Yttrande över promemorian Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Stockholm Yttrande över promemorian Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Förslaget innebär att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017 samt att fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks stegvis till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod med start samma år. Finansieringen ska ske genom en höjning av energiskatten på el för hushåll och tjänsteföretag med totalt 4,4 öre per kilowattimma (kwh), exklusive mervärdesskatt och den årliga indexomräkningen av energiskattesatsen. Höjningen av skatten ska ske i två steg, där det första infaller den 1 juli 2017 och det andra den 1 januari Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Av remissen framgår att förslaget läggs med anledning av den överenskommelse om energipolitiken som träffades den 10 juni i år mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Regelrådet kan konstatera att syftet med förslaget inte redovisas särskilt, men att det likväl av remissen går att förstå att förslaget syftar till att möta de miljö- och säkerhetsmässiga investeringsbehov som finns för att kunna trygga en stabil och säker elförsörjning. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets bakgrund och syfte är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av remissen framgår indirekt att om viktiga investeringar inte kommer till stånd kommer lönsamheten för verksamheterna försämras och en stabil och säker elförsörjning inte längre kunna tryggas. Regelrådet kan konstatera förslagsställaren inte redovisar några alternativa lösningar. Med anledning av att förslaget är ett resultat av politiska överläggningar, där flera partier har kommit överens om en gemensam energipolitik, kan Regelrådet emellertid förstå att utrymmet för alternativa lösningar sannolikt har varit begränsat. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Av konsekvensutredningen framgår att enligt artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, ska medlemsstaterna senast den 31 december 2020 ha uppnått en viss ackumulerad energibesparing i slutanvändarledet. Vidare framgår att energiskatt på el är ett av de styrmedel som nämns i Sveriges handlingsplan för att genomföra direktivets artikel 7. Regelrådet saknar en redovisning av överensstämmelsen med EU-rätten för övriga delar av förslaget, det vill säga även för reglerna som föreslås för vatten- och kärnkraft. I avsaknad av sådan redovisning har Regelrådet ingen möjlighet att göra en bedömning. Regelrådet finner därför att förslagsställarens redovisning av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är bristfällig. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av remissen framgår att ikraftträdandet planeras till den 1 juli 2017, eftersom det från beredningssynpunkt är önskvärt att såväl remissinstanserna som riksdagen får möjlighet att ta ställning till förslaget. Den första sänkningen av fastighetsskattesatsen på vattenkraftverk föreslås dock gälla retroaktivt för hela kalenderåret Det framgår vidare att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av upphävandelagen 1. Detta innebär, enligt förslagsställaren, att lagen om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer är tillämplig på tid före upphävandet, även om skatten för sådan tid ska redovisas eller omprövas efter ikraftträdandet. Regelrådet kan konstatera att det saknas redovisning av behov av speciella informationsinsatser. Regelrådet anser att om förslagsställaren bedömer att det inte föreligger ett sådant behov ska detta anges och motiveras. Regelrådet finner därför att förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdandet är godtagbar, men att redovisningen av behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. 1 Förslag till lag om upphävande av lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Förslagsställaren uppger i sin konsekvensutredning att det finns ett stort antal ägare till de svenska vattenkraftverken och att den största ägaren är statliga Vattenfall. Det uppges att 2015 motsvarade Vattenfalls ägarandel knappt 49 procent av den installerade effekten för svenska vattenkraftanläggningar. Andra företag med betydande vattenkraftskapacitet är, enligt förslagsställaren, Fortum, Uniper, Statkraft och Skellefteå Kraft. Tillsammans uppges dessa företag äga drygt 90 procent av den samlade installerade vattenkraftskapaciteten i Sverige. Det uppges vidare att det inom fastighetstaxeringen finns drygt vattenkraftverk med ett totalt taxeringsvärde på 194, 5 miljarder kronor. Förslagsställaren redovisar de olika företagens installerade effekt samt deras andel i procent av ägandet av svensk vattenkraft år När det gäller kärnkraften uppges att det finns tio reaktorer i Sverige och att den i allt väsentligt ägs av statliga Vattenfall, Uniper och Fortum. Förslagsställaren redovisar de skilda företagens installerade effekt och ägarandel i procent av den svenska kärnkraften år Vidare redovisas vilka de olika ägarna är av respektive kärnkraftverk i Sverige. Förslagsställaren uppger att det är tjänsteföretagen som främst berörs av den höjda elskatten och att dessa till antalet är drygt Av den totala skattebasen uppskattas tjänsteföretagens andel till 28 procent. Vidare uppges tjänsteföretagen verka i skilda branscher och ha varierande elanvändning, där ett mindre antal av företagen har en hög elanvändning och ett stort antal företag har en låg. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Det kan konstateras att förslagsställaren inte redovisar några administrativa kostnader, men såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget heller inte några sådana kostnader. Regelrådet kan i och för sig se att det för företag inom exempelvis tillverkningsindustrin, större datorhallar och jordbruks- och skogsföretag uppkommer en administrativ kostnad i samband med att en ansökan görs om återbetalning eller avdrag i punktskattedeklarationen, men att denna kostnad egentligen inte följer av föreliggande förslag om höjd energiskatt. Regelrådet finner därför att förslagsställarens redovisning av förslagets administrativa kostnader är godtagbar. Andra kostnader och verksamhet Förslagsställaren uppger i remissen att fastighetsskatten för samtliga elproduktionsenheter, utom för vindkraftverk och vattenkraftverk idag är 0,5 procent av taxeringsvärdet och att samma skattesats även gäller för fastigheter med andra typer av industriella anläggningar. Förslaget innebär att fastighetsskatten för vattenkraft nu ska sänkas från dagens nivå på 2,8 procent till 0,5 procent under en fyraårsperiod. De storskaliga produktionsanläggningarna står, enligt konsekvensutredningen, för cirka procent av den totala vattenkraftsproduktionen och kostnaderna för denna produktion bedöms uppgå till cirka 20 öre per kwh. Drift och underhåll uppskattas uppgå till cirka 10 öre per kwh, medan fastighetsskatten uppgår till cirka 8-9 öre per kwh. Det totala investeringsbehovet har av Energikommissionen uppskattats till 1-2 miljarder för de kommande 5-10 åren. Investeringsbehovet för den storskaliga vattenkraften omfattar också miljöåtgärder där investeringskostnaderna, enligt förslagsställaren, är mer osäkra. När det gäller produktionskostnaderna för den småskaliga Postadress Webbplats E-post 3/5

4 vattenkraften är det enligt förslagsställaren svårare att göra en bedömning, men de uppskattas till cirka öre per kwh, varav fastighetsskatten utgör cirka 4 öre per kwh. Elcertifikat uppges utgöra en intäkt på cirka 4,5 öre per kwh i de fall som det utgår. Förslagsställaren uppger att även för de småskaliga vattenkraftverken finns ett investeringsbehov för att bibehålla drift och för miljöanpassning, men att kostnaderna för detta är svåra att uppskatta. En sänkt fastighetsskatt kommer, enligt förslagsställaren, att medföra en lägre långsiktig marginalkostnad, men kommer inte att påverka företagens kortsiktiga marknadsbeteende. Däremot bedöms effekterna på långsiktiga investeringsbeslut påverkas. Företagens resultat förväntas förbättras med drygt 4,5 miljarder kronor, vilket även medför en ökad utgift för bolagsskatt med cirka 1 miljard kronor. Av remissen framgår att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska avvecklas under en tvåårsperiod med start Det framgår också att elproduktionen från kärnkraft 2015 var cirka 34 procent av den svenska elproduktionen. Vidare uppges att ett avskaffande av skatten kommer att leda till att företagens resultat brutto förstärks med cirka 4,2 miljarder kronor per år och att förutsatt att företagen går med vinst ökar bolagsskatten med 924 miljoner kronor, vilket innebär att nettoresultatet för kärnkraftsägarna är en resultatförbättring med cirka 3,2 miljarder kronor. Alla företag går, enligt förslagsställaren, dock inte med vinst och kärnkraftverken dras också generellt med lönsamhetsproblem. De samlade produktionskostnaderna uppskattas av Energikommissionen till öre per kwh, vilket kan jämföras med medelpriset på el som för 2015 uppgick till 19,7 öre per kwh. Driftskostnaderna förväntas vara bestående fram till åtminstone år , men investeringsbehoven bedöms vara omfattande och uppskattas 2016, beroende på reaktor, kosta miljoner kronor per reaktor. Den låga lönsamheten och de stora investeringsbehoven har, enligt förslagsställaren, medfört att kärnkraftsägarna aviserat att fyra kärnkraftsreaktorer ska stängas innan utgången av Bedömningen är att läget för kärnkraften är kritiskt och en snabb förändring av marknadsförutsättningarna är nödvändig för att ägarna inte ska stänga ytterligare kärnkraftsreaktorer. Av remissen framgår att förslaget även avser en höjning av energiskatten på el för hushåll och tjänstesektorn i två steg med sammanlagt 4,2 öre per kwh, vilket, enligt förslagsställaren, innebär en skattesats om 34.9 öre per kwh för kalenderåret Det framgår vidare att det i budgetpropositionen för 2017 föreslås att endast en skattesats ska gälla från den 1 januari Lägre skattenivåer än den så kallade normalskattenivån ska kunna uppnås för viss förbrukning genom ansökan om återbetalning eller genom avdrag i punktskattedeklarationen. Dessa lägre skattenivåer ska kunna erhållas för företag inom tillverkningsindustrin, större datorhallar, jordbruks- och skogsbruksföretag och företag som använder landström. Den nu föreslagna höjningen av normalskattenivån träffar därför inte dessa typer av företag. Av konsekvensutredningen framgår att när höjningen av elskatten för tjänsteföretagen genomförs fullt ut 2019, bedöms dessa företags skattebetalningar brutto öka med cirka 865 miljoner kronor per år, vilket får en nettoeffekt på cirka 675 miljoner kronor per år. För mediantjänsteföretaget bedöms nettokostnaden öka med knappt 400 kronor per år medan nettokostnadsökningen för medeltjänsteföretaget uppgår till cirka kronor per år. Företagen har då, enligt förslagsställaren, att välja på att antingen minska företagens ekonomiska marginal eller att övervältra kostnadsökningen på kundkollektivet. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av andra kostnader och verksamhet är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Avseende förslaget om höjd elskatt uppger förslagsställaren i sin konsekvensutredning att de aktuella beloppen för de enskilda tjänsteföretagen är relativt små och att företagen sannolikt har möjlighet att övervälta kostnaden på kundkollektivet, utan att efterfrågan påverkas nämnvärt. Vidare uppges att då samtliga tjänsteföretag får höjd energiskatt bedöms konsekvenserna för de berörda tjänsteföretagens konkurrenssituation vara begränsade. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Av konsekvensutredningen framgår att en förbättring av kärnkraftens produktionsförutsättningar även kan bidra till att försörjningen av elektricitet och effekt säkras, vilket bland annat bedöms vara av vikt för energiintensiv industri. Kärnkraften bidrar, enligt förslagsställaren, dessutom utöver med el och effekt, med systemnyttor som bland annat skapar stabilitet i elsystemet och möjlighet att överföra el från norra till södra Sverige. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Förslagsställaren uppger i sin konsekvensutredning att energiskatt på el utgår enligt samma regelverk och skattenivå oavsett företagens storlek och att det därför inte är nödvändigt att ta särskild hänsyn till små företag. Regelrådet finner att förslagsställaren redovisning av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren redovisar alla punkter i sin konsekvensutredning på ett godtagbart sätt, förutom punkten om överensstämmelsen med EU-rätten och behovet av informationsinsatser. Regelrådet finner därför att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 21 december I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Samuel Engblom, Yvonne von Friedrichs och Karin Hellerstedt. Ärendet föredrogs av Annika LeBlanc. Pernilla Lundqvist Ordförande Annika LeBlanc Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5