1. Inledning. Syfte. Tänkvärt när man tolkar resultaten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Inledning. Syfte. Tänkvärt när man tolkar resultaten"

Transkript

1 1

2 1. Inledning Det är nu nionde året i rad som Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Utöver detta publiceras varje år rapporterna Öppna jämförelser angående läkemedelsbehandlingar samt Öppna jämförelser inom cancerområdet. Sammanställningarna innehåller ett stort antal indikatorer, vilkas resultat ger en bild av hälso- och sjukvården. Indikatorerna belyser i huvudsak fyra områden: Syfte Medicinsk kvalitet Tillgänglighet Förtroende och patienterfarenheter Kostnader Syftet med denna sammanställning är att ge politiker och medarbetare i landstinget en strategisk överblick och analys av ett urval av resultaten i ÖJ HoS samt läkemedelsområdet. Cancerområdet hanteras separat av Regionalt cancercentrum (RCC) och ingår inte i denna rapport. De båda rapporterna kan tillsammans vara ett av många bidrag inför diskussioner kring ledning, styrning och uppföljning av vården i Uppsala läns landsting. Tänkvärt när man tolkar resultaten Resultat från öppna jämförelser måste alltid ses i sitt sammanhang och analyseras för att kunna förstå vilka faktorer som kan påverka utfallet. Vid tolkning av resultat krävs kunskap om hur respektive indikator har tagits fram, vilka datakällor som har använts, styrkor, svagheter och täckningsgrad i dessa datakällor, vilka val som har gjorts när indikatorn har definierats, med mera. Denna information hittar man i indikatorbeskrivningen för respektive område. Ibland ligger fullständiga indikatorbeskrivningar i ett separat dokument utanför själva huvudrapporten. Indikatorerna är ofta förankrade i relevanta specialistföreningar och andra expertgrupperingar. Däremot är de sällan validerade, dvs hur väl stämmer indikatorns resultat överens med liknande indikatorer, rapporter och undersökningar på området? Man har inte heller gjort så kallad känslighetsanalys för någon av indikatorerna. Detta innebär att man inte vet hur känsligt indikatorns resultat är för olika val man gjort när man definierat indikatorn, exempelvis hur man definierar att en individ använder ett visst läkemedel. Är det när individen har hämtat ut läkemedlet på apotek en gång, eller ska en viss mängd ha hämtats ut med en viss regelbundenhet? Ju känsligare indikatorns resultat är för olika val som gjorts vid indikatorns konstruktion, desto svårare är det att kunna säga att ett visst landsting är bättre än ett annat eller ligger över rikssnitt. Således kan den inbördes ordningen mellan landsting ändras om man mäter på ett annorlunda sätt. Man har heller inte gjort en så kallad multivariatanalys av resultaten. I en sådan analys undersöks vilka faktorer som korrelerar med resultaten och som skulle kunna förklara skillnader i resultat mellan landsting. I de olika öppna jämförelser-rapporterna konstaterar man ofta att stora skillnader föreligger mellan landstingen utan att försöka närma sig problematiken kring vad som är en stor skillnad, samt utan att försöka analysera hur mycket till exempel demografi, socioekonomi, och vårdtillgänglighet påverkar resultaten. 2

3 Man bör även ha i åtanke att de flesta av indikatorerna mäter kvantitet och inte kvalitet. En indikator som mäter hur stor andel i en population som använder ett potentiellt olämpligt läkemedel svarar inte på frågan hur stor andel av dessa patienter som använder det potentiellt olämpliga läkemedlet med god effekt utan att uppleva biverkningar. Det mest relevanta är att hitta de patienter som använder detta potentiellt olämpliga läkemedel och som inte har någon effekt av det och/eller upplever besvärande biverkningar. Det hjälper inte öppna jämförelser oss att göra. Dessutom finns dessa patienter mest sannolikt i samtliga landsting, även i de landsting som ligger bäst till. På detta sätt kan öppna jämförelser bidra till att landsting som ligger bra till inte allokerar resurser till att arbeta med en angelägen fråga, trots att det kvalitativa problemet kan vara lika stort eller större än i landsting som ligger sämre till. Utöver detta måste resultaten ses i ett sammanhang och inte sällan behövs djupgående klinisk kunskap i respektive område för att kunna förstå de bakomliggande kliniska faktorerna som kan påverka resultatet. Målsättningen är att ge rätt vård, till rätt patient vid rätt tidpunkt. Det är dessutom viktigt att notera att data i rapporten är från 2013, vilket kan medföra att de är inaktuella. Många indikatorer kan ha förändrats betydligt som en följd av det utvecklingsarbete som bedrivs i landstinget. Sammantaget bör man ta till sig resultaten från öppna jämförelser med stor ödmjukhet. Man bör se rapporterna som ett underlag för diskussion samt som ett första steg att göra vidare analyser snarare än mått på kvalitet i hälso- och sjukvården. Hur kan jag få veta mer om resultaten? En förutsättning för en djupare analys av Öppna jämförelser 2014, samt för en mer systematisk uppföljning, är att gå vidare och analysera enskilda indikatorer. Vi belyser ett urval av indikatorer, men det är viktigt att berörda verksamheter fördjupar analysen och där det är befogat påbörjar eller fortsätter ett pågående förbättringsarbete. Landstingets arbete För analys och förbättringsarbete finns sedan ett halvår tillbaka en landstingsgemensam arbetsgrupp. Gruppen kommer att lägga fokus på ett antal utvalda indikatorer där en stor förbättringspotential finns. En diskussion med berörda verksamheter kommer att intitieras och resultaten följs upp under året. 3

4 2. ÖJ hälso- och sjukvård 2014 Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2014 ges ut i två delar. Den första delen innehåller indikatorer av övergripande karaktär, vilka inte hänförs till ett specifikt sjukdomsområde. Del 1 - Övergripande indikatorer Dödlighet Det här avsnittet omfattar tio indikatorer, varav Uppsala ligger betydligt bättre än riksgenomsnittet inom sex områden. Medellivslängden i Uppsala län är bland de högsta i Sverige. Den beräknade återstående livslängden efter födelsen beräknas idag till 84,0 år för kvinnor och 80,6 för män i Uppsala län. Uppsala läns landsting ligger bland de bästa landstingen när det gäller åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, liksom i indikatorn åtgärdbar dödlighet i stort. Även när det gäller andel dödsfall efter en akut hjärtinfarkt eller förstagångsstroke ligger Uppsala mycket väl till. 4

5 Säker vård, undvikbar slutenvård mm Inom detta område finns sannolikt områden med en betydande förbättringspotential. Åtta indikatorer beskrivs. Inom två områden ligger Uppsala bättre jämfört med riksgenomsnittet. Det gäller undvikbara slutenvårdstillfällen och samt färre vårdtillfällen under livets slutskede. Däremot har Uppsala fler överbeläggningar vid sjukhusen är riksgenomsnittet och det pågår flera aktiviteter för att åtgärda detta. Detta gäller inte minst rekrytering av nya medarbetare Antalet utskrivningsklara patienter har under året varit oönskat högt. Antalet vårddygn patienter vårdas som utskrivningsklara var 150 per 1000 invånare i riket under mätperioden, medan motsvarande siffra för Uppsala var 184 dygn. Sannolikt speglar detta en underkapacitet hos kommunerna i länet. Bland åtgärderna som pågår finns att fokusera på samverkansbefrämjande åtgärder och att minska inläggningar och undvikbara återinläggningar i slutenvården. Vid Lasarettet i Enköping finns bland annat förslag som kan reducera risken för återinläggning genom att intensifiera samverkan med kommunerna, inrätta en utskrivningssjukskötersketjänst, öka möjligheterna till lasarettsansluten hemsjukvård, utveckla metoder för egenmonitorering vid vissa kroniska sjukdomstillstånd och att ytterligare utveckla de kliniska apotekarnas roll. Nya samarbetsformer med kommunerna har skapats, och en dialog förs med kommunerna. Andelen patienter som återinläggs inom en månad efter en vårdepisod på sjukhusen ligger högre i vårt landsting än riksgenomsnittet. Här pågår ett intensivt arbete med att förbättra vårdkedjorna för folksjukdomarna och då bland annat genom att inrätta programråd för att införa Socialstyrelsens nationella riktlinjer i Uppsala läns landsting för landstingsövergripande vårdkedjor. Bland annat skall utskrivningsprocessen utvecklas och skall inkludera en tydlig handlingsplan. 5

6 Tiden mellan larmsamtal vid prio 1 och tid till ambulansens ankomst anges i ÖJ vara drygt 18 minuter i snitt, vilket skulle vara bland de längsta i Sverige. Siffrorna i ÖJ är dock missvisande. Ambulanssjukvårdens egen genomgång av rådata visar att mediantiden för mottaget larmsamtal till ambulansen är på plats i verkligheten var ca 11,5 minuter år 2013, vilket är bland de bästa i landet. Detta har framförts till SKL. När det gäller vårdrelaterade skador ses ingen minskning kan ses vad gäller antalet inneliggande patienter som bedöms ha vårdrelaterade infektioner. En handlingsplan för VRI har tagits fram vid Akademiska sjukhuset, och en plan ska också skapas för landstinget. I planen ingår bland annat att implementera Stramas 10-punktsprogram vid sjukhusen. Vad gäller antalet registrerade trycksår ligger Uppsala läns landsting däremot över riksgenomsnittet. Detta bör analyseras vidare för framtagande av relevanta åtgärder. 6

7 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Elva indikatorer beskrivs, varav sex ligger bättre i Uppsala län än riksgenomsnittet. I fem indikatorer ligger landstinget sämre till. Landstinget ligger i topp när det gäller andel kvinnor som inte röker eller snusar under graviditet. Däremot ligger landstinget lägst i landet när det gäller screening för riskbruk av alkohol under graviditet och även lågt i andel patienter som deltagit i fysisk träning efter en genomgången hjärtinfarkt. Befolkningens förtroende och erfarenheter Åtta indikatorer beskrivs, varav Uppsala läns landsting ligger bättre till i fem indikatorer men sämre än riksgenomsnittet i tre. Ingen av indikatorerna sticker dock ut på något påtagligt sätt. Tillgänglighet Sju indikatorer beskrivs, varav Uppsala län ligger bättre än riksgenomsnittet i två indikatorer och fem ligger sämre än riksgenomsnittet, men inte heller här sticker värdena ut på något påtagligt sätt. Kostnader Fem indikatorer beskrivs, varav två ligger över riksgenomsnittet och tre ligger under. För indikatorn kostnad per vårdkontakt i primärvården har Uppsala den lägsta kostnaden. 7

8 Del 2 Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård Området berörs i sju indikatorer. Uppsala finns bland de landsting där antal dödfödda barn ligger lägst i frekvens. Däremot ligger antal vårdrelaterade infektionsepisoder inom neonatalvården högre än flertalet andra sjukhus. Till detta bidrar att många barn är extremt omogna. Dessutom finns en selektion, så att de mest sjuka barnen vårdas vid enheten, bland annat en högre andel barnkirurgiska patienter med bukbekymmer och som ofta är i behov av dropp och infarkter. Övriga indikatorer inom detta sjukdomsområde uppvisar inga anmärkningsvärda resultat för Uppsalas del. Kvinnosjukvård Sammanlagt femton indikatorer beskriver kvinnosjukvården. Uppsala ligger mycket väl till vad gäller andel kvinnor som anger att de var komplikations- och besvärsfria två månader efter operation för urininkontinens. Däremot är resultaten sämre när det gäller patientrapporterade symptom efter framfallsoperation, andel dagkirurgiska ingrepp vid livmoderframfall samt patientrapporterad kontinens efter inkontinensoperation. Ett förbättringsarbete har initierats. Tvärprofessionellt team deltar i Gynop-registrets förbättringsprojekt oktober februari I teamet ingår gynekolog, kvalitets- och patientsäkerhetssamordnare, avdelningschef gynmottagning, avdelningschef gynavdelning samt en sekreterare. Kontaktsjuksköterskor införs för diagnosgruppen benign kirurgi (bla framfall) samt Urogyn. Övriga indikatorer inom detta område visar inget anmärkningsvärt. 8

9 Ortopedisk sjukvård rörelseorganens sjukdomar Indikatorn för patienttillfredsställelse efter höftplastik visar relativt låga värden. Detta är sannolikt beroende av flera olika orsaker. En analys av detta görs vid Akademiska sjukhuset innan man bedömer vilka åtgärder som är lämpliga. Vid Lasarettet i Enköping har en handlingsplan inrättats för ett par år sedan som syftar till att öka nöjdheten, vilket också skett kontinuerligt sedan 2011 års Öppna jämförelser. I planen ingår att öka kontinuiteten i vårdkedjan, inrätta ett processteam för att optimera flödena i vårdkedjan, rutin för att säkerställa att operationsindikation föreligger, verka för att patienterna genomgått en artrosskola i primärvården, ha ge ortopederna en aktiv handledning och goda möjligheter till kompetensutveckling. När det gäller indikatorn för förbättring efter op diskbråck ligger Uppsala lågt jämfört Riksgenomsnittet. Landstinget i Uppsala Län deltar dock i SVEUS-projektet, där resultat från Öppna jämförelser analyserats mer ingående, så att man tagit hänsyn till skillnader mellan de patientgrupper som behandlats. Skillnaderna i resultat mellan landstingen är då mycket små och inom felmarginalerna. Det är dock så att en betydande del av patienterna inte är nöjda efter operationen, och ett förbättringsprojekt har startats. När det gäller patientskattat resultat efter korsbandsskada ligger detta näst högst i landet, samtidigt som andel utbytesoperationer ligger bland de lägsta i riket. 9

10 Reumatoid artrit I diagrammet där antal patienter per 1000 invånare som behandlas med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit ligger Uppsala betydligt lägre än riksgenomsnittet. Vid analys ser man att detta bland annat förklaras av att patienter med ofullständiga uppgifter i registret inte kommer med, samt att patienter som ingått i kliniska läkemedelsstudier inte alltid inkluderats i registret. Man kommer nu att intensifiera arbetet med att inkludera samtliga patienter i registret framöver. Att Uppsala ligger i topp när det gäller låg sjukdomsaktivitet efter behandling talar dock för att rätt patienter får behandling och att kvaliteten på vården är hög. Diabetesvård När det gäller patienter med typ 1 diabetes ligger indikatorerna som belyser kontroll av blodsocker och blodtryck bland det bästa i landet. Däremot är andelen patienter som gjort en fotundersökning senaste året, samt en ögonbottenundersökning de senaste två åren bland de lägsta i riket. Även bland barn och unga med typ 1 diabetes är andelen med god blodglukoskontroll bland de högsta i landet. När det gäller indikatorer som belyser kvaliteten på vården av patienter med typ 2 diabetes, som exempelvis kontroll av blodsocker, blodtryck, och kolesterolvärden ligger Uppsala bland landstingen med sämst kontroll. Även andelen patienter som gjort en fotundersökning senaste året ligger lägre än i de flesta landstingen, medan andelen patienter som gjort en ögonbottenundersökning ligger mycket högt. Ett intensivt arbete pågår nu i landstinget för att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för en god diabetesvård och då framförallt att utveckla omhändertagandet av patienter med typ 2 diabetes. Hjärtsjukvård Andelen patienter med genomgången hjärtinfarkt som fick en ny infarkt inom ett år ligger bland de lägsta i landet. Även andelen patienter med återförträngning av kranskärlen inom ett år efter ballongdilatation ligger lågt. Andra områden där Uppsala ligger sämre än riksgenomsnittet är andelen patienter med hjärtinfarkt som 10

11 når målvärdet för kolesterol. Dessutom får färre patienter behandling med s.k. RAAS-hämmare och fler patienter avlider året efter en ballongdilatation. Antal överlevande 30 dagar efter hjärtstopp utanför sjukhus ligger i den lägre tredjedelen av de tjugoen landstingen. Detta behöver analyseras vidare. Man bör utvärdera om vi avstår från att påbörja HLR då detta inte är relevant, om vi genomfört brytpunktssamtal i livets slutskede och om vi efterlever detta beslut. En annan bidragande kan vara att det rör sig om relativt få patienter, vilket medför att resultaten blir osäkra och kan vara missvisande. Uppsala ligger näst bäst i landet när det gäller andel patienter med hjärtsvikt som behandlas med basmedicineringen RAAS-hämmare och betablockerare. Detta kan vara kopplat till att Uppsala även ligger bäst i landet när det gäller andelen patienter som återinskrivs eller avlider efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt. Slutligen rapporteras att Uppsala har en hög andel komplikationer inom ett år efter pacemakerinplantation. Om detta betingas av hur registret används eller om det finns brister i rutinerna skall analyseras vidare. Strokesjukvård Sammanlagt tretton indikationer mäter kvaliteten på strokevården. Uppsala hamnar i bättre skiktet när det gäller att testa sväljförmåga efter ankomst, andel patienter med blodtrycksbehandling vid utskrivning efter stroke samt andelen patienter med antikoagulantiabehandling månader efter stroke vid förmaksflimmer. Att andelen strokepatienter med lipidsänkande behandling ligger lägre än riksgenomsnittet kan betingas av att en större del av patienterna med förmaksflimmer, men utan tecken till arteriosklerotisk sjukdom, inte rutinmässigt erhåller statinbehandling. När det gäller tid till trombolys uppges den vara bland de längsta i riket. Ett intensivt förbättringsarbete har pågått sedan år 2013, varför tiden nu reducerats avsevärt. Det finns dock ytterligare indikatorer som kräver ytterligare analys. Bland dessa finns att en högre andel av strokepatienterna inte läggs in direkt vid en strokeavdelning, en lägre andel som får 11

12 reperfusionsbehandling vid ischemiskt stroke jämfört andra landsting, samt att patienter i alltför hög grad anger att rehabilitering efter hemgången inte varit helt tillgodosedd. För att utvärdera vårdkedjan stroke och intensifiera det pågående utvecklingsarbete kommer nu ett programråd i stroke att skapas. Målsättningen är att identifiera flaskhalsar, uppdatera vårdprogram, initiera förbättringsarbete och följa effekten av dessa förändringar i rutinerna. Psykiatrisk vård 12

13 Kvaliteten på den psykiatriska vården beskrivs i sammanlagt 11 indikatorer. Uppsala ligger i toppskiktet i fem av dessa och nära riksgenomsnittet i de flesta övriga. Endast i en indikator ligger Uppsala sämre än riksgenomsnittet. Det gäller andelen patienter med svår depression som behandlas med ECT (elektrokonvulsiv behandling). Man arbetar nu aktivt för att nå målet, att 40% av patienter med svår depression i slutenvård ska behandlas med ECT. Man följer svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer för elektrokonvulsiv behandling och arbetar utifrån ett värdebaserat vårdkoncept där stor vikt läggs vid den individuella patientens särskilda behov och önskemål. ECT-enheten kommer att erbjuda olika typer av utbildningsinsatser och konsultationsverksamhet. Kirurgisk behandling Bland de 17 indikatorer som beskriver kirurgin i länet ligger Uppsala mycket väl i 3 stycken. Det gäller indikatorerna andel dagkirurgiska operationer vid ljumskbråck, kirurgiska komplikationer efter borttagande av gallblåsa samt död eller amputation efter operation av kärlförträngning i ben. I 7 av indikatorerna hamnar Uppsala i mellanskiktet av landstingen. Några av indikatorerna behöver analyseras ytterligare för ställningstagande till om ett förbättringsarbete är indicerat. Det är indikatorerna för dödlighet efter vård för blödande magsår, uppföljning av patienter efter obesitaskirurgi, kostnad per DRG-poäng vid galloperation och kostnad för operation av kärlförträngning samt tid till operation vid förträngning av halspulsåder. Intensivvård Vad gäller indikatorer som belyser intensivvården finns ingen som i högre grad avviker från riksgenomsnittet. Ögonsjukvård När det gäller ögonsjukvård ligger Uppsala lägst när det gäller andel patienter som opererats inom 90 dagar. Detta kan kräva en noggrannare analys. Inom övriga indikatorer för ögonområdet avviker Uppsala inte nämnvärt från riksgenomsnittet. 13

14 Vård i livets slutskede palliativ vård Bland de 6 indikatorer som belyser den palliativa vården ligger 5 i mellanskiktet för Uppsalas del. Däremot var andelen patienter som hade trycksår när de avled högst i landet. Detta bör analyseras för ställningstagande till lämpliga åtgärder. Annan vård När det gäller behandling med bromsmediciner vid MS ligger Uppsala bland de landsting i Sverige som har lägst andel av behandlade patienter. Orsaken till detta måste analyseras vidare. 3. ÖJ hälso- och sjukvård 2014 Läkemedelsbehandlingar ÖJ-rapporten utgår från 26 indikatorer och visar jämförelser mellan landsting samt utvecklingen över tid för riket. Urvalet ger en bred, men inte fullständig, bild av läkemedelsbehandling som terapiform. Redovisningen av indikatorresultaten är till sin karaktär beskrivande inte analyserande. Landstinget och förvaltningarna rekommenderas därför att hantera resultaten vidare i fördjupande analyser och utveckling av förbättringsarbete. Rapporten visar i huvudsak skillnader mellan landstingen. Dessa skillnader kan ha naturliga orsaker såsom t ex skillnad i befolkningsunderlaget och därmed patientsammansättningen i olika delar av landet. Variationen kan också bero på att det finns landsting som hittat bättre sätt att organisera och bedriva vården än andra. Av de 26 indikatorerna ligger Uppsala läns landsting högre än riksgenomsnittet på 16 av indikatorerna. När det gäller indikatorerna som mäter information om förskrivet läkemedel, information om läkemedels-biverkningar samt läkemedelsbehandling 0-6 mån efter sjukhusvårdad hjärtsvikt ligger landstinget näst bäst i landet. Äldre och läkemedel Uppsala ligger högt i indikatorn som beskriver andel äldre med 10 läkemedel eller fler. 14

15 Det kan finnas många förklaringar till detta. En felkälla i denna indikator, som också uppmärksammats av SKL, är att landstingen försörjer sina äldre invånare i särskilda boenden på olika sätt. Flera landsting har en s.k. sjukhusmodell som innebär att de boende får läkemedel från läkemedelsförråd och därmed inte får så många läkemedel förskrivna på recept. I Landstinget i Uppsala län förskrivs de allra flesta läkemedel på recept och man får då missvisande värden jämfört med de landsting som har en annan försörjningsmodell. Det är också viktigt att uppmärksamma att indikatorn också omfattar läkemedel för utvärtes bruk, t ex mjukgörande salvor, tårvätskesubstitut och medel vid mun- och tandsjukdomar. Detta kan påverka prevalensen i, och ordningen mellan landstingen, eftersom det finns skillnader i behandlingsnivå för sådana läkemedel samt skillnader i tradition vad gäller hänvisning till egenvård. En patient med flera utvärtes läkemedel i sin läkemedelslista får samma dignitet i utfallet som en patient med lika många läkemedel för enbart invärtes bruk. Ett stort antal läkemedel behöver inte betyda att en patient har en dålig behandling. En multisjuk äldre person kan för att få en adekvat behandling för ett flertal samtidiga åkommor behöva ett större antal läkemedel. I de indikatorer som anger om olämpliga läkemedel förskrivs till äldre ligger Uppsala betydligt bättre än riksgenomsnittet. Dessa är indikatorerna som anger andel äldre med minst ett läkemedel som bör undvikas i den åldersgruppen, andel äldre med antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) på recept eller behandlas med antipsykotiska läkemedel. När sömnmedel sätts in används då i högre grad ett preparat som är rekommenderat för äldre. En bidragande orsak till att Uppsala ligger så väl till i dessa indikatorer kan vara att läkarna nu i allt högre grad arbetar i team med kliniska apotekare. Läkemedelskommittén har denna fråga ständigt på sin agenda. Fortfarande förskrivs läkemedel där indikationen för behandling inte längre finns eller i övrigt är tveksam. Några exempel på detta är inhalationsbehandling med steroider vid en lindrig grad av KOL, D-vitamin och andra vitaminpreparat samt en överförskrivning av urindrivande läkemedel. Åtgärder som görs för att minska den onödiga polyfarmacin finns beskrivna i läkemedelskommitténs verksamhetsplan, Några exempel är läkemedelsgenomgångar som genomförs av landstingets kliniska apotekare, informationsinsatser till olika läkargrupper, informationsmaterial mm. Antal uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare 15

16 Landstinget ligger på denna indikator strax under riksgenomsnittet. De landsting/regioner som ligger sämre är Västra Götaland, Region Skåne och Stockholm. Det är inte osannolikt att den högre läkartätheten och tillgängligheten till läkare i storstadslandstingen bidrar till en ökad antibiotikaförskrivning. Samtliga landsting, inklusive Uppsala, har dock minskat sin antibiotikaförskrivning jämfört med Angående indikatorer kring antibiotika har Strama och Strama Uppsala ett huvudansvar för informationsoch uppföljningsinsatser. Läkemedelskommitténs stödjer dessa insatser och samverkar i många fall med Stramaorganisationen när det gäller fortbildningar, informationsmaterial. Andel recept på penicillin V av uthämtade antibiotikarecept Landstinget ligger på denna indikator strax under genomsnittet. Även på denna indikator har resultaten förbättrats jämfört med Angående åtgärder är de desamma som ovan. Diskussion Arbetet med att analyserat Öppna jämförelser har påbörjats. Inom många områden ligger Uppsala läns landsting mycket väl framme. Inom andra områden ligger vi sämre till. Ofta pågår redan ett intensivt förbättringsarbete. Inom andra fält krävs fortsatta analyser tillsammans med berörda verksamhetsområden, för att initiera ett arbete för att förbättra vårdkedjorna. Resultaten i Öppna jämförelser kan bidra till att hitta områden där vi bör fokusera vårt förbättringsarbete. Det bidrar till viktiga diskussioner och kräver ett långsiktigt och strukturerat arbete för att förbättra vården. Indikatorerna kan, tillsammans med andra variabler i kvalitetsregister och journalsystem, vara en naturlig del i uppföljningen av utvecklingsarbetet och därför nya rutiner införs i vården. Medlemmar i landstingets analysgrupp för Öppna jämförelser: Henrik Toss - ordförande i läkemedelskommittén (sammankallande) Agneta Eklund - chef för enheten för kunskapsstöd Rasmus Havmöller - chefsläkare Lasarettet i Enköping Robert Kristiansson chefsläkare Hälsa och habilitering Inger Lindgren - FOU handläggare Hälsa och habilitering Bengt Sandén chefsläkare Akademiska sjukhuset Eva-Lena Sjöö chefsläkare offentlig primärvård Claudio Troncoso Munoz statistiker, landstingets ledningskontor 16

17 17

18 Ur SKL- rapporten Öppna jämförelser i Överblik

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014 En första bild av utfallet för Gävleborg Angående årets rapport(er) Årets rapport 9:e rapporten i serien om hälso- och

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Denna östgötarapport baseras på följande publikationer:

Denna östgötarapport baseras på följande publikationer: 1 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 Ansvariga för rapporten: Martin Magnusson, e-post: martin.magnusson@lio.se (fr. 1

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14 Analys Öppna jämförelser 2012 L a n ds t i n g e t i K a l m a r l ä n Sida: 2 (14) Innehållsförteckning 1 Resultat... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Sammanfattande analys... 3 1.3 Övergripande resultat... 4

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-07 Ert datum Sida 1(1) Referens Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013

Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013 december 2013 Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013 - ett östgötaperspektiv www.lio.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 STRATEGISK ÖVERBLICK... 3 RAPPORTENS

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting

öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård JÄMFÖRELSER MELLAN LANDSTING Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2011 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013

Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 213 Hur mår svensk hälso- och sjukvård? Vill du veta hur det står till med den svenska sjukvården? Här presenterar vi kortfattat

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Vår sjukvård tål att jämföras

Vår sjukvård tål att jämföras Vår sjukvård tål att jämföras En norrbottensanalys baserad på rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet - med förslag till utvecklingsområden. Öppna jämförelser en

Läs mer

Verksamhetsanalys 2008

Verksamhetsanalys 2008 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 Presentation Piteå 2010-02-10 Workshop Prioriteras de prioriterade grupperna Marianne Förars Gunbrith O Palo Mer information: marianne.forars@vgregion.se

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2010 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Analys ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013

Analys ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Analys ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Landstinget i Jönköpings län 2013-12-02 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattande bedömning... 3 3 Resultat... 4 3.1 Övergripande indikatorer... 4 3.1.1 Dödlighet,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

I II landstinget. ~fkclå /f~ S 10. Hälso- och sjukvårcfoalarna Verksamhetsplan 2012-2013 UPPDRAG

I II landstinget. ~fkclå /f~ S 10. Hälso- och sjukvårcfoalarna Verksamhetsplan 2012-2013 UPPDRAG ~fkclå /f~ S 10 Hälso- och sjukvårcfoalarna Verksamhetsplan 2012-2013 Ur Land stingsplan 2012-2015 Politikens inriktning och uppdrag Hälso- och sjukvårdens insatser ska genomiöras och planeras u tiirån

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer Öppna jämförelser 2014 Hälso- och sjukvård JÄMFÖRELSER MELLAN LANDSTING 1 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2014: HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Innehåll Övergripande indikatorer... 7 DÖDLIGHET,

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård 212-6-12 Vv 6/212 Vö 12/212 Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 212 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård Sammanfattning Äldreguiden 212 är den sjätte

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009 Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

PROJEKTPLAN Uppsala 140401. En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar

PROJEKTPLAN Uppsala 140401. En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar PROJEKTPLAN Uppsala 140401 Onödig slutenvård? En analys av vårdtillfällen som klassificeras som undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar BAKGRUND Äldreomsorgen och sjukvården står inför stora

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2012 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer Nationella riktlinjer - höftfrakturer Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 5 1.1

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Onödig slutenvård av sköra äldre. En kunskapsöversikt. Sammanfattning

Onödig slutenvård av sköra äldre. En kunskapsöversikt. Sammanfattning Onödig slutenvård av sköra äldre En kunskapsöversikt Sammanfattning Varför vårdas sköra äldre Den här broschyren är en sammanfattning av rapporten Onödig slutenvård av sköra äldre en kunskaps översikt,

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Beskrivning av indikatorer

Beskrivning av indikatorer Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2012 Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer BILAGA 1 TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2012 1 Innehåll Övergripande indikatorer 7 Hälsotillstånd,

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Landstingsbeslutade subventioner 2015 2015 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år: hormonspiral/implantat

Läs mer

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Jämförelse mellan kvalitet och kostnader för 11 kommuner ÖJ 2011_2 "kvalitet" = brukarnas synpunkter på hemtjänst och särskilt boende som helhet

Jämförelse mellan kvalitet och kostnader för 11 kommuner ÖJ 2011_2 kvalitet = brukarnas synpunkter på hemtjänst och särskilt boende som helhet NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 212-1-17 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) hösten 211 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut den andra rapporten med indikatorbaserade

Läs mer

10 snabba fakta om regionen

10 snabba fakta om regionen 10 snabba fakta om regionen Upprättare Regionens befolkning Totalt bor det 2 011 254 människor i Uppsala-Örebroregionen vilket gör den till Sveriges näst största region efter Stockholm. 278 575 279 682

Läs mer