Hälsan och maten Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska konsumtionstrender och dagligvaruhandelns arbete för bättre matvanor.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsan och maten 2013. Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska konsumtionstrender och dagligvaruhandelns arbete för bättre matvanor."

Transkript

1 Hälsan och maten 2013 Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska konsumtionstrender och dagligvaruhandelns arbete för bättre matvanor.

2 Svensk Dagligvaruhandel, i samarbete med Svensk Handel, är en branschorganisation som företräder Axfood AB, Bergendahls Food AB, Coop Butiker & Stormarknader AB, ICA Sverige AB, Lidl Sverige och Livsmedelshandlarna. 2

3 Hälsan och maten 2013 Svensk Dagligvaruhandel vill vara en god samhällsaktör och bistå kunderna att göra hälsosamma val. Därför ger vi för femte året i rad ut rapporten Hälsan och maten om våra konsumtionstrender inom hälsoområdet och arbetet för bättre matvanor. I rapporten redovisas handelns försäljningssiffror och konsumentundersökningar, samt vår syn på viktiga frågor som rör mat och hälsa. Det finns mycket positivt att lyfta fram som att en majoritet av kunderna är medvetna om hur viktig maten är för den egna hälsan och att de flesta också får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Trenden är också att vi äter mer frukt och grönt. Men det finns mycket som kan bli bättre. Trots att nästan alla kunder känner till Nyckelhålet så är det få som letar efter nyckelhålsmärkta produkter i butiken och försäljningen har därför fortsatt minska. Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten visar att åtta av tio äter för mycket mättat fett. Dagligvaruhandelns försäljningssiffror bekräftar att försäljningen av mättat fett i form av smör visar en fortsatt ökning. Många människor skulle också behöva minska konsumtionen av salt och socker samt öka konsumtionen av fisk, fibrer och fullkorn. Sverige är ett av få länder i Europa som saknar en nationell nutritionsplan med mål och riktlinjer. Vi önskar därför att de folkvalda politikerna tar ett tydligare ansvar för nutritionsfrågor och enas om en plan med tydliga målsättningar. Med en nationell plan skulle myndigheter och dagligvarubranschens aktörer kunna arbeta effektivare mot ett gemensamt mål och därmed bidra mer till en förbättrad folkhälsa. Svensk Dagligvaruhandel välkomnar därför regeringens initiativ för en fortsatt dialog om nutritions- och folkhälsofrågor. Stockholm i maj 2013 Thomas Svaton, vd Svensk Dagligvaruhandel 3

4 Konsumtionstrender Matvanorna har blivit bättre och befolkningen äter mer grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukter och bär konstaterar Livsmedelsverket i sin stora undersökning Riksmaten vuxna De flesta får också i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Men ur ett folkhälsoperspektiv kan matvanorna fortfarande bli bättre. Många behöver äta mindre mängder av socker, mättat fett och salt och mer av frukt och grönt, fisk, fibrer och fullkorn. Medvetna kunder Konsumenter har en stor medvetenhet om kostvanors inverkan på hälsan. 55 procent tror att deras val av livsmedel påverkar livslängden, endast 10 procent av konsumenterna tror inte att valet av livsmedel påverkar livslängden. Det framgår av YouGovs undersökning Food & Health Samtidigt visar handelns siffror att försäljningen av mindre nyttiga livsmedel som feta charkprodukter och godis ökar medan försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter minskar. Vi kan se liknande motstridiga resultat i studier som genomförts av dagligvarukedjorna. En konsumentundersökning Fredagsmys, stödkorv & lunchlåda, genomförd i samarbete med researchföretaget Ipsos visar att konsumtionstrenderna pekar åt två olika håll. Å ena sidan vill många att det ska gå snabbt och vara enkelt att få i sig maten, vilket ofta innebär färdigmat och halvfabrikat. Å andra sidan finns det en önskan om att maten ska vara ekologisk, närproducerad och lagad från grunden. En annan undersökning Code green visar att 67 procent av de tillfrågade tycker att det är viktigt med hälsosamma alternativ. 75 procent anser att man kan äta sig frisk och att en bra kost förebygger sjukdomar. Enligt undersökningen är många kunder engagerade i matlagning och livsmedel. 33 procent har trädgårdsland eller odlingslåda där de odlar egna grönsaker och 45 procent har koll på vilka frukter och grönsaker som är i säsong. 4

5 Salladsbufféer har blivit populära bland kunderna och finns i allt fler butiker, framförallt i de större städerna. Att själv plocka en lunchsallad är ett enkelt sätt att få, vad man upplever som, en hälsosammare lunch. Det visar på en ambition att äta hälsosammare. Många äter för mycket salt Sju av tio svenskar får i sig för mycket salt, i genomsnitt 10 till 12 gram per dag. Det är nästan dubbelt så mycket som Livsmedelsverkets rekommendation på 6 gram per dag för kvinnor och 7 gram för män. För mycket salt kan vara en orsak till högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken hjärt- och kärlsjukdomar samt kan leda till skador på njurarna. Saltfrågan står högt på agendan i många andra europeiska länder hos myndigheter, handel och allmänheten. I Sverige har dock saltets inverkan på folkhälsan inte hittills ägnats särskilt mycket uppmärksamhet. Endast en procent av svenskarna uppger att de oroar sig för saltinnehållet i livsmedel, enligt YouGovs undersökning. Sju procent undviker att få i sig salt, en ökning med en procentenhet sedan Det kan jämföras med att 22 procent undviker socker. Sockerkonsumtionen fortsatt hög Enligt Livsmedelsverket bör högst 10 procent av energin komma från tillsatt socker. I genomsnitt ligger svenskarna något under den nivån. 40 procent av befolkningen äter dock mer än denna mängd enligt Riksmaten vuxna Det mesta tillsatta sockret kommer från söta drycker, bullar och kakor, godis och choklad. Istället för vanligt socker kan maltodextrin, glukossirap och majssirap användas vilket kan försvåra för konsumenten att göra medvetna val enbart genom att läsa ingrediensförteckningen. I YouGovs undersökning uppger 39 procent att de håller kontroll på sin konsumtion av socker. 76 procent tycker att en minskad sockerkonsumtion är effektivt för att gå ner i vikt. Sveriges Bryggeriers siffror visar att försäljningen av läskedrycker med socker har minskat med två procent med medan lightläsk har ökat med sju procent under Å andra sidan fortsätter godisätandet att öka. Försäljningen av chokladkonfektyr har gått upp med mer än fem procent och sockerkonfektyr med sju procent mellan 2010 och 2012 enligt Nielsen. Chips och snacks, som kan innehålla både socker, fett och salt, har ökat med sex procent under samma period. Diagrammet visar förändring i dryckesförsäljningen 2012 jämfört med % Läskedrycker, regular Läskedrycker, light Sport och energidrycker Kolsyrat vatten, smaksatt Kolsyrat vatten, naturell Stilla vatten / Källa: Sveriges Bryggerier 5

6 Mer mättat fett Det finns olika typer av fett; mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Skillnaden mellan dem är sättet på vilket fettsyrorna är uppbyggda. Fettsorterna har olika effekt på vår kropp. En del fetter är också livsnödvändiga. För mycket mättat fett kan öka mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Enkelomättat och fleromättat fett däremot kan sänka halten av det skadliga kolesterolet i blodet och därmed minska risken för dessa sjukdomar. Åtta av tio äter för mycket mättat fett. Det visar Riksmaten. Dagligvaruhandelns egna siffror för 2012 visar att försäljningen av mättat fett i form av smör har ökat med 10 procent sedan Under samma period har försäljningen av lättmargarin minskat med 11 procent. Försäljningen av bacon, som också innehåller en stor andel mättade fetter, har ökat med drygt 10 procent från 2010 till Riksmaten bekräftar att användandet av smör har ökat, men visar också att tre gånger så många väljer flytande margarin till matlagningen jämfört med Försäljningen av matolja ökade med knappt åtta procent under 2011, men backade med en knapp procentenhet Nielsens siffror från 2012 visar att försäljningen av flytande margarin har ökat med sex procent sedan Samtidigt som konsumtionen av mättade fetter ökar anser 45 procent av konsumenterna att dessa fetter är onyttiga, enligt YouGovs undersökning (2013). Endast åtta procent uppger att mättade fetter är nyttiga. Andelen som inte vet om mättat fett är onyttigt eller inte uppgår till en fjärdedel av konsumenterna, en andel som varit konstant sedan Övriga 22 procent anser att mättade fetter vare sig är onyttiga eller nyttiga, jämfört med 16 procent procent undviker att få i sig mättade fetter. Det är en minskning med fem procentenheter från Diagrammet visar dagligvaruhandelns försäljning av matfett i 1000 kg ,2% +2% Bregott Lättmargarin < 40% fett Smör Flytande margarin ,9% -3% +8,5% +2% % +6% Källa: Nielsen 6

7 Mättat fett finns framför allt i feta mejeriprodukter (smör, Bregott, grädde, ost), feta köttprodukter, bakverk, kakor och godis. Enkelomättat fett finns till exempel i olivolja och oliver, rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja, mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter, avokado och kyckling. De viktigaste fleromättade fetterna är n-3 (omega- 3) och n-6 (omega-6). De finns till exempel i fet fisk som lax, makrill, sill, strömming och sardiner. Andra produkter med mycket fleromättade fettsyror är raps- majs- och solrosolja och matfetter gjorda på rapsolja samt sesamfrön, linfrön och valnötter. 7

8 Frukt och grönt Endast 17 procent av svenskarna når upp till Livsmedelsverkets rekommenderade intag av frukt och grönt om ett halvt kilo per dag. Enligt Livsmedelsverkets stora undersökning Riksmaten äter kvinnor i genomsnitt 350 gram frukt och grönt per dag och männen cirka 300 gram. Framför allt är det yngre som äter för lite frukt och grönt medan äldre och medelålders kvinnor hör till dem som äter mest. De som äter allra minst är unga män, där vissa äter så lite som 45 gram per dag. Allergianpassat Försäljningen av livsmedel för matöverkänsliga fortsätter att öka. Dagligvaruhandelns siffror visar att försäljningen av laktosfria produkter har ökat med 12 procent under Motsvarande siffra för glutenfritt är tre procent. En femtedel av Sveriges befolkning tros vara matöverkänsliga mot gluten, laktos, mjölk eller soja, enligt Svenska Celiakiförbundet. De flesta livsmedelskedjor har idag laktosfria egna märkesvaror i sortimentet och allergianpassade produkter får allt större utrymme i sortimentet. 8

9 Allt färre letar efter nyckelhålet De allra flesta konsumenter (98 procent) känner till nyckelhålsmärkningen, men allt färre letar efter nyckelhålsmärkta produkter när de handlar. Andelen konsumenter som alltid eller oftast letar efter nyckelhålet när de handlar uppgår till 17 procent, enligt YouGovs undersökning. Denna siffra har minskat från 18 procent Totalt har försäljningen av nyckelhålsmärkta varor minskat med knappt tre procentenheter under Trenden antyder att försäljningen fortsätter att minska. Försäljningen av enskilda nyckelhålsmärkta varugrupper har minskat markant, som till exempel hårdost och matbröd som minskat med 26 respektive 16 procent mellan 2010 och Försäljningen av nyckelhålsmärkta charkprodukter har emellertid legat på samma nivåer under perioden. Oro över innehåll Nästan hälften av konsumenterna, 46 procent, oroar sig över innehållet i livsmedel när de handlar mat. Denna siffra har dock minskat varje år sedan topp- noteringen från 2009 då 55 procent var oroliga för innehållet i livsmedel. Över 52 procent läser alltid eller oftast innehållsdeklarationen på nya produkter, en andel som minskat marginellt sedan förra året. Ytterligare 32 procent läser innehållsdeklarationen ibland. Det är fortfarande tillsatser som oroar flest. 40 procent av de tillfrågade uppgav att de oroar sig för tillsatser enligt YouGovs undersökning. Sockerinnehållet oroar 14 procent och 13 procent oroar sig för gifter i livsmedel. De flesta livsmedelstillsatser har ett identitetsnummer, ett så kallat E-nummer. Exempelvis E300 (Askorbinsyra). E innebär att EU har godkänt tillsatsen. Numret är ett identifikationsnummer som är specifikt för tillsatsen och ska underlätta för exempelvis för matöverkänsliga att göra korrekta val oavsett i vilket EU- land varan köps. Diagrammet visar de 8 vanligaste ämnen konsumenter oroar sig för att livsmedel innehåller Tillsatser - grupperad 40 % Socker Giftiga substanser - grupperad 14 % 13 % Animaliska produkter/kött Kemikalier Ohälsosamt/onyttigt/skadligt Tungmetaller 9 % 7 % 6 % 5 % Bakterier 5 % Källa: YouGov Food & Health

10 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat 10

11 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Sortiment och märkning Dagligvaruhandeln har som ambition att erbjuda ett variationsrikt sortiment av hälsosamma produkter med tydlig och korrekt märkning som ger kunderna möjlighet att göra medvetna val. Butikerna har ett brett och varierat utbud av hälsosamma produkter för att kunderna ska kunna göra medvetna val utifrån sina förutsättningar och preferenser. Dagligvaruhandeln arbetar samtidigt för tydlig märkning och verkar för att näringsdeklaration ska finnas på livsmedelsprodukter. I takt med en ökad efterfrågan har dagligvaruhandeln kontinuerligt ökat sitt utbud av ekologiska varor samt miljö- och rättvisemärkta produkter. Handeln har även ett brett utbud av nyckelhålsmärkta produkter. Exempel på det är frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter, fiberrikt bröd, margariner och oljor. I samverkan med Livsmedelsföretagen driver Svensk Dagligvaruhandel Branschstödet för närings- och hälsopåståenden för att stödja företag som vill utveckla, marknadsföra och sälja livsmedel som bidrar till en god folkhälsa. Som ett led i branschstödet har en handbok tagits fram i samarbete mellan Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och Swedish Nutrition Foundation. I handboken finns praktiska tips, tolkningar och rekommendationer utifrån aktuell lagstiftning. Handboken och mer information om branschstödet finns att tillgå på hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels Branschstöd för närings- och hälsopåståenden HANDBOK om närings- och hälsopåståenden Det räcker inte med att varorna bara finns, de måste även synas. Därför är det viktigt med tydliga märkningar som konsumenten kan lita på. Sveriges Konsumenter förväntar sig att handlarna använder sina marknadsföringskunskaper för att lyfta fram varor som har ett mervärde ur folkhälsosynpunkt. Örjan Brinkman, ordförande i Sveriges Konsumenter 11

12 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Produktutveckling Dagligvaruhandeln strävar efter att utveckla egna märkesvaror som både smakar gott och har en bra sammansättning enligt gällande nordiska näringsrekommendationer. Dagligvaruhandels egna märkesvaror (EMV) är uppskattade bland kunderna och försäljningen ökar kontinuerligt. För att underlätta kundernas val arbetar dagligvaruhandeln för en fullständig näringsdeklaration som visar produktens sammansättning av energi, fett, protein, kolhydrater, salt och fibrer för dessa produkter. Industriellt framställda transfetter fasades ut ur handelns EMV för flera år sedan. Svensk Dagligvaruhandel har också deltagit i Livsmedelsverkets arbete för att skapa ett regelverk mot transfetter. medlemmarna strävar efter att minska tillsatser, t ex. natriumglutamat som förstärker smaken. För att skapa nya möjligheter och stödja forskning kring salt deltar Svensk Dagligvaruhandeln i ett projekt tillsammans med bland andra Livsmedelsföretagen och Visita. Projektet drivs av Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK). Svensk Dagligvaruhandel har även deltagit i fem branschöverskridande saltmöten som arrangerats av SIK i syfte att öka kunskapen om frågan inom branschen och för att kunna erbjuda hälsosamma produkter som smakar gott. Ur ett folkhälsoperspektiv är det angeläget att verka för att sänka den genomsnittliga saltkonsumtionen, eftersom högt saltintag leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. I utvecklingen av EMV använder Svensk Dagligvaruhandelns medlemmar nyckelhålets saltkriterier som riktmärke. Att sänka salthalten i livsmedel är en utmaning för såväl produktsäkerhet som för smak och kvalitet i synnerhet som Det gläder mig att livsmedelskedjorna utvecklar egna märkesvaror som är bra för hälsan, t ex med mindre socker och salt och bra vegetabiliska fetter. Jag önskar att det hälsosamma sortimentet också får en framskjuten plats på hyllorna och i marknadsföringen. Där finns mer att göra. Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm 12

13 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Marknadsföring Dagligvaruhandelns marknadsföring stimulerar kunderna att välja ur samtliga livsmedelsgrupper för att få variationsrika måltider. Dagligvaruhandeln arbetar aktivt med att marknadsföringen av livsmedel ska uppmuntra till varierade måltider. En för handeln viktig marknadsföringskanal är de reklamblad som delas ut till hemmen. Medlemsföretagen följer årligen upp fördelningen av produktkategorier i dessa reklamblad. Den mat som saluförs i direktreklamen har delats in i fyra kategorier. Diagrammet nedan visar att 13 procent av produkterna i direktreklamen är godis, chips, läsk och annan utrymmesmat. Det kan jämföras med motsvarande mätning från förra året då utrymmesmat utgjorde knappt 14 procent Ett annat sätt att sälja och marknadsföra livsmedel är via färdiga matkassar. De färdiga matkassarna med vardagsmåltider har ökat i popularitet. De flesta matkassar är näringsberäknade eller strävar efter en näringsmässig balans. På så sätt får kunderna enkelt mer välsammansatta måltider. Svensk Dagligvaruhandel använder de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) i arbetet med mat och hälsa. Baserat på rådande forskning har Nordiska rådet tagit fram rekommendationer för kostvanor och näringsintag. I kombination med fysisk aktivitet syftar de NNR till att minska riskerna för cancer, diabetes typ 2 och flera andra kostrelaterade sjukdomar. En omarbetad upplaga av NNR som förväntas antas under hösten 2013 använder färger som tydligt anger vilka livsmedel man bör äta mer respektive, mindre av och vilka livsmedel som bör ersättas av andra. I praktiken innebär NNR att vi bör konsumera mer grönsaker, frukt och bär, spannmålsprodukter med hög andel fullkorn samt fisk, samtidigt som konsumtionen av feta och sockerrika livsmedel bör begränsas. Begränsningen av mättade fettsyror och transfettsyror innebär att mjuka eller flytande vegetabiliska fetter samt magra mejeri- och köttprodukter bör prioriteras. Dagligvaruhandelns medlemmar har räknat ett genomsnitt för 2012 baserat på åtta veckors direktreklamblad. Nyckelhålmärkt 16,75 % Frukt och grönt 16,75 % Utrymmesmat 13 % Övriga livsmedel 53 % 53 % 16,75 % 13 % 16,75 % Nyckelhål = Nyckelhålet är utsatt bredvid produkten, men också produkter utan märkning som är likvärdiga med nyckelhålsmärkta produkter räknas Frukt och grönt = Färska frukter och grönsaker, frysta bär och grönsaker Utrymmesmat = Godis, chips, läsk, kex, kakor, tårtor, bullar, sylt, marmelad, chokladpulver, glass Övriga livsmedel = Alla övriga produkter som kan ätas Handelns marknadsföring håller en hög och juste nivå med få övertramp. Det är viktigt att konsumenterna kan lita på vad som sägs om innehåll och kvalité samt att de löften som ges i reklamen hålls. Konsumentmakten har aldrig varit större och vi kommer att se stora förändringar i hur vi gör våra val i framtiden vilket också ställer höga krav på butikerna. Jan Faager, vd Sveriges Marknadsförbund 13

14 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Information och sponsring Dagligvaruhandeln uppmuntrar till en sundare livsstil genom information och sponsringsaktiviteter. Genom att förmedla matglädje med hälsobudskap uppmuntrar dagligvaruhandeln till en sundare livsstil. Det görs genom information till kunderna, sponsring av idrottsaktiviteter och samverkan med hälsofrämjande organisationer. Kedjorna har dessutom nyckelhålsmärkta, näringsberäknade eller säsongsanpassade matlagningstips i butikerna. I kundtidningar, på hemsidor och med mobilappar kan kunder hitta en uppsjö av inspirerande och hälsosamma recept. Årligen genomförs riktade satsningar för att stimulera skolbarn att äta mer frukt och grönsaker. Dagligvaruhandeln deltar i Folkhälsoinstitutets uppmärksamhetsvecka Ett Friskare Sverige och samarbetar med flera organisationer inom hälsoområdet, såsom Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden. Dagligvaruhandeln stödjer idrottsföreningar med breda barn- och ungdomsaktiviteter både lokalt och nationellt. Stora satsningar görs även på idrottsveckor och lov - ofta tillsammans med idrottsförbund. Medlemmarna stödjer även stora evenemang med breddidrott inom olika åldersgrupper. Exempelvis sponsras Svenska Skidförbundets projekt Alla på snö, som ska ge fjärdeklassare möjlighet att prova på skidåkning. Svenska Skidförbundet är mycket glada över samarbetet. Tillsammans har vi arbetat med hälso- och livsstilsfrågor i förhållande till kost och snöglädje. Resultat blev bland annat en liten bok i snökunskap till alla fjärdeklassare som deltog i projektet Alla på snö. Charlotta Bürger Bäckström, projektledare för Alla på snö vid Svenska Skidförbundet. 14

15 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Forskning och kompetens Dagligvaruhandeln samarbetar med forskningsprojekt inom nutritionsområdet och strävar efter att hålla hög kompetens hos sin personal inom mat och hälsa. Dagligvaruhandeln bevakar och följer upp hälsofrågor genom medlemskap i Swedish Nutrition Foundation (SNF) och Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK). Kostoch hälsofrågor vävs ofta in i utbildningar för butiksmedarbetare. Dessutom genomför medlemmarna interna webbaserade utbildningar i hygien, produktsäkerhet, märkning, allergi och andra hälsorelaterade områden. Svensk Dagligvaruhandel ingår i SNF:s nutritionsråd som är ett forum för kunskapsutbyte. SNF arrangerar återkommande utbildningsdagar i näringslära för marknadsförare, produktutvecklare och kockar i samarbete med Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen. Svensk Dagligvaruhandel genomför även interna utbildningar inom mat- och hälsoområdet samt deltar i debatter och föreläsningar. Tillsammans med medlemsföretagen driver Svensk Dagligvaruhandel Rådet för Mat- och Hälsofrågor. Rådet arbetar med frågor som berör mat och hälsa, bland annat genom att svara på remisser. I samarbete med Livsmedelsföretagen och Livsmedelsverket arbetar rådet med nyckelhålsmärkningen, närings- och hälsopåståenden samt saltets inverkan på folkhälsan. Rådet anordnar även utbildningar i samverkan med Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen och SIK. Ett viktigt steg mot en bättre folkhälsa är att saltintaget minskas. För att kunna minska saltinnehållet utan att matens kvalitet försämras krävs kunskap om de funktioner som salt har i olika typer av mat. Svensk Dagligvaruhandel, tillsammans med andra branschorganisationer, medverkar sedan ett par år aktivt i ett projekt kring denna fråga som SIK genomför. Genom projektet sprids kunskap om strategier för saltminskning till berörda medarbetare i de olika organisationerna, exempelvis produktutvecklare och kockar. Gunnar Hall, Teknologie doktor, forskare och saltexpert SIK 15

