Hälsan och maten Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska konsumtionstrender och dagligvaruhandelns arbete för bättre matvanor.

Transkript

1 Hälsan och maten 2013 Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska konsumtionstrender och dagligvaruhandelns arbete för bättre matvanor.

2 Svensk Dagligvaruhandel, i samarbete med Svensk Handel, är en branschorganisation som företräder Axfood AB, Bergendahls Food AB, Coop Butiker & Stormarknader AB, ICA Sverige AB, Lidl Sverige och Livsmedelshandlarna. 2

3 Hälsan och maten 2013 Svensk Dagligvaruhandel vill vara en god samhällsaktör och bistå kunderna att göra hälsosamma val. Därför ger vi för femte året i rad ut rapporten Hälsan och maten om våra konsumtionstrender inom hälsoområdet och arbetet för bättre matvanor. I rapporten redovisas handelns försäljningssiffror och konsumentundersökningar, samt vår syn på viktiga frågor som rör mat och hälsa. Det finns mycket positivt att lyfta fram som att en majoritet av kunderna är medvetna om hur viktig maten är för den egna hälsan och att de flesta också får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Trenden är också att vi äter mer frukt och grönt. Men det finns mycket som kan bli bättre. Trots att nästan alla kunder känner till Nyckelhålet så är det få som letar efter nyckelhålsmärkta produkter i butiken och försäljningen har därför fortsatt minska. Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten visar att åtta av tio äter för mycket mättat fett. Dagligvaruhandelns försäljningssiffror bekräftar att försäljningen av mättat fett i form av smör visar en fortsatt ökning. Många människor skulle också behöva minska