå. 40 dba motsvaras av den mörkgröna kurvan. Beräkning av A-vägda och C-vägda ljudnivåer för de ljudkänsliga punkterna redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Skillnad mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer. Ekvivalent ljudnivå i dba Ekvivalent ljudnivå i dbc Ekvivalent ljudnivå i dbc-dba PM01 Utredning lågfrekvent ljud vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0MW Sida 5 (8)

11 PM Av Tabell 3 framgår att skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ekvivalent ljudnivå utomhus är db i de ljudkänsliga punkterna. Därefter utförs en detaljerad frekvensanalys av ljudnivån i tersband inomhus, Tabell 4, genom antagandet av en fasaddämpning enligt Tabell 2. Tabell 4. Beräknad ljudnivå i tersband inomhus i db. Ovägt. 31, Resultatet av den detaljerade frekvensanalysen ges i Tabell 5, där skillnaden mellan Folkhälsomyndighetens riktvärden och beräknad ljudnivå anges. Ett negativt värde innebär att riktvärdena innehålls vilket markeras med grönt i tabellen. Punkter som ej klarar riktvärdena markeras med rött. Det finns inga sådana ljudkänsliga punkter. I Figur 2 redovisas även ett diagram med beräknad ljudnivå och en jämförelse mot Folkhälsomyndighetens riktvärde. Tabell 5. Skillnad mellan riktvärdena i FoHMFS 2014:13 och beräknade ovägda ekvivalenta ljudnivåer db. 31, PM01 Utredning lågfrekvent ljud vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0MW Sida 6 (8)

12 PM 31, Figur 2. Jämförelse mellan beräknad ovägd (linjär) ekvivalent ljudnivå i de 18 ljudkänsliga punkterna och riktvärdena i FoHMFS 2014:13. 5 Kommentarer Notera att det finns en viss beräkningsmarginal genom att beräkning skett för fallet att det blåser medvind från alla verk mot respektive bostad och att fasadisolering med låg ljuddämpning antagits. Det ska dock noteras att det även kan finnas hus med sämre ljudisolering än den antagna PM01 Utredning lågfrekvent ljud vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0MW Sida 7 (8)

13 PM 6 Slutsatser Utifrån utförda beräkningar konstateras att skillnaden L C,eq -L A,eq är mindre än 20 db i samtliga 18 ljudkänsliga punkter med en skillnad på db. Punkter nära vindparkerna har minst skillnad medan punkter på längre avstånd från vindparkerna har större skillnad. Detta ger dock inte högre lågfrekvent ljud inomhus i jämförelse mot Folkhälsomyndighetens riktvärden då även ljudet vid låga frekvenser dämpas på längre avstånd från en vindpark. Därutöver görs en detaljerad frekvensanalys av ljudnivåerna inomhus för samtliga ljudkänsliga punkter genom en antagen låg fasaddämpning. Vid jämförelse mot riktvärdena i FoHMFS 2014:13 konstateras att dessa riktvärden innehålls för alla ljudkänsliga punkter. I samtliga 18 ljudkänsliga punkter innehålls riktvärdena för både A-vägd ekvivalent ljudnivå och lågfrekvent ljud. Därvid är det enligt [1], [4] och [6] inte troligt med allvarliga störningar eller att det skulle föreligga olägenhet för människors hälsa till följd av lågfrekvent ljud, beaktat givna förutsättningar i utförda beräkningar. 7 Referenser [1] Nilsson M E, Bluhm G, Eriksson G & Bolin K, Kunskapssammanställning om infraoch lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Slutrapport till Naturvårdsverket, [2] Søndergaard, B, Low frequency noise from wind turbines: Do the Danish regulations have any impact?, Proceedings 5 th International Conference on Wind Turbine Noise, Denver, Augusti [3] Nilsson M E, Bolin K & Bluhm G, Replik om vindkraft: Vindkraftsbuller är inte ett infraljudsproblem, Läkartidningen. 2013;110:CHLW, Läkartidningen.se [4] Sidan uppdaterad 5 januari 2015 av Ingrid Johansson Horner. Sidan avläst 24 augusti 2015 [5] SOSFS 2005:6 [M] Allmänna råd - Buller inomhus [6] FoHMFS 2014:13 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, 2014 [7] Hoffmeyer och Jakobsen, Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 [8] Møller, H, Pedersen, S, Persson Waye, K & Pedersen Ch S,, Comments to the article "Sound insulation of dwellings at low frequencies",journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 30, no 3, 2011 [9] Bilaga A01 Beräkning ljud från vindkraft vindpark Målarberget ÅF-Infrastructure AB Ljud & Vibrationer Stockholm Victor Wetterblad Granskad av Paul Appelqvist PM01 Utredning lågfrekvent ljud vindpark Målarberget, Nordex N131 3,0MW Sida 8 (8)

14 Beräkning av ljudimmission samt lågfrekvent ljud från vindkraft Bilaga A01 - Vindpark Målarberget - Nordex N131 3,0 MW Markera cell A1, infoga bild, justera höjd t.ex. 11, 5 och bredd till 15 cm Projektnummer: Projekt: Vindpark Målarberget Beräkningsdatum: Beställare: VKS Vindkraft AB Er referens: Sandra Nordqvist Vår handläggare: Victor Wetterblad Vår kvalitetsgranskare: Paul Appelqvist 1 (13)

15 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Innehållsförteckning Sida Titel Innehåll 3-6 Allmänna förutsättningar Verk- och beräkningsdata Sida 3 - Bedömning mot riktvärden Sida 4 - Beräkningsförutsättningar Sida 5 - Ljuddata Sida Verksdata 8-13 Bilaga A01 Resultat ljudimmission och lågfrekvent ljud Sida 8 - Ljudkarta Sida 9 - Punktberäkningar dba och dbc Sida Ljudnivå inomhus - FoHMFS 2014:13 Sida 13 - Diagram - FoHMFS 2014:13 Handläggare: Victor Wetterblad victor.wetterblad@afconsult.com Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist paul.appelqvist@afconsult.com 2 (13)

16 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Bedömning mot riktvärden Begränsningsvärdet för A-vägd ekvivalent ljudnivå,40 dba,innehålls i samtliga 18ljudkänsliga punkter. Skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ljudnivå är under 20 db i samtliga 18 ljudkänsliga punkter med en skillnad på db. Enligt Naturvårdsverkets anvisningar på dess hemsida uppdaterad 5 januari 2015 av Ingrid Johansson Horner. Sidan avläst 2oktober 2015) är det sannolikt inget problem med lågfrekvent ljud om: Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 20 db Det ska dock konstateras att det inte finns något riktvärde på skillnadenmellan A-vägd och C-vägd ljudnivå och att skillnaden ofta blir större på ett stort avstånd från en vindpark trots att det lågfrekventa ljudet är mindre än nära vindparken. För en detaljerad bedömning av lågfrekvent ljud från vindkraft hänvisar Naturvårdsverket istället till Folhälsomyndigheten allmänna råd i FoHMFS 2014:13 sombland annat innehåller riktvärden för lågfrekvent buller inomhus. Därvid görs även en detaljerad frekvensanalys av ljudnivåerna inomhus, genom en antagen låg fasaddämpning, förjämförelse mot Folkhälsomyndighetens riktvärden i FoHMFS 2014:13. Vid jämförelse mot riktvärdena konstateras att dessa riktvärden innehålls för alla frekvenser i samtliga 18 ljudkänsliga punkter. Högst lågfrekvent ljud fås i den punkt som har högst beräknad ekvivalent ljudnivå. I samtliga ljudkänsliga punkter, där både A-vägd ekvivalent ljudnivå och lågfrekvent ljud innehålls, är det inte troligt med allvarliga störningar eller att det skulle föreligga olägenhet för människors hälsa till följd av lågfrekvent ljud från vindparkmålarberget beaktat givna förutsättningar antagna i utförda beräkningar. Handläggare: Victor Wetterblad victor.wetterblad@afconsult.com Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist paul.appelqvist@afconsult.com 3 (13)

17 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Beräkningsförutsättningar Vindpark Verktyp Antal verk Navhöjd [m] Totalhöjd [m] Ljudeffekt L wa [dba] Målarberget Nordex N131, 3,0 MW ,0 179,5 104,5 Beräkningsparametrar i mjukvara Beräkningsprogram SoundPLAN 7.4 Beräkningsstandard Nord2000 Sökradie m Beräkningshöjd 1,5 m Luftabsorption ISO Lufttryck 1013,25 mbar Relativ luftfuktighet 70% Temperatur 15 C Temperaturgradient 0,05 C/m Råhetslängd enligt NV Rapport ,3 Höjd anemometer 10 m Vindhastighet 8 m/s Standardavvikelse vindhastighet 1,2 m/s Vindriktning Medvind åt alla håll Turbulenta vindhastighetsfluktuationer 0,12 m4/3/s2 Turbulenta temperaturfluktuationer 0,008 K/s2 Effektiv flödesresistans mark Klass D Effektiv flödesresistans vatten Klass H Koordinatsystem Sweref 99 TM Höjdkurvor 5 m ekvidistans Eftersom vädret under ett normalår är högst varierande i Sverige väljs värden på vädret enligt praxis, vilket även motsvarar värden enligt ISA-Standarden (International Standard Atmosphere) för lufttryck och temperatur. Lufttrycket ska då vara 1013,25 mbar och temperaturen 15 C. Luftfuktigheten 70% och temperaturen 15 C rekommenderas även i de nya finska riktlinjerna för beräkning av ljud från vindkraft med Nord2000 liksom i de danska industribullerföreskrifterna. I beräkningsmetoden för externt industribuller, rapport DAL-32, som brukar användas i Sverige för industribullerberäkningar rekommenderas luftfuktigheten 70% och temperaturen 15 C för planeringsändamål. Noterbart är också att beräkningarna är utförda för positiv temperaturgradient vilket motsvarar svag inversion. Värdet 0,05 C/m är det högsta värdet som är godkänt enligt mätmetoden för ljudimmission av vindkraft enligt den av Naturvårdsverket rekommenderade mätmetoden Elforsk 98:24. Ljudnivån vid positiv temperaturgradient blir i regel högre än vid negativ temperaturgradient. Handläggare: Victor Wetterblad victor.wetterblad@afconsult.com Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist paul.appelqvist@afconsult.com 4 (13)

18 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Ljuddata Vindkraftverk Reglerinställning Ljudeffekt Nordex N131, 3,0 MW Standard mode 104,5 Referens ljuddata: Frekvensspektrum i 1/3-oktavband (tersband) mellan 25 och har erhållits från leverantörens dokument F008_246_A17_EN rev00 daterat Ljudeffektnivån motsvarar 104,5 dba vilket är leverantörens garanterade ljudeffektnivå för verktypen och reglerinställning Standard mode. Dådokumentet är sekretessbelagd från leverantören kan inte frekvensdata redovisas. Beräkningarna gäller för de angivna frekvensspektrumen ochljudeffektnivåerna ÅF ger ingen garanti för att ljudeffektnivåerna eller frekvensspektrum stämmer med verkens faktiska ljuddata. Handläggare: Victor Wetterblad victor.wetterblad@afconsult.com Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist paul.appelqvist@afconsult.com 5 (13)

19 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Verksdata Namn X [m] Y [m] Navhöjd [m] Navhöjd nivå [möh] Marknivå [möh] Ljudeffekt [dba] Reglerinställning Vindkraftverk Vindpark Målarberget VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW Handläggare: Victor Wetterblad victor.wetterblad@afconsult.com Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist paul.appelqvist@afconsult.com 6 (13)

20 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Verksdata Namn X [m] Y [m] Navhöjd [m] Navhöjd nivå [möh] Marknivå [möh] Ljudeffekt [dba] Reglerinställning Vindkraftverk Vindpark Målarberget VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW VKV ,5 Standard mode Nordex N131, 3,0 MW Handläggare: Victor Wetterblad victor.wetterblad@afconsult.com Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist paul.appelqvist@afconsult.com 7 (13)

21 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Handläggare: Victor Wetterblad Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist Bilaga A01 - Ljudkarta 8 (13)

22 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Bilaga A01 - Skillnad dbc-dba Beräkningsdatum Nr. X [m] Y [m] Marknivå [möh] Leq [dba] Leq [dbc] [dbc]- Leq [dba] Beräkningen är gjord med antagande om att den ljudkänsliga mottagaren är på höjden 1,5 m ovan mark.för indexering av ljudkänsliga punkter se ljudkartan. Observeraatt om punktberäkningen och ljudutbredningskartan visar på motstridiga resultat, så är det i första hand punktberäkningen somär gällande. Ljudutbredningskartan fungerar som komplement till punktberäkningen. Beräkningsresultatet är avrundat till närmaste heltal enligt principen, 40,4 dba avrundas till 40 dba och 39,5 dba avrundas till40 dba, s.k. svensk avrundning. Det är det avrundade värdet som ska jämföras mot begränsningsvärdet enligt praxis. Noterbart är att alla ljudkänsliga punkter i aktuella beräkningar är under 40,0 dba. En skillnadsnivå (dbc-dba) som är lika med eller understiger 20 db indikerar att lågfrekvent ljud sannolikt inte är ett problem om den A-vägda ekvivalenta ljudnivån samtidigt är klart under begränsningsvärdet 40 dba. En större skillnad mellan dbc och dba uppstår ofta för ljudkänsliga punkter på längre avstånd från vindkraftparker. Orsaken tilldetta är att höga frekvenser dämpas fortare än låga frekvenser varvid större skillnad uppstår på stora avstånd från en vindkraftpark. Ljudnivån i låga frekvenser blir dock inte högre än nära vindkraftparken utan dämpas Handläggare: Victor Wetterblad victor.wetterblad@afconsult.com Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist paul.appelqvist@afconsult.com 9 (13)

23 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Bilaga A01 - Ljudnivå inomhus Fasaddämpning [db] enligt dansk modell (Hoffmeyer o Jakobsen) 31, Fasaddämpning 6,7 7,6 10,3 14,2 17,5 18,4 17,5 18,6 22,4 Folkhälsomyndighetens riktvärden [db] enligt FoHMFS 2014:13 1) 31, FoHMFS 2014: Ljudnivå utomhus, 1/3-oktavband [db] Ljudkänslig punkt 31, Handläggare: Victor Wetterblad victor.wetterblad@afconsult.com Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist paul.appelqvist@afconsult.com 10 (13)

24 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Bilaga A01 - Ljudnivå inomhus Ljudnivå inomhus, 1/3-oktavband [db] Ljudkänslig punkt 31, Handläggare: Victor Wetterblad victor.wetterblad@afconsult.com Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist paul.appelqvist@afconsult.com 11 (13)

25 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Bilaga A01 - Ljudnivå inomhus Jämförelse med Folkhälsomyndighetens riktvärden, 1/3-oktavband [db] 2) Ljudkänslig punkt 31, ) Riktvärdena enligt Folkhälsomyndighetens rekomendation för lågfrekvent ljud inomhus 2) Ett negativt värde indikerar att Folkhälsomyndighetens riktvärde innehålls. Handläggare: Victor Wetterblad victor.wetterblad@afconsult.com Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist paul.appelqvist@afconsult.com 12 (13)

26 Datum: Projektnummer: Projektnamn: Vindpark Målarberget Kund: VKS Vindkraft AB Bilaga A01 - Diagram - FoHMFS 2014:13 Ljudtrycksnivå, [db, re 20 µpa] Lågfrekvent ljudnivå inomhus i ljudkänsliga punkter , Frekvens - 1/3-oktavband [] FoHMFS 2014: Handläggare: Victor Wetterblad victor.wetterblad@afconsult.com Kvalitetsansvarig: Paul Appelqvist paul.appelqvist@afconsult.com 13 (13)

27 PM Handläggare Peter Arbinge Tel +46 (0) Mobil +46 (0) E-post Mottagare VKS Vindkraft AB Sandra Nordqvist Datum Projekt-ID Vindkraftverk förhållandet mellan turbinstorlek och ljudeffektnivå 1 Styrande parametrar för ljudeffektnivå Ett vindkraftverks ljudeffektnivå (L WA ) avgörs av en rad olika parametrar. Rotorbladens utformning/reglermekanism och rotationshastighet kan anses vara de mest kritiska av dessa parametrar. I dagsläget är trenden att vindkraftverken blir större, vilket i praktiken innebär att rotordiametrarna ökar. Detta tillåter ett (mer) effektivt tillvaratagande av vindenergin samtidigt som rotorhastigheten (rotationshastigheten) kan reduceras. Detta leder till att även ljud(effekt)nivån kan reduceras. Generellt för vindkraftverk gäller att en lägre strömningshastighet, (d v s luftflödets hastighet) över rotorbladen ger lägre ljud(effekt)nivå. Detta eftersom den övervägande andelen av vindkraftverkets ljud alstras till följd av strömningsakustiska fenomen längs rotorbladens ränder, och framför allt bladens yttre delar, vilka är starkt kopplade till strömningshastigheten över bladet. Därför är det naturligt att ljudoptimera vindkraftverk efter bladspetsens hastighet, vilken är avhängig såväl rotationshastigheten som rotorns diameter. Sambandet dessa parametrar emellan är sådant att för samma bladspetshastighet fås olika rotationshastighet för blad med olika längd 1. Detta faktum påverkar som en naturlig följd ljudets frekvensinnehåll, såtillvida att det lågfrekventa ljudet (vilket alstras närmare rotornavet) reduceras, medan det högfrekventa ljudet (vilket alstras närmare bladspetsen) hålls oförändrat. Rotorbladets utformning kan ytterligare minska det lågfrekventa bidraget. Vindkraftljudets frekvensinnehåll kan vara av avgörande betydelse på längre avstånd från vindkraftverket/anläggningen i och med att det lågfrekventa ljudet har förmågan att röra sig över större avstånd utan någon större atmosfärisk dämpning. En studie utförd av Bo Søndergaard (1) av större (>2000 kw nominell producerad effekt) vindkraftverk visar på mindre lågfrekvent ljud hos moderna vindkraftverk (producerade efter år 2010) jämfört med äldre vindkraftverk (producerade före år 2010) i samma storleksordning, särskilt i frekvensområdet Anledningen antas vara att modern bladutformning/bladreglering 2 begränsar det relativa 1 Det matematiska sambandet mellan rotorns rotationshastighet (ω), rotordiametern (d rotor ) och bladspetshastighet (v tip ) kan uttryckas som v tip = πωd rotor. Utifrån detta kan t ex slutsatsen dras att bladspetshastigheten kan hållas konstant om rotordiametern ökar med en faktor 2 samtidigt som rotationshastigheten minskar med en faktor 2. 2 Moderna vindkraftturbiner använder nästan uteslutande pitchning som bladreglerande funktion, jämfört med äldre turbiner vilka nyttjade passive/active stall (överstegring) som bladreglering. ÅF Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Sverige Telefon +46 (0) , Org.nr , VAT nr SE PM Vindkraftverk förhållandet mellan verkstorlek och ljudeffektnivå Sida 1 (3)

28 PM lågfrekventa bidraget fast med en viss ökning av det högfrekventa bidraget. Modern bladreglering påverkar frekvensinnehållet genom att bromsa vindkraftverket utan avsevärd ljudnivåökning för vindhastigheter >8 m/s. 2 Jämförelse mellan vindkraftverk av olika storlek Som ett exempel på skillnader i ljudeffektnivå, frekvensspektrum mellan vindkraftverk av olika storlek, tas som exempel nedan två Nordexverk; N117 och N131. Båda är landbaserade och lämpliga för låga vindhastigheter. Ljudeffektnivån för dessa vindkraftverk är snarlik även om verken är relativt olika i övrigt, se tabellen nedan. Verkstyp Nom. effekt Rotordiam. Rot.hastighet Ljudeffektnivå, L WA Nordex N117 2,4 MW 116,8 m 11,8 (rpm) 105,0 dba Nordex N131 3,0 MW 131 m 10,3 (rpm) 104,5 dba Den intressanta skillnaden är att den mindre verkstypen (N117) har högre ljudeffektnivå än den större (N131), vilket med stor sannolikhet beror på förhållandet mellan rotationshastighet och rotorbladlängd. Även bladdesignen kan påverka. Detta exemplifieras ytterligare genom en lägre andel lågfrekvent ljud i det större vindkraftverkets ljudemission (<125 ). 3 Jämförelse mellan olika större vindkraftverk Många av de modernaste vindkraftverken med deklarerad produktion omkring 3,0-3,5 MW och med rotordiametrar omkring m har ljudeffektnivåer omkring dba. Samtliga av dessa är landbaserade nyare vindkraftverk anpassade för låga vindhastigheter. Tabellen nedan sammanställer fyra exempel på denna storlek av vindkraftverk. Verkstyp Nom. effekt Rotordiam. Ljudeffektnivå, L WA Vestas V ,45 MW 136 m 105,5 dba* Senvion 3.4M140 3,3 MW 140 m 104,0 dba Nordex N131 3,0 MW 131 m 104,5 dba Siemens SWT-3, ,3 MW 130 m 106,0 dba * Preliminär uppgift Slutsatsen är att många av dessa nya vindkraftverk har samma eller lägre ljudeffektnivå jämfört med några år äldre vindkraftverk med en produktion på 2,0-3,0 MW och rotordiameter på m. Anders Vedel, chefstekniker på Vestas, kommenterade verkstypen Vestas V (se tabell ovan), vilken presenterades på den årliga vindkraftmässan Husum Wind 2015 (2): For many years tip speeds have been creeping up gradually. A safe method for achieving quick results in terms of lower sound emissions is a substantial tip speed reduction, but this would be at the expense of wind turbine yield. Because this is unacceptable, with the V136 we focused instead on retaining a state-of-the-art tip speed, and combined it with an innovative blade design. This has resulted in an exciting blade incorporating [ ] Vortex generators and comb-shaped serrated trailing edge (STEs) offering improved noise performance PM Vindkraftverk förhållandet mellan verkstorlek och ljudeffektnivå Sida 2 (3)

29 PM Fritt översatt till svenska motsvarar detta: Under många år har bladspetshastigheterna [hos vindkraftverken] sakta ökat. En säker metod för att snabbt nå resultat avseende lägre ljuddemission är att avsevärt minska bladspetshastigheten [hos vindkraftverken], men detta på bekostnad av deras produktionsförmåga. Eftersom detta är oacceptabelt [ur Vestas synvinkel], så har vi med V136 fokuserat på att behålla en optimerad bladspetshastighet och förena denna med en innovative bladutformning. Detta har resulterat i en spännande rotorbladstyp innefattande virvelavlösare och [kamformad]/sågtandad bakkant vilken erbjuder förbättrade ljudegenskaper [d v s lägre ljudnivåer]. 4 Slutsatser Utifrån redovisningen ovan är det inte självklart att större vindkraftverk (3,0-4,0 MW) avger högre ljudemission eller mer lågfrekvent ljud jämfört med mindre vindkraftverk (2,0-3,0 MW). De flesta verksleverantörer bedriver omfattande forskning för att begränsa ljudpåverkan. En orsak till det är att ett tystare vindkraftverk innebär en konkurrensfördel där mer energi kan utvinnas ur en vindpark. Det är troligt att kommande års forskning på området kommer reducera ljudet ytterligare på nya vindkraftverk eller i vilket falla hålla ljudeffektnivån på samma nivå som äldre vindkraftverk. 5 Litteraturförteckning 1. Søndergaard, B. Low Frequency Noise from Wind Turbines: Do the Danish Regulations Have Any Impact? An analysis of noise measurements. u.o. : Grontmij A/S, Technology 3MW model: Vestas reveals low-wind V MW turbine Windpower Monthly. Windpower Monthly. [Online] Windpower Monthly, den 30 september [Citat: den 18 november 2015.] Handläggare Peter Arbinge Kvalitetsgranskning Paul Appelqvist PM Vindkraftverk förhållandet mellan verkstorlek och ljudeffektnivå Sida 3 (3)