16 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Matöverkänslighet Dagligvaruhandeln arbetar för att erbjuda ett varierat sortiment för matöverkänsliga och andra kunder med speciella behov. Enligt både Svenska Celiakiförbundet och Astma- och Allergiförbundet upplever cirka 20 procent av befolkningen att de är matöverkänsliga. Det är med andra ord en stor andel kunder som inte tål vissa födoämnen. Dagligvaruhandeln vill självklart ge bästa tänkbara service för dessa kunder och utbudet av anpassade produkter för matöverkänsliga utvecklas hela tiden. Detta avspeglas i butikernas sortiment inom såväl livsmedel som kemtekniska produkter. 25 procent tycker att utbudet är mycket dåligt eller dåligt och 35 procent tycker att det varken är bra eller dåligt. Många av de tillfrågade anser att priserna på glutenfritt är för höga. Det kostar mer att producera glutenfria varor än varor som innehåller gluten och varorna har därför ofta ett högre pris i butik. Att den högre tillverkningskostnaden drabbar kunderna skulle kunna avhjälpas genom kontantersättning till glutenintoleranta, istället för nuvarande subvention som administreras av apoteken. För att underlätta för denna kundgrupp finns bland annat speciella recept och information om allergier och intoleranser på medlemmarnas hemsidor och/eller i butikernas informationsmaterial. Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar samarbetar med Svenska Celiakiförbundet och dess ungdomsförbund SCUF, samt med Astmaoch Allergiförbundet och genomför allergiutbildningar för butikspersonal. Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) har gjort en enkätundersökning bland glutenoch/eller laktosintoleranta ungdomar. Bland de glutenintoleranta som tillfrågats tycker 40 procent att utbudet i matbutikerna är bra eller mycket bra. SCUF tycker att det är positivt att utbudet har blivit större och bredare de senaste åren, men att produkterna är fortfarande väldigt dyra och ibland svåra att få tag på eftersom alla produkter inte finns i alla matbutiker. SCUF upplever också att kunskapen kring specialprodukterna har blivit bättre men att detta ständigt måste uppdateras för att personalen i butikerna ska kunna ge kunderna korrekt information. Nathalie Henriksson, generalsekreterare Svenska Celiakiungdomsförbundet 16

17 Svensk Dagligvaruhandel Regeringsgatan 60, Stockholm

Hälsan och maten 2012. Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska konsumtionstrender och handelns arbete för bättre matvanor.

Hälsan och maten 2012. Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska konsumtionstrender och handelns arbete för bättre matvanor. Hälsan och maten 2012 Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska konsumtionstrender och handelns arbete för bättre matvanor. Svensk Dagligvaruhandel, i samarbete med Svensk Handel, är en branschorganisation

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa

Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa Har hälsodebatten påverkat konsumtionen? Konsumentföreningen Stockholm, Hotel Rival 16 mars 2005 ACNielsen > Finns i mer än 110 länder över hela världen

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun Datum 2012-05-15 (Reviderad 2014-01-01) Bilaga 4 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Till överenskommelse mellan Barn och utbildningsförvaltningen och Kost och städservice avseende måltider

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Nyhetsbrev 5 2013 Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Livsmedelsverket har på senare tid ökat sin press på kommuner och på kommunernas inköpare och kostchefer, att barnen ska äta kemiska margariner

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Referat 2005-04-13 Jordbruksdepartementet Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökar såväl i Sverige som internationellt och med det risken

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2011 Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål Lathund till dig som ska servera någon som inte tål gluten laktos mjölk soja Svenska Celiakiförbundet för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja Glutenintolerans Gluten finns i: Den glutenintolerante

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt III Konsumenten och saltet. Attitydundersökning KfS September 2013

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt III Konsumenten och saltet. Attitydundersökning KfS September 2013 RAPPORT2013 Konsumentföreningen Stockholm Salt III Konsumenten och saltet Attitydundersökning KfS September 2013 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Kost och goda vanor Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Medvetna val påverkar vår hälsa Kost Fysisk aktivitet Vila Att äta medvetet Lyssna på kroppen - ät när du börjar bli hungrig Var här och

Läs mer

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om berikning av vissa livsmedel Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer