1. Inledning. Syfte. Tänkvärt när man tolkar resultaten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Inledning. Syfte. Tänkvärt när man tolkar resultaten"

Transkript

1 1

2 1. Inledning Det är nu nionde året i rad som Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Utöver detta publiceras varje år rapporterna Öppna jämförelser angående läkemedelsbehandlingar samt Öppna jämförelser inom cancerområdet. Sammanställningarna innehåller ett stort antal indikatorer, vilkas resultat ger en bild av hälso- och sjukvården. Indikatorerna belyser i huvudsak fyra områden: Syfte Medicinsk kvalitet Tillgänglighet Förtroende och patienterfarenheter Kostnader Syftet med denna sammanställning är att ge politiker och medarbetare i landstinget en strategisk överblick och analys av ett urval av resultaten i ÖJ HoS samt läkemedelsområdet. Cancerområdet hanteras separat av Regionalt cancercentrum (RCC) och ingår inte i denna rapport. De båda rapporterna kan tillsammans vara ett av många bidrag inför diskussioner kring ledning, styrning och uppföljning av vården i Uppsala läns landsting. Tänkvärt när man tolkar resultaten Resultat från öppna jämförelser måste alltid ses i sitt sammanhang och analyseras för att kunna förstå vilka faktorer som kan påverka utfallet. Vid tolkning av resultat krävs kunskap om hur respektive indikator har tagits fram, vilka datakällor som har använts, styrkor, svagheter och täckningsgrad i dessa datakällor, vilka val som har gjorts när indikatorn har definierats, med mera. Denna information hittar man i indikatorbeskrivningen för respektive område. Ibland ligger fullständiga indikatorbeskrivningar i ett separat dokument utanför själva huvudrapporten. Indikatorerna är ofta förankrade i relevanta specialistföreningar och andra expertgrupperingar. Däremot är de sällan validerade, dvs hur väl stämmer indikatorns resultat överens med liknande indikatorer, rapporter och undersökningar på området? Man har inte heller gjort så kallad känslighetsanalys för någon av indikatorerna. Detta innebär att man inte vet hur känsligt indikatorns resultat är för olika val man gjort när man definierat indikatorn, exempelvis hur man definierar att en individ använder ett visst läkemedel. Är det när individen har hämtat ut läkemedlet på apotek en gång, eller ska en viss mängd ha hämtats ut med en viss regelbundenhet? Ju känsligare indikatorns resultat är för olika val som gjorts vid indikatorns konstruktion, desto svårare är det att kunna säga att ett visst landsting är bättre än ett annat eller ligger över rikssnitt. Således kan den inbördes ordningen mellan landsting ändras om man mäter på ett annorlunda sätt. Man har heller inte gjort en så kallad multivariatanalys av resultaten. I en sådan analys undersöks vilka faktorer som korrelerar med resultaten och som skulle kunna förklara skillnader i resultat mellan landsting. I de olika öppna jämförelser-rapporterna konstaterar man ofta att stora skillnader föreligger mellan landstingen utan att försöka närma sig problematiken kring vad som är en stor skillnad, samt utan att försöka analysera hur mycket till exempel demografi, socioekonomi, och vårdtillgänglighet påverkar resultaten. 2

3 Man bör även ha i åtanke att de flesta av indikatorerna mäter kvantitet och inte kvalitet. En indikator som mäter hur stor andel i en population som använder ett potentiellt olämpligt läkemedel svarar inte på frågan hur stor andel av dessa patienter som använder det potentiellt olämpliga läkemedlet med god effekt utan att uppleva biverkningar. Det mest relevanta är att hitta de patienter som använder detta potentiellt olämpliga läkemedel och som inte har någon effekt av det och/eller upplever besvärande biverkningar. Det hjälper inte öppna jämförelser oss att göra. Dessutom finns dessa patienter mest sannolikt i samtliga landsting, även i de landsting som ligger bäst till. På detta sätt kan öppna jämförelser bidra till att landsting som ligger bra till inte allokerar resurser till att arbeta med en angelägen fråga, trots att det kvalitativa problemet kan vara lika stort eller större än i landsting som ligger sämre till. Utöver detta måste resultaten ses i ett sammanhang och inte sällan behövs djupgående klinisk kunskap i respektive område för att kunna förstå de bakomliggande kliniska faktorerna som kan påverka resultatet. Målsättningen är att ge rätt vård, till rätt patient vid rätt tidpunkt. Det är dessutom viktigt att notera att data i rapporten är från 2013, vilket kan medföra att de är inaktuella. Många indikatorer kan ha förändrats betydligt som en följd av det utvecklingsarbete som bedrivs i landstinget. Sammantaget bör man ta till sig resultaten från öppna jämförelser med stor ödmjukhet. Man bör se rapporterna som ett underlag för diskussion samt som ett första steg att göra vidare analyser snarare än mått på kvalitet i hälso- och sjukvården. Hur kan jag få veta mer om resultaten? En förutsättning för en djupare analys av Öppna jämförelser 2014, samt för en mer systematisk uppföljning, är att gå vidare och analysera enskilda indikatorer. Vi belyser ett urval av indikatorer, men det är viktigt att berörda verksamheter fördjupar analysen och där det är befogat påbörjar eller fortsätter ett pågående förbättringsarbete. Landstingets arbete För analys och förbättringsarbete finns sedan ett halvår tillbaka en landstingsgemensam arbetsgrupp. Gruppen kommer att lägga fokus på ett antal utvalda indikatorer där en stor förbättringspotential finns. En diskussion med berörda verksamheter kommer att intitieras och resultaten följs upp under året. 3

4 2. ÖJ hälso- och sjukvård 2014 Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2014 ges ut i två delar. Den första delen innehåller indikatorer av övergripande karaktär, vilka inte hänförs till ett specifikt sjukdomsområde. Del 1 - Övergripande indikatorer Dödlighet Det här avsnittet omfattar tio indikatorer, varav Uppsala ligger betydligt bättre än riksgenomsnittet inom sex områden. Medellivslängden i Uppsala län är bland de högsta i Sverige. Den beräknade återstående livslängden efter födelsen beräknas idag till 84,0 år för kvinnor och 80,6 för män i Uppsala län. Uppsala läns landsting ligger bland de bästa landstingen när det gäller åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, liksom i indikatorn åtgärdbar dödlighet i stort. Även när det gäller andel dödsfall efter en akut hjärtinfarkt eller förstagångsstroke ligger Uppsala mycket väl till. 4

5 Säker vård, undvikbar slutenvård mm Inom detta område finns sannolikt områden med en betydande förbättringspotential. Åtta indikatorer beskrivs. Inom två områden ligger Uppsala bättre jämfört med riksgenomsnittet. Det gäller undvikbara slutenvårdstillfällen och samt färre vårdtillfällen under livets slutskede. Däremot har Uppsala fler överbeläggningar vid sjukhusen är riksgenomsnittet och det pågår flera aktiviteter för att åtgärda detta. Detta gäller inte minst rekrytering av nya medarbetare Antalet utskrivningsklara patienter har under året varit oönskat högt. Antalet vårddygn patienter vårdas som utskrivningsklara var 150 per 1000 invånare i riket under mätperioden, medan motsvarande siffra för Uppsala var 184 dygn. Sannolikt speglar detta en underkapacitet hos kommunerna i länet. Bland åtgärderna som pågår finns att fokusera på samverkansbefrämjande åtgärder och att minska inläggningar och undvikbara återinläggningar i slutenvården. Vid Lasarettet i Enköping finns bland annat förslag som kan reducera risken för återinläggning genom att intensifiera samverkan med kommunerna, inrätta en utskrivningssjukskötersketjänst, öka möjligheterna till lasarettsansluten hemsjukvård, utveckla metoder för egenmonitorering vid vissa kroniska sjukdomstillstånd och att ytterligare utveckla de kliniska apotekarnas roll. Nya samarbetsformer med kommunerna har skapats, och en dialog förs med kommunerna. Andelen patienter som återinläggs inom en månad efter en vårdepisod på sjukhusen ligger högre i vårt landsting än riksgenomsnittet. Här pågår ett intensivt arbete med att förbättra vårdkedjorna för folksjukdomarna och då bland annat genom att inrätta programråd för att införa Socialstyrelsens nationella riktlinjer i Uppsala läns landsting för landstingsövergripande vårdkedjor. Bland annat skall utskrivningsprocessen utvecklas och skall inkludera en tydlig handlingsplan. 5

6 Tiden mellan larmsamtal vid prio 1 och tid till ambulansens ankomst anges i ÖJ vara drygt 18 minuter i snitt, vilket skulle vara bland de längsta i Sverige. Siffrorna i ÖJ är dock missvisande. Ambulanssjukvårdens egen genomgång av rådata visar att mediantiden för mottaget larmsamtal till ambulansen är på plats i verkligheten var ca 11,5 minuter år 2013, vilket är bland de bästa i landet. Detta har framförts till SKL. När det gäller vårdrelaterade skador ses ingen minskning kan ses vad gäller antalet inneliggande patienter som bedöms ha vårdrelaterade infektioner. En handlingsplan för VRI har tagits fram vid Akademiska sjukhuset, och en plan ska också skapas för landstinget. I planen ingår bland annat att implementera Stramas 10-punktsprogram vid sjukhusen. Vad gäller antalet registrerade trycksår ligger Uppsala läns landsting däremot över riksgenomsnittet. Detta bör analyseras vidare för framtagande av relevanta åtgärder. 6

7 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Elva indikatorer beskrivs, varav sex ligger bättre i Uppsala län än riksgenomsnittet. I fem indikatorer ligger landstinget sämre till. Landstinget ligger i topp när det gäller andel kvinnor som inte röker eller snusar under graviditet. Däremot ligger landstinget lägst i landet när det gäller screening för riskbruk av alkohol under graviditet och även lågt i andel patienter som deltagit i fysisk träning efter en genomgången hjärtinfarkt. Befolkningens förtroende och erfarenheter Åtta indikatorer beskrivs, varav Uppsala läns landsting ligger bättre till i fem indikatorer men sämre än riksgenomsnittet i tre. Ingen av indikatorerna sticker dock ut på något påtagligt sätt. Tillgänglighet Sju indikatorer beskrivs, varav Uppsala län ligger bättre än riksgenomsnittet i två indikatorer och fem ligger sämre än riksgenomsnittet, men inte heller här sticker värdena ut på något påtagligt sätt. Kostnader Fem indikatorer beskrivs, varav två ligger över riksgenomsnittet och tre ligger under. För indikatorn kostnad per vårdkontakt i primärvården har Uppsala den lägsta kostnaden. 7

8 Del 2 Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård Området berörs i sju indikatorer. Uppsala finns bland de landsting där antal dödfödda barn ligger lägst i frekvens. Däremot ligger antal vårdrelaterade infektionsepisoder inom neonatalvården högre än flertalet andra sjukhus. Till detta bidrar att många barn är extremt omogna. Dessutom finns en selektion, så att de mest sjuka barnen vårdas vid enheten, bland annat en högre andel barnkirurgiska patienter med bukbekymmer och som ofta är i behov av dropp och infarkter. Övriga indikatorer inom detta sjukdomsområde uppvisar inga anmärkningsvärda resultat för Uppsalas del. Kvinnosjukvård Sammanlagt femton indikatorer beskriver kvinnosjukvården. Uppsala ligger mycket väl till vad gäller andel kvinnor som anger att de var komplikations- och besvärsfria två månader efter operation för urininkontinens. Däremot är resultaten sämre när det gäller patientrapporterade symptom efter framfallsoperation, andel dagkirurgiska ingrepp vid livmoderframfall samt patientrapporterad kontinens efter inkontinensoperation. Ett förbättringsarbete har initierats. Tvärprofessionellt team deltar i Gynop-registrets förbättringsprojekt oktober februari I teamet ingår gynekolog, kvalitets- och patientsäkerhetssamordnare, avdelningschef gynmottagning, avdelningschef gynavdelning samt en sekreterare. Kontaktsjuksköterskor införs för diagnosgruppen benign kirurgi (bla framfall) samt Urogyn. Övriga indikatorer inom detta område visar inget anmärkningsvärt. 8

9 Ortopedisk sjukvård rörelseorganens sjukdomar Indikatorn för patienttillfredsställelse efter höftplastik visar relativt låga värden. Detta är sannolikt beroende av flera olika orsaker. En analys av detta görs vid Akademiska sjukhuset innan man bedömer vilka åtgärder som är lämpliga. Vid Lasarettet i Enköping har en handlingsplan inrättats för ett par år sedan som syftar till att öka nöjdheten, vilket också skett kontinuerligt sedan 2011 års Öppna jämförelser. I planen ingår att öka kontinuiteten i vårdkedjan, inrätta ett processteam för att optimera flödena i vårdkedjan, rutin för att säkerställa att operationsindikation föreligger, verka för att patienterna genomgått en artrosskola i primärvården, ha ge ortopederna en aktiv handledning och goda möjligheter till kompetensutveckling. När det gäller indikatorn för förbättring efter op diskbråck ligger Uppsala lågt jämfört Riksgenomsnittet. Landstinget i Uppsala Län deltar dock i SVEUS-projektet, där resultat från Öppna jämförelser analyserats mer ingående, så att man tagit hänsyn till skillnader mellan de patientgrupper som behandlats. Skillnaderna i resultat mellan landstingen är då mycket små och inom felmarginalerna. Det är dock så att en betydande del av patienterna inte är nöjda efter operationen, och ett förbättringsprojekt har startats. När det gäller patientskattat resultat efter korsbandsskada ligger detta näst högst i landet, samtidigt som andel utbytesoperationer ligger bland de lägsta i riket. 9

10 Reumatoid artrit I diagrammet där antal patienter per 1000 invånare som behandlas med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ligger Uppsala betydligt lägre än riksgenomsnittet. Vid analys ser man att detta bland annat förklaras av att patienter med ofullständiga uppgifter i registret inte kommer med, samt att patienter som ingått i kliniska läkemedelsstudier inte alltid inkluderats i registret. Man kommer nu att intensifiera arbetet med att inkludera samtliga patienter i registret framöver. Att Uppsala ligger i topp när det gäller låg sjukdomsaktivitet efter behandling talar dock för att rätt patienter får behandling och att kvaliteten på vården är hög. Diabetesvård När det gäller patienter med typ 1 diabetes ligger indikatorerna som belyser kontroll av blodsocker och blodtryck bland det bästa i landet. Däremot är andelen patienter som gjort en fotundersökning senaste året, samt en ögonbottenundersökning de senaste två åren bland de lägsta i riket. Även bland barn och unga med typ 1 diabetes är andelen med god blodglukoskontroll bland de högsta i landet. När det gäller indikatorer som belyser kvaliteten på vården av patienter med typ 2 diabetes, som exempelvis kontroll av blodsocker, blodtryck, och kolesterolvärden ligger Uppsala bland landstingen med sämst kontroll. Även andelen patienter som gjort en fotundersökning senaste året ligger lägre än i de flesta landstingen, medan andelen patienter som gjort en ögonbottenundersökning ligger mycket högt. Ett intensivt arbete pågår nu i landstinget för att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för en god diabetesvård och då framförallt att utveckla omhändertagandet av patienter med typ 2 diabetes. Hjärtsjukvård Andelen patienter med genomgången hjärtinfarkt som fick en ny infarkt inom ett år ligger bland de lägsta i landet. Även andelen patienter med återförträngning av kranskärlen inom ett år efter ballongdilatation ligger lågt. Andra områden där Uppsala ligger sämre än riksgenomsnittet är andelen patienter med hjärtinfarkt som 10

11 når målvärdet för kolesterol. Dessutom får färre patienter behandling med s.k. RAAS-hämmare och fler patienter avlider året efter en ballongdilatation. Antal överlevande 30 dagar efter hjärtstopp utanför sjukhus ligger i den lägre tredjedelen av de tjugoen landstingen. Detta behöver analyseras vidare. Man bör utvärdera om vi avstår från att påbörja HLR då detta inte är relevant, om vi genomfört brytpunktssamtal i livets slutskede och om vi efterlever detta beslut. En annan bidragande kan vara att det rör sig om relativt få patienter, vilket medför att resultaten blir osäkra och kan vara missvisande. Uppsala ligger näst bäst i landet när det gäller andel patienter med hjärtsvikt som behandlas med basmedicineringen RAAS-hämmare och betablockerare. Detta kan vara kopplat till att Uppsala även ligger bäst i landet när det gäller andelen patienter som återinskrivs eller avlider efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt. Slutligen rapporteras att Uppsala har en hög andel komplikationer inom ett år efter pacemakerinplantation. Om detta betingas av hur registret används eller om det finns brister i rutinerna skall analyseras vidare. Strokesjukvård Sammanlagt tretton indikationer mäter kvaliteten på strokevården. Uppsala hamnar i bättre skiktet när det gäller att testa sväljförmåga efter ankomst, andel patienter med blodtrycksbehandling vid utskrivning efter stroke samt andelen patienter med antikoagulantiabehandling månader efter stroke vid förmaksflimmer. Att andelen strokepatienter med lipidsänkande behandling ligger lägre än riksgenomsnittet kan betingas av att en större del av patienterna med förmaksflimmer, men utan tecken till arteriosklerotisk sjukdom, inte rutinmässigt erhåller statinbehandling. När det gäller tid till trombolys uppges den vara bland de längsta i riket. Ett intensivt förbättringsarbete har pågått sedan år 2013, varför tiden nu reducerats avsevärt. Det finns dock ytterligare indikatorer som kräver ytterligare analys. Bland dessa finns att en högre andel av strokepatienterna inte läggs in direkt vid en strokeavdelning, en lägre andel som får 11

12 reperfusionsbehandling vid ischemiskt stroke jämfört andra landsting, samt att patienter i alltför hög grad anger att rehabilitering efter hemgången inte varit helt tillgodosedd. För att utvärdera vårdkedjan stroke och intensifiera det pågående utvecklingsarbete kommer nu ett programråd i stroke att skapas. Målsättningen är att identifiera flaskhalsar, uppdatera vårdprogram, initiera förbättringsarbete och följa effekten av dessa förändringar i rutinerna. Psykiatrisk vård 12

13 Kvaliteten på den psykiatriska vården beskrivs i sammanlagt 11 indikatorer. Uppsala ligger i toppskiktet i fem av dessa och nära riksgenomsnittet i de flesta övriga. Endast i en indikator ligger Uppsala sämre än riksgenomsnittet. Det gäller andelen patienter med svår depression som behandlas med ECT (elektrokonvulsiv behandling). Man arbetar nu aktivt för att nå målet, att 40% av patienter med svår depression i slutenvård ska behandlas med ECT. Man följer svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer för elektrokonvulsiv behandling och arbetar utifrån ett värdebaserat vårdkoncept där stor vikt läggs vid den individuella patientens särskilda behov och önskemål. ECT-enheten kommer att erbjuda olika typer av utbildningsinsatser och konsultationsverksamhet. Kirurgisk behandling Bland de 17 indikatorer som beskriver kirurgin i länet ligger Uppsala mycket väl i 3 stycken. Det gäller indikatorerna andel dagkirurgiska operationer vid ljumskbråck, kirurgiska komplikationer efter borttagande av gallblåsa samt död eller amputation efter operation av kärlförträngning i ben. I 7 av indikatorerna hamnar Uppsala i mellanskiktet av landstingen. Några av indikatorerna behöver analyseras ytterligare för ställningstagande till om ett förbättringsarbete är indicerat. Det är indikatorerna för dödlighet efter vård för blödande magsår, uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi, kostnad per DRG-poäng vid galloperation och kostnad för operation av kärlförträngning samt tid till operation vid förträngning av halspulsåder. Intensivvård Vad gäller indikatorer som belyser intensivvården finns ingen som i högre grad avviker från riksgenomsnittet. Ögonsjukvård När det gäller ögonsjukvård ligger Uppsala lägst när det gäller andel patienter som opererats inom 90 dagar. Detta kan kräva en noggrannare analys. Inom övriga indikatorer för ögonområdet avviker Uppsala inte nämnvärt från riksgenomsnittet. 13

14 Vård i livets slutskede palliativ vård Bland de 6 indikatorer som belyser den palliativa vården ligger 5 i mellanskiktet för Uppsalas del. Däremot var andelen patienter som hade trycksår när de avled högst i landet. Detta bör analyseras för ställningstagande till lämpliga åtgärder. Annan vård När det gäller behandling med bromsmediciner vid MS ligger Uppsala bland de landsting i Sverige som har lägst andel av behandlade patienter. Orsaken till detta måste analyseras vidare. 3. ÖJ hälso- och sjukvård 2014 Läkemedelsbehandlingar ÖJ-rapporten utgår från 26 indikatorer och visar jämförelser mellan landsting samt utvecklingen över tid för riket. Urvalet ger en bred, men inte fullständig, bild av läkemedelsbehandling som terapiform. Redovisningen av indikatorresultaten är till sin karaktär beskrivande inte analyserande. Landstinget och förvaltningarna rekommenderas därför att hantera resultaten vidare i fördjupande analyser och utveckling av förbättringsarbete. Rapporten visar i huvudsak skillnader mellan landstingen. Dessa skillnader kan ha naturliga orsaker såsom t ex skillnad i befolkningsunderlaget och därmed patientsammansättningen i olika delar av landet. Variationen kan också bero på att det finns landsting som hittat bättre sätt att organisera och bedriva vården än andra. Av de 26 indikatorerna ligger Uppsala läns landsting högre än riksgenomsnittet på 16 av indikatorerna. När det gäller indikatorerna som mäter information om förskrivet läkemedel, information om läkemedels-biverkningar samt läkemedelsbehandling 0-6 mån efter sjukhusvårdad hjärtsvikt ligger landstinget näst bäst i landet. Äldre och läkemedel Uppsala ligger högt i indikatorn som beskriver andel äldre med 10 läkemedel eller fler. 14

15 Det kan finnas många förklaringar till detta. En felkälla i denna indikator, som också uppmärksammats av SKL, är att landstingen försörjer sina äldre invånare i särskilda boenden på olika sätt. Flera landsting har en s.k. sjukhusmodell som innebär att de boende får läkemedel från läkemedelsförråd och därmed inte får så många läkemedel förskrivna på recept. I Landstinget i Uppsala län förskrivs de allra flesta läkemedel på recept och man får då missvisande värden jämfört med de landsting som har en annan försörjningsmodell. Det är också viktigt att uppmärksamma att indikatorn också omfattar läkemedel för utvärtes bruk, t ex mjukgörande salvor, tårvätskesubstitut och medel vid mun- och tandsjukdomar. Detta kan påverka prevalensen i, och ordningen mellan landstingen, eftersom det finns skillnader i behandlingsnivå för sådana läkemedel samt skillnader i tradition vad gäller hänvisning till egenvård. En patient med flera utvärtes läkemedel i sin läkemedelslista får samma dignitet i utfallet som en patient med lika många läkemedel för enbart invärtes bruk. Ett stort antal läkemedel behöver inte betyda att en patient har en dålig behandling. En multisjuk äldre person kan för att få en adekvat behandling för ett flertal samtidiga åkommor behöva ett större antal läkemedel. I de indikatorer som anger om olämpliga läkemedel förskrivs till äldre ligger Uppsala betydligt bättre än riksgenomsnittet. Dessa är indikatorerna som anger andel äldre med minst ett läkemedel som bör undvikas i den åldersgruppen, andel äldre med antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) på recept eller behandlas med antipsykotiska läkemedel. När sömnmedel sätts in används då i högre grad ett preparat som är rekommenderat för äldre. En bidragande orsak till att Uppsala ligger så väl till i dessa indikatorer kan vara att läkarna nu i allt högre grad arbetar i team med kliniska apotekare. Läkemedelskommittén har denna fråga ständigt på sin agenda. Fortfarande förskrivs läkemedel där indikationen för behandling inte längre finns eller i övrigt är tveksam. Några exempel på detta är inhalationsbehandling med steroider vid en lindrig grad av KOL, D-vitamin och andra vitaminpreparat samt en överförskrivning av urindrivande läkemedel. Åtgärder som görs för att minska den onödiga polyfarmacin finns beskrivna i läkemedelskommitténs verksamhetsplan, Några exempel är läkemedelsgenomgångar som genomförs av landstingets kliniska apotekare, informationsinsatser till olika läkargrupper, informationsmaterial mm. Antal uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare 15

16 Landstinget ligger på denna indikator strax under riksgenomsnittet. De landsting/regioner som ligger sämre är Västra Götaland, Region Skåne och Stockholm. Det är inte osannolikt att den högre läkartätheten och tillgängligheten till läkare i storstadslandstingen bidrar till en ökad antibiotikaförskrivning. Samtliga landsting, inklusive Uppsala, har dock minskat sin antibiotikaförskrivning jämfört med Angående indikatorer kring antibiotika har Strama och Strama Uppsala ett huvudansvar för informationsoch uppföljningsinsatser. Läkemedelskommitténs stödjer dessa insatser och samverkar i många fall med Stramaorganisationen när det gäller fortbildningar, informationsmaterial. Andel recept på penicillin V av uthämtade antibiotikarecept Landstinget ligger på denna indikator strax under genomsnittet. Även på denna indikator har resultaten förbättrats jämfört med Angående åtgärder är de desamma som ovan. Diskussion Arbetet med att analyserat Öppna jämförelser har påbörjats. Inom många områden ligger Uppsala läns landsting mycket väl framme. Inom andra områden ligger vi sämre till. Ofta pågår redan ett intensivt förbättringsarbete. Inom andra fält krävs fortsatta analyser tillsammans med berörda verksamhetsområden, för att initiera ett arbete för att förbättra vårdkedjorna. Resultaten i Öppna jämförelser kan bidra till att hitta områden där vi bör fokusera vårt förbättringsarbete. Det bidrar till viktiga diskussioner och kräver ett långsiktigt och strukturerat arbete för att förbättra vården. Indikatorerna kan, tillsammans med andra variabler i kvalitetsregister och journalsystem, vara en naturlig del i uppföljningen av utvecklingsarbetet och därför nya rutiner införs i vården. Medlemmar i landstingets analysgrupp för Öppna jämförelser: Henrik Toss - ordförande i läkemedelskommittén (sammankallande) Agneta Eklund - chef för enheten för kunskapsstöd Rasmus Havmöller - chefsläkare Lasarettet i Enköping Robert Kristiansson chefsläkare Hälsa och habilitering Inger Lindgren - FOU handläggare Hälsa och habilitering Bengt Sandén chefsläkare Akademiska sjukhuset Eva-Lena Sjöö chefsläkare offentlig primärvård Claudio Troncoso Munoz statistiker, landstingets ledningskontor 16

17 17

18 Ur SKL- rapporten Öppna jämförelser i Överblik

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014 En första bild av utfallet för Gävleborg Angående årets rapport(er) Årets rapport 9:e rapporten i serien om hälso- och

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick 2014

Öppna jämförelser i överblick 2014 ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Öppna jämförelser i överblick 2014 INDEXBERÄKNINGAR AV ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Öppna jämförelser i överblick 2014 1 Inledning och bakgrund Öppna

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Trender och variation mellan landsting

Trender och variation mellan landsting Trender och variation mellan landsting Öppna jämförelser 2014. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 2015-04-14 Inledning

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Öppna jämförelser; landstingets arbete med Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123 Öppna jämförelser 2009 Pressinformation 091123 Medverkande Svante Lönnbark Stefan Back Ola Westin Anna Sörebö Inger Malmesjö För mer information: Gunnar Gustafsson hjärtsjukvård Ulf Öhrvall kirurgi Sven-Erik

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick

Öppna jämförelser i överblick Öppna jämförelser i överblick INDEX FÖR ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2012 Öppna jämförelser i överblick 1 Innehåll Förord... 3 Syfte och metod... 4 Syfte... 4 Indikatorerna... 5 Indexberäkning...

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014

Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 1 Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 Ansvariga för rapporten: Martin Magnusson, e post: martin.magnusson@lio.se (fr. 1

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14 Analys Öppna jämförelser 2012 L a n ds t i n g e t i K a l m a r l ä n Sida: 2 (14) Innehållsförteckning 1 Resultat... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Sammanfattande analys... 3 1.3 Övergripande resultat... 4

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Denna östgötarapport baseras på följande publikationer:

Denna östgötarapport baseras på följande publikationer: 1 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 Ansvariga för rapporten: Martin Magnusson, e-post: martin.magnusson@lio.se (fr. 1

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 2014-02-19 Inledning Här får du översiktlig bild av sjukvårdens

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Uppföljning 09 17 Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 130930 Resultat för åldersgruppen 65 år, utom för läkemedel (se nedan) Sammanhållen

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015 Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015 Bakgrund Landstingets styr- och planeringsprocess innebär att landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

ÅRSRAPPORT. RMPG Neurosjukdomar

ÅRSRAPPORT. RMPG Neurosjukdomar ÅRSRAPPORT RMPG Neurosjukdomar 2014 Innehåll ÅRSRAPPORT... 1 RMPG Neurosjukdomar... 1 2014... 1 Utvecklingstendenser... 3 Stroke... 3 Mb Parkinson... 3 Epilepsi... 3 Multipel skleros (MS)... 3 Sällsynta

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre, rev -05-08 Bakgrund har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdnämnden att för utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 4: Landstingsprofiler Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-07 Ert datum Sida 1(1) Referens Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka

Läs mer

Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013

Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013 Specifikation 1 (7) Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013 En del i krav- och kvalitetsboken Hälsovalskansliet Beslutsunderlag 2 (7) 2012-05-31 0.9 Inledning

Läs mer

Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens användning av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården

Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens användning av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Revisionsrapport 2009-01-02 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget Kronoberg och Landstinget Blekinge Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Rapport Markörbaserad journalgranskning Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Befolkningen i Kalmar län

Befolkningen i Kalmar län Analysarbete Kalmar län 213 Befolkningen i Kalmar län Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 225 kommer en stor del av Sveriges befolkning vara mellan 5 till 9 år. Kalmar län har i nuläget

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting

öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård JÄMFÖRELSER MELLAN LANDSTING Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.

Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Bilaga 1. Landstings profiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Landstinget Dalarna Dalarnas län INNEHÅLL Landstingsprofil

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2013-06-11 SN-2013/149 Socialnämnden Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad Qulturum, Marina Sumanosova Uppdaterad 17-1-7 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel

Läs mer

Vår sjukvård tål att jämföras

Vår sjukvård tål att jämföras Vår sjukvård tål att jämföras En norrbottensanalys baserad på rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet... med förslag till utvecklingsområden. Öppna jämförelser en

Läs mer