Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH"

Transkript

1 Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 1(1) Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT Denna rapport sammanfattar den verksamhet, som pågått från det att idén till SABH började diskuteras (1995/96) fram till och med den första fasen av projektets genomförande ( ). Tyngdpunkten i rapporten avser att visa hur projektets inriktning och mål uppfyllts fram till och med maj Rapporten redovisar också behov av ställningstagande och åtgärder inför nästa verksamhetsskede. Rapporten indelas på följande sätt: 1. Verksamhetsidé - SABHs utgångspunkt 2. Projekteringsfasen 3. Arbetsmodell 4. Applikationer, IT teknik och telefoni 5. Verksamhetsstart 6. Patientverksamheten startar 7. Måluppfyllelse enligt uppsatta mål i projektbeskrivningen 8. Ekonomi 9. Sammanfattning

2 Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 2(2) 1. Verksamhetsidé - SABHs utgångspunkt Utformningen av ett kostnadseffektivt hemsjukvårdskoncept kom att utgå ifrån den allmänna kunskapen att barns vistelse på sjukhus inte bara är kostsamt rent ekonomiskt utan att vistelsen där är traumatiserande för barnet och barnets familj. Vård tillsammans med trygga föräldrar i hemmiljö leder ofta till att barn mår bättre och tillfrisknar fortare. För ett stort antal familjer är vård i hemmet ett bättre alternativ ur psykosocial synpunkt än traditionell sjukhusvård. Barnsjukvården i norra Stockholm har under de senaste tio åren varit föremål för ett flertal omorganisationer och nedskärningar. Det nyöppnade -ALB- kom att få c:a en tredjedel färre vårdplatser än de tidigare barnklinikerna förfogade över. Trycket på vårdplatser och belastningen på sjukvården vid barnsjukhuset skulle lösas med ett ökat utnyttjande av specialistbarnläkarna i öppenvården, som samtidigt knöts närmare till barnsjukhuset. Ytterligare ett sätt att klara barnsjukvården identifierades, nämligen den sjukhusanslutna barnsjukvården i hemmet. Samtidigt konstaterades det inom landstinget att kostnaderna för barnsjukvården måste reduceras. En informell projektgrupp bildades på S:t Görans Barnsjukhus 1996, för att undersöka förutsättningarna för att skapa ett koncept och en arbetsmodell för en Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH). Möjligheten att föra över patienter till vård i hemmet från specialistsjukhuset kräver en noggrann planering och ett optimalt stöd för att lyckas. Fokus i arbetet var att för lämpliga patienter möjliggöra högspecialiserad barnsjukvård i hemmet med hjälp av multiprofessionella vårdteam och modern telemedicin. Konceptet som formades bygger på följande perspektiv: Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet ( SABH) ses som en naturlig del i mål att skapa ett barnsjukhus med hög kvalitet på vården. (Kvalitet) SABH skall möjliggöra en ökad patientgenomströmning på kliniken och därmed ett bättre utnyttjande av vårdplatserna på sjukhuset. (Ekonomi) SABH skall ge möjlighet för barn att snabbare komma till hemmiljö och därigenom ett förbättrat allmäntillstånd och snabbare tillfrisknande. (Patienttillfredsställelse) SABH skall vara en naturlig del i vårdkedjan: Barnsjukhus - SABH - Barnläkare i öppen vård - BVC - Husläkare - primärkommunal verksamhet. (Del i vårdkedjan) SABH skall utnyttja modern telemedicin och kommunikationsteknik (Teknikstrategi)

3 Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 3(3) 2. Projekteringsfasen Projektet utarbetades under våren 1996 på dåvarande S:t Görans Barnsjukhus fram till hösten En projektgrupp tillsattes och en referensgrupp inom ALB med externa medlemmar kallades vid några tillfällen. Syftet var att utarbeta och förankra verksamhetsidén samt söka finansiering för en projektverksamhet. Utvärdering av projektet skall ligga till grund för ett ställningstagande till en permanent verksamhet. En rad ansökningar utarbetades angående olika delar av projektet (se bilaga 3, 4 ). Projektgruppen lade under ned ett omfattande och noggrant arbete på att informera om och förankra projektet inom olika instanser och inte minst söka former för finansiering. Kartläggning av patientunderlaget genomfördes vid två tillfällen, januari 1996 och januari Under januari 1998 genomfördes också en enkätundersökning för att utröna föräldrars inställning till vårdformen. En uppskattning av verksamhetens behov låg till grund för utformningen av vårdprocessen. På basis av denna utarbetades förslag på bl.a. personalsammansättning, rutiner, checklistor och arbetsscheman. Projektgruppen förberedde starten genom att rekrytera personal. Verksamheten väckte stort intresse bland olika yrkeskategorier och det var många sökande. Mycket tid ägnades åt att skapa en välfungerande arbetsgrupp med bred kompetens och erfarenhet från barnsjukvårdens olika inriktningar. Schemahanteringen anpassades till SABHs behov och krävde stora insatser. Med små medel i en snävt resurssatt verksamhet har SABHs 31 m 2 stora arbetsyta inretts med i huvudsak överblivna inventarier från St Görans Barnsjukhus. En hel del tid gick åt till att. inreda lokalerna, införskaffa bilar, kartor, besöka olika hemsjukvårdsenheter, inventera medicinsk-teknisk apparatur, studera IT-teknik och telefoni. Grundteknik, dvs bärbara datorer, mobiltelefoner m.m. införskaffades och ett lokalt nätverk installerades. Intresse, för att starta en hemsjukvårdsenhet, fanns inom S:t Görans Barnkliniker och under våren 1997 formades ett samarbetsprojekt mellan S:t Görans Barnkliniker och Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) telemedicinska del. HSNs avsikt är att med hjälp av telemedicin utveckla sjukvård i hemmet som en generell vårdform. För genomförandet av projektet och teknikutvecklingen anlitar HSN Enator Telemedica. Först under våren 1998 tog ledningen vid beslut om projektstart. Initialt bedrevs prospekteringen av projektet huvudsakligen på ideell basis fick projektet anslag från Landstingskontoret Personal och projektet Nya Arbetstidsmodeller och Kompetensutveckling. Projektgruppens arbete kunde fortsätta. KK stiftelsen bidrog med del av finansieringen för den telemedicinska delen i konceptet. I november 1998 startade patientverksamheten inom SABH. Projektet är planerat att pågå till slutet av år 2000 och skall slutligen utvärderas i november år 2000.

4 Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 4(4) 3. Arbetsmodell SABH är en ny verksamhetsform inom och där helheten och logistiken särskilt har beaktas. Det har därför krävts en noggrann genomgång av arbetssätt, arbetstider och vårdprocess. Särskild vikt har lagts vid samarbetet såväl inom SABH som mellan SABH och sjukhusets övriga vårdavdelningar. Personal Målet har varit att skapa mobila vårdteam, som kan nå patienterna dygnet runt, samt en väl fungerande ledningscentral. Ledningscentralens uppgift är bl.a. samordning av patientbesök, kontakt med patienter/föräldrar, kontakt med vårdavdelningar, bedömning av nyinskrivningar och vårdbehov, planering och revidering av patienternas vårdplaner samt personaladministration. Personalgruppen rekryterades med olika utbildning och erfarenheter från skilda verksamhetsområden. Alla har haft lång erfarenhet av sjuka barn men de gemensamma referensramarna var små. Patientsammansättningen inom SABH omfattar mycket skiftande diagnoser och åldrar på barnen. Arbetet kräver mycket mer ensamjobb av all personal än vad som är vanligt på vårdavdelningarna. Arbetsplatsen är dessutom i stor utsträckning patienternas hem där familjens regler gäller, inte sjukhusets. Mycket arbete har lagts ned på att skapa en gemensam bas vad gäller: medicinsk kunskap, omvårdnadsmodeller, arbetsrutiner och framför allt en vi-känsla. Introduktionskursen utformades så att barnsjukhusets olika specialavdelningar belystes och personal med erfarenhet från olika sektioner bidrog med kunskaper från "sitt område". Introduktionskursen innehöll också en grundkurs i telefoni och datoranvändning. Alla lärde känna varandra och grunden till en gemensam kunskapsbas skapades. Det har varit en stor utmaning att sätta samman och handleda personalgruppen inför denna helt nya arbetssituation och möte med nya patientgrupper med svåra sjukdomstillstånd. Initialt har endast en läkare funnits i verksamheten men sedan mars 1999 finns två läkare anställda inom SABH. Det har även saknats kuratorsresurser och en stor del av tiden har ingen sekreterare funnits. Projektgruppen består av: 1 projektledare - socionom 1 överläkare - biträdandeprojektledare 1 samordnande barnsjuksköterska 2 barnsköterskor 1 projektadministratör (externt finansierad resurs) Multiprofessionella vårdteamen består av barnläkare, barnsjuksköterskor, barnsköterskor/undersköterskor, kurator, läkarsekreterare Till projektet hör också teknik- och utvecklingssupport från Enator Telemedica.

5 Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 5(5) Totalt finns tjänster för 1 projektledare, 1 överläkare, 1avdelningsläkare, 10 sjuksköterskor, 11 barn/undersköterskor, 1 samordnande sjuksköterska, 1 kurator, 1 läkarsekreterare totalt finns 27 personer i verksamheten. Arbetstider För att använda personalresurserna på bästa sätt har SABH gjort en egen arbetstidsmodell med i huvudsak blandade scheman med såväl dag som nattjänstgöring. De innebär att även nattpersonalen blir involverad i projektarbetet och kan deltaga i fortlöpande utbildning som är schemalagd. All personal som har blandade scheman med dag- och nattjänstgöring får en sänkt arbetstid. Till arbetsschemat har flextid kopplats. Arbetspassens längd kan variera mellan olika arbetsdagar t.ex dag 1 kl , dag 2 kl , dag 3 kl Behovet av personal för verksamheten är störst på förmiddagar och sena kvällar, varför arbetsschemat anpassas efter detta. SABH har ett minimum av personal för att täcka dygnet runt verksamhet och vid 15 patienter kan det bli svårt att hinna med vårdarbetet speciellt vid helger då bemanningen är lägre. En fortlöpande granskning av arbetsschemat pågår och för närvarande arbetas det, dels med införandet av individuella arbetsscheman, dels med förstärkning av helgbemanning inom befintliga ekonomiska ramar. 4. Applikationer, IT-teknik och telefoni De har genomförts tre dagars grundläggande utbildning för all personal i hur man använder datorer och telefoni. En grundteknikplattform har skapats bestående av 10 bärbara datorer och en stationär dator samt ett eget nätverk och server, 2 skrivare samt 2 BMS datorer för läsning av patientjournaler, 10 mobiltelefoner, 10 personsökare. Nätverket, server och övrigt teknikstöd ombesörjs av Enator Telemedica. BMS datorerna har endast kunnat användas för läsning av patientjournaler. SABH kommer att få tillgång till BMS journaler fullt ut under hösten 1999, f.n. används pappersjournaler. Det finns idag ingen BMS-journal som är anpassad för mobil verksamhet. Våra önskemål är att ha ett mobilt journalsystem som kan kommunicera med olika journalsystem, eftersom SABH kan komma att få patienter från olika sjukhus. De applikationer som används idag är framförallt Microsoft Office program för all dokumentation t.ex. checklistor samt för informationsöverföring. fungerar mycket väl för informationsöverföring inom personalgruppen. Inom projektet har en prototyp för vårdadministration och produktionsregistrering utvecklats, dvs tidrapportering, patientregistrering och personalregistrering, med syfte att kunna följa upp nedlagd tid per patient, restid, projektarbete, administration m.m.

6 Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 6(6) Patientregistreringen skall tjäna flera syften. Det skapas en databas där uppgifter om bl.a. vilka diagnoser, antal patienter och vårdtillfällen, vårddygn, remitterande program och vilka sjukvårdsområden patienterna kommer ifrån. För personaladministration kommer SABH att i framtiden, liksom resten av barnsjukhuset, att kunna använda sig av löne - och administrationssystemet Palett. SABH har ett kvalitetssäkringsarbete som följer Landstingsförbundets Värdekompass. Ett led i detta arbete är att följa upp vad patienter och anhöriga anser om SABH samt personalens erfarenheter och uppfattning. För att utforma och sammanställa enkäter används Enators produkt Nyckeln enkät. Ett frågeformulär har skickats ut till föräldrar, där de har besvarat vad de tyckte om vårdformen. En personalenkät skall genomföras efter sommaren Dessa enkäter skall återkomma kontinuerligt och ingår i kvalitetssäkringsarbetet. Det pågår ett arbete med att utforma ett produktionsoptimeringssystem som omfattar planering av arbetsinsatser både på kort och lång sikt. Parametrar är patienter, vårdbehov, avstånd (geografiskt) och personalresurser, dvs vårdlogistiken. Projektet gjorde under våren 1998 en kartläggning av mobil medicinsk apparatur och möjligheterna att kommunicera på ett standardiserat sätt. Resultatet visade att enskilda komponenter inte kan kommunicera på ett standardiserat sätt gentemot ett enhetligt gränssnitt, för att möjliggöra detta behövs ett utvecklingsarbete ( patientdatorn ). Ansökningar för finansiering av ett nytt delprojekt har gjorts till Nutek och till EU. SABH har utvärderat olika journalsystem och deras möjligheter att integreras och användas i mobilt arbete men de lösningar som finns motsvarar in de krav SABH har på funktionalitet, säkerhet och snabbhet. Det finns också behov av digitala kartor, navigerings- och positioneringssystem och en undersökning har gjorts över vilka produkter som finns och till vilken kostnad. Vårdteamen använder webben, Citynavigator för att hitta bästa färdväg och digitala kartor på en CD, men dess användbarhet är ännu inte utvärderad. Ett delprojekt kommer att startas under sommaren 1999 som innebär en demonstrator av positionering av bilar med hjälp av GPS/GSM komponenter. Via ett Webgränssnitt kommer man att kunna se var bilarna befinner sig och på så sätt möjliggöra effektiv omdirigering vid akuta behov. 5. Verksamhetstart Verksamheten inleddes med två veckors intensivutbildning för all personal. I programmet ingick såväl medicinsk- och omvårdnads- som psykosocial- och IT-teknikutbildning med fokus på teambildning. All personal ingår i arbetsgrupper med olika inriktning och ansvar för såväl den fortlöpande utvecklingen av verksamheten som den egna kompetensen. Bl.a. ingår utveckling av vårdformen

7 Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 7(7) och därmed sammanhängande IT-utveckling. Medarbetarnas individuella kompetens utvecklas genom externa föreläsare och intern kunskapsspridning medarbetarna emellan. Fadderavdelningar och hospitering ingår som en naturlig del i kunskapsöverföringen mellan SABH och sjukhusets övriga verksamheter 6. Patientverksamheten startar Sjuka barn har vårdats i SABH sedan den 16 november Patienterna har tillgång till behovsanpassad vård dygnet runt efter den individuella vårdplan, som görs i samråd med ansvarig läkare och övrig personal på sjukhuset. Personal från SABH finns alltid tillgänglig via telefon, mobiltelefon, personsökare och kan komma hem till patienten med kort varsel. För närvarande vårdas inom SABH cirka 15 patienter per dygn. Från och med starten i november 1998 och till 31 maj 1999 har 108 patienter vårdats under 144 vårdtillfällen fördelat på 1552 vårddygn. Patienter från barnsjukhusets alla avdelningar har vårdats inom SABH. Alla sjukvårdsområden inom SSL har också varit representerade. Vårdtiderna varierar från några dygn till längre perioder, i enstaka fall flera månader. Av sjuksköterskor och barnsköterskor/undersköterskor totala tid åtgår 52 % till patientarbete (direkt och indirekt patientarbete samt restid) och 17% till projektarbete och 31% till administration inom SABH, informera om verksamheten, utbildning m.m. Uppgifterna kommer från tidrapporteringsprototypen. En föräldraenkät har skickats ut till de första 50 vårdade barnens familjer och sammanställts. Svarsfrekvensen var hög och omdömena om SABH var mycket positiva. En rapport är under utarbetande. Den 27 april 1999 invigdes SABH officiellt med stort intresse från både politiker och press. Till invigningen gjordes en informationsfilm om SABH. Projektet har presenterats på ett flertal seminarier. Såväl Radio som TV reportage har presenterat SABH och ett trettiotal artiklar i rikspress, lokalpress och specialtidningar har redovisat SABHs verksamhet i genomgående mycket positiva ordalag. Sammanfattningsvis kan sägas att mediabevakningen har varit synnerligen värdefull för spridning av information och kunskap om verksamheten. En webhemsida har också utarbetats En redovisning av mediabevakning och rapportering avses färdigställas under hösten 1999.

8 Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 8(8) 7. Måluppfyllelse enligt de uppsatta målen i projektbeskrivningen I projektbeskrivningen ( Se tidigare KK-ansökan, Dnr. 730/97) finns projektets olika patientrelaterade mål fastställda och nedan redovisas hur verksamheten uppfyllt dessa. Tidigare utskrivning dvs överföring till SABH. Alla patienter som har varit inskrivna i SABH skulle i annat fall varit kvar på sjukhuset, målet att kunna komma hem från sjukhuset tidigare har alltså kunnat infrias. Delvis minska antalet vårddagar och frigöra vårdplatser. Antalet vårddagar på sjukhuset har minskat för de patienter som överförts till SABH och det har medfört att vårdplatser har frigjorts på sjukhuset. Det är svårt att få uppgifter på förväntad vårdtid från remitterande program och därför har det hittills varit svårt att göra jämförelser. Några exempel visar att den totala vårdtiden har minskat med SABHs vårdform och det gäller vården av neonatala barn. Det finns också en del fall där SABH anser att barn skulle ha kunnat skrivas över från vårdavdelning till SABH tidigare än som nu skett. SABHs beläggning följer sjukhusets beläggning, vid hårt tryck på sjukhuset skrivs fler barn över till SABH. Verksamheten på ALB skulle inte, utan betydande problem, ha klarats under infektionsperioden våren 1999 utan SABHs vårdplatser i hemmen. Rehabilitering i hemmet efter t.ex. dagkirurgi Vid komplikationer i samband med dagkirurgiska ingrepp har patienter kunnat skrivas över från avdelning till SABH istället för att vårdas på sjukhuset t.ex. i samband med kateterkomplikationer. Vid mer omfattande kirurgiska ingrepp har diskussioner förts huruvida patienterna skulle kunna skrivas över för fortsatt vård inom SABH och därmed förkorta operationsköer. Andra patienter som vårdats i SABH är t.ex. svåra brännskador, komplikationer till blindtarmsinflammation, infekterad sårskada i handen efter operation. Neonatal eftervård, övervakning i hemmet SABH har haft ett flertal patienter för neonatal eftervård där behoven varierat t.ex. fortsatt syrgasbehandling i hemmet, amningsstöd, sondmatning, kontroller av t.ex. vikt, psykomotorisk utveckling, blodtryck, cirkulation, andning, allmäntillstånd, apnélarm, saturationsmätare, renhållning av luftvägar. Skapa trygghet i barn/föräldrar relation Där har SABH hjälp till att överbrygga otrygghet vid utskrivning från sjukhuset. Det är centralt i allt SABHs omvårdnadsarbete.

9 Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 9(9) Akuta insatser vid kronisk sjukdom Här görs bedömningar av förändringar i patientens normala tillstånd. Olika provtagningar, ordination av läkemedel t.ex. antibiotika, tillse att nya hjälpmedel t.ex. matpump, saturationsmätare, sug, syrgasapparatur fungerar samt undervisning till föräldrar hur apparaturen fungerar. Palliativ vård SABH har haft möjlighet att ge palliativ vård till några patienter. Med SABH-teamens kunskap om sjuka barn och barns behov har barn med obotliga sjukdomar kunnat tas om hand hemma under sin sista levnadstid. Förutom de mål som från början sattes upp för SABHs verksamhet har ytterligare barn kunnat tas om hand. Det är barn med medfödda missbildningar t.ex mag/tarm missbildningar, läpp/käk/gomspalt som har fått möjlighet att vara hemma i väntan på operation. Ibland har växelvård nyttjats, vilket innebär att patienter del av den totala vårdtiden kan vistas hemma med hjälp av SABH En annan grupp barn är tidigare friska barn med allvarliga infektionstillstånd som krävt intravenös rehydrering och antibiotika och diverse kontroller. En del av dessa har kunnat tagits om hand av SABH direkt från akutmottagningen med infektionsavdelningen som bakavdelning. SABH har fått förfrågan från andra kliniker inom Karolinska Sjukhuset, KS, liksom från andra sjukhus. Diskussioner pågår om hur sådant samarbetet skall fungera i framtiden. Det planeras bl.a. ett samarbete med Öronkliniken på Danderyds Sjukhus, DS, och SABH för postoperativ vård. 8. Ekonomi ALBs kostnader för SABH under var totalt 1 690tkr, varav personalkostnader är 1 519tkr. ALBs kostnader för SABH under var totalt 3 397tkr, varav personalkostnader är 3 208tkr. Support och teknikutvecklingskostnader samt projektadministration från hösten 1998 maj 1999 är milj kr. Detta har finansierats av HSN och KK-stiftelsen ( kr). Landstingskontoret Personal har bidragit med finansiering 800tkr för kompetensutveckling. Vissa delar av projektet har finansierats via olika sponsorer FIAT två bilar, Enator Telemedica gjorde informationsfilmen. Medelvårddygnskostnaden (på de första 1552 vårddygnen, , under uppbyggnadsfasen ) är 3064 kr/vårddygn baserat på ALBs kostnader. Då har vi inte haft

10 Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 10(10) maximal patientbeläggning eftersom perioden omfattade en uppbyggnadsfas med endast 5 patienter per dygn. Med en kontinuerlig beläggning med 12 patienter så skulle medelvårddygnskostnaden vara ca 1900 kr. Jämfört med den preliminära budgeten för perioden är personalkostnaderna 10 procent högre trots att alla tjänster av flera skäl ej kunnat besättas. Personalkostnaderna kan förväntas öka ytterliggare under kommande projekttid. Ställs vårddygnskostnaden i relation till sedvanlig DRG ersättning är vårdformen synnerligen kostnadseffektiv. 9. Sammanfattning Slutsats efter projektets uppbyggnadsfas. Projektet har redan under uppbyggnadsfasen visat att det är fullt möjligt att kunna vårda tidigare sjukhusbundna barn i hemmet. De mål som uppställdes vid projektstart har kunnat infrias både vad gäller vårdproduktion, personal, arbetsmodellsutveckling och ekonomi. SABH projektet har under den första verksamhetstiden fungerat väl och blivit ett värdefullt behandlingsalternativ inom. Projektet SABH pågår till slutet av år Kvalitetssäkringen av verksamheten sker kontinuerligt och slutlig utvärdering skall ske under november Projektledningen Margareta Fagerberg, Emma Rylander, Helena Bergius, Margita Sonck, Tord Andersson Annika Eng Enator Trigon

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD Det digitala barnsjukhuset MD, PhD 15 års resa inom SLL förr - nu framtid Perspektiv: Uppbyggnad av en ny verksamhet med nya arbetsformer och IT stöd Sjukvård i hemmet En vårdform som ökar Uppskattad av

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1999 Astrid Lindgrens Barnsjukhus

ÅRSREDOVISNING 1999 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Astrid Lindgrens Barnsjukhus SABH 00-01-22 ÅRSREDOVISNING 1999 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH Den sjukhusanslutna avancerade barnsjukvården på Astrid

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus

ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet - SABH Verksamhetens utveckling under år 2000 Projektet SABH har efter planerad tid, 2 år, avslutats.

Läs mer

FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH

FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 1 av 1 FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH Bakgrund Barns vistelse på sjukhus skall vara så lite traumatiserande som möjligt.

Läs mer

Sjukhusets säng i barnets hem AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET

Sjukhusets säng i barnets hem AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET Sjukhusets säng i barnets hem SABH SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET En ny vårdform har utvecklats inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Sjukhuset. Svårt sjuka barn, som tidigare

Läs mer

SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET 1998-11-01 2000-10-31 SLUTRAPPORT

SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET 1998-11-01 2000-10-31 SLUTRAPPORT Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Sjukhuset Stockholm SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET 1998-11-01 2000-10-31 SLUTRAPPORT INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet

SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Emma Rylander, Helena Bergius 1 VERKSAMHETSPLAN 2002 SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Inledning Efter att ha drivits som ett projekt under 2 år inrättades SABH som en permanent verksamhet

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet

Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet Jörgen Nordenström Framtidens sjukvård 24 januari 2019 jorgen.nordenstrom@ki.se Jorgen.nordenstrom@vbmcare.com The Future Starts Today Not Tomorrow Påve Johannes

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:75 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:1 av Dag Larsson m fl (s) om införande av trygghetskvitto inom psykiatrin Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet

Läs mer

3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader

3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader 3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader Definition I Sverige är det numera vedertaget att skilja mellan basal hemsjukvård och avancerad hemsjukvård, vilket behandlas i denna rapport [3]. En alternativ

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr Utvecklingsavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31 1 (5) HSN 2016-4461 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt

MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt PROJEKTPLAN SYFTE att avhjälpa åkommor och undvika besök på sjukhusets akutmottagning MÅLGRUPP är

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Vård i livets slut, uppföljning

Vård i livets slut, uppföljning Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3

Läs mer

KONTAKT- OCH BESÖKSTYPER I COSMIC

KONTAKT- OCH BESÖKSTYPER I COSMIC 2017-05-09 SEC IT Utveckling och Förvaltning Fg RPVA KONTAKT- OCH BESÖKSTYPER I COSMIC 1 KONTAKTTYPER 2 1 MOTTAGNINGSBESÖK, ENSKILT 2 2 MOTTAGNINGSBESÖK, GRUPP 2 3 MOTTAGNINGSBESÖK, TEAM 2 4 MOTTAGNINGSBESÖK,

Läs mer

Gemensamt inskrivningssamtal

Gemensamt inskrivningssamtal Gemensamt inskrivningssamtal Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 Hp Jessica Wetterberg Christina Wiberg Aronsson 160115 Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Läs mer

Principärende. Bristande samverkan

Principärende. Bristande samverkan Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-06-03 P 6 Camilla Heise Löwgren TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-14 PaN 1210-0446952 K 2852-2012 Principärende Bristande samverkan Ärendet Föräldrarna till en flerfunktionshindrad

Läs mer

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset RDK 18:e mars 2016 Yvonne Hedegärd vårdenhetschef, projektledare Vårdens utmaningar Förväntningar, behov och möjligheter Resurser

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 I och med den länsövergripande omorganisationen har gemensamt styrkort för Barn- och Kvinnocentrum ännu inte utarbetats. Ett balanserat

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Sammanfattning Ett SU/VGR-projekt med syfte att utarbeta en ny struktur för arbetssätt och ansvarsfördelning

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.

Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB. BESLUT 2017-11-30 Dnr 8.5-8460/2017-13 1(6) Södersjukhuset AB Chefläkaren 118 83 Stockholm Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB. Ärendet Tillsyn

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Tillgängliga Samordnade Individuella Planer Sofi Nordmark Karin Sundström

Tillgängliga Samordnade Individuella Planer Sofi Nordmark Karin Sundström Tillgängliga Samordnade Individuella Planer Sofi Nordmark Karin Sundström Varför? 2018 Ny lagstiftning Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Dålig följsamhet i dagens processer för

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad

Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad Respondenter: Marita / Operativa avdelningen Inger / Operationsavdelningen Katja / Operationsavdelningen INNEHÅLL Inledning

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet

SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Verksamhetsberättelse/årsredovisning 2002 SABH 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - ÅRSREDOVISNING 2002 SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Verksamhetens utveckling under 2002 SABH är nu en allmänt

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård för multisjuka äldre

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård för multisjuka äldre HSN 2010-11-16 p 5 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Elisabeth Höglund Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård för multisjuka äldre Ärendebeskrivning

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Interimsrapport

Interimsrapport Interimsrapport 2017-09-04 Neonatalsektionens vårdplatsläge sommaren 2017 Sommarperioden pågår fortfarande så en komplett summering av sommaren 2017 kan ännu inte göras. I sjukhusets redovisningssystem

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017

Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017 Linköping den 24 maj 2017 Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017 Bakgrund Sedan en lång tid finns det problem med vårdplatser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2001 - Astrid Lindgrens Sjukhus. Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH

ÅRSREDOVISNING 2001 - Astrid Lindgrens Sjukhus. Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH 1 ÅRSREDOVISNING 2001 - Astrid Lindgrens Sjukhus Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH Verksamhetens utveckling under 2001: Efter att ha drivits som ett projekt under 2 år inrättades SABH

Läs mer

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN

14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN 14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 SjukhusLOU-avtal

Läs mer

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Samir Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs på sjukhuset Uppdaterad 2018-09-12 Version 1 AU Dokumentation

Läs mer

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Till dig har en närstående på NIVA

Till dig har en närstående på NIVA Informa on ll närstående ll pa ent som vårdas på NIVA Till dig har en närstående på NIVA Det kan vara svårt att ha en sjuk närstående som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Med den här broschyren vill

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG

BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG DEN 18 SEPTEMBER 2018 BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG CHECKLISTA MED VILKA ÅTGÄRDER SOM KRÄVS, SWOT-ANALYS OCH REKOMMENDATION

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset 1 Information Länspensionärsrådet 6 december 2017 Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset 2 Sommarsjukvården 259 vårdplatser under två veckor, 262 under åtta veckor. (269 förra året, normalläge

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013 Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser

Läs mer

Video- och distansmöte Handlingsplan

Video- och distansmöte Handlingsplan 1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte 2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-30 Version Dnr 1 (5) Slutrapport Sammanhållen vård och omsorg Prestationsmedel äldre

Läs mer

SAMMANHÅLLEN ASIH FÖR VÄSTRA LÄNSDELEN I SÖRMLAND

SAMMANHÅLLEN ASIH FÖR VÄSTRA LÄNSDELEN I SÖRMLAND Hälso- och sjukvård HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Gunilla Carlsson-Kjell, Jan Jälkinger 2009-10-22 HN-HOS09-382 SAMMANHÅLLEN ASIH FÖR VÄSTRA LÄNSDELEN I SÖRMLAND Bakgrund Organisationen för svårt sjuka patienter

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

Utvärdering av färgkodningsprojektet inom psykiatrin i in- och utskrivningsprocessen

Utvärdering av färgkodningsprojektet inom psykiatrin i in- och utskrivningsprocessen Anneli Andersson Datum 2019-05-08 Delregional samordnare Mobil: 0700 85 27 32 anneli.s.andersson@vgregion.se Utvärdering av färgkodningsprojektet inom psykiatrin i in- och utskrivningsprocessen BAKGRUND

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Förbättringsarbete Nutrition

Förbättringsarbete Nutrition Förbättringsarbete Nutrition Carola Weiner-Åberg barnsköterska Christina Jonsson barnsköterska Linda Schönström barnsjuksköterska Sara Duveskog barnsjuksköterska Helene Park Peterson dietist Syfte Förbättra

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för individer

Läs mer

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

Slutrapport Multisjuka äldreprojektet

Slutrapport Multisjuka äldreprojektet Slutrapport Multisjuka äldreprojektet I oktober 2007 startades utvecklingsgruppen för Multisjuka äldre patienter på uppdrag av ReKo s chefsgrupp. Utvecklingsgruppen har bestått av två representanter från

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Datum Dnr Framställan om utökat uppdrag om brännskadevård

Datum Dnr Framställan om utökat uppdrag om brännskadevård Sjukvårdsnämnd SUS Anders Dybjer Divisionschef 046-17 79 65 Anders.Dybjer@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-20 Dnr 1601034 1 (5) Sjukvårdsnämnd SUS Framställan om utökat uppdrag om brännskadevård Ordförandens

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 20 april. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation 1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Parlamentarisk grupp - länssamordning/uppdrag - rekommendationer/beslut MARIT Förtroendevalda 5 + 5 Tjänstemannagrupp - uppdrag - beredning/beslut

Läs mer

Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Den gemensamma checklistan är övergripande och vänder sig till alla parters chefer. Syftet är

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning 2012-03-19 Förbundsårsmöte lördag 21 april 2012 Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning Den 22 februari 2012 beviljade Arvsfonden

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

LS Motion 2009:32 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård for multisjuka äldre

LS Motion 2009:32 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård for multisjuka äldre Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(3) Ankom 2011-03-30 LS 0910-0868 2011-03- 3 0 LANDSTINGSSTYRELSEN Dar. Landstingsstyrelsen 11-04-11* 04-3 Motion 2009:32 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad

Läs mer