Sjukhusets säng i barnets hem AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukhusets säng i barnets hem AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET"

Transkript

1 Sjukhusets säng i barnets hem SABH SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET En ny vårdform har utvecklats inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Sjukhuset. Svårt sjuka barn, som tidigare vårdats på sjukhuset, kan nu vårdas hemma med hjälp av Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH). Mobila vårdteam är tillgängliga för patienterna dygnet runt och gör därmed specialistsjukhusets resurser tillgängliga i barnets hem. EMMA RYLANDER ÖVERLÄKARE, VERKSAMHETSCHEF SABH. ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS, STOCKHOLM. HELENA BERGIUS BARNSJUKSKÖTERSKA, BITR.VERKSAMHETSCHEF SABH ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS, STOCKHOLM. HENRIK ALMKVIST XXX ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS, STOCKHOLM. 4I SABH vårdas barn och ungdomar i åldrarna 0-19 år från barnsjukhusets alla specialistprogram. Barn med mycket olika diagnoser vårdas, bl.a. för tidigt födda barn och nyfödda barn med missbildningar, barn med cancersjukdomar och barn med olika kirurgiska åkommor. Vårdformen kräver multiprofessionella vårdteam med lång erfarenhet från olika specialistområden. I teamen ingår såväl läkare som sjuksköterskor, barnsköterskor och undersköterskor. Tillgång finns också till sjukhusets olika paramedicinska professioner. Medicinsk kvalitet och patientsäkerhet säkerställs bl.a. genom en strukturerad vårdprocess för såväl överföringen från sjukhusavdelningen till SABH som vårdplanering och uppföljning. Vårdkapaciteten är patienter samtidigt beroende på diagnoser, omvårdnadsbehov och geografisk hemort. Antalet vårdplatser på SABH kan med mycket kort framförhållning ökas och minskas, vilket möjliggör ett effektivt utnyttjande av de totala vårdresurserna inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Vårdtiden varierar mycket, från något dygn till flera månader, medelvårdtiden är 8-9 dygn men medianvårdtiden är 3-4 dygn. SABH utvärderades våren 2000 av oberoende experter, Vasco Advicer. Utvärderingen omfattade medicinsk kvalitet, ekonomi och konceptuell potential. Utvärderingen visade att SABH är en kostnadseffektiv vårdform med hög medicinsk kvalitet där man med hjälp av enkel modern teknik och nytt vårdkoncept kan bedriva avancerad barnsjukvård i patientens hem. Patient/anhörig - tillfredsställelsen är mycket hög. En vidare spridning av konceptet rekommenderades i utvärderingen. Den första november 2000 övergick SABH från utvecklingsprojekt till en integrerad verksamhet inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Bakgrund Barn och ungdomar har rätt till en god sjukvård på lika villkor. Vården skall vara utformad så, att vistelsen på sjukhus blir så litet traumatiserande som möjligt. Ett led i denna strävan har varit att minimera vårdtiderna, då det är med trygga föräldrar i välkänd miljö som barnen mår bäst och tillfrisknar fortast. Barnsjukvården i norra Stockholm var under talen föremål för ett flertal omorganisationer och nedskärningar. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, som öppnade våren 1998, kom att få c:a en tredjedel färre vårdplatser än vad de tre tidigare barnklinikerna i norra Stockholms län, som övergick 242 INCITAMENT 4/2003

2 BILD 1 BILD 2 BILD 3 i ALB, hade förfogat över. Den nya situationen med färre vårdplatser ställde krav på nya lösningar. Det var mot denna bakgrund som tanken på en sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet växte fram. Initiativet till att kartlägga behovet av och underlaget för en sådan verksamhet togs 1995 av 1:e kurator Margareta Fagerberg och dåvarande divisionschefen på Karolinska sjukhuset/s:t Görans Barnkliniker, professor Anita Aperia. Beslut togs att bilda projektet SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet. SABH en ny vårdform Begreppet hemsjukvård är inte entydigt Det finns stora variationer både vad gäller vilka insatser som krävs och vilka resurser som erbjuds. Verksamheten kan bedrivas av olika huvudmän, riktad till olika patientgrupper, olika antal patienter, mer eller mindre omfattande vård, mer eller mindre behov av medicintekniskt stöd, olika tillgänglighet etc. Inledningsvis gjordes en omfattande kartläggning på barnkliniken av patientunderlaget och intresset, hos såväl personal som föräldrar, för hemsjukvård INCITAMENT 4/

3 BILD 4 BILD 5 BILD 6 Ett flertal studiebesök gjordes hos olika hemsjukvårdsteam inom vuxenvården, både inom Stockholms Läns Landsting och ute i landet. Dessa besök gav många idéer om hur vården skulle kunna organiseras samtidigt som det stod klart, att avancerade barnsjukvård i hemmet har speciella behov. Det fanns ingen organisation med SABHs idé i drift, varken nationellt eller internationellt, vid tiden för inventeringen. Två enkätundersökningar genomfördes för att kartlägga underlag för en avancerad barnsjukvård i hemmet. Dessa innehöll frågor om patientgrupper, vårdbehov, personella resurser, geografisk spridning (patienternas hemadresser). Den första enkätundersökning genomfördes på norra Stockholms dåvarande barnkliniker (S:t Görans Barnkliniker, Danderyds Barnsjukhus, Karolinska Sjukhusets Barnklinik) i januari En ny enkätundersökning genomfördes i januari 1998, då kompletterad med en föräldraenkät som förmedlade föräldrarnas positiva inställning till vårdformen. Resultatet av enkätundersökningarna visade att det utifrån de kriterier som uppställts fanns ett underlag och intresse för denna vårdform. Inventering av teknikstöd för mobil sjukvård genomfördes vad gäller produkter som medicinteknisk apparatur, mjuk- och hårdvara för stöd till verksamhetsplanering/uppföljning, vårddokumentation, telefoni, GPS/ GIS-system. SABHs verksamhet skulle underlättas om det fanns ett integrerat och mobilt stödsystem. Den avancerade barnsjukvården i hemmet är en alternativ vårdform till sluten sjukhusvård. En förutsättning för en optimal vård i hemmet är ett nära samarbete med sjukhusets vårdavdelningar och därför är SABH organiserat som en del av barnsjukhuset. SABH fungerar som en av barnsjukhusets avdelningar. Alla patienter får en individuell vårdplan baserad på barnens medicinska behov och familjens psykosociala situation. Den är väl förankrad hos patientansvarig läkare, övriga vårdgivare och patient/ föräldrar. Patienter som vårdas i hemmet har givetvis tillgång till vårdplatser på sjukhuset vid behov och tillgång till vårdteam i hemmet vid behov när som helst på dygnet. Verksamhetens organisation Den nya vårdformen kräver andra rutiner än traditionell slutenvård. Uppbyggnaden av dessa rutiner och uppföljning av effekterna utgjorde en betydande del av projektarbetet och låg till grund för uppbyggnaden av den nya vårdformen. Vården bedrivs dygnet runt, sju dagar i veckan med specialutbildad personal. SABHs läkare finns alltid tillgängliga för såväl direkt som indirekt patientarbete och har under kvällar och helger egen beredskapslinje. Vården sker i mycket nära samarbete 244 INCITAMENT 4/2003

4 med ökning och minskning av antalet sängplatser efter behov utan stora baskostnader. Idag har SABH ungefär 10 % av det totala antalet sängar på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och kostnaderna är mindre än 2 % av barnsjukhusets budget. BILD 7 med patientansvariga läkare på sjukhuset. De mobila vårdteamen ger patienten samma vård i hemmet som de annars skulle ha fått på en vårdavdelning. Teamen är utrustade med läkemedelsväskor, förstahjälpen utrustning, adekvat medicinsk-teknisk apparatur, viss vårddokumentation, material, hjälpmedel, mobiltelefoner och personsökare. Patienterna som vårdas i SABH har mycket skiftande diagnoser och vårdbehov. Därför krävs god framförhållning och planering in i minsta detalj. För att underlätta den dagliga planeringen tas arbetslistor fram som innehåller information om patienternas omvårdnadsbehov, bostadsadresser, tid för planerade besök och vem som skall besöka patienten. Checklistor har utarbetats för olika rutiner t ex för in/utskrivning, för föräldrainformation, för akutväskornas innehåll, handhavande av centrala infarter, läkemedelspädningar, infusioner, omvårdnads PM för olika diagnoser, överrapportering av patient, checklista för material som saknas i hemmet och skall tas med vid nästa patientbesök, checklista för rutiner för apparatskötsel liksom rutiner för bilvård mm. Det är viktigt att alla i verksamheten har aktuell kunskap om alla inskrivna patienter. Varje dag diskuteras därför samtliga patienter vid en rapport/rond där all personal deltar. Varje patient har dessutom en omvårdnadsansvarig sjuksköterska och barnsköterska/ undersköterska som långsiktigt håller i planeringen av vården. Ronderna är också ett forum för kvalitetssäkring och kunskapsöverföring inom verksamheten. Sammanfattningsvis fungerar SABH som en vårdavdelning med sjukhusets säng i barnets hem. Denna vårdform ger möjligheter till stor flexibilitet KOMPETENSKRAV En av grundidéerna vid skapandet av SABH var att det skulle finnas såväl barnsköterskor/undersköterskor, sjuksköterskor och barnläkare i verksamheten. De skulle alla ha lång erfarenhet av att vårda sjuka barn och personalgruppen skulle ha sådan sammansättning, att det inom gruppen fanns erfarenhet och kompetens från olika specialistområden inom barnsjukvården. Alla medarbetare måste kunna arbeta självständigt och vara öppna för att arbeta på ett annorlunda sätt än på en vårdavdelning. Att arbeta i patientens hem kräver stor självständighet och trygghet i yrkesrollen. Dessa personliga egenskaper har med tiden visat sig vara minst lika väsentliga som en lång yrkeserfarenhet. BEMANNING SABHs personal omfattar: 1 Verksamhetschef, tillika överläkare 1 Biträdande Verksamhetschef, tillika barnsjuksköterska 2 Överläkare 10 Sjuksköterskor 10 Barnsköterskor/Undersköterskor 1 Sekreterare Tillgång till sjukhusets paramedicinska professioner finns som för övriga vårdavdelningar En anpassad schemaläggning är utformad med flexibla arbetspass anpassade efter de förväntade vårdbehoven under dygnets 24 timmar. Detta innebär bl.a. högre personaltäthet förmiddagar och sena kvällar samt kort överlappningstid mellan arbetspassen. SABHs målsättningen är att samtliga i personalen skall vara väl förtrogna med verksamheten och kunna delta i utvecklingen av den nya vårdformen. En förutsättning är att alla har del av sin arbetstid förlagd till dagtid. SABH blev den INCITAMENT 4/

5 första enheten inom ALB där blandtjänst, dag/nattarbete, blev ett krav. Detta gäller såväl sjuksköterskor som undersköterskor/barnsköterskor. KOMPETENSUTVECKLING De patienter som vårdas inom SABH kommer från barnsjukhusets alla specialistavdelningar och det ställs stora krav på personalens kompetens vilket förutsätter en fortlöpande utbildning som SABHs personal har inlagd i sitt arbetsschema. Kontinuerlig utbildning/kompetensutveckling både externt och internt bedrivs i olika former och inom olika områden, t.ex. fördjupning inom vissa medicinska diagnoser såsom, onkologi, kardiologi, neonatologi och barnkirurgi och dessa patienters omvårdnadsbehov. Även gemensamma rutiner för olika omvårdnadsinsatser diskuteras och fastslås. Lite speciellt för SABHs personal är att alla årligen får återkommande möjlighet att träna halkkörning. Handledning är en förutsättning för att klara det tunga arbetet med svårt sjuka barn och deras familjer. Alla i arbetsgruppen har regelbundet återkommande schemalagd handledning med extern ledare. Mycket ensamarbete understryker vikten av fortlöpande handledning. PATIENTGRUPPER Projektarbetet har legat till grund för att följande patientgrupper identifierats som möjliga för vård i SABH nyfödda barn med komplikationer av andra sjukdomstillstånd eftervård av för tidigt födda barn tidigare friska barn med akuta sjukdomar, t.ex. svåra lunginflammationer, mag-tarmsjukdomar, osteomyeliter, brännskador eftervård efter vissa kirurgiska ingrepp t.ex. hypospadioperation, appendicitappscess barn med olika svåra kroniska sjukdomar där komplikationer tillstött som kräver akut sjukhusvård t.ex. svåra infektioner, uppfödningsproblem barn med onkologiska sjukdomar barn i behov av palliativ vård Under den tid som SABH funnits har det successivt tillkommit nya diagnosgrupper och patienter med alltmer omfattande omvårdnadsbehov har vårdats. Ett exempel på en nytillkommen diagnos under 2002 är friska nyfödda barn med behandlingskrävande gulsot. Dessa barn kan i dag få ljusbehandling i hemmet. INSKRIVNINGSKRITERIER Inskrivnings kriterier som fastslagits för vård i SABH är att SABH-vården måste vara säker ur medicinsk synpunkt SABH-vård är ett alternativet till en sängplats på sjukhuset föräldrarna önskar SABH vård och kan klara basalt omhändertagande hemma SABHs vårdteam skall kunna infinna sig hos patienten inom 30 min föräldrarna kan göra sig förstådda per telefon Denna vårdform passar inte alla familjer och barn. Det är mycket viktigt att valet är frivilligt eftersom det krävs att familjen och föräldrarna aktivt deltar i vården. Föräldrarna får utbildning i vissa omvårdnadsåtgärder före hemgång, t.ex. sondmatning av spädbarn. Många familjer i sjukhusets upptagningsområde har andra språk än svenska som modersmål. Trots detta har språket inte varit något större problem. Ingen familj har hittills nekats vård i SABH på grund av språksvårigheter. OMVÅRDNADSINSATSER Exempel på omvårdnadsinsatser kan vara uppföljning av patientstatus allmän omvårdnad som skötning, uppföljning av tillväxt och psykomotorisk utveckling nutrition t.ex. amningsstöd, nappning, sondmatning elimination, stomi-, kateterskötsel o dyl. sårvård t.ex. brännskadevård alla typer av injektioner, TPN, ivdropp o dyl. skötsel av centrala och perifiera infarter neonatal övervakning med bl.a. apnélarm syrgas behandling med saturationsmätning smärtbehandling rådgivning, utbildning, stöd och avlastning till föräldrar utbildning till föräldrar om användning och skötsel av medicinsk teknisk apparatur och övriga hjälpmedel Omvårdnaden av det sjuka barnet omfattar såväl psykosocialt stöd till föräldrar och barn som avancerade medicinska åtgärder som t.ex. TPN, sepsis behandling, provtagning på samma sätt som på en vårdavdelning. Föräldrarna deltar aktivt i omvårdnaden av sitt barn och får fortlöpande utbildning och handledning för att kunna bedöma barnets tillstånd och sköta nödvändig medicin- teknisk apparatur. VÅRDPROCESSEN Vårdprocessen inom SABH illustreras i Figur 1. För att underlätta och garantera kvaliteten i vården behövs ett väl genomtänkt, strukturerat förfarande. Vid inskrivning i SABH görs en vårdplan i samarbete med patientansvarig läkare och sjuksköterska på den remitterande avdelningen och tillsammans med patienten och föräldrarna. Vårdplanen innehåller såväl information om den fortsatta behandlingen inom SABH som uppföljningen av patienten därefter. Kvalitetssäkring SABHs kvalitetssäkringsarbete följer Landstingsförbundets Värdekompassen och Astrid Lindgrens Barnsjukhus metoder för registrering och uppföljning av avvikelsehantering. Ytterligare sätt att säkra kvaliteten inom SABH-vården är att personalen är välutbildad och har lång erfarenhet av barnsjukvård att all vårdpersonal fått utbildning i och dokumenterar omvårdnad enligt VIPS-modellen att en strukturerad modell används för vårdprocessen och innefattar individuell vårdplanering, att ett omfattande system med checklistor används för olika rutiner 246 INCITAMENT 4/2003

6 Akut mottagning Vårdavdelning Öppen vård Primär vård Barnläkarmottagning Remiss Vård och behandla Bedömning Inskrivning Utskrivning Astrid Lindgrens Barnsjukhus Öppen vård Sluten vård Medicinsk psykosocial Vårdpland Epikris Uppföljning Hemsjukvård Landsting Kommun FIGUR 1 allt från omvårdnads-pm för olika diagnoser till vad sjukvårdväskor skall innehålla att föräldrar fortlöpande får strukturerad information och utbildning om barnets omvårnadsbehov att genom enkäter följa upp patienter och föräldrars uppfattning om vården att genom utvecklingssamtal och enkäter följa upp personalens syn på arbetsmiljön att tillämpa s k faddersystem, som innebär att varje SABH-medarbetare har en speciell vårdavdelning på ALB som sitt ansvarsområde för utbyte av information och kommunikation att ge fortlöpande kompetensutveckling för samtliga medarbetare att få kontinuerlig feed-back från remittenter PATIENT/FÖRÄLDRAENKÄT Enkäter, för att mäta nyttan med vårdformen, har lämnats till föräldrar/ patienter som vårdats inom SABH under 1999 och Svaren är positiva och vårdformen är mycket uppskattad av såväl patienter som föräldrar. 77 procent svarade på utskickade enkäter. Mer än 95 procent ansåg att barnet mådde bättre av att kunna vårdas hemma. De kände sig trygga med vårdformen. Informationen, före överföring till SABH om hur vården bedrivs, var tillräcklig och föräldrarna kände sig delaktiga i vården. Många berättade att det var familjeekonomiskt fördelaktigt att kunna vara hemma under barnets sjukhusperiod. Familjen kunde spara utgifter t.ex. resor mellan hemmet och sjukhuset, parkeringsavgifter, restaurangmat, barnpassning av syskon. Dessutom kunde ena föräldern återuppta sitt arbete lättare. 97 procent av de tillfrågade skulle åter välja vård i SABH om det var ett alternativ. Synpunkter från patienter/föräldrar är viktiga och tas i möjligaste mån in i arbetsplaneringen. SABHs personal tar även lärdom av hur andra specialister inom och utanför sjukhuset arbetar. PERSONALENKÄT Under 2002 genomfördes lokalt på SABH en personalenkät i företagshälsovårdens regi. Dessutom har SABH medverkat i KS stora personalundersökning om arbetsmiljön Resultatet av de båda enkäterna, trots skillnader i utformning och omfattning stämde bra överens. INCITAMENT 4/

7 Resultatet visade en mycket hög siffra vad gäller personalnöjdhet, 90-95%. Jämfört med resultatet från vårdavdelningarna på resten av barnsjukhuset kände sig personalen mer delaktig i arbetet, med möjlighet att påverka arbetets utformning och sin egen kompetensutveckling. Trots att SABH personal ofta arbetar ensamma och ibland flera mil från sjukhuset känner de mer än avdelningspersonal att de kan få hjälp närhelst de behöver. SABH och den nya tekniken SABHs intentioner har varit att använda modern IT med mobil kommunikationsteknik. Inom detta område drevs SABH som ett samarbetsprojekt mellan Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting. Förutom tillgång till sjukhusets lokala nätverk och datajournalsystem utrustades SABH med en teknikplattform bestående av nätverk och server, bärbara datorer, mobila telefoner och personsökare. En prototyp har utvecklats för uppföljning och planering av vården. SABH har ingått i projektet Telemedicare som delvis finansierats inom EU-Kommissionens 5: e Ramprogram. Detta projekts mål var att utveckla mobil distansövervakning, som skulle möjliggöra mobil åtkomst och integrering med andra dokumentationssystem och medicinsk teknisk apparatur. Resultatet har blivit en prototyp för trådlös distansövervakning i hemmet i kombination med beslutsstöd för såväl patienter som vårdpersonal. Den allmänna teknikutvecklingen har inte varit i fas med SABHs förväntningar och verksamhetens behov. Ett ökande intresse från teknikföretagen att samarbeta med SABH och sjukvården i övrigt, ger nu förhoppningsvis möjligheter till fortsatt och snabbare utveckling av IT-stödet. SABH har sedan hösten 2002 inlett ett samarbete med Telecom företaget 3. Syftet med detta är till en början att SABH skall testa effekterna av mobil videotelefoni och i ett senare skede se hur de nya 3G telefonerna skulle kunna möjliggöra mobil åtkomst av patientdokumentation och Internet. SABHs strategiska plats inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus KS vision är vård i världsklass. Att ha initierat och att fortsätta utvecklingen av den avancerade barnsjukvården i hemmet, ligger både i linje med den visionen och är dessutom en nödvändighet eftersom antalet sängplatser på barnsjukhuset är begränsat och de korta vårdtiderna inte kan sjunka så mycket mer. Både en utomstående utredning och barnsjukhusets erfarenhet visar att den medicinska säkerheten i SABH verksamheten är lika hög i hemmet som på en vårdavdelning. Fördelarna för det sjuka barnet och de anhöriga är uppenbara om det går att undvika skall barn inte vårdas på sjukhus trots att barnsjukvården idag målmedvetet arbetar för att sjukhusvården skall vara så barnanpassad som möjligt, så ger hemmet trots allt den tryggaste omvårdnadsmiljön. Sjukvård i hemmet med ett nära samarbete med Barnsjukhuset ger kvalitetsvinster och är sannolikt också ekonomiskt fördelaktigt för landstinget. Framtid och möjligheter Avancerad barnsjukvård i hemmet med hög professionalism, nära samarbete med sjukhusets specialister och bra system för kommunikation har en mycket stor potential och verksamheten har rönt stort intresse såväl nationellt som internationellt. Stockholm har för närvarande och några år framöver en baby-boom. Dessutom ökar sjukligheten i flera sjukdomar som till exempel diabetes, allergier, barncancer med mera. Detta gör att vårdbehovet inom barnsjukvården gradvis ökar och till viss del kan behovet tillgodoses genom en vidareutveckling av sjukvården i hemmet.. Ett av de senaste exemplen på vidareutveckling av barnsjukvården i hemmet är att kunna behandla friska nyfödda barn med gulsot. Numera kan dessa barn få ljusbehandling i hemmet med regelbunden övervakning och provtagning. Tidigare var dessa patienter hänvisade till att få ljusbehandlingen på BB eller vårdavdelning Insatser inom den postoperativa vården kan ökas och fler patienter kan vårdas i samband med akuta eller långvariga infektioner. Det är viktigt att utvecklingen görs i nära samarbete med specialistsjukvården på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Utvecklingen av den nya vårdformen och utökning av kompetensområden måste ständigt utvärderas och kvalitetssäkras.9 I dag har barnsjukhuset en hel vårdavdelning förlagd till hemmet i morgon kan det vara två! 248 INCITAMENT 4/2003

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD Det digitala barnsjukhuset MD, PhD 15 års resa inom SLL förr - nu framtid Perspektiv: Uppbyggnad av en ny verksamhet med nya arbetsformer och IT stöd Sjukvård i hemmet En vårdform som ökar Uppskattad av

Läs mer

SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET 1998-11-01 2000-10-31 SLUTRAPPORT

SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET 1998-11-01 2000-10-31 SLUTRAPPORT Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Sjukhuset Stockholm SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET 1998-11-01 2000-10-31 SLUTRAPPORT INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus

ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet - SABH Verksamhetens utveckling under år 2000 Projektet SABH har efter planerad tid, 2 år, avslutats.

Läs mer

SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet

SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Emma Rylander, Helena Bergius 1 VERKSAMHETSPLAN 2002 SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Inledning Efter att ha drivits som ett projekt under 2 år inrättades SABH som en permanent verksamhet

Läs mer

Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH

Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 1(1) Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT Denna rapport sammanfattar den verksamhet, som pågått från det att idén till

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1999 Astrid Lindgrens Barnsjukhus

ÅRSREDOVISNING 1999 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Astrid Lindgrens Barnsjukhus SABH 00-01-22 ÅRSREDOVISNING 1999 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH Den sjukhusanslutna avancerade barnsjukvården på Astrid

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH

FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 1 av 1 FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH Bakgrund Barns vistelse på sjukhus skall vara så lite traumatiserande som möjligt.

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2001 - Astrid Lindgrens Sjukhus. Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH

ÅRSREDOVISNING 2001 - Astrid Lindgrens Sjukhus. Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH 1 ÅRSREDOVISNING 2001 - Astrid Lindgrens Sjukhus Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH Verksamhetens utveckling under 2001: Efter att ha drivits som ett projekt under 2 år inrättades SABH

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Gemensamt inskrivningssamtal

Gemensamt inskrivningssamtal Gemensamt inskrivningssamtal Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 Hp Jessica Wetterberg Christina Wiberg Aronsson 160115 Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Barn- och Ungdomskliniken

Barn- och Ungdomskliniken Barn- och Ungdomskliniken Verksamhet Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Allvårdsavdelning för barn och ungdomar Primärjour inneliggande barn, BB och förlossning Läkarkontroll av BB-barnen Läkarinsatser

Läs mer

Utredning - Palliativ vård i Region Halland

Utredning - Palliativ vård i Region Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-11-11 HSS130096 Hälso- och sjukvård Utredning - Palliativ vård i Region Halland Bakgrund Palliativ vård, det vill säga symptomlindrande

Läs mer

SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet

SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Verksamhetsberättelse/årsredovisning 2002 SABH 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - ÅRSREDOVISNING 2002 SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Verksamhetens utveckling under 2002 SABH är nu en allmänt

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska

Läs mer

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33 Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska

Läs mer

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 I och med den länsövergripande omorganisationen har gemensamt styrkort för Barn- och Kvinnocentrum ännu inte utarbetats. Ett balanserat

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Principärende. Bristande samverkan

Principärende. Bristande samverkan Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-06-03 P 6 Camilla Heise Löwgren TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-14 PaN 1210-0446952 K 2852-2012 Principärende Bristande samverkan Ärendet Föräldrarna till en flerfunktionshindrad

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-05-22 p 4 1 (7) Handläggare: Marite Sandström Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader

3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader 3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader Definition I Sverige är det numera vedertaget att skilja mellan basal hemsjukvård och avancerad hemsjukvård, vilket behandlas i denna rapport [3]. En alternativ

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

SAMMANHÅLLEN ASIH FÖR VÄSTRA LÄNSDELEN I SÖRMLAND

SAMMANHÅLLEN ASIH FÖR VÄSTRA LÄNSDELEN I SÖRMLAND Hälso- och sjukvård HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Gunilla Carlsson-Kjell, Jan Jälkinger 2009-10-22 HN-HOS09-382 SAMMANHÅLLEN ASIH FÖR VÄSTRA LÄNSDELEN I SÖRMLAND Bakgrund Organisationen för svårt sjuka patienter

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

11.5 Checklista - Egengranskning Mottagningsarbete och Hemsjukvård

11.5 Checklista - Egengranskning Mottagningsarbete och Hemsjukvård 11.5 Checklista - Egengranskning Mottagningsarbete och Hemsjukvård NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter och allmänna råd. Finns? Kännedom? Görs/Följs? 1. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 1982:763 2. Socialtjänstlagen,

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Mobil närvård Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Röster från vård- och omsorgstagarna Jag har inte varit inlagd sen jag fick kontakt med närsjukvårdsteamet och jag har inte behövt larma

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Avancerad sjukvård i hemmet

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Avancerad sjukvård i hemmet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-05-22 p 5 1 (7) Handläggare: Marite Sandström Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Avancerad sjukvård

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07 PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer