Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport Bakgrund Diagram... 14

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14"

Transkript

1 Analys Öppna jämförelser 2012 L a n ds t i n g e t i K a l m a r l ä n

2 Sida: 2 (14) Innehållsförteckning 1 Resultat Inledning Sammanfattande analys Övergripande resultat Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera Läkemedelsbehandling Förtroende och patienterfarenheter Tillgänglighet Kostnader Medicinska resultat och prioriterade processer Strokesjukvården Diabetessjukvården Hjärtsjukvården Cancersjukvård Resultat i toppen jämförelse med andra landsting Områden som kan förbättras Uppbyggnad av nationell rapport Bakgrund Diagram Rapporten är framtagen av: Cecilia Bergvall, Christine Lokrantz, Philip Johansson, 2012

3 Sida: 3 (14) 1 Resultat 1.1 Inledning Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar för sjunde året i rad rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Rapporten bygger på 169 indikatorer och redovisar resultat från de 21 landstingen och regionerna. För varje indikator har valt att utse en indikatoransvarig som analyserar sitt resultat. Dessa kommentarer används främst i verksamheten till förbättringar inom respektive område. Indikatorer grupperas i rapporten i 17 olika områden, för vilka vårt landsting har utsett en ansvarig per område. Den områdesansvarige sammanställer och kommenterar resultaten för sitt område. Dessa kommentarer publiceras på ltkalmar.se. Rapporten visar en jämförelse mellan landstingen i relativ gradering. Ett resultat för ett landsting kan således vara bra eller dåligt, i förhållande till egna mål eller internationella resultat, oavsett hur landstinget placerar sig i rapporten. Relativ gradering är något som diskuteras nationellt och absoluta målnivåer är att önska. Landstingen markeras i tre färger efter resultatet för varje indikator, grönt visar de sju bästa landstingen och rött de sju sämsta samt gult för de som placerar sig i mitten. Mått och resultat är hämtade från cirka 50 olika datakällor. En stor del av dessa utgörs av nationella kvalitetsregister och Socialstyrelsens olika hälsodataregister. Syftet med öppna jämförelser är att göra hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet öppen för insyn hos medborgare och patienter och är alltså inte i första hand till att underlätta patienternas vårdval. För detta ändamål krävs information på en mer detaljerad nivå. Syftet är även att stimulera landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och att effektivisera verksamheten. För ansvariga politiker och tjänstemän ger resultaten ett underlag för uppföljning, ledning och styrning. Detta dokument, Analys Öppna Jämförelse 2012 Kalmar län, ger en kortfattad sammanställning och översiktlig analys av resultaten för hälso- och sjukvården i Kalmar län. 1.2 Sammanfattande analys Landstinget har som övergripande mål att resultaten inom öppna jämförelser årligen ska förbättras. I jämförelse med föregående år har vårt eget resultat totalt förbättrats. Detta indikerar att förbättringsarbetet som pågår i landstinget ger resultat. De områden där vi har förbättrat oss mest är inom cancersjukvården, hjärtsjukvården och läkemedelsbehandling. De områden där minst förbättring har skett är inom intensivvården, kostnader samt förtroende och patienterfarenheter. På de två sistnämnda ligger landstinget sedan tidigare år redan i topp. I jämförelse med andra landsting så hamnar mer än hälften av indikatorerna över rikssnittet. De områden där vi har högst andel indikatorer över rikssnittet är läkemedelsbehandling, förtroende och patienterfarenheter och tillgänglighet. De områden där vi har lägst andel indikatorer över rikssnittet är intensivvård, graviditet, förlossning och nyföddhetsvård, samt cancersjukvård.

4 Sida: 4 (14) Totalt för s samtliga 377 indikatorer 2012 Grönt gult rött 2011 Grönt gult rött 30,0% 39,5% 36,4% 28,9% 30,5% 34,7% Totalt placerar sig Kalmar län på plats nr 4 av 21 landsting, beräknat utifrån samtliga 377 indikatorer inkluderat kvinnor, män och total. Görs jämförelsen utifrån de unika 160 indikatorer som finns eller utifrån att varje område sammanställs och får samma vikt så placerar sig Kalmar län på plats nr Övergripande resultat Jämförelse av övergripande resultat för landstinget i Kalmar län 2012 Övergripande resultat, per område Indikatorer Andel (%) Antal Andel (%) Antal över rikssnitt jämförbara bättre än 2011 jämförbara Dödlighet, undvikbar slutenvård mm Läkemedelsbehandling Förtroende och patienterfarenheter Tillgänglighet Kostnader Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera Indikatorerna inom detta område är övergripande i den meningen att de i huvudsak inte avser specifika sjukdomsgrupper eller behandlingar utan ska mer spegla övergripande hälsoutfall och den förebyggande hälsovården. Vid egen jämförelse har landstingets resultat förbättrats på 57 % av indikatorerna i förhållande till föregående år. Vid jämförelse med riket så är 43 % av indikatorerna bättre än rikssnitt. Det systematiska förbättringsarbetet inom de prioriterade processerna bör på sikt påverka indikatorerna inom området. För de indikatorer som speglar den förebyggande hälsovården ligger landstinget bland de fyra bästa i landet. Även gällande responstid för ambulans och vårdrelaterade infektioner ligger vi bland de bättre landstingen. För indikatorerna återstående medellivslängd och åtgärdbar dödlighet ingår sjukdomsgrupper som påverkas av såväl livsvillkor som levnadsvanor och olika medicinska insatser. Här bör beaktas att dessa indikatorer i hög grad påverkas av socioekonomiska förhållanden. Ett exempel är att andelen med låg utbildning bland befolkningen i vårt län är bland de högsta i riket. Ett fortsatt systematiskt arbete pågår med att förbättra medborgarnas levnadsvanor och livsvillkor genom gemensamma handlingsplaner för kommuner och landstinget utifrån folkhälsopolitiska planer i Kalmar län.

5 Sida: 5 (14) För indikatorerna åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, suicid (självmord) och undvikbar slutenvård ligger landstinget bland de sämre i riket och detta är särskilt tydligt för män. Dock finns betydande osäkerhetsfaktorer kring självmordsfrekvensen. Inom psykiatrin finns riktlinjer hur suicidnära patienter ska handläggas och kontrolleras. Vid suicid görs också händelseanalyser i nära anslutning till ett vårdtillfälle. Undvikbar slutenvård är en komplex indikator. Valet av diagnoser som ingår i indikatorn är svårtolkade. Bland de kroniska tillstånden är diagnoserna relativt säkra och entydiga medan ett flertal av de akuta diagnoserna är mer osäkra och används för olika tillstånd varför regionala skillnader uppstår Läkemedelsbehandling ligger nära eller något bättre än genomsnittet för riket för flertalet av indikatorerna. Vid egen jämförelse har landstingets resultat förbättrats på 73 % av indikatorerna i förhållande till föregående år. Vid jämförelse med riket är 95 % av indikatorerna bättre än rikssnitt. Det bygger delvis på terapitraditioner, men kan i vissa fall också ses som ett direkt resultat av ett medvetet arbete för ökad kvalitet och säkerhet i läkemedelsbehandlingen. Antalet äldre som får tio eller fler läkemedel har fortsatt att öka, och antalet män som nyinsätts på kombinationspreparat för astma/kol ökar, men de övriga mätvärdena har förändrats i önskad riktning. Under år 2012 har Läkemedelskommittén, STRAMA-gruppen och primärvården fortsatt sitt arbete med syfte att förbättra samtliga dessa områden. Även Äldre-överenskommelsen från 2011 har stimulerat arbetet med förbättrad läkemedelsbehandling av äldre Förtroende och patienterfarenheter I samtliga indikatorer inom detta område har landstinget ett bra resultat. 94 % av indikatorerna är bättre än rikssnittet. I riket har andelen i befolkningen som helt eller delvis instämmer i att de har tillgång till den sjukvård de behöver ökat kontinuerligt från år När det gäller frågor om förtroende för hälsocentraler/motsvarande och sjukhus samt andel i befolkningen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver är Kalmar läns resultat bland de fyra bästa i landet. Inom områdena bemötande, information och delaktighet i primärvården placerar sig landstinget bland de tre bästa i riket. Viktiga förklaringar till det goda resultatet är att sjukvården i Kalmar län är väl spridd geografiskt och har bra tillgänglighet och nöjda patienter. Ett väl utvecklat teamarbete som ger kontinuitet i vården är en annan förklaring. För indikatorn delaktighet vid besök i specialiserad vård har införandet av individuella vårdplaner skapat bra förutsättningar för delaktighet Tillgänglighet har vid jämförelse med andra landsting en god tillgänglighet både till primärvårdsenheter och till sjukhus. Detta är ett resultat av ett långvarigt och målmedvetet arbete. Målet är en köfri vård för länets befolkning. 86 % av indikatorerna inom området är bättre än rikssnittet. Exempel på aktiviteter är kvalitetsarbete avseende remissrutiner mellan primärvård och sjukhusvård. Mätmetoder för cancerpatientgrupper är under framtagande inom ramen för Regionalt Cancercentrum (RCC).

6 Sida: 6 (14) Kostnader Landstingens kostnader mäts med tre indikatorer som beskriver kostnad per invånare, produktivitet och kostnad för primärvård. Strukturjusterad kostnad utgår ifrån en kostnadsutjämningsmodell mellan landstingen. Denna beräknas utifrån uppskattade genomsnittliga vårdkostnader för befolkningen indelat efter kön, ålder och socioekonomisk tillhörighet samt kostnaden för vissa diagnoser, så kallade vårdtunga grupper. Modellen ska spegla den kostnadsskillnad som kan förklaras av olika befolkningsstruktur m.m. Landstingets faktiska hälso- och sjukvårdskostnader per invånare för 2011 ligger strax under rikssnittet, som åttonde billigaste landsting, men vid hänsyn till strukturjusteringsmodellen är landstingets kostnad näst lägst i riket. Kostnaden per DRG (diagnosrelaterade grupper) visar hur mycket vården presterar i förhållande till vad den kostar. placerar sig fortfarande som det landsting som hade lägst kostnad i förhållande till DRG poäng i riket. Viktigt i sammanhanget är att påpeka att skillnaderna mellan landstingen kan förklaras av olika kvalitet på den primära kodningen av åtgärder och diagnoser. Indikatorn tar inte heller hänsyn till strukturella aspekter och patientmix införde Kalmar län KPP (kostnad per patient) i den somatiska vården. Analyser i kombination med förbättringsarbete ger bättre beskrivning av vården. För indikatorn kostnad per vårdkontakt i primärvården har landstinget en högre kostnad än rikssnittet och har försämrat resultatet ytterligare jämfört med föregående år. En orsak kan vara att länets befolkning har högre medelålder än genomsnitt. Indikatorn kostnad per vårdkontakt i primärvård är grov och speglar inte primärvårdsinsatsens innehåll, tids- eller resursåtgång. 1.4 Medicinska resultat och prioriterade processer Jämförelse av medicinska resultat för landstinget i Kalmar län 2012 Medicinska resultat, per område Indikatorer Andel (%) Antal Andel (%) Antal över rikssnitt jämförbara bättre än 2011 jämförbara Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård Kvinnosjukvård Rörelseorganens sjukdomar Diabetesvård Hjärtsjukvård Strokesjukvård Njursjukvård Cancersjukvård Psykiatrisk vård Kirurgisk behandling Intensivvård Annan vård Med utgångspunkt från resultaten i Öppna Jämförelse har landstinget redan 2008 identifierat diabetesvården, strokesjukvården och hjärt- och kärlsjukvården som förbättringsområden och processarbete inom dessa områden har prioriterats. Från och med 2012 är även cancersjukvården och vården av mest sjuka äldre områden som ska omfattas i det prioriterade processarbetet. Fyra av dessa prioriterade processer, cancer, hjärta, diabetes och stroke hamnar på topp när det gäller områden där landstinget förbättrat sina egna resultat mest i jämförelse mot föregående år. Störst förbättring vid egen jämförelse mellan åren ser vi inom cancersjukvården, där 78,6% av indikatorerna har förbättrats. Det är dock bara 28 % av indikatorerna inom området som är över rikssnittet, vilket innebär att övriga riket har förbättrat sina resultat ännu mer.

7 Sida: 7 (14) Strokesjukvården Landstinget har successivt förbättrat sina resultat för de flesta av indikatorerna inom strokesjukvården och det finns bara enstaka indikatorer där resultatet marginellt har försämrats, vilket kan bero på statistisk variation. Vid egen jämförelse har landstinget förbättrat sig på 64 % av indikatorerna i förhållande till föregående år och 70 % hamnar över rikssnittet påbörjades en nationell strokekampanj som kommer att pågå i tre år. Målet är att fler som drabbas ska söka vård så snabbt som möjligt och ett informationsarbete för befolkningen pågår där det så kallade akuttestet är en del. Det pågår även ett arbete för att implementera länsgemensamma riktlinjer, vilka i sin tur grundar sig på nationella riktlinjer. 108 Återinsjuknande efter stroke, % För återinsjuknande efter stroke har Kalmar län ett av de bästa resultaten i riket beroende på bl.a. förbättrad sekundärprevention. Vad gäller indikatorn funktionsförmåga efter stroke har vi dock ett av de sämsta resultaten i riket. Högt prioriterat i framtiden är en tidig stroketrombolys för fler patienter och en tidig påbörjad hemrehabilitering i samarbete med kommunen.

8 Sida: 8 (14) Totalt utfall för indikatorerna inom strokesjukvården i Kalmar län i förhållande till övriga landsting, % Strokesjukvård Grönt Gult Rött ,6 24,2 24, ,7 29,6 29, ,8 33,3 45, ,2 16,7 54, Diabetessjukvården För diabetessjukvården har landstinget förbättrat sig på 67 % av indikatorerna i jämförelse med föregående år och 63 % är bättre än rikssnittet. HbA1c är ett "långtidsmått" på glukosnivån och den viktigaste variabeln för att följa behandlingen av diabetes. Indikatorn har ett starkt samband med risken att utveckla komplikationer. Andel patienter med diabetes i primärvård som når mål för HbA1c < 52 mmol/mol utgör totalt 51,2 %. Vi ligger över rikssnittet (50,3%) och det gäller både män (49,5%) och kvinnor (53,5%) vilket placerar vårt landsting på 4:e plats bland de bästa. Vi ser både i år liksom förra året en positiv trend som delvis kan förklaras genom mer målmedveten och aktiv behandling. 79 Måluppfyllelse för blodsockervärde vid diabetes primärvård

9 Sida: 9 (14) Avseende måluppfyllelse för glukosvärde vid typ 1 diabetes, d.v.s. insulinkrävande diabetes med behandling i huvudsak vid sjukhus, är landstingets resultat sämre än riket. De låga resultaten kan tyda på både svårigheter med måluppfyllelse relaterad till andra förekommande faktorer som begränsar mer aggressiv behandling samt på en potentiell stor underbehandling i denna grupp. Det finns dock stora variationer mellan de tre medicinklinikerna i vårt län och andra faktorer som t.ex. olika behandlingsstrategier eller underbemanning kan komma i fråga. Ytterligare två indikatorer som är viktiga att följa inom diabetessjukvården är blodtryck och LDLkolesterol. För primärvården är resultatet bättre än rikssnitt men för typ 1 diabetes är resultatet något lägre. För andelen barn och ungdomar med diabetes (yngre än 18 år) som når måluppfyllelsen för blodsockervärde placerar sig landstinget bättre än rikssnittet. Vilket gäller både pojkar och flickor. Resultatet som innebär att drygt en tredjedel uppfyller målet kan samtidigt tyda på antingen underbehandling i den här gruppen eller på svårigheter att uppnå detta mål t.ex. pga. risken för hypoglykemi, lågt blodsockervärde. Totalt utfall för indikatorerna inom diabetessjukvården i Kalmar län i förhållande till övriga landsting, % Diabetessjukvård Grönt Gult Rött ,6 26,3 21, ,4 45,4 18, ,6 47,6 23, ,0 43,8 31, Hjärtsjukvården I hela Sverige sjunker sjuklighet och dödlighet orsakad av hjärtsjukdom, främst hjärtinfarkt. Denna utveckling ses också i Kalmar län där landstinget vid egen jämförelse har förbättrat sig på 70 % av indikatorerna i förhållande till föregående år. Vid jämförelse med riket är 37 % av indikatorerna över rikssnittet. Någon signifikant skillnad mellan Kalmar län och riket som helhet avseende dessa mått ses dock inte. Förklaringar till den positiva utvecklingen ligger både i förändringar i befolkningens riskfaktorer som minskande rökning och i förbättrat omhändertagande i sjukvården. Data i rapporten talar entydigt för att Kalmar läns innevånare får del av denna utveckling. Särskilt de indikatorer som beskriver sjukvårdens aktivitetsgrad vid hjärtinfarkt talar för att sjukhusen i länet är aktiva i att försöka förbättra livskvalitet och överlevnad för hjärtinfarktpatienterna.

10 Sida: 10 (14) 87 Död efter hjärtinfarkt, % Flera av de övriga indikatorerna som överlevnad efter hjärtstopp utanför sjukhus och komplikationer efter PCI respektive pacemakerinsättning är baserade på så få fall att siffrorna blir mycket osäkra. Osäkerheten förstärks av att registreringsrutiner inte är likartade över landet. Avseende hjärtsvikt talar data för att vi i länet har en något högre återinläggningsfrekvens efter vård för hjärtsvikt än riket som helhet. Arbetet med att förbättra hjärt- kärlhälsan i länet måste ske långsiktigt. Fortsatt arbete med kontinuerliga förbättringar inom alla landstingets enheter är väsentligt. Landstingets bidrag till hälsofrämjande arbete kommer att fortgå och utvecklas. Landstingets hjärtprocessgrupp kommer att ta än mer aktiv del i kvalitetsuppföljningen av hjärtsjukvården. Processgruppen kommer också att ta fram konkreta förslag till hur vårdens övergångar kan överbryggas och kvaliteten öka än mer i hela vårdkedjan, från förebyggande arbete till akutvård och eftervård. Metoder för att snabbare kunna sprida ny kunskap kring förebyggande och behandling av hjärtsjukdom bland alla inblandade i vårdprocessen behöver utvecklas.

11 Sida: 11 (14) Totalt utfall för indikatorerna inom hjärtsjukvården i Kalmar län i förhållande till övriga landsting, % Hjärtsjukvård Grönt Gult Rött ,4 34,2 39, ,8 29,5 38, ,6 28,6 42, ,6 28,6 42, Cancersjukvård Arbetet inom cancersjukvården utgår från nationella cancerstrategin och de kriterier som anger ram och inriktning för verksamhet och organisation. Detta sker i samarbete med regionalt cancercentrum (RCC). Målet är att alla invånare i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län ska få bästa möjliga cancervård. RCC sydöst arbetar för att cancervården utvecklas utifrån ett tydligt patientperspektiv med målet att färre i regionen ska insjukna i cancer, fler ska överleva längre och få bättre livskvalitet. Vården ska vara jämlik, hålla samman bättre och patientens perspektiv och medverkan ska stärkas. Många landsting har fokus på detta område, vilket innebär att trots att landstinget vid egen jämförelse har förbättrat sig mycket mellan åren så har övriga riket förbättrat sig ännu mer. Endast för 28 % av indikatorerna är resultatet bättre är rikssnittet. Cancersjukvården har vid egen jämförelse mellan åren förbättrats med 78,6 %. Inom området kolorektalcancer (tjocktarms- och ändtarmscancer) har de flesta indikatorerna förbättrats i jämförelse med föregående år. Landstinget arbetar utifrån ERAS (ett standardiserat evidensbaserat behandlingsprogram inom perioperativ vård), för omhändertagande av denna patientgrupp.

12 Sida: 12 (14) 116 Överlevnad vid tjocktarmscancer, % För indikatorerna gällande omoperation har resultaten försämrats något. Kalmar län har en åldrad befolkning, operation hos äldre innebär större komplikationsrisk, och därmed ökad risk för omoperation. Frekvensen omoperationer har ökat något, men både dödligheten vid omoperationer har minskat och överlevnaden totalt vid tjocktarmscancer ökat, varför omoperationer inte säkert är enbart negativt. Ytterligare analys pågår. Gällande indikatorn omoperation vid bröstcancer som följd av komplikation kan det röra sig om enstaka personer för att resultatet ska förändras. Sverige har en mycket god överlevnad efter bröstcancerinsjuknande och det finns inga statistiskt signifikanta skillnader i utfall mellan landstingen. För indikatorn tid till besök vid prostatacancer har landstinget haft problem med urologbemanning samt högt inflöde av PSA prover (prostataspecifikt antigen), vilket medfört 58 dagar till första besök i förhållande till riksgenomsnitt 40 dagar. Rekrytering och nyutbildning av urologer är på gång för att öka tillgängligheten. Totalt utfall för indikatorerna inom cancersjukvården i Kalmar län i förhållande till övriga landsting, % Cancersjukvård Grönt Gult Rött ,5 46,9 40, ,5 35,3 38, ,3 53,4 33, ,7 26,6 66,7

13 Sida: 13 (14) 1.5 Resultat i toppen jämförelse med andra landsting För 57,1% av indikatorerna ligger landstingets resultat över genomsnittet. Föregående år var motsvarande siffra 51,3 %. Detta innebär att resultatet inte enbart förbättrats vid egen jämförelse mellan åren utan landstinget har även förbättrat sitt resultat i förhållande till riket. Vid egen jämförelse har 56,4 % av indikatorerna förbättrats i jämförelse med föregående år. I tabellen nedan framgår de enskilda indikatorer där landstinget redovisat toppresultat. Ett område som inte har nämnts tidigare i rapporten avser rörelseorganens sjukdomar där protesoperation vid höftfraktur utmärker sig. Detta beror på god patientselektion, bra implantatval, god kirurgisk teknik och ett bra helhetsperspektiv på hela omvårdnadsprocessen. Indikatorer där Kalmar län ligger i topp 2012 Indikator Värde Värde Värde Kalmar sämst riket Information vid besök primärvård, män 83,1 76,4 79,7 Delaktighet vid besök specialiserad vård, kvinnor 72,2 66,1 69,2 Delaktighet vid besök specialiserad vård, män 72,1 64,0 69,0 Delaktighet vid besök specialiserad vård, totalt 72,2 65,4 69,1 Kostnader per konsumerad DRG poäng totalt 41245, , ,4 Protesoperation vid höftfraktur, kvinnor 72,9 47,2 63,6 Protesoperation vid höftfraktur, totalt 71,4 43,5 62,1 Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel, kvinnor 44,3 16,0 36,0 Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel, totalt 45,2 16,8 36,5 Återinsjuknande efter stroke, kvinnor 5,6 12,4 9,1 Återinsjuknande efter stroke, män 6,1 11,3 9,3 Återinsjuknande efter stroke, totalt 6,0 11,5 9,2 1.6 Områden som kan förbättras Intensivvården i Kalmar län är oförändrad vid egen jämförelse mellan åren och endast 11 % av indikatorerna är över rikssnittet. För indikatorn riskjusterad dödlighet efter vård på IVA hamnar landstinget långt under rikssnittet. För detta mått når Kalmar län tillsammans med övriga landsting den inom svensk intensivvård anpassade målnivån. För utskrivning nattetid från intensivvårdsavdelning skiljer sig resultatet mellan män och kvinnor. Resultatet för kvinnor hamnar över rikssnitt, medan resultatet för män hamnar under rikssnittet. Utskrivning nattetid och oplanerad återinskrivning på intensivvårdsavdelning kan ofta relateras till vårdresurser eller logistik. Ett projektarbete pågår i syfte att utöka samarbetet mellan intensivvården och moderklinikerna inkluderande resursplanering och logistik. Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård är ett annat område där landstinget visar svaga resultat. För flera av indikatorerna är det dock inte fråga om några statistiskt säkerställda skillnader då det rör sig om mycket få fall. Vad gäller tobaksvanor under graviditet så är andelen gravida med tobaksbruk högre i Kalmar län än genomsnittet för riket. Andelen av befolkningen i Kalmar län som röker/snusar är också högre än genomsnittet, vilket kan vara en förklaring till den högre andelen bland gravida.

14 Sida: 14 (14) 2 Uppbyggnad av nationell rapport 2.1 Bakgrund Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar tillsammans för att redovisa och jämföra hälso- och sjukvårdvårdens kvalitet och effektivitet. Den första rapporten kom år 2006 och under de 7 åren har en utveckling skett av innehållet i rapporterna. Antalet indikatorer där landstingen jämförs, har ökat successivt från 57 indikatorer 2006 till 169 indikatorer i årets rapport. Flera indikatorer redovisas nu också på sjukhusnivå Diagram I den nationella rapporten redovisas varje indikator var för sig i diagram. Landsting med relativt bäst utfall i jämförelsen är placerade högst upp i diagrammet och landsting med relativt sämst utfall längre ned. Indikatorerna är indelade i 17 olika områden. I slutet av rapporten finns en färglagd sammanställning med resultat på samtliga indikatorer för alla landsting. De tre färgerna grönt, gult och rött anger inom vilken tredjedel som landstinget hamnar i jämförelsen. Här finns också de sammanlagda resultaten för män och kvinnor samt om resultatet förbättrats eller försämrats jämfört med föregående års rapport. Det är utifrån denna sammanställning som diagrammen i detta dokument gällande totalt utfall inom respektive område bygger på. Sättet att använda färger har diskuterats i samband med publiceringen av rapportserien. Fördelen är att färgläggningen ger en snabb överblick hur hälso- och sjukvården i det egna landstinget står sig i jämförelsen. Det finns också nackdelen att med den här illustrationen måste per definition alltid några landsting komma sist i jämförelsen även om de i sig har bra resultat. Även om landstinget förbättrar sig mellan två år kan man ha kvar samma placering i det fall att övriga landsting har förbättrat sina resultat. I öppna jämförelse sker i flera fall uppdateringar av resultat mellan åren. Dessa resultat kan följas digitalt på SKLs hemsida, där uppdateringar finns med. Diagrammen där landstinget jämför sitt eget resultat över tid för enskilda indikatorer är hämtade utifrån denna elektroniska fil, varför resultaten tidigare år kan skilja sig något mot tidigare publiceringar.

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser Bilaga 2 19 juni 2006 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser I huvudrapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet jämförelser mellan landsting 2006

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick

Öppna jämförelser i överblick Öppna jämförelser i överblick INDEX FÖR ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2012 Öppna jämförelser i överblick 1 Innehåll Förord... 3 Syfte och metod... 4 Syfte... 4 Indikatorerna... 5 Indexberäkning...

Läs mer

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012 Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick 2014

Öppna jämförelser i överblick 2014 ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Öppna jämförelser i överblick 2014 INDEXBERÄKNINGAR AV ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Öppna jämförelser i överblick 2014 1 Inledning och bakgrund Öppna

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good Öppna Jämförelser 2016 Säker vård FoU-delegationen 2017-01-24 Lars Good Öppna jämförelser av säker vård - Innehåll Ett urval om 52 indikatorer presenteras på landstingsnivå Publiceras 24 januari. 1. Vårdskador

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013

Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013 december 2013 Öppna jämförelser av hälso-och sjukvårdens kvalitet 2013 - ett östgötaperspektiv www.lio.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 STRATEGISK ÖVERBLICK... 3 RAPPORTENS

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123 Öppna jämförelser 2009 Pressinformation 091123 Medverkande Svante Lönnbark Stefan Back Ola Westin Anna Sörebö Inger Malmesjö För mer information: Gunnar Gustafsson hjärtsjukvård Ulf Öhrvall kirurgi Sven-Erik

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012

Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Datum 2013-02-12 Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Resultat för Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018 Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting

öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård JÄMFÖRELSER MELLAN LANDSTING Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Öppna jämförelser; landstingets arbete med Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013

Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 213 Hur mår svensk hälso- och sjukvård? Vill du veta hur det står till med den svenska sjukvården? Här presenterar vi kortfattat

Läs mer

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv.

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv. Sammanfattning Utveckla öppna jämförelser. Under år 2006 kommer Landstinget i Östergötland att utveckla modeller för öppna jämförelser. Genom jämförelserna söks svar på frågor hur Östergötland ligger till

Läs mer

Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014

Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014 Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring

Läs mer

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205 Regionala mål Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward 140205 Varför är frågan aktuell? Vi har haft regionala systemmått, utgått från God Vård Politikerna önskade löften och mätbara

Läs mer

Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.

Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Bilaga 1. Landstings profiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Landstinget Dalarna Dalarnas län INNEHÅLL Landstingsprofil

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014

Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 1 Öppna jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 Ansvariga för rapporten: Martin Magnusson, e post: martin.magnusson@lio.se (fr. 1

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Sätta dagordningen och fokus

Sätta dagordningen och fokus Sätta dagordningen och fokus VÅRDLYFT FÖR DALARNA BRA VÅRD FÖRE FLER SKATTESÄNKNINGAR RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (5) En vård av hög kvalitet Vården

Läs mer

Öppna jämförelser 2011

Öppna jämförelser 2011 Öppna jämförelser 2011 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka på områdesrubriken

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Vård- och omsorg om äldre-

Vård- och omsorg om äldre- Datum: 2014-05-20 Handläggare: Elisabeth Jonsson Beredning Social välfärd och hälsa Vård- och omsorg om äldre- Sammanställning av Boråsregionens resultat i Öppna jämförelser 2013 Sammanställning baseras

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017 Denna bilaga beskriver övergripande mål och uppföljningsindikatorer 2017. I Region Skånes Indikatorbibliotek (IB) beskrivs indikatorerna och målnivåerna mer

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

Denna östgötarapport baseras på följande publikationer:

Denna östgötarapport baseras på följande publikationer: 1 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv Landstingets ledningsstab, 2 dec 2014 Ansvariga för rapporten: Martin Magnusson, e-post: martin.magnusson@lio.se (fr. 1

Läs mer

Framtidens sjukvård. Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt

Framtidens sjukvård. Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt Framtidens sjukvård Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt Samhällets utmaning 2 Demografins effekter Större behov av och kostnad för hälso- och sjukvård för äldre En minskad andel i arbetsför ålder:

Läs mer

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014. En första bild av utfallet för Gävleborg Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer 2014 En första bild av utfallet för Gävleborg Angående årets rapport(er) Årets rapport 9:e rapporten i serien om hälso- och

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 2014-02-19 Inledning Här får du översiktlig bild av sjukvårdens

Läs mer

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Innehåll Urval av indikatorer... 3 Astma & KOL... 3 Beroende- och missbruksvård... 3 Cancervård... 4 Diabetesvård... 5 Förlossning

Läs mer

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Medicinska resultat del 1

Medicinska resultat del 1 ÖJ - 2008 Medicinska resultat 63 indikatorer Uppdelade på man kvinnor Vissa socioekonomiska data 19 indikatorer nedbrutna på sjukhusnivå Patienterfarenheter 9 indikatorer Vårdbarometern Tillgänglighet

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2012 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier 2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-12-19 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 7 december 2011 kl. 12.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet

Läs mer

Yttrande standardiserade vårdförlopp inom andra diagnoser än cancer

Yttrande standardiserade vårdförlopp inom andra diagnoser än cancer Yttrande standardiserade vårdförlopp inom andra diagnoser än cancer Inledning Vårdprogram har varit och är en integrerad och viktig del av svensk sjukvård sedan många år. Vårdprogrammen kan vara lokala,

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2012 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer