FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH"

Transkript

1 Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 1 av 1 FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH Bakgrund Barns vistelse på sjukhus skall vara så lite traumatiserande som möjligt. Vård tillsammans med trygga föräldrar i hemmiljö leder ofta till att barn mår bättre och tillfrisknar fortare. För ett stort antal familjer erbjuder vård i hemmet ett bättre alternativ ur psykosocial synpunkt än fortsatt sluten sjukhusvård. Med hjälp av modern telemedicin kan tillgängligheten av professionell hjälp öka på ett utmärkt sätt för såväl patienter och anhöriga som för medicinsk personal. Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet blir dessutom ett sätt att klara Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) målsättning att skapa ett högspecialiserat barnsjukhus med hög kvalitet på barnsjukvården men där tillgången på vårdplatser är starkt begränsad. SABH kommer att möjliggöra en ökad patientgenomströmning på kliniken och därmed ett bättre utnyttjande av de dyra sjukhusplatserna. SABH kommer också att göra det möjligt för barnen att snabbare komma till sin normala miljö och därmed kommer allmäntillståndet att förbättras snabbare efter en allvarlig sjukdomsperiod. Hospitalisering kommer att förhindras. SABH patienter skall ha tillgång till sjukhusplatser snabbt vid behov. SABH blir en naturlig del i vårdkedjan: Barnsjukhus - SABH - Barnläkare i öppen vård, -Husläkare, - Kommunal omvårdnad.

2 Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 2 av 2 Projektmål Projektet skall utveckla arbetsformer för, samt studera effekterna av avancerad hemsjukvård för barn bedriven i organiserad form och av ett multiprofessionellt team, där läkare, kurator, barnsjuksköterskor och barnsköterskor/undersköterskor med flera ingår. Barn och föräldrar skall, vid behov i samband med planerade eller akuta insatser, ha tillgång till detta team dygnet runt. Verksamheten i hemmet skall stödjas med avancerad medicinsk teknik och IT-stöd, bl.a. telemedicin. Målet är att skapa en vårdform som möjliggör: tidig utskrivning efter behandling på sjukhus, d.v.s. minska antalet vårddagar och frigöra vårdplatser rehabilitering i hemmet efter t.ex. dagkirurgi neontal eftervård/övervakning i hemmet trygghet i barn-/ föräldrarelation vid vård i hemmet akuta insatser vid kronisk sjukdom för att undvika intagning på sjukhus palliativ vård (vård i livets slutskeende) i hemmet. Vision Projektet SABH ger möjlighet att testa nya arbetsformer och utvärdera effekten av vård i hemmet av svårt sjuka barn. Under förutsättning att projektet utfaller väl, dvs såväl patienterna och deras familjer som vård personalen är nöjda, de medicinska behandlingsresultaten jämförbara med den slutna vårdens och det ekonomiska utfallet tillfredsställande, finns stora möjligheter att driva SABH enligt flera olika utvecklingslinjer. I ett första skede blir SABH direkt knuten till genom att patienter som vårdas hemma skall kunna känna en trygghet i att SABH team kan komma hem till dem inom en överenskommen minimitid, vanligtvis 30 minuter. I ett senare skede kan verksamheten byggas ut till flera SABH-länkar t ex vid Norrtälje sjukhus. Dessa SABH-länkar skall givetvis vara sammankopplade med ledningscentralen rent tekniskt så att såväl mediciska som IT resurser utnyttjas på bästa sätt. SABH kommer i framtiden att kunna fungera som en kunskapsbank för andra, vad gäller vård av svårt sjuka barn i hemmet, användning av modern telemedicin i hemmet, erfarenheter av uppbyggnaden av en ny vårdform, nya arbetssätt och rutiner. SABH projektet resulterar i en systematiskt uppbyggd modell för vård och fortlöpande kvalitetssäkring.

3 Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 3 av 3 Förutsättningar Den avancerade sjukhusanslutna barnsjukvården i hemmet förutsätter: sjukhusanslutning frivillighet alternativ vårdform till sluten sjukhusvård vårdplan, som baseras på både barnens medicinska behov och familjens psykosociala situation att vårdplanen är väl förankrad hos ansvarig läkare samt övriga vårdgivare att vårdteam är tillgängliga i hemmet vid behov och kan nås dygnet runt att krav på kvalitet, säkerhet och kostnadseffektivitet kan tillgodoses att personal får handledning och stöd att verksamheten följs upp och utvärderas kontinuerligt att det är möjligt att nyttja växelvård, med tillgång till lediga vårdplatser på sjukhuset vid behov ett effektivt samarbete med andra intressenter i vårdkedjan inklusive kommuner. Förväntade effekter De förväntade effekterna av projektet är en bättre vård för den grupp barn som kan vårdas i hemmet med stöd av avancerad kommunikationsteknik och snabbare tillfrisknande genom bättre vårdmiljö. Det är också ett bättre alternativ för föräldrarna som kan vara kvar i hemmiljön, d.v.s. totalt sett högre kvalitet för barn och familj. Hemsjukvården förväntas ge lägre totala kostnader för samhället och positiva effekter för den slutna sjukhusvården genom att kunna erbjuda flexibla vårdformer. Det ger ett utprövat koncept för nya arbetsformer i barnsjukvården. Berörda patientgrupper Projektet omfattar vård av barn i hemmet där alternativet är slutenvård på sjukhus. Följande patientgrupper bedöms kunna vårdas hemma enligt resultatet från en enkät från barnklinikerna på KS, S:t Göran och Danderyd, våren 1996: Grupp 1 Grupp 2 Prematurfödda barn, spädbarn med uppfödningssvårigheter, barn med medfödda hjärtfel och vissa andra missbildningar som innebär återkommande kirurgiska ingrepp, krampobservationer, injektionsbehandlingar. Frakturer, osteomyeliter (benröta), gastropatienter (mag-tarm) med behov av total parenteral nutrion (mat via dropp), lättare brännskador och sårinfektioner, tarmsköljningar, förberedelser för operation.

4 Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 4 av 4 Grupp 3 Grupp 4 Infektionskänsliga barn, barn med astma, onkologiska sjukdomar och andra långvariga medicinska åkommor. Palliativ vård. Projektet avgränsas till att omfatta vård av barn tillhörande någon av ovan nämnda grupper och för vilka det idag krävs slutenvård. Efter en etableringsfas under 1997 och våren 1998 startar projektet under hösten Under uppbyggnadsfasen begränsas patienturvalet till barn tillhörande Grupp 1 och vård av högst 5 patienter samtidigt. Det är t.ex. barn med medfödda hjärtfel eller andra missbildningar som behöver sondmatas och/eller behöver extra syrgas samt eventuellt intravenösa injektioner. Geografiskt begränsas urvalet till patienter boende i kommuner/ kommundelar inom sjukhusets närområde. Under 1999 breddas verksamheten till att omfatta ca 20 barn samtidigt och från samtliga ovan nämnda patientgrupper. Vårdteamets sammansättning och kompetens Vården bedrivs av ett multiprofessionellt team där barnläkare, kurator, barnsjuksköterskor och barnsköterskor/undersköterskor ingår. Därtill behövs samordnande sjuksköterska, sekreterare och tekniker för drift- och användarstöd. Vård dygnet runt innebär 3 skift (2 dagtid och 1 nattetid) vardera bemannade med 1 barnsjuksköterska och 1 barnsköterskor/undersköterskor. Under dagtid arbetar projektets barnläkare och kurator, övrig tid utnyttjas sjukhusets ordinarie jourverksamhet. Därutöver behövs konsulter såsom sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, lekterapeut, logoped, medicinsk tekniker m.fl. Varje yrkeskategori skall kunna arbeta såväl i team som enskilt. Verksamheten bygger på att vårdgivarna är mobila. Samordning sker genom en alltid bemannad ledningscentral. Medarbetarna skall ha erforderlig medicinsk, farmakologisk och teknisk utrustning för att kunna bedriva avancerad sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet. Nödvändig apparatur skall finnas i patientens hem t.ex. larm, övervakning etc. Samtliga medarbetare skall vara väl förtrogna med klinisk barnsjukvård. De skall ha kunskap om hur sociala och psykologiska faktorer påverkar barn och familj i samband med sjukdom hos barn.

5 Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 5 av 5 IT- och telefonistöd Fungerande IT-stöd med hög funktionalitet, driftsäkerhet och sekretesskydd skall möjliggöra sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet. IT-stöd är nödvändigt i följande situationer: alla i teamet skall vara tillgängliga via mobiltelefon och alla skall ha minicall patienten/familjen skall utan dröjsmål telefonledes alltid ha kontakt med SABHs ledningscentral (teamet) - se bilaga med figur över ledningscentralens funktion. möjlighet till direktkontakt mellan team och ledningscentral för konsultation alla i teamet skall ha elektronisk post (e-post) möjlighet till direktkontakt mellan team och sjukhusets akutmottagning, och vid behov specialister tillgång till vårddokumentation hemma hos patient med hjälp av bärbara datorer där datorn har möjlighet att ringa upp ledningscentralen tillgång till snabba svar från röntgen och laboratorierna möjlighet att slå upp i faktadatabaser ledningscentralen skall vara utrustad med fax, kopiator, skrivare verktyg för - vårdplanering - planering av arbetsschema för personalen - att följa upp budget (projektredovisning av löner, lokaler, investeringar, driftskostnader) - att följa upp åtgärder, tid och pengar per patient - kvalitetsuppföljning, patientens, familjers och vårdgivares upplevda kvalitet. I projektet används inledningsvis ett fristående planerings- och vårddokumentationssystem, men IT-stödet skall på sikt integreras med ordinarie IT-lösningar. När det gäller IT-stöd är ambitionsnivån låg initialt men resurser skall avsättas för utveckling i projektet. Det är viktigt att projektet kan börja sin verksamhet och behovet av IT-stöd får växa fram successivt. Alla medverkande och alla IT-lösningar skall iakttaga gällande integritets- och sekretesskydd för patienter.

6 Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 6 av 6 Tidsplan för projektet Projektet indelas i fyra etapper, förutom projektinitieringsfasen som pågår. Etapp 2:2 Etapp 2:3 Etapp 2:4 Etapp 2:5 - Planering och förberedelseperiod Avser perioden Avancerad barnsjukvård i hemmet påbörjas med max 5 barn samtidigt. Avser perioden Avancerad barnsjukvård i hemmet för ca 20 barn samtidigt. Avser perioden Avancerad barnsjukvård i hemmet övergår till ordinarie verksamheten inom ALB. Slututvärderingsrapport. Avser perioden Förutsättningar För projektets genomförande krävs en rad förberedelser. uppbyggnad av SABH ledningscentral med separat telefonväxel, GSM för mobil telefoni och data, fax samt eget nätverk med minst 1 st stationära datorer, skrivare och övrig utrustning rekrytera och introducera personal till första teamet formulera effekt och kvalitetsmål för verksamheten, - är påbörjad informationsprogram till alla intressenter, - är påbörjad fackligt informationsprogram, -är påbörjad diskutera med övriga intressenter om planeringssystem, system för verksamhetsregistrering och uppföljning, vårddokumentation, remisshantering undersöka och anskaffa bilar, helst med navigationssystem inköp av nödvändiga system och verktyg, beskriva grundteknik (antal bärbara datorer och telefoner ) - är klart informationsbroschyr till alla vårdgivare informationsbroschyr till föräldrar m.fl. utbildning av teamet i allmän pc-hantering, vårddokumentation, telefoni, systemadministration och i andra verktyg genomarbeta underlag för såväl introduktion av verksamheten som individuell vårdplan färdig att tas i bruk när teamen startar.

7 Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 7 av 7 Förslag på projektorganisation Förslag på projektorganisationen är följande: Huvudman= uppdragsgivare= beställare=, Karolinska sjukhuset. Projektet leds av en projektstyrelse. Styrelseledamöter är sjukhusdirektör Lars Gatenbeck, divisionschef för barndivisionen KS, professor Anita Aperia, HSN utv.chef Sten Wiktorsson, TeleMedica, projektledare (föredragande) Margareta Fagerberg och bitr. projektledare Emma Rylander. Det operativa projektarbetet leds av en projektledningsgrupp bestående av projektledare, Margareta Fagerberg, bitr. projektledare Emma Rylander och projektadministratör, Annika Eng, Trigon. I projektinitieringsfasen ingår från S:t Görans Barncentrum, Tord Andersson bsk, Margita Sonck bsk, Helena Bergius ssk. De skall tillsammans med projektledningsgruppen ombesörja planering och förberedelser och föreslås sedan ingå i arbetsgrupperna. Det operativa projektarbetet kommer att bedrivas i 5 arbetsgrupper med delprojektledare. Arbetsgrupp 0 (AG0) Projektadministration, kvalitetssäkring och utvärdering av projektresultatet. Projektledaren ansvarig. Arbetsgrupp 1 (AG1) Vård- och verksamhetsutveckling, utbildning av team, informationsprogram. Denna grupp har en egen referensgrupp med representanter från medicin och omvårdnad. Delprojektledare ansvarig för denna arbetsgrupp. Arbetsgrupp 2 (AG2) Metodstöd och applikationer, behov och kravanalys för inköp/anpassning av applikationer (system) för hemsjukvården, införande av applikationer och underhåll/stöd. En arbetsgrupp med en ansvarig delprojektledare. Arbetsgrupp 3 (AG3) Teknikutveckling och teknikförsörjning, samt säkerhetsfrågor. HSN ansvarig. Arbetsgrupp 4 (AG4) Drift- och användarstöd, hantering av teknikstödet (1 person).

8 Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 8 av 8 Referensgrupp Projektets medicinska resultat diskuteras med en referensgrupp, bestående av bl.a. chefsöverläkare och chefssjuksköterska liksom företrädare för specifika verksamhetsområden inom vården. Därtill företrädare för de paramedicinska verksamheterna, för de berörda sjukvårdsområdena och primärkommunerna/-delarna. Vidare företrädare för övriga berörda myndigheter som t.ex. Riksförsäkringsverket. Ansvar och befogenheter Ansvar och befogenheter inom projektet fördelas enligt följande: Projektledningsgruppen ansvarar för att projektbeskrivningens mål och krav efterlevs. Projektledaren ansvarar för att projektet verkställs enligt givna ramar och med specificerat resultat, samt har budgetansvar. Medicinskt ansvar har SABHs ansvarige läkare under vårdtiden i hemmet. Vårdplan upprättas i samarbete med sjukhusets PAL före inskrivning i SABH. Personalansvar har personalavdelningen, chefssjuksköterskan har omvårdnadsansvar, samt ansvar för schemaläggning m.m. Medicintekniskt ansvar har MTA. Driftstekniskt och systemmässigt ansvar har personen från arbetsgrupp AG4 med stöd och hjälp från leverantörer och sjukhusets IT-avdelning. S A B H vårdplan (med.behov psyksoc behov mm) personplanering, konsultbehov utrustningsplanering epikris till ansvarig bvc kommunal omvårdnad utskrivning från avd inskrivning SABH hembesök hembesök hembesök behandling - avancerad sjukvård i hemmet uppföljning uppföljning uppföljning utskrivning SABH uppföljning SABH primär vård sjukhus barnläkare primärvård epikris till remissinstans

9 Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 9 av 9 Vårdteamets bemanning Etapp 2:2-2:3 För att täcka vården dygnet runt behövs 3 skift (2 under dagtid och 1 nattetid) vardera bestående av 1 ssk och 1 bsk/usk. Under dagtid arbetar projektets barnläkare och kurator i verksamheten, övrig tid anlitas sjukhusets ordinarie jourverksamhet. För att täcka de tre skiften innebär det totalt 16 ssk/bsk/usk i verksamheten. Utöver ovanstående personalstyrka behövs en sjuksköterska för samordnande funktion, en sekreterare och en tekniker för drift och användarstöd.vikarier kommer att behövas för läkare och kurator liksom viss timanställd personal vid behov. Ovanstående bemanning får under projektets gång utvärderas och justeras vid behov. Därtill kommer konsulter såsom sjukgymnast, arbetsterapeuter, dietist, lekterapeut, logoped, medicinsk tekniker m.fl. Etapp 2:4-2:5 Verksamheten utökas till att omfatta ca 20 patienter samtidigt varför det är nödvändigt med full bemanning i varje skift. Det behövs dessutom ytterligare en barnläkare och en kurator. Projektfinansiering Projektfinansieringen bygger på en modell som innebär att parternas insatser regleras i separata projektavtal. Projektet möjliggörs genom stöd från HSN genom Medicinskt Telematik Laboratorium (MTL) och TeleMedica. HSNstaben svarar för projektets initiala finansiering. Stödfinansiering skall sökas genom industriella partners (inledningsvis TeleMedica) och från externa källor som t.ex. Nutek och KK-Stiftelsen. Projektbudgeten se bilaga Preliminär Budget.

10 Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 10 av 10 Uppföljning och kvalitetssäkring Uppföljning av projektet kommer att ske avseende kvalitet, säkerhet och kostnadseffektivitet. Projektets kvalitetsmål sätts i samarbete med Landstingsförbundets projekt för kvalitetsutveckling baserat på CVC (Clinical Value Compass), Värdekompassen. Vi skall även studera QUL. Utvärderingsrapporter lämnas kontinuerligt till projektstyrelsen. Kvalitetssäkring skall göras av själva projektprocessen, d.v.s. att projektet följer givna direktiv och den plan som fastställs av projektets slutresultat, resultatet är specificerat i detta dokument. Säkerhet och sekretess När det gäller sekretess och övrig säkerhet finns befintliga rutiner (HSN). Sekretess- och säkerhetsfrågorna kommer att utredas vidare i ett separat projekt. Vid hemsjukvård måste alltid patienten/vårdnadshavaren ge sitt tillstånd. En tillförlitlighets- och sårbarhetsanalys görs löpande. Kontrollplan Se bilaga. Riskanalys Se bilaga.

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD Det digitala barnsjukhuset MD, PhD 15 års resa inom SLL förr - nu framtid Perspektiv: Uppbyggnad av en ny verksamhet med nya arbetsformer och IT stöd Sjukvård i hemmet En vårdform som ökar Uppskattad av

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH

Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 1(1) Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT Denna rapport sammanfattar den verksamhet, som pågått från det att idén till

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1999 Astrid Lindgrens Barnsjukhus

ÅRSREDOVISNING 1999 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Astrid Lindgrens Barnsjukhus SABH 00-01-22 ÅRSREDOVISNING 1999 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH Den sjukhusanslutna avancerade barnsjukvården på Astrid

Läs mer

Sjukhusets säng i barnets hem AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET

Sjukhusets säng i barnets hem AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET Sjukhusets säng i barnets hem SABH SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET En ny vårdform har utvecklats inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Sjukhuset. Svårt sjuka barn, som tidigare

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus

ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet - SABH Verksamhetens utveckling under år 2000 Projektet SABH har efter planerad tid, 2 år, avslutats.

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

SAMMANHÅLLEN ASIH FÖR VÄSTRA LÄNSDELEN I SÖRMLAND

SAMMANHÅLLEN ASIH FÖR VÄSTRA LÄNSDELEN I SÖRMLAND Hälso- och sjukvård HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Gunilla Carlsson-Kjell, Jan Jälkinger 2009-10-22 HN-HOS09-382 SAMMANHÅLLEN ASIH FÖR VÄSTRA LÄNSDELEN I SÖRMLAND Bakgrund Organisationen för svårt sjuka patienter

Läs mer

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare 2 REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. REMEO

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET 1998-11-01 2000-10-31 SLUTRAPPORT

SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET 1998-11-01 2000-10-31 SLUTRAPPORT Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Sjukhuset Stockholm SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET 1998-11-01 2000-10-31 SLUTRAPPORT INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07 PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Utredning - Palliativ vård i Region Halland

Utredning - Palliativ vård i Region Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-11-11 HSS130096 Hälso- och sjukvård Utredning - Palliativ vård i Region Halland Bakgrund Palliativ vård, det vill säga symptomlindrande

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Uppföljning av tidigare granskning Information och samverkan mellan vårdgivare inom kommuner och landsting i södra Hälsingland

REVISIONSRAPPORT. Uppföljning av tidigare granskning Information och samverkan mellan vårdgivare inom kommuner och landsting i södra Hälsingland REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Information och samverkan mellan vårdgivare inom kommuner och landsting i södra Hälsingland December 2003 Ove Lindholm www.pwcglobal.com/se www.komrev.se

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska

Läs mer

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

Principärende. Bristande samverkan

Principärende. Bristande samverkan Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-06-03 P 6 Camilla Heise Löwgren TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-14 PaN 1210-0446952 K 2852-2012 Principärende Bristande samverkan Ärendet Föräldrarna till en flerfunktionshindrad

Läs mer

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad

Läs mer

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter 2003-03-27 rev 2006-03-22 Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Inledning Ändringar i Lag (1990:1404) om

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara Samverkan mellan Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland. (2015 06 01 2017 05 31) - Dokumenttyp

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl

Läs mer

SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet

SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Emma Rylander, Helena Bergius 1 VERKSAMHETSPLAN 2002 SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Inledning Efter att ha drivits som ett projekt under 2 år inrättades SABH som en permanent verksamhet

Läs mer

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen Kommunikation Ansvar och roller Personcentrerat Evidens-/kunskapsbaserat Landstinget Kommunen Primärvård Socialtjänst Specialistvård Hemsjukvård

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Slutenvårdsrehabilitering med länsuppdrag utökad investeringsram för Finspångs Vårdcentrum

Slutenvårdsrehabilitering med länsuppdrag utökad investeringsram för Finspångs Vårdcentrum BESLUTSUNDERLAG 1/2 Regionstyrelsen Slutenvårdsrehabilitering med länsuppdrag utökad investeringsram för Finspångs Vårdcentrum I samband med regionsstyrelsens beslut i ärendet Finspångs vårdcentrum investering

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG 2008-10-01

ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG 2008-10-01 ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG 2008-10-01 Från Norrtäljeprojektet till TioHundra TioHundra Den gemensamma organisationen för hälso-,

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Gemensamt inskrivningssamtal

Gemensamt inskrivningssamtal Gemensamt inskrivningssamtal Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 Hp Jessica Wetterberg Christina Wiberg Aronsson 160115 Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6) SID 1 (6) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från Revideras 2018-07-11 Innehåll Korttidsvård Hallen... 2 Korttidsvård Polhemsgården... 2 Korttidsvård

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Barn- och Ungdomskliniken

Barn- och Ungdomskliniken Barn- och Ungdomskliniken Verksamhet Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Allvårdsavdelning för barn och ungdomar Primärjour inneliggande barn, BB och förlossning Läkarkontroll av BB-barnen Läkarinsatser

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM Gränslös vård och omsorg Det finns något unikt på Ängelholms sjukhus. Ett samarbete som suddar ut osynliga gränser, en verksamhet som vill skapa framtidens sjukvård med nya spännande

Läs mer

Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Johannesson Magnus 2012-12-18 NHO-2012-0208.31 Seger Stina Nämnden för hälsa och omsorg Utredning mellanvårdsplatser Förslag

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Maria Granholm, MAS Tel. 0243-746 59 maria.granholm@borlange.se

Maria Granholm, MAS Tel. 0243-746 59 maria.granholm@borlange.se BORLÄNGE Vårdplaneringsteamet Mottagningstelefon Kontaktsjuksköterska Maria Granholm, MAS Tel. 0243-746 59 maria.granholm@borlange.se Uppdaterad 2015-03-31 Reviderat dokument sändes till mona-lisa.lundqvist@

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Utvecklingsområden Utvecklingsplanen omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden under avtalsperioden: utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 I och med den länsövergripande omorganisationen har gemensamt styrkort för Barn- och Kvinnocentrum ännu inte utarbetats. Ett balanserat

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Mobil närvård Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Röster från vård- och omsorgstagarna Jag har inte varit inlagd sen jag fick kontakt med närsjukvårdsteamet och jag har inte behövt larma

Läs mer