Sjukhusets säng i barnets hem AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukhusets säng i barnets hem AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET"

Transkript

1 Sjukhusets säng i barnets hem SABH SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET En ny vårdform har utvecklats inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Sjukhuset. Svårt sjuka barn, som tidigare vårdats på sjukhuset, kan nu vårdas hemma med hjälp av Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH). Mobila vårdteam är tillgängliga för patienterna dygnet runt och gör därmed specialistsjukhusets resurser tillgängliga i barnets hem. EMMA RYLANDER ÖVERLÄKARE, VERKSAMHETSCHEF SABH. ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS, STOCKHOLM. HELENA BERGIUS BARNSJUKSKÖTERSKA, BITR.VERKSAMHETSCHEF SABH ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS, STOCKHOLM. HENRIK ALMKVIST XXX ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS, STOCKHOLM. 4I SABH vårdas barn och ungdomar i åldrarna 0-19 år från barnsjukhusets alla specialistprogram. Barn med mycket olika diagnoser vårdas, bl.a. för tidigt födda barn och nyfödda barn med missbildningar, barn med cancersjukdomar och barn med olika kirurgiska åkommor. Vårdformen kräver multiprofessionella vårdteam med lång erfarenhet från olika specialistområden. I teamen ingår såväl läkare som sjuksköterskor, barnsköterskor och undersköterskor. Tillgång finns också till sjukhusets olika paramedicinska professioner. Medicinsk kvalitet och patientsäkerhet säkerställs bl.a. genom en strukturerad vårdprocess för såväl överföringen från sjukhusavdelningen till SABH som vårdplanering och uppföljning. Vårdkapaciteten är patienter samtidigt beroende på diagnoser, omvårdnadsbehov och geografisk hemort. Antalet vårdplatser på SABH kan med mycket kort framförhållning ökas och minskas, vilket möjliggör ett effektivt utnyttjande av de totala vårdresurserna inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Vårdtiden varierar mycket, från något dygn till flera månader, medelvårdtiden är 8-9 dygn men medianvårdtiden är 3-4 dygn. SABH utvärderades våren 2000 av oberoende experter, Vasco Advicer. Utvärderingen omfattade medicinsk kvalitet, ekonomi och konceptuell potential. Utvärderingen visade att SABH är en kostnadseffektiv vårdform med hög medicinsk kvalitet där man med hjälp av enkel modern teknik och nytt vårdkoncept kan bedriva avancerad barnsjukvård i patientens hem. Patient/anhörig - tillfredsställelsen är mycket hög. En vidare spridning av konceptet rekommenderades i utvärderingen. Den första november 2000 övergick SABH från utvecklingsprojekt till en integrerad verksamhet inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Bakgrund Barn och ungdomar har rätt till en god sjukvård på lika villkor. Vården skall vara utformad så, att vistelsen på sjukhus blir så litet traumatiserande som möjligt. Ett led i denna strävan har varit att minimera vårdtiderna, då det är med trygga föräldrar i välkänd miljö som barnen mår bäst och tillfrisknar fortast. Barnsjukvården i norra Stockholm var under talen föremål för ett flertal omorganisationer och nedskärningar. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, som öppnade våren 1998, kom att få c:a en tredjedel färre vårdplatser än vad de tre tidigare barnklinikerna i norra Stockholms län, som övergick 242 INCITAMENT 4/2003

2 BILD 1 BILD 2 BILD 3 i ALB, hade förfogat över. Den nya situationen med färre vårdplatser ställde krav på nya lösningar. Det var mot denna bakgrund som tanken på en sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet växte fram. Initiativet till att kartlägga behovet av och underlaget för en sådan verksamhet togs 1995 av 1:e kurator Margareta Fagerberg och dåvarande divisionschefen på Karolinska sjukhuset/s:t Görans Barnkliniker, professor Anita Aperia. Beslut togs att bilda projektet SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet. SABH en ny vårdform Begreppet hemsjukvård är inte entydigt Det finns stora variationer både vad gäller vilka insatser som krävs och vilka resurser som erbjuds. Verksamheten kan bedrivas av olika huvudmän, riktad till olika patientgrupper, olika antal patienter, mer eller mindre omfattande vård, mer eller mindre behov av medicintekniskt stöd, olika tillgänglighet etc. Inledningsvis gjordes en omfattande kartläggning på barnkliniken av patientunderlaget och intresset, hos såväl personal som föräldrar, för hemsjukvård INCITAMENT 4/

3 BILD 4 BILD 5 BILD 6 Ett flertal studiebesök gjordes hos olika hemsjukvårdsteam inom vuxenvården, både inom Stockholms Läns Landsting och ute i landet. Dessa besök gav många idéer om hur vården skulle kunna organiseras samtidigt som det stod klart, att avancerade barnsjukvård i hemmet har speciella behov. Det fanns ingen organisation med SABHs idé i drift, varken nationellt eller internationellt, vid tiden för inventeringen. Två enkätundersökningar genomfördes för att kartlägga underlag för en avancerad barnsjukvård i hemmet. Dessa innehöll frågor om patientgrupper, vårdbehov, personella resurser, geografisk spridning (patienternas hemadresser). Den första enkätundersökning genomfördes på norra Stockholms dåvarande barnkliniker (S:t Görans Barnkliniker, Danderyds Barnsjukhus, Karolinska Sjukhusets Barnklinik) i januari En ny enkätundersökning genomfördes i januari 1998, då kompletterad med en föräldraenkät som förmedlade föräldrarnas positiva inställning till vårdformen. Resultatet av enkätundersökningarna visade att det utifrån de kriterier som uppställts fanns ett underlag och intresse för denna vårdform. Inventering av teknikstöd för mobil sjukvård genomfördes vad gäller produkter som medicinteknisk apparatur, mjuk- och hårdvara för stöd till verksamhetsplanering/uppföljning, vårddokumentation, telefoni, GPS/ GIS-system. SABHs verksamhet skulle underlättas om det fanns ett integrerat och mobilt stödsystem. Den avancerade barnsjukvården i hemmet är en alternativ vårdform till sluten sjukhusvård. En förutsättning för en optimal vård i hemmet är ett nära samarbete med sjukhusets vårdavdelningar och därför är SABH organiserat som en del av barnsjukhuset. SABH fungerar som en av barnsjukhusets avdelningar. Alla patienter får en individuell vårdplan baserad på barnens medicinska behov och familjens psykosociala situation. Den är väl förankrad hos patientansvarig läkare, övriga vårdgivare och patient/ föräldrar. Patienter som vårdas i hemmet har givetvis tillgång till vårdplatser på sjukhuset vid behov och tillgång till vårdteam i hemmet vid behov när som helst på dygnet. Verksamhetens organisation Den nya vårdformen kräver andra rutiner än traditionell slutenvård. Uppbyggnaden av dessa rutiner och uppföljning av effekterna utgjorde en betydande del av projektarbetet och låg till grund för uppbyggnaden av den nya vårdformen. Vården bedrivs dygnet runt, sju dagar i veckan med specialutbildad personal. SABHs läkare finns alltid tillgängliga för såväl direkt som indirekt patientarbete och har under kvällar och helger egen beredskapslinje. Vården sker i mycket nära samarbete 244 INCITAMENT 4/2003

4 med ökning och minskning av antalet sängplatser efter behov utan stora baskostnader. Idag har SABH ungefär 10 % av det totala antalet sängar på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och kostnaderna är mindre än 2 % av barnsjukhusets budget. BILD 7 med patientansvariga läkare på sjukhuset. De mobila vårdteamen ger patienten samma vård i hemmet som de annars skulle ha fått på en vårdavdelning. Teamen är utrustade med läkemedelsväskor, förstahjälpen utrustning, adekvat medicinsk-teknisk apparatur, viss vårddokumentation, material, hjälpmedel, mobiltelefoner och personsökare. Patienterna som vårdas i SABH har mycket skiftande diagnoser och vårdbehov. Därför krävs god framförhållning och planering in i minsta detalj. För att underlätta den dagliga planeringen tas arbetslistor fram som innehåller information om patienternas omvårdnadsbehov, bostadsadresser, tid för planerade besök och vem som skall besöka patienten. Checklistor har utarbetats för olika rutiner t ex för in/utskrivning, för föräldrainformation, för akutväskornas innehåll, handhavande av centrala infarter, läkemedelspädningar, infusioner, omvårdnads PM för olika diagnoser, överrapportering av patient, checklista för material som saknas i hemmet och skall tas med vid nästa patientbesök, checklista för rutiner för apparatskötsel liksom rutiner för bilvård mm. Det är viktigt att alla i verksamheten har aktuell kunskap om alla inskrivna patienter. Varje dag diskuteras därför samtliga patienter vid en rapport/rond där all personal deltar. Varje patient har dessutom en omvårdnadsansvarig sjuksköterska och barnsköterska/ undersköterska som långsiktigt håller i planeringen av vården. Ronderna är också ett forum för kvalitetssäkring och kunskapsöverföring inom verksamheten. Sammanfattningsvis fungerar SABH som en vårdavdelning med sjukhusets säng i barnets hem. Denna vårdform ger möjligheter till stor flexibilitet KOMPETENSKRAV En av grundidéerna vid skapandet av SABH var att det skulle finnas såväl barnsköterskor/undersköterskor, sjuksköterskor och barnläkare i verksamheten. De skulle alla ha lång erfarenhet av att vårda sjuka barn och personalgruppen skulle ha sådan sammansättning, att det inom gruppen fanns erfarenhet och kompetens från olika specialistområden inom barnsjukvården. Alla medarbetare måste kunna arbeta självständigt och vara öppna för att arbeta på ett annorlunda sätt än på en vårdavdelning. Att arbeta i patientens hem kräver stor självständighet och trygghet i yrkesrollen. Dessa personliga egenskaper har med tiden visat sig vara minst lika väsentliga som en lång yrkeserfarenhet. BEMANNING SABHs personal omfattar: 1 Verksamhetschef, tillika överläkare 1 Biträdande Verksamhetschef, tillika barnsjuksköterska 2 Överläkare 10 Sjuksköterskor 10 Barnsköterskor/Undersköterskor 1 Sekreterare Tillgång till sjukhusets paramedicinska professioner finns som för övriga vårdavdelningar En anpassad schemaläggning är utformad med flexibla arbetspass anpassade efter de förväntade vårdbehoven under dygnets 24 timmar. Detta innebär bl.a. högre personaltäthet förmiddagar och sena kvällar samt kort överlappningstid mellan arbetspassen. SABHs målsättningen är att samtliga i personalen skall vara väl förtrogna med verksamheten och kunna delta i utvecklingen av den nya vårdformen. En förutsättning är att alla har del av sin arbetstid förlagd till dagtid. SABH blev den INCITAMENT 4/

5 första enheten inom ALB där blandtjänst, dag/nattarbete, blev ett krav. Detta gäller såväl sjuksköterskor som undersköterskor/barnsköterskor. KOMPETENSUTVECKLING De patienter som vårdas inom SABH kommer från barnsjukhusets alla specialistavdelningar och det ställs stora krav på personalens kompetens vilket förutsätter en fortlöpande utbildning som SABHs personal har inlagd i sitt arbetsschema. Kontinuerlig utbildning/kompetensutveckling både externt och internt bedrivs i olika former och inom olika områden, t.ex. fördjupning inom vissa medicinska diagnoser såsom, onkologi, kardiologi, neonatologi och barnkirurgi och dessa patienters omvårdnadsbehov. Även gemensamma rutiner för olika omvårdnadsinsatser diskuteras och fastslås. Lite speciellt för SABHs personal är att alla årligen får återkommande möjlighet att träna halkkörning. Handledning är en förutsättning för att klara det tunga arbetet med svårt sjuka barn och deras familjer. Alla i arbetsgruppen har regelbundet återkommande schemalagd handledning med extern ledare. Mycket ensamarbete understryker vikten av fortlöpande handledning. PATIENTGRUPPER Projektarbetet har legat till grund för att följande patientgrupper identifierats som möjliga för vård i SABH nyfödda barn med komplikationer av andra sjukdomstillstånd eftervård av för tidigt födda barn tidigare friska barn med akuta sjukdomar, t.ex. svåra lunginflammationer, mag-tarmsjukdomar, osteomyeliter, brännskador eftervård efter vissa kirurgiska ingrepp t.ex. hypospadioperation, appendicitappscess barn med olika svåra kroniska sjukdomar där komplikationer tillstött som kräver akut sjukhusvård t.ex. svåra infektioner, uppfödningsproblem barn med onkologiska sjukdomar barn i behov av palliativ vård Under den tid som SABH funnits har det successivt tillkommit nya diagnosgrupper och patienter med alltmer omfattande omvårdnadsbehov har vårdats. Ett exempel på en nytillkommen diagnos under 2002 är friska nyfödda barn med behandlingskrävande gulsot. Dessa barn kan i dag få ljusbehandling i hemmet. INSKRIVNINGSKRITERIER Inskrivnings kriterier som fastslagits för vård i SABH är att SABH-vården måste vara säker ur medicinsk synpunkt SABH-vård är ett alternativet till en sängplats på sjukhuset föräldrarna önskar SABH vård och kan klara basalt omhändertagande hemma SABHs vårdteam skall kunna infinna sig hos patienten inom 30 min föräldrarna kan göra sig förstådda per telefon Denna vårdform passar inte alla familjer och barn. Det är mycket viktigt att valet är frivilligt eftersom det krävs att familjen och föräldrarna aktivt deltar i vården. Föräldrarna får utbildning i vissa omvårdnadsåtgärder före hemgång, t.ex. sondmatning av spädbarn. Många familjer i sjukhusets upptagningsområde har andra språk än svenska som modersmål. Trots detta har språket inte varit något större problem. Ingen familj har hittills nekats vård i SABH på grund av språksvårigheter. OMVÅRDNADSINSATSER Exempel på omvårdnadsinsatser kan vara uppföljning av patientstatus allmän omvårdnad som skötning, uppföljning av tillväxt och psykomotorisk utveckling nutrition t.ex. amningsstöd, nappning, sondmatning elimination, stomi-, kateterskötsel o dyl. sårvård t.ex. brännskadevård alla typer av injektioner, TPN, ivdropp o dyl. skötsel av centrala och perifiera infarter neonatal övervakning med bl.a. apnélarm syrgas behandling med saturationsmätning smärtbehandling rådgivning, utbildning, stöd och avlastning till föräldrar utbildning till föräldrar om användning och skötsel av medicinsk teknisk apparatur och övriga hjälpmedel Omvårdnaden av det sjuka barnet omfattar såväl psykosocialt stöd till föräldrar och barn som avancerade medicinska åtgärder som t.ex. TPN, sepsis behandling, provtagning på samma sätt som på en vårdavdelning. Föräldrarna deltar aktivt i omvårdnaden av sitt barn och får fortlöpande utbildning och handledning för att kunna bedöma barnets tillstånd och sköta nödvändig medicin- teknisk apparatur. VÅRDPROCESSEN Vårdprocessen inom SABH illustreras i Figur 1. För att underlätta och garantera kvaliteten i vården behövs ett väl genomtänkt, strukturerat förfarande. Vid inskrivning i SABH görs en vårdplan i samarbete med patientansvarig läkare och sjuksköterska på den remitterande avdelningen och tillsammans med patienten och föräldrarna. Vårdplanen innehåller såväl information om den fortsatta behandlingen inom SABH som uppföljningen av patienten därefter. Kvalitetssäkring SABHs kvalitetssäkringsarbete följer Landstingsförbundets Värdekompassen och Astrid Lindgrens Barnsjukhus metoder för registrering och uppföljning av avvikelsehantering. Ytterligare sätt att säkra kvaliteten inom SABH-vården är att personalen är välutbildad och har lång erfarenhet av barnsjukvård att all vårdpersonal fått utbildning i och dokumenterar omvårdnad enligt VIPS-modellen att en strukturerad modell används för vårdprocessen och innefattar individuell vårdplanering, att ett omfattande system med checklistor används för olika rutiner 246 INCITAMENT 4/2003

6 Akut mottagning Vårdavdelning Öppen vård Primär vård Barnläkarmottagning Remiss Vård och behandla Bedömning Inskrivning Utskrivning Astrid Lindgrens Barnsjukhus Öppen vård Sluten vård Medicinsk psykosocial Vårdpland Epikris Uppföljning Hemsjukvård Landsting Kommun FIGUR 1 allt från omvårdnads-pm för olika diagnoser till vad sjukvårdväskor skall innehålla att föräldrar fortlöpande får strukturerad information och utbildning om barnets omvårnadsbehov att genom enkäter följa upp patienter och föräldrars uppfattning om vården att genom utvecklingssamtal och enkäter följa upp personalens syn på arbetsmiljön att tillämpa s k faddersystem, som innebär att varje SABH-medarbetare har en speciell vårdavdelning på ALB som sitt ansvarsområde för utbyte av information och kommunikation att ge fortlöpande kompetensutveckling för samtliga medarbetare att få kontinuerlig feed-back från remittenter PATIENT/FÖRÄLDRAENKÄT Enkäter, för att mäta nyttan med vårdformen, har lämnats till föräldrar/ patienter som vårdats inom SABH under 1999 och Svaren är positiva och vårdformen är mycket uppskattad av såväl patienter som föräldrar. 77 procent svarade på utskickade enkäter. Mer än 95 procent ansåg att barnet mådde bättre av att kunna vårdas hemma. De kände sig trygga med vårdformen. Informationen, före överföring till SABH om hur vården bedrivs, var tillräcklig och föräldrarna kände sig delaktiga i vården. Många berättade att det var familjeekonomiskt fördelaktigt att kunna vara hemma under barnets sjukhusperiod. Familjen kunde spara utgifter t.ex. resor mellan hemmet och sjukhuset, parkeringsavgifter, restaurangmat, barnpassning av syskon. Dessutom kunde ena föräldern återuppta sitt arbete lättare. 97 procent av de tillfrågade skulle åter välja vård i SABH om det var ett alternativ. Synpunkter från patienter/föräldrar är viktiga och tas i möjligaste mån in i arbetsplaneringen. SABHs personal tar även lärdom av hur andra specialister inom och utanför sjukhuset arbetar. PERSONALENKÄT Under 2002 genomfördes lokalt på SABH en personalenkät i företagshälsovårdens regi. Dessutom har SABH medverkat i KS stora personalundersökning om arbetsmiljön Resultatet av de båda enkäterna, trots skillnader i utformning och omfattning stämde bra överens. INCITAMENT 4/

7 Resultatet visade en mycket hög siffra vad gäller personalnöjdhet, 90-95%. Jämfört med resultatet från vårdavdelningarna på resten av barnsjukhuset kände sig personalen mer delaktig i arbetet, med möjlighet att påverka arbetets utformning och sin egen kompetensutveckling. Trots att SABH personal ofta arbetar ensamma och ibland flera mil från sjukhuset känner de mer än avdelningspersonal att de kan få hjälp närhelst de behöver. SABH och den nya tekniken SABHs intentioner har varit att använda modern IT med mobil kommunikationsteknik. Inom detta område drevs SABH som ett samarbetsprojekt mellan Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting. Förutom tillgång till sjukhusets lokala nätverk och datajournalsystem utrustades SABH med en teknikplattform bestående av nätverk och server, bärbara datorer, mobila telefoner och personsökare. En prototyp har utvecklats för uppföljning och planering av vården. SABH har ingått i projektet Telemedicare som delvis finansierats inom EU-Kommissionens 5: e Ramprogram. Detta projekts mål var att utveckla mobil distansövervakning, som skulle möjliggöra mobil åtkomst och integrering med andra dokumentationssystem och medicinsk teknisk apparatur. Resultatet har blivit en prototyp för trådlös distansövervakning i hemmet i kombination med beslutsstöd för såväl patienter som vårdpersonal. Den allmänna teknikutvecklingen har inte varit i fas med SABHs förväntningar och verksamhetens behov. Ett ökande intresse från teknikföretagen att samarbeta med SABH och sjukvården i övrigt, ger nu förhoppningsvis möjligheter till fortsatt och snabbare utveckling av IT-stödet. SABH har sedan hösten 2002 inlett ett samarbete med Telecom företaget 3. Syftet med detta är till en början att SABH skall testa effekterna av mobil videotelefoni och i ett senare skede se hur de nya 3G telefonerna skulle kunna möjliggöra mobil åtkomst av patientdokumentation och Internet. SABHs strategiska plats inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus KS vision är vård i världsklass. Att ha initierat och att fortsätta utvecklingen av den avancerade barnsjukvården i hemmet, ligger både i linje med den visionen och är dessutom en nödvändighet eftersom antalet sängplatser på barnsjukhuset är begränsat och de korta vårdtiderna inte kan sjunka så mycket mer. Både en utomstående utredning och barnsjukhusets erfarenhet visar att den medicinska säkerheten i SABH verksamheten är lika hög i hemmet som på en vårdavdelning. Fördelarna för det sjuka barnet och de anhöriga är uppenbara om det går att undvika skall barn inte vårdas på sjukhus trots att barnsjukvården idag målmedvetet arbetar för att sjukhusvården skall vara så barnanpassad som möjligt, så ger hemmet trots allt den tryggaste omvårdnadsmiljön. Sjukvård i hemmet med ett nära samarbete med Barnsjukhuset ger kvalitetsvinster och är sannolikt också ekonomiskt fördelaktigt för landstinget. Framtid och möjligheter Avancerad barnsjukvård i hemmet med hög professionalism, nära samarbete med sjukhusets specialister och bra system för kommunikation har en mycket stor potential och verksamheten har rönt stort intresse såväl nationellt som internationellt. Stockholm har för närvarande och några år framöver en baby-boom. Dessutom ökar sjukligheten i flera sjukdomar som till exempel diabetes, allergier, barncancer med mera. Detta gör att vårdbehovet inom barnsjukvården gradvis ökar och till viss del kan behovet tillgodoses genom en vidareutveckling av sjukvården i hemmet.. Ett av de senaste exemplen på vidareutveckling av barnsjukvården i hemmet är att kunna behandla friska nyfödda barn med gulsot. Numera kan dessa barn få ljusbehandling i hemmet med regelbunden övervakning och provtagning. Tidigare var dessa patienter hänvisade till att få ljusbehandlingen på BB eller vårdavdelning Insatser inom den postoperativa vården kan ökas och fler patienter kan vårdas i samband med akuta eller långvariga infektioner. Det är viktigt att utvecklingen görs i nära samarbete med specialistsjukvården på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Utvecklingen av den nya vårdformen och utökning av kompetensområden måste ständigt utvärderas och kvalitetssäkras.9 I dag har barnsjukhuset en hel vårdavdelning förlagd till hemmet i morgon kan det vara två! 248 INCITAMENT 4/2003

ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus

ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus ÅRSREDOVISNING 2000 - Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet - SABH Verksamhetens utveckling under år 2000 Projektet SABH har efter planerad tid, 2 år, avslutats.

Läs mer

SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet

SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Emma Rylander, Helena Bergius 1 VERKSAMHETSPLAN 2002 SABH - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Inledning Efter att ha drivits som ett projekt under 2 år inrättades SABH som en permanent verksamhet

Läs mer

Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH

Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH Projekt SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT 1(1) Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH PROJEKTUPPFÖLJNINGSRAPPORT Denna rapport sammanfattar den verksamhet, som pågått från det att idén till

Läs mer

FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH

FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH Karolinska sjukhuset FORSKNINGSPROGRAM Sida 1 av 1 FORSKNINGSPROGRAM SJUKHUSANSLUTEN AVANCERAD BARNSJUKVÅRD I HEMMET, SABH Bakgrund Barns vistelse på sjukhus skall vara så lite traumatiserande som möjligt.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2001 - Astrid Lindgrens Sjukhus. Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH

ÅRSREDOVISNING 2001 - Astrid Lindgrens Sjukhus. Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH 1 ÅRSREDOVISNING 2001 - Astrid Lindgrens Sjukhus Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet SABH Verksamhetens utveckling under 2001: Efter att ha drivits som ett projekt under 2 år inrättades SABH

Läs mer

SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet

SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Verksamhetsberättelse/årsredovisning 2002 SABH 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - ÅRSREDOVISNING 2002 SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Verksamhetens utveckling under 2002 SABH är nu en allmänt

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Välkommen till avdelning 52 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 52 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 52 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Vi har reserverat tid för din inläggning på avd 52 Blå stråket 2, Jubileumskliniken Sahlgrenska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

TRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER. Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest

TRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER. Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest TRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest snabb till ån till vård och omsor för dina barn Lifeline Junior är en

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Välkommen till avdelning 54

Välkommen till avdelning 54 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Information till patient och närstående VÄLKOMMEN! Vi har reserverat tid för din inskrivning på avd 54 Blå Stråket 2, våning 3 Jubileumskliniken Sahlgrenska sjukhuset

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående

Välkommen till dialysmottagning 130 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till dialysmottagning 130 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare 2 REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. REMEO

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet

SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - ÅRSREDOVISNING 2003 SABH Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet Verksamhetens utveckling under 2003 SABH är nu en allmänt accepterad och självklar del av Astrid Lindgrens

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Läkarsamverkan Alla kunder i den basala hemsjukvården skall ha en patientansvarig läkare.

Läkarsamverkan Alla kunder i den basala hemsjukvården skall ha en patientansvarig läkare. Riktlinje Utgåva nr sida 5 Dokumentets namn Riktlinje gällande Kundval, basal hemsjukvård och hemrehabilitering Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 130920 Reviderad

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar.

För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar. För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar. För dig som är patient För att din vistelse hos oss ska bli så bra som möjlig, följer här information som

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer