Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2015

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2015"

Transkript

1 Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2015 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka på områdesrubriken nedan för att hamna direkt på områdestexten. Dödlighet, hälsotillstånd med mera... 2 Säker vård, undvikbar slutenvård, vårdplatsanvändning mm... 3 Hälsoinriktad sjukvård... 4 Läkemedel... 5 Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård... 6 Kvinnosjukvård... 8 Ortopedisk sjukvård Reumatoid artrit Diabetes Hjärtsjukvård Stroke Astma och KOL Njursjukvård Psykiatri Demens Kirurgisk behandling Intensivvård Ögonsjukvård Vård i livets slutskede palliativ vård HIV Cerebral pares

2 Dödlighet, hälsotillstånd med mera Indikatorerna i detta avsnitt är övergripande i den meningen att de i huvudsak inte avser specifika sjukdomsgrupper eller behandlingar utan skall spegla mera övergripande hälsoutfall och den förebyggande hälsovården. I måtten ingår sjukdomsgrupper som påverkas av såväl livsvillkor som levnadsvanor och olika medicinska insatser. För en stor majoritet av indikatorer ligger landstinget i nivå med riket som helhet. Dödligheten efter stroke ligger dock sedan flera år över rikssnitt. Orsakerna till detta är svåra att bedöma, särskilt som stroke är ett samlingsbegrepp för flera sjukdomar. En mer detaljerad analys behöver göras. Avseende indikatorn självmord i befolkningen ligger landstinget också högt. Det absoluta antalet självmord är dock lågt och slumpen kan ha betydelse. Betydelsen av socioekonomiska bakgrundsvariabler för flera av indikatorerna inom området har uppmärksammats allt mer. Medelinkomst och utbildningsnivå i befolkningen är exempel på sådana faktorer där befolkningen i länet har sämre förutsättningar än riket i övrigt. Det har sedan föregående mätperiod skett förbättring i en majoritet av indikatorerna. Det pågår ett systematiskt arbete såväl för att förbättra vårdprocesserna som för att förbättra levnadsvanor och livsvillkor för länets medborgare. Detta arbete bör på sikt påverka dödligheten i flera stora folksjukdomar och behovet av slutenvård för dessa patientgrupper. Avseende självmord pågår förbättringsarbete på flera nivåer. Frågan angrips både inom psykiatrin och i mer befolkningsinriktat, förbyggande, perspektiv. Det systematiska arbetet med att förbättra medborgarnas levnadsvanor och livsvillkor fortsätter genom gemensamma handlingsplaner för kommuner och landstinget. 2

3 Landstinget har förbundit sig att genomföra stora satsningar på förebyggande arbete i den nya Landstingsplanen gällande år Ett omfattande riktlinje- och effektiviseringsarbete av vårdprocesserna för flera stora patientgrupper pågår och inom ramen för detta arbete sker olika förbättringsinsatser. Olika informations och kompetenshöjande insatser riktat mot såväl personal som befolkningen planeras. Karl Landergren, överläkare Telefon: E-post: Säker vård, undvikbar slutenvård, vårdplatsanvändning mm Området är en blandning av indikatorer för säkerhet och resursutnyttjande som hänger samman. Resultatet är gott men man kan fundera över sambandet mellan lågt antal överbeläggningar, vilket är bra och högt antal återkommande slutenvård i livets slutskede. För Sörmland är förhållandet det omvända. Finns det ett samband? Är återkommande slutenvård i livets slutskede en effekt av att vårdplatser finns? Frågan om undvikbar slutenvård hänger samman med hur vårdprocesserna är uppställda och på vilket sätt resurserna är valda att använda. Att omforma slutenvårdsplatser till öppenvård och avancerad sjukvård i hemmet är en möjlighet att minska behov av slutenvård, erbjuda palliativ vård i hemmet och faktiskt också minska överbeläggningarna. Vi Resultaten är i stort oförändrade. Förbättringsarbete genom Varje dag lite bättre pågår inom samtliga områden. Handlingsplanen är att följa strategin Varje dag lite bättre, men borde också ingå i ett 3

4 strategiskt övervägande och plan ifall resurser till dyra slutenvårdsplatser är ett optimalt resursutnyttjande. Ragnhild Holmberg, hälso- och sjukvårdsdirektör Telefon: E-post: Hälsoinriktad sjukvård Indikatorområdet hälsoinriktad sjukvård omfattar ett antal skilda indikatorer med den gemensamma nämnaren att de beskriver hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande insatser. Jämfört med riket i övrigt uppvisar Kalmar län signifikant bättre resultat för de flesta av indikatorerna. Sämre resultat än medel för riket ses avseende tobaksvanor under graviditet och avseende andelen fysiskt inaktiva vid diabetes. Screening för riskbruk av alkohol samt MPR-vaccination av barn är stabila över de senaste åren. Artrosskola är under stadig tillväxt. Även om resultatet är bra jämfört med riket så är det önskvärt att en större andel av artrospatienterna deltar i artrosskola. Tobaksvanor under graviditet liksom fysisk aktivitet vid diabetes är angelägna förbättringsområden. Flera indikatorer har förbättrats även om förändringarna ligger inom den statistiska felmarginalen. Förbättringar inom hälsoinriktad vård kräver breda insatser på flera plan. Inom det prioriterade processarbetet finns flera exempel på initiativ inom det sjukdomsförebyggande arbetet. Detta gäller särskilt hjärtsjukvård, diabetes och stroke. Mer befolkningsinriktade åtgärder kring fysisk aktivitet och rökning pågår också. Utbyggnad av artrosskolor pågår. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom mödra- och banhälsovården. 4

5 Landstinget har förbundit sig att genomföra stora satsningar på förebyggande arbete i den nya landstingsplanen gällande år Det prioriterade processarbetet bör under kommande år kunna bli mer aktivt inom de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande delarna av respektive vårdkedjor. Karl Landergren, överläkare Telefon: E-post: Läkemedel Kalmar län ligger bättre än medelvärdet för riket i indikatorer som rör läkemedel till äldre, genomsnittligt för antibiotikaanvändning, och sämre än riket för lugnande medel. Det speglar de senaste årens riktade kampanjer inom läkemedelsområdet. Resultaten har förbättrats, särskilt inom de områden som har varit i fokus för olika nationella och lokala kampanjer under senare år. Fortsatt arbete med läkemedel till äldre, samt för att minska antibiotikabruket. Arbete pågår för att minska förskrivningen av sömnmedel. Läkemedelsförskrivningen följs löpande. Länsövergripande och lokala mål för förbättringar revideras årligen. Feedback ges löpande till förskrivarna i primärvården och till utvalda kliniker på sjukhusen. Ellen Vinge, specialistläkare, ordförande i Läkemedelskommittén Telefon: E-post: 5

6 Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård I Kalmar län har 41.7 % av kvinnorna en övervikt eller fetma vid inskrivning i mödrahälsovården i samband med graviditet. Övervikt är en riskfaktor vid graviditet och vi ligger högre än riksgenomsnittet som är 38.3 %. Vikten vid inskrivning på mödrahälsovården pekar på ett folkhälsoproblem där socioekonomiska faktorer har betydelse, exempelvis utbildningsnivå. Mödrahälsovårdens roll blir att försöka motivera till en begränsad viktuppgång under den aktuella graviditeten, vilket kan påverka inskrivningsvikten vid kommande graviditet. Färre kvinnor än riksgenomsnittet uppger att de har mått mycket bra respektive bra under graviditeten, medan man skattar sitt välbefinnande högre efter graviditeten. Orsaken till detta är svårt att spekulera om. I jämförelse med riksgenomsnittet, behandlas fler kvinnor under graviditeten för psykisk ohälsa och förlossningsrädsla. Man kan dock inte säga att förekomsten är högre i länet eller om det snarare talar för att man är bra på att fånga upp tillstånden och också sätta in adekvata insatser. Den lägre förekomsten av kejsarsnitt hos förstföderskor kan bl.a. peka på att det finns ett välfungerande omhändertagande vid förlossningsrädsla. Bristningar hos förstföderskor under ligger högt, men man ser en nedgång vid uppföljning av de efterföljande åren, troligen som ett resultat av det arbete som pågår för att minska bristningarna. Andelen nyfödda med låga Apgar-poäng ligger i nivå med övriga landet och andelen dödfödda barn strax över. Den neonatala dödligheten är lägre i Kalmar län än genomsnittet i landet och vi tror att detta avspeglar en välfungerande vård både före och efter födseln, men man ska vara medveten om att det rör sig om mycket små tal och att enstaka dödsfall ger stort utslag i resultatet. Även neonatala infektioner är en parameter som uppvisar mycket bra resultat. Jämfört med tidigare mätning, har andelen kvinnor som behandlas för förlossningsrädsla ökat, men för övriga parametrar under graviditet saknas jämförbara data. När det gäller andelen dödfödda barn, barn med låg Apgar-poäng, 6

7 neonatala infektioner och barn som avlider inom 28 dagar efter födelsen, är nivån generellt mycket låg i hela landet och det finns ingen säkerställd statistisk skillnad jämfört med andra landsting. Enstaka år med tillfälligt högre dödstal påverkar mätningarna under lång tid, då de baseras på ett femårsintervall. Man har dock vid de senaste mätningarna sett en nedgång i den neonatala dödligheten. Inom mödravården har man kontinuerligt fokus på förebyggande arbete för att fånga upp riskgraviditeter, vilka kräver särskilt omhändertagande under graviditet och förlossning. Man arbetar aktivt med motiverande samtal (MI) för att påverka olika risk- och livsstilsfaktorer såsom övervikt och rökning. Man har också ett pågående arbete i samarbete med bl.a. psykiatrin med syfte att optimera omhändertagandet vid psykisk ohälsa och graviditet. Fortbildning sker både internt och externt avseende bl.a. fosterövervakning, förebyggande av bäckenbottenskador samt ultraljudsdiagnostik av det ofödda barnet. Bristningsregistret som är en del av det gynekologiska kvalitetsregistret, möjliggör strukturerad uppföljning av dessa skador. Det sker en kontinuerlig uppföljning av alla kejsarsnitt och det finns tydliga kriterier för vilka kvinnor som ska genomgå kejsarsnittsförlossning. Förlossningsrädda kvinnor erbjuds särskilt omhändertagande och förberedelse inför förlossningen. Verksamheterna arbetar utifrån nationella riktlinjer och vårdprogram. Både på förlossnings- och neonatalavdelningar sker återkommande scenarioträning av akuta händelser i samband med förlossning samt omhändertagande av akut sjuka, nyfödda barn. Inom förlossnings- och mödrahälsohälsovården pågår sedan många år ett aktivt kvalitetsarbete inom den regionala medicinska programgruppen i sydöstra regionen, med årliga rapporter där klinikerna jämför sig avseende olika kvalitetsparametrar, med syfte att förbättra resultaten Fortsatt fokus på förebyggande arbete inom mödrahälsovården för att fånga upp riskgraviditeter. Kostnadsfri kontakt med tobaksterapeut och tillgång till dietist kan ytterligare påverka livsstilsfaktorer. För att hålla en låg andel av kejsarsnitt krävs fortsatt fokus på kriterier och god handläggning av förlossningsrädsla. 7

8 Det är av största vikt att bristningar förebyggs, diagnostiseras och åtgärdas i samband med förlossning, vilket kräver fortsatt fortbildning och strukturerad uppföljning, där bristningsregistret kan vara till hjälp. Alla dödfödda barn och neonatala dödsfall följs upp med omfattande provtagning och undersökning för att hitta eventuella undvikbara orsaker. För att upprätthålla en god kvalitet på vård i samband med graviditet, förlossning och neonatalvård, krävs god bemanning samt regelbunden intern och extern fortbildning. Till det hör återkommande scenarioträning av akuta situationer och utbildning i fosterövervakning under förlossningen. Speciellt inom neonatalvården är det av vikt att lokalerna är ändamålsenliga, med möjlighet till isolering, för att förebygga spridning av infektioner. Kontinuerlig uppdatering av vårdprogram utifrån nationella riktlinjer. Inom sydöstra regionen fortsätter det kvalitetsarbete som är av stor betydelse för kvinnoklinikerna i länet Lena Arvidsson, överläkare Telefon: E-post: Kvinnosjukvård Vid operation för borttagande av livmodern och för framfall, uppger en högre andel patienter i Kalmar län att de varit komplikationsfria än genomsnittet i landet. Vid operation för inkontinens och vid operation på äggledare och äggstockar ligger vi strax under riksgenomsnittet. En förhållandevis låg andel av livmoderoperationer är gjorda med minimalinvasiv teknik, d.v.s. som titthålskirurgi eller via vagina. Inlärningskurvan för denna typ av kirurgi är förhållandevis lång och den kräver hög teknisk färdighet och bra utrustning, och vi har ännu inte börjat se förbättrade resultat trots satsning på området. Man ser däremot att operationerna på äggledare och äggstockar som görs med titthålsteknik 8

9 har ökat till nära 79 %, vilket talar för att även livmoderoperationer som görs med minimalinvasiv teknik kommer att öka. I Kalmar län uppger 81.1 % att de inte har några symptom på framfall ett år efter operation, vilket är näst bäst resultat i landet. Andelen framfallsoperationer i dagkirurgi ökar och närmar sig riksgenomsnittet. Patientrapporterad kontinens ett år efter inkontinensoperation har ökat och ligger i nivå med genomsnittet i landet. Andelen patienter som uppger att de har varit komplikationsfria efter livmoderoperation har ökat. Vid operation för framfall ligger andelen patienter som uppger sig komplikationsfria och utan symptom på framfall ett år efter operation på en stabilt hög nivå. Andelen dagkirurgiska operationer vid framfall ökar succesivt och närmar sig genomsnittet för landet. Titthålskirurgi vid operationer på äggledare och äggstockar ökar, men vi ser ännu inte motsvarande ökning vid borttagande av livmodern. Den nedgång som ses, bedöms som tillfällig och man bör se en ökning vid kommande mätningar. Inkontinensoperationerna är förhållandevis få och det går inte att dra några säkra statistiska slutsatser av resultaten. Vi arbetar för att upprätthålla bra rutiner och god kontinuitet med en välfungerande vårdkedja vid olika typer av operationer. Vi fokuserar på patientsäkerhet inklusive förebyggande av vårdrelaterade infektioner och andra oönskade händelser. Kontinuerlig fortbildning i operationsteknik och operationshandledning samt översyn av operationsutrustning pågår. Titthålsoperationer kräver träning av tekniska färdigheter och inlärningskurvan är ganska lång och simulatorträning är av värde. För att öka den dagkirurgiska operationsverksamheten sker en översyn av rutiner och av den information som ges till patienten. Inom kvinnosjukvården pågår sedan många år ett aktivt kvalitetsarbete inom den regionala medicinska programgruppen i sydöstra regionen, med årliga rapporter där klinikerna jämför sig avseende olika kvalitetsparametrar, med syfte att främja en ständig förbättring. Fortsatt fokus på rutiner, patientsäkerhet och uppföljning av oönskade händelser. Den kirurgiska verksamheten kräver kontinuerlig utbildning, träning av tekniska färdigheter, handledning och adekvat utrustning. 9

10 Vi strävar efter att minimalinvasiv teknik ska användas när det är tekniskt möjligt vid operationer på livmoder, äggledare och äggstockar, utan att man äventyrar den medicinska säkerheten. Vi har som mål att ingen patient ska behöva vara inlagd i samband med operation om det inte krävs av medicinska eller sociala skäl. För att uppnå goda medicinska resultat inom kvinnosjukvården krävs fortsatt arbete för att säkerställa en god bemanning. Inom sydöstra regionen fortsätter det kvalitetsarbete som är av stor betydelse för kvinnoklinikerna i länet Lena Arvidsson, överläkare Telefon: E-post: Ortopedisk sjukvård Den ortopediska vården i Kalmar län håller generellt en hög nivå med god tillgänglighet. Nedan presenteras resultaten inom 3 olika områden; osteoporos och höftfrakturer, ryggverksamhet och resultat efter ledprotesoperation. Ledproteskirurgi Kalmar län har utomordentliga resultat inom området ledproteskirurgi. Protesöverlevnad 10 år efter höft- och knäprotesoperation ligger i topp i Sverige. Skälet är patienturval, rätt implantat och god kirurgisk teknik. Tidig omoperation inom 2 år ligger vi också i topp i riket med en viss variation inom länet. Även här bygger det på är patienturval, rätt implantat och god kirurgisk teknik. Oönskade händelser efter höft- och knäprotesoperation ligger vi bra till framför allt hos män. Skälet är som ovan. Trots en accelererande process med mycket korta vårdtider har man över tid inte sett ett ökat antal återinläggningar. Patientrapporterade resultat såsom tillfredställelse och självskattad vinst ligger också i topp i Sverige. Detta visar att vi har ett bra helhetsperspektiv på hela patienten genom hela vårdprocessen. Här finns dock en viss variation inom länet. 10

11 Alla resultat är stabilt goda eller bättre jämfört med tidigare. Inom området tidig reoperation har Västervik förbättrat sig markant sedan sista mätperioden. Man bör se över processen kring höftprotespatienten i Västervik innefattande parametrar som påverkar patientrapporterade resultat såsom tillfredställelse och självskattad vinst. Osteoporos och höftfraktur Landstingets resultat för fallskador hos personer äldre än 65 år ligger sämre än riksgenomsnittet. Generellt har vi en ökning mellan våra mätperioder. Mer hos kvinnor jämfört med män. Ökning ses i hela landet. Läkemedel vid osteoporos och åter fraktur inom 3 år efter tidigare fraktur mäter hur bra man är på att behandla mot osteoporos i en riskgrupp. Resultaten i Kalmar län för osteoporosbehandling ligger högt jämfört med riksgenomsnittet men trots detta har vi ett sämre utfall på mätningen av åter fraktur 3 år efter en osteoporosfraktur. Gruppen höftfrakturer får generellt god vård i Kalmar Län. Mycket goda eller goda resultat ser vi i väntetider till operation, protesöverlevnad vid halvprotes samt andelen åter till ursprungligt boende. Andelen höftfrakturpatienter som erhåller en höftprotes som behandling är jämfört med riktlinjer och rikssnittet för lågt. Läkemedel vid osteoporos ökar stadigt medan andelen som får höftprotes som behandling efter höftfraktur har sjunkit markant sista åren. Övriga mätområden ligger relativt konstant. När det gäller fallskador bland äldre pågår sedan länge ett mödosamt arbete med systematiska riskbedömningar på alla vårdnivåer både i Landsting och Kommun. Inom primärvården pågår ett arbete att screena geriatriska riskpatienter över 75 år och inom högriskgruppen erbjuda hälsosamtal inom områdena fysisk aktivitet, kost och rökslut. För att öka läkemedelsbehandling efter osteoporosfraktur pågår informations- och utbildningsinsatser riktade mot alla berörda specialiteter inom landstinget i regi av en multiprofessionell osteoporosgrupp. 11

12 Fortsatt fokus på höftfrakturgruppen och dess perioperativa process. Hålla diskussionen och angående implantatval och patienturval levande. Djupare diskussion i Kalmar kring urvalet av lämpliga höftfrakturpatienter som skall få en höftprotes. Ryggverksamhet Resultat föreligger bara för Länssjukhuset i Kalmar. Ryggverksamhet bedrivs även i Västervik men under nuvarande mätperiod är där för få operationer. Det finns ingen säkerställd skillnad i riket avseende detta mått som är patientrapporterad förbättring 1 år efter operation för vare sig diskbråcksoperation eller spinal stenosoperation. Man kan se vissa skillnader mellan män och kvinnor men de är små. Generellt är resultaten goda. Det finns ingen större skillnad i resultaten jämfört med tidigare år. Utbildning av specialister. Utveckling av bedömning remisser inkluderande sjukgymnaster. Försök till att utveckla ryggradiologiska ronder Ryggortopeder i löpande dialog med MR-radiolog betr. indikationer samt övergripande ansvar för utvecklande av gemensamma remissbedömningar med sjukgymnaster ett arbetssätt som framgångsrikt prövats i annat Landsting. Dan Eriksson, verksamhetschef, överläkare ortopedi Oskarshamn Telefon: E-post: Reumatoid artrit I Landstinget i Kalmar län är andelen patienter med reumatoid artrit som fått diagnos inom 20 veckor lägre än rikssnittet. 12

13 Antalet patienter med Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit är betydligt högre än i riket. Orsaken kan vara att Kalmar län har Sveriges äldsta befolkning och därmed en ackumulerande effekt. Det har alltid funnits en förståelse och bejakande till att använda dessa läkemedel i Kalmar län. Patientrapporterad hälsa - biologiska läkemedel har något sämre resultat än rikssnittet. Flera faktorer kan påverka. Hög ålder?, utfallsmåttet (VAS allmän hälsa) inte representativt eller för sen behandlingsstart. Resultatet för indikatorn om andel patienter som fått diagnos för reumatoid artrit inom 20 veckor är oförändrat. Rikets resultat har förbättrats markant. Detta behöver analyseras vidare. För indikatorn Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ses en förbättring. För patientrapporterad hälsa biologiska läkemedel föreligger inget jämförelsematerial. För att snabbare kunna diagnosticera patienter med reumatoid artrit pågår ett arbete med reumatologkonsulter. Att sträva efter god tillgänglighet och tydliggöra vikten av tidig diagnostik för primärvården är prioriterat. Åsa Häggström, överläkare Telefon: E-post: Diabetes Antal slutenvårdsperioder minskar vilket det gör i hela riket. Vi ligger nära rikssnittet med något fler slutenvårdstillfällen för män än för kvinnor. Att slutenvårdsperioder minskar beror till stor del på ökad poliklinisering av diabetesvård och samtidigt viss förbättring av diabeteskontrollen. 13

14 Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom vid diabetes minskar något och ligger något högre än riket i övrigt. Dödligheten hos kvinnor med diabetes minskar i högre utsträckning än för män, där den snarast ökat något. Riskfaktorer som långtidssocker (HbA1c), rökning och fysisk inaktivitet, som också registreras vid diabetes, visar generellt sämre värden för män än för kvinnor. Detta gäller både vid typ 1 och typ 2 diabetes och kan till viss del förklara könsskillnaderna. Antal personer (både kvinnor och män) med diabetes i primärvård som röker i Kalmar län har minskat betydligt under 2014 jämfört med 2013 och ligger på 12,9 % vilket är lägre än rikssnittet (14,7%). Att rökning minskar kan bero till stor del på ökad satsning på tobaksavvänjningsmottagningar dit rökande diabetiker hänvisas för motiverande samtal. Antal inaktiva personer med diabetes i primärvård har ökat något under 2014 jämfört med 2013 och ligger högre (32,7 %) än riket i övrigt (28,4 %). Det gäller både kvinnor och män. Större insatser från livsstilsmottagningar behövs för att sätta fart till ökad fysisk aktivitet hos diabetespatienter. Angående blodsockervärde vid diabetes i primärvård har andelen diabetiker (i huvudsak typ 2 diabetes) med välinställt långtidssocker (HbA1c under 52 mmol/mol) legat stabilt och nära rikssnittet (51,4 % jämfört med 52,7%). Det finns väsentligen inga stora könsskillnader. Ytterligare satsningar på diabetespersonal bidrar till tätare kontroller och genom detta kan resultaten förbättras. Blodsockervärde vid typ 1 har förbättrats där andelen med HbA1c under 52 mmol/mol har ökat. Ytterligare satsningar på tekniska hjälpmedel och diabetespersonal bidrar men ökningen bör vara större och ökade satsningar är därför nödvändiga. Kvinnor i länet har en högre andel HbA1c under 52, och ligger över riksgenomsnittet, män däremot ligger något under. Angående blodsockerkontroll hos barn och unga vid typ 1 diabetes ligger bland de 3-5 med lägst medel HbA1c i landet. Stadig förbättring sen vi blev årets diabetesteam i Sverige Dock försämring sen sista halvåret pga. bristande sjuksköterskeresurser och mindre tid för teamarbete. Alla över 4 år får om de vill tillgång till Freestyle Libre, ett sätt att mäta glukos i underhuden och slippa sticka sig i fingrarna. Ögonbottenundersökningar i primärvård någon gång under de senaste tre åren hos både män och kvinnor ligger i Kalmar län sämre än riket (91,9 % och 89,8 % jämfört med 94,5 % och 95,5 %). Det finns ringa könsskillnader. Resultatet under 2014 är 14

15 väsentligen oförändrat jämfört med Däremot vad gäller ögonbottenfoto vid typ 1 diabetes ligger Kalmar län sämst i landet med en försämring jämfört med tidigare. Det finns också regionala skillnader i länet i tillgänglighet till ögonbottenfotografering. Satsning krävs omgående för att förbättra situationen. Ögonbottenundersökningar för barn och ungdomar med typ 1 diabetes var klart bättre för 3-4 år sedan och orsaken är lång väntetid för ögonbottenundersökningar samt bristande resurser på ögonkliniken. Resultat av fotundersökning vid diabetes i primärvård har klart förbättrats under 2014 jämfört med 2013 för både män och kvinnor. Kalmar län ligger över rikets nivå (99,6 % vs 95,2 %). Bidragande till förbättringen är ökad fokus på vikten av undersökning, bättre registrering och direktöverföring av kvalitesregisterdata från Cosmicjournalen. Fotundersökning vid diabetes typ 1 har också förbättrat resultat för både män och kvinnor och ligger något över nivån för riket. Förbättring har skett inom de flesta indikatorområdena. Vi behöver ändå förbättra resultaten ännu mer, målet ska vara bäst i riket! Ökade resurser, optimalt användande av läkemedel och teknisk utrustning för en individualiserad behandling är nödvändig för att förbättra resultaten och minska kostnaderna för diabeteskomplikationer. Komplikationer är betydligt mer kostsamt än satsningar på hjälpmedel och läkemedel. Det finns ständigt förbättringar av kvalitetsregister/cosmic-mallen i journalsystemet. Processgruppen har startat uppsökande verksamhet och besöker hälsocentraler för att diskutera kvalitetsregisterdata och hitta både orsaker till sämre resultat samt möjligheter till förbättringar. Regelbundna utbildningar inom diabetes för vårdpersonalen står årligen på agenda. Uppsökande verksamhet kommer att fortsätta under Diabetesdagen för vårdpersonal planeras under hösten 2016 med fokus på individualiserade mål och ökad användning av tillgänglig information på nätet (riskmotorer i nationella diabetesregistret - NDR, NDR-knappen, vårdriktlinjerna, webbaserat utbildning mm). Processråd Diabetes initierar en dialog tillsammans med ögonklinikerna för att förbättra tillgängligheten och prioriteringar under Analys av NDR-data pågår 15

16 kontinuerligt. Alla har nu tillgång till NDR och kan följa upp sina resultat på enheten och göra förbättringar. Herbert Król, distriktsläkare Hälsocentralen Stensö Tel E-post: Hjärtsjukvård I hela Sverige sjunker dödlighet och sjuklighet i hjärtsjukdom, främst avseende hjärtinfarkt. Denna utveckling ses också i Kalmar län. Förklaringar till den positiva utvecklingen ligger såväl i förändringar i befolkningens riskfaktorbelastning, till exempel minskande rökning, som i förbättrat omhändertagande i sjukvården. Data i rapporten talar entydigt för att Kalmar läns innevånare får del av denna utveckling med resultat i nivå med rikets medelvärde för de flesta parametrar. Särskilt de indikatorer som beskriver sjukvårdens aktivitetsgrad vid hjärtinfarkt talar för att sjukhusen i länet är aktiva i att försöka förbättra livskvalitet och överlevnad för hjärtinfarktpatienter. För tid till reperfusion (ballongsprängning/pci) vid allvarlig hjärtinfarkt, så kallad STEMI uppvisar länet ett sämre resultat än riket, huvudorsaken är långa avstånd. Avseende eftervården vid hjärtinfarkt har förbättringar skett, men arbete kvarstår för optimalt resultat. Vid hjärtsvikt har länet en högre andel återinlagda patienter än riket. Flera av de övriga indikatorerna som överlevnad efter hjärtstopp utanför sjukhus och komplikationer efter PCI respektive pacemakerinsättning är baserade på få fall och siffrorna blir därför osäkra. Avseende komplikationer vid pacemakerinläggning ses dock som tidigare en förhöjd risk i länet jämfört med riket. En majoritet av indikatorerna har förbättrats. Ett flertal dessutom i snabbare takt än för riket i övrigt. Störst förbättringar ses i måluppfyllelse för blodfettsänkande 16

17 behandling ett år efter hjärtinfarkt och i minskning av risken för död eller återinsjuknande i hjärtinfarkt. Alla inblandade enheter arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete. Exempel att nämna kan vara: Hälsofrämjande arbete som livsstilsmottagningar i primärvården och befolkningsinriktade insatser för att förbättra folkhälsan i länet. Processarbete inom hjärtsjukvården för att ytterligare stärka kvalitetsuppföljningen och göra vårdens övergångar smidiga och utan risk för kvalitetsförluster. Omorganisation och strukturerat förbättringsarbete kring pacemakerverksamheten. Utbildningsinsatser, nya rutiner och länsövergripande samverkansgrupper för förbättring av hjärtstoppsvården. Arbetet med att förbättra hjärt- kärlhälsan i länet måste ske långsiktigt. Fortsatt arbete med kontinuerliga förbättringar inom alla enheter i landstinget är väsentligt. Landstingets bidrag till hälsofrämjande arbete kommer att fortgå och utvecklas. Landstingets hjärtprocessgrupp tar aktiv del i kvalitetsuppföljningen av hjärtsjukvården och har under senaste åren utarbetat och implementerat ett antal förändringar i hjärtinfarktvården, särskilt avseende långsiktig uppföljning. En riktad satsning på hjärtsviktsvården vore önskvärd Metoder för att ännu snabbare kunna sprida ny kunskap kring förebyggande och behandling av hjärtsjukdom bland alla inblandade behöver utvecklas. Karl Landergren, överläkare Telefon: E-post: Stroke Kalmar ligger högre än riket i dödlighet i strokesjukdom på såväl kort som lång sikt, 17

18 sjukhusvård eller inte. Det har vi alltid gjort och någon enkel förklaring föreligger inte. Det är färre patienter med strokesjukdom som återinsjuknar i Kalmar Län jämfört med Riket. Kalmar Län är bättre än Riket vad gäller rökstopp, insättning av läkemedel mot högt blodtryck, höga blodfetter samt behandling av förmaksflimmer. Kalmar läns strokepatienter läggs i högre grad än Riket in på specialiserade Strokeenheter och får fortare propplösande behandling. Propplösande behandling ges dock i lägre grad i Kalmar län jämfört med Riket. Mest angeläget att bedöma trendmässigt är vår ökande tid till trombolys samt vår minskande andel trombolysbehandlingar. Genomgång av trombolysrutinerna. Strokeprocessgruppen arbetar med nya riktlinjer för handläggning av akut stroke. Andreas Hurve, specialistläkare Medicinkliniken Kalmar Telefon: E-post: Astma och KOL Astma/KOL är en ny sjukdomsgrupp i de Öppna jämförelserna. För att skapa samsyn på screening, diagnostik handläggning samt uppföljning har nya nationella riktlinjer för vård av astma och KOL nyligen presenterats (nov 2015) och ska nu implementeras i samtliga landsting. Ca 8 % av befolkningen uppskattas ha astma och 8 % av de vuxna >45 beräknas ha KOL. Dödligheten i astma i riket är mycket låg 0,25/ Anledningen kan vara bra tillgång till kvalificerad sjukvård samt aktivt arbete med rökstopp. Under de gångna 10 åren har andelen slutenvårdsperioder för individer, 20 år eller äldre med astma minskat nationellt. I Landstinget i Kalmar län har andelen 18

19 slutenvårdsperioder för astma minskat i paritet med den nationella minskningen, där Kalmar ligger motsvarande riksgenomsnittet. KOL är en svår, invalidiserande sjukdom. Ofta tillstöter annan konkurrerande sjuklighet, som hjärta/kärlsjuklighet hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller stroke. Tidigt upptäckt samt rökstopp kan bromsa utvecklingen av KOL och komplikationer och är premisserna för fortsatt god livskvalitet. Dödligheten har enligt nationella siffror sjunkit något under de senaste 15 åren. Generellt för riket är att dödligheten bland män har minskat (12.6/ ) medan bland kvinnor har ökat något (14.1/ ) I länet är dödligheten något högre än riksgenomsnittet vilket kan bero på att Kalmar län har den högsta andelen före detta rökare jämfört med riket, motsvarande 24 % (förbehåll måste tas för selektionsbias, varierande antal besvarade enkäter samt avsaknad av åldersstandardisering och avsaknad av historiska data före 2004). Den höga andelen personer som återinskrivs i slutenvård vid KOL och som ligger över riksgenomsnitt kan tyda på att patienterna har en avancerat KOL sjukdom med kardiovaskulära komplikationer och är i absolut behov av slutenvårdsinsatser. Högst sannolik föreligger där även en dubbelregistrering av diagnoser som dock inte visas kopplade, vid sammanställning av öppna jämförelser, vilket kan ge felaktigt intryck av återinskrivningsfrekvensen för de enskilda diagnoserna. I Sverige behandlas flertalet patienter med astma samt lätt till måttlig KOL inom primärvården, medan i flertalet andra länder huvudsakligen inom slutenvården samt att åldersstandardiseringen skiljer sig mellan länderna, varför indikator 43.3, inte ger jämförbara resultat. Jämförelsematerial saknas. Astma/KOL är ett område som prioriteras med ett särskilt processarbete i landstinget. Aktuella indikatorer ska följas över tid på samtliga enheter i länet som hanterar patienter med astma eller KOL. Implementering av nya nationella riktlinjer och genomgång av patentprocesser pågår. Aktuell analys samt anpassningar till nya processuppföljningsindikatorer inom vård vid astma och KOL, samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen, 19

20 primärvården, paramedicin med flera, anpassade ändringar i journalsystem samt möjlighet till utdata för kvalitativ uppföljning av förändringsprocessen. Thomas Neumark, distriktsläkare Telefon: E-post: Njursjukvård Njursjukvården i länet är bra. I tre av fyra kvalitetsmått ligger landstingets resultat över riksgenomsnitten och i ett mått strax under, levererad dialysdos. Antalet patienter som behandlas i dialys är i absoluta tal få, om fem ytterligare patienter hade fått högre dialysdos hade resultatet legat på riksgenomsnittet. Att leverera rätt dialysdos kan stå i strid med patientens egna önskningar, då högre dialysdos oundvikligen innebär längre tid i dialys varje vecka. Detta kan upplevas inkräkta på livskvalitén i övrigt. Resultaten är oförändrade sett över tid. I Kalmar införd varannandagsdialys, även söndagar, innebärandes högre levererad dialysdos. Hjalmar Åselius, överläkare Telefon: E-post: Psykiatri Beträffande tillgänglighet så ligger länet till synes väl till gällande Barn-och ungdomspsykiatrisk verksamhet, försämring gällande vuxenpsykiatrin. Så var läget 20

21 mars månad Överlag är läget dock det omvända, Vuxenpsykiatrin klarar av målet på tillgänglighet medan Barn-och ungdomspsykiatrin har svårt att klara av det. Detta får tillskrivas de vakanser som finns. Självmord i befolkningen mäts över en tre-års period, ingen förändring jämfört med tidigare mätning. Mätvärden gällande bipolär sjukdom, antidepressiv medicinering och ECT ligger vi nära riksgenomsnittet, precis som de flesta andra landsting. Även värden som pekar på schizofrenibehandling håller sig runt riksgenomsnittet. Resultaten svänger något både uppåt och nedåt utan att man egentligen kan dra några övergripande slutsatser. Tillgänglighet till vård har det arbetats intensivt med de senaste åren, inte minst inom Barn-och ungdomspsykiatrisk verksamhet. Inom psykiatrin har vi arbetat mycket med att förbättra kvaliteten på våra suicidriskbedömningar, man ska också erbjudas besök inom en vecka efter ett självmordsförsök. Gällande parametern undvikbar slutenvård, personer med psykiatrisk diagnos så ska den spegla kroppslig ohälsa hos patienter med psykiatrisk diagnos. Detta arbete har vi satt mycket fokus på. En handlingsplan gällande detta har just upprättats tillsammans med Primärvård och Hälso-och sjukvårdsförvaltningen med syfte att förbättra den kroppsliga hälsan för denna patientgrupp. Vad gäller ECT så har vi haft förbättringsarbete även här och kan numer rapportera in resultat direkt från journalen till kvalitetsregister, vilket ger mycket tillförlitliga data. Beträffande tillgänglighet så arbetar Psykiatriförvaltningen aktivt med att försöka rekrytera nya medarbetare till verksamheten. Detta är dock en grannlaga uppgift då bristen på utbildad personal är stor över hela landet. Psykiatriförvaltningen har tillsammans med Primärvården granskat journaler och handläggning av patienter som tagit sitt liv tidigare år för att leta efter förbättringsmöjligheter. Planeringen är att genomföra ett s.k. standardiserat 21

22 vårdförlopp inom hela sjukvården, då dessa patienter inte enbart återfinns inom psykiatrin. Beträffande överdödlighet och undvikbar slutenvård så ska tidigare nämnd handlingsplan sättas i verket under Charlotta Brunner, överläkare, vuxenpsykiatri söder Tel: alt E-post: Demens För förskrivning av demensläkemedel bland äldre ligger Landstinget i Kalmar län på 3:e plats jämfört med övriga landsting med 2,38 %. Värdet i riket är 1,88 %. Värdet ska vara högt. Resultatet har nåtts genom ett systematiskt förbättringsarbete. Resultatet för behandling med antipsykosmedel bland äldre ligger på 7:e plats med ett värde om 1,43 %. Rikets värde är 1,58 %. Värdet ska vara lågt. Förskrivningen av demensläkemedel till äldre har ökat mellan 2013 och 2014, från 1,7 % till 2,1 % för män och från 2,2 % till 2,6 % för kvinnor. Behandling med psykosläkemedel bland äldre har ökat med 0,2 %. Trenden är densamma i alla landsting. Det är oklart varför. En tanke är att andelen personer med psykossjukdom har ökat i och med att befolkningen uppnår en allt högre ålder. Utvärdering av våra lokala riktlinjer för demenssjukdomar gjordes under 2015 och en sammanställning har precis blivit klar. Utifrån analys av denna sammanställning kommer förbättringsåtgärder att identifieras. Det pågårett arbete med att revidera landstingets Rekommenderade läkemedel som stöd för ordination av läkemedel till äldre. Resultaten kommer att analyseras vidare med hjälp av landstingets Läkemedels- 22

23 kommitté. I sammanhanget etableras ett nytt kapitel i Rekommenderade läkemedel, riktat mot läkemedel och äldre. Arne Sjöberg, basenhetschef Geriatriska kliniken Kalmar Telefon: , mobil E-post: Kirurgisk behandling När det gäller de kärlkirurgiska variablerna ligger Landstinget i Kalmar län lika med eller något bättre än riksgenomsnittet. För variablerna för operationer vid ljumskbråck har landstinget resultat som motsvarar riksgenomsnittet. Dödlighet efter blödande magsår uppvisar höga nivåer. Värdet är dock missvisande då det vid genomgång av alla patienter med aktuell diagnos under 2015 i Kalmar visade sig att 65 % av patienterna dött av annan diagnos än blödande magsår. Vidare hade trettio av patienterna diagnossatts felaktigt (riktig diagnos t.ex. spridd cancer, blödande esofagusvaricer och andra kroniska sjukdomar). Resultaten för indikatorerna gällande obesitaskirurgi uppvisar resultat bättre än genomsnittet. Borttagande av gallblåsa; Lägre andel utförda med miniinvasiv operationsteknik jämfört med riket, dock stigande trend, klart mindre användning av antibiotika än genomsnittet men en hög förekomst av operativa/postoperativa komplikationer där gallgångsskador och galläckage är det som har klinisk betydelse. Just denna variabel/indikator är något som måste förbättras. Resultaten är tämligen stabila över tid. Dock är resultaten inte acceptabla vad gäller komplikationer vid gallblåsekirurgi. Många av indikatorerna varierar kraftigt mellan olika år främst beroende på att små ändringar i antal ger stora utslag samt att variabeln gällande blödande magsår inte relaterar till tänkt utfall pga. osäkerhet i metod och registrering. 23

24 Den tämligen vanliga operationen borttagande av gallblåsa uppvisar ett icke adekvat resultat. Förbättringsarbete har initierats. Utbildning av kärlkirurger pågår, då det är brist på specialister inom detta område. Förbättrad diagnosregistrering vid blödande magsår. Detta kommer dock att få genomslag först om två år pga. eftersläpning. 1. Det krävs möjlighet att dokumentera de laparoskopiska galloperationerna för att kunna identifiera felkällor. Vi har äskat utrustning för detta under många år men tyvärr har våra yrkanden bromsats av administrativa problem inom landstinget. 2. Den typ av ledare som används vid galloperation där stenar föreligger i de djupa gallvägarna är troligtvis inte adekvat och har orsakat en stor andel av komplikationerna. Byte av denna ledartyp planeras. Claes Hjalmarsson, basenhetschef, Kirurgkliniken Kalmar Tel: E-post: Intensivvård Resultaten för Landstinget i Kalmar län ligger bra till. Detta förhållande gäller hela den svenska intensivvården, relaterat till internationella data. Resultaten har delvis varierat över tid. Tidigare problemområden - Utskrivning nattetid från IVA (intensivvårdsavdelningen) och Oplanerad återinskrivning till IVA uppvisar nu bägge bättre resultat än de nationella målvärdena. Riskjusterad dödlighet efter vård på intensivvårdsavdelning uppvisar oförändrat bra resultat. Nationell driftsättning av svensk databas för riskjusterad dödlighet. 24

25 Identifikation av riskgrupper/riskpatienter samt fokus på att sätta in rätt vårdresurser till rätt patient i rätt tid. Utökat samarbete mellan intensivvården och den klinik patienten tillhör, inkluderande resursplanering och logistik. Fortsatt samarbete mellan länets bägge intensivvårdsavdelningar. Kompetensutveckling gällande samtliga personalkategorier. Utvärdering av bemanningsbehov. Implementering av nya och utvecklade medicinska metoder. Kvalitetskontroll av registreringar och data som ligger till grund för redovisade vårdresultat. Sten Borgström, överläkare Tel: E-post: Ögonsjukvård När det gäller indikatorn Förbättring efter behandling vid makuladegeneration ligger landstinget jämsides med övriga landet. När det gäller den av de gråstarrsrelaterade indikatorerna vi mäter, det vill säga Synfel vid tidpunkt för kataraktoperation skiljer landstinget ut sig gentemot övriga landet genom att ligga betydligt högre när det gäller andelen patienter som har synskärpa 0,5 eller sämre på bästa ögat vid kataraktoperation. Ingen nämnvärd förändring jämfört med landet i övrigt. I både Västervik och Kalmar arbetar vi med kontinuerlig verksamhetsutveckling för att kunna ge patienterna vård med fortsatt fina medicinska resultat och så god tillgänglighet som möjligt. Eftersom behandling med injektioner av läkemedel i glaskroppen vid åldersförändringar i gula fläcken, diabetes och ventromboser i ögat är stadigt ökande 25

26 på grund av nya behandlingsmöjligheter och successivt utvidgade nationella indikationer, är det med nuvarande resursnivå svårt att tänka sig att man i närtid kommer att kunna sjösätta generösare indikationer för vilka patienter som skall gråstarrsopereras. Johan Moberg, basenhetschef Ögonkliniken Kalmar Tel: E-post: Vård i livets slutskede palliativ vård Landstinget i Kalmar län ligger bland de 1-4:e bästa landstingen i samtliga indikatorområden inom palliativ vård (brytpunktssamtal 3.e plats, smärtskattning 2:a plats, ordination av opioider 4:e plats, ångestdämpande läkemedel 3:e plats, munhälsobedömning 2:a plats, trycksår 1:a plats), förutom för indikatorn Återkommande slutenvård, där Landstinget i Kalmar län ligger bland de lägsta (näst sista plats). Resultaten har stadigt förbättrats. Som tidigare fortsätter det palliativa ombudsnätverket med implementeringsarbete. Ett systematiskt resultat-uppföljningsarbete sker med det palliativa registret som källa. Omfattande utbildningsinsatser pågår och flera utbildningar planeras som tidigare inom detta område. Den tredje distanskursen i palliativ vård, högskolestudier för sjuksköterskor startar i januari Som tidigare gäller principen Håll i Håll ut och att Ting Tar Tid. Samtliga indikatorområden i palliativ vård har successivt förbättrats för varje år de senaste 5 åren. Detta beror på ändrade arbetssätt, bättre ledning och styrning samt ökat engagemang bland medarbetarna. Detta växer och sprider sig. Kunskapen har ökat mycket omkring dessa frågor, så även inom länets 12 kommuner, tack vare 26

27 landstingets utbildningsinsatser och det palliativa nätverkets arbete. Återkommande uppföljningar av registerdata sker och förbättringsområden identifieras inom de flesta enheter idag, både inom landstinget och i kommunerna. Arne Sjöberg, basenhetschef Geriatriska kliniken Kalmar Telefon: , mobil E-post: HIV Landstingets resultat ligger på 100 %, Det vill säga, så bra det går. Resultaten har hela tiden legat mycket bra och har nu förbättrats ytterligare. Arbetet fortsätter på den inslagen vägen. Jonas Bonnedahl, överläkare Telefon: E-post: Cerebral pares Landstingets resultat är bra, ligger på 5:e respektive 2:a placeringar jämfört med övriga landsting/regioner och bättre än rikssnittet har fler remisser inkommit, främst rör dessa asylbarn. Detta har inneburit en stor press för personalen som arbetat med samma antal tjänster. Resultaten ligger på samma nivå som tidigare. 27

28 Årliga läns CPUP dagar för analys av det egna landstingets resultat (endast 4 landsting har detta). 1. Hösten 2016 kommer det första nätverksbaserade intensivträningsprogrammet att starta i länet. (NIT) 2. Alla barn är inte med i registret, varpå information ska ges i samband med föräldraträffar varje termin med ledningen för Habiliteringen. 3. Färdigutbildade barnneurologer i tjänst på habiliteringen hösten Ann-Katrin Moldenius, basenhetschef Telefon: E-post: 28

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014

Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014 Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good Öppna Jämförelser 2016 Säker vård FoU-delegationen 2017-01-24 Lars Good Öppna jämförelser av säker vård - Innehåll Ett urval om 52 indikatorer presenteras på landstingsnivå Publiceras 24 januari. 1. Vårdskador

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14 Analys Öppna jämförelser 2012 L a n ds t i n g e t i K a l m a r l ä n Sida: 2 (14) Innehållsförteckning 1 Resultat... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Sammanfattande analys... 3 1.3 Övergripande resultat... 4

Läs mer

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012 Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka

Läs mer

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014 En första bild av utfallet för Gävleborg Angående årets rapport(er) Årets rapport 9:e rapporten i serien om hälso- och

Läs mer

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka

Läs mer

Öppna jämförelser 2011

Öppna jämförelser 2011 Öppna jämförelser 2011 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka på områdesrubriken

Läs mer

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123 Öppna jämförelser 2009 Pressinformation 091123 Medverkande Svante Lönnbark Stefan Back Ola Westin Anna Sörebö Inger Malmesjö För mer information: Gunnar Gustafsson hjärtsjukvård Ulf Öhrvall kirurgi Sven-Erik

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick 2014

Öppna jämförelser i överblick 2014 ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Öppna jämförelser i överblick 2014 INDEXBERÄKNINGAR AV ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Öppna jämförelser i överblick 2014 1 Inledning och bakgrund Öppna

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Denna bilaga beskriver övergripande mål och uppföljningsindikatorer 2017. I Region Skånes Indikatorbibliotek (IB) beskrivs indikatorerna och målnivåerna mer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Bilaga 2 19 juni 2006 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser I huvudrapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet jämförelser mellan landsting 2006

Läs mer

Bilaga 3 Uppföljning av överenskommelsen om hälso- och sjukvård 2014 med områdena Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och områdena inom Universitetssjukhuset Örebro Anvisningar För att åstadkomma

Läs mer

Medicinska resultat del 1

Medicinska resultat del 1 ÖJ - 2008 Medicinska resultat 63 indikatorer Uppdelade på man kvinnor Vissa socioekonomiska data 19 indikatorer nedbrutna på sjukhusnivå Patienterfarenheter 9 indikatorer Vårdbarometern Tillgänglighet

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018 Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

Trender och variation mellan landsting

Trender och variation mellan landsting Trender och variation mellan landsting Öppna jämförelser 2014. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 2015-04-14 Inledning

Läs mer

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa gravida med övervikt och fetma

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa gravida med övervikt och fetma 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-12-07 RS150440 Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens användning av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården

Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens användning av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Revisionsrapport 2009-01-02 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget Kronoberg och Landstinget Blekinge Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens

Läs mer

Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS,

Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, VO endokrin hud reproduktion ögon VE endokrinologi Magnus Löndahl Sektionschef, överläkare 046-172235 Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, -01-01 -12-31 1.

Läs mer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer Uppföljning 2016 - Indikatorer Indikatorer Fakta, mått Antal listade individer Utfall = Antal personer som är listade på vårdcentralen per den 31/12 Andel listade personer 80 år och äldre Antal registrerade

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG kvinnosjukvård

Årsrapport 2015 RMPG kvinnosjukvård Årsrapport 2015 RMPG kvinnosjukvård Består av följande kvalitetsgrupper; Fostermedicin Gynekologi Obstetrik Preventiv kvinnohälsa Gynekologisk onkologi BB-vård RMPG liksom de olika kvalitetsgrupperna träffas

Läs mer

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Innehåll Urval av indikatorer... 3 Astma & KOL... 3 Beroende- och missbruksvård... 3 Cancervård... 4 Diabetesvård... 5 Förlossning

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa insatser för psykisk hälsa

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa insatser för psykisk hälsa 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-12-07 RS150440 Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

1. Inledning. Syfte. Tänkvärt när man tolkar resultaten

1. Inledning. Syfte. Tänkvärt när man tolkar resultaten 1 1. Inledning Det är nu nionde året i rad som Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Utöver

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Ortopedi. Valda delar ur Årsrapport 2016 Valda delar ur Kvalitetssammanställning

Ortopedi. Valda delar ur Årsrapport 2016 Valda delar ur Kvalitetssammanställning Ortopedi Valda delar ur Årsrapport 2016 Valda delar ur Kvalitetssammanställning 2017-05-02 Årsrapport 2016 Kvalitetsindikatorer Värdekompassen (sedan 2008), intern benchmarking, möjliga uppnåeliga nivåer,

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Vår sjukvård tål att jämföras

Vår sjukvård tål att jämföras Vår sjukvård tål att jämföras En norrbottensanalys baserad på rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet... med förslag till utvecklingsområden. Öppna jämförelser en

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014

Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 1 Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 Ansvariga för rapporten: Martin Magnusson, e post: martin.magnusson@lio.se (fr. 1

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier 2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Palliativregistrets värdegrund

Palliativregistrets värdegrund Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Norrbottens sjukvård tål att jämföras

Norrbottens sjukvård tål att jämföras Norrbottens sjukvård tål att jämföras En sammanfattning baserad på Socialstyrelsens och SKL:s rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Grafisk formgivning: Kent Forsberg,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare Helsa VC, Sundbyberg Ulrika Elmroth, DL, vice ordf SFAM, projektledare PrimärvårdsKvalitet Eva Arvidsson,

Läs mer

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter Årsrapport folkhälsa 2016 Ny typ av folkhälsorapportering Eftersom hälsa och dess bestämningsfaktorer är långsamt rörliga mått har beslutats att större hälsobokslut för Norrbotten skall publiceras vart

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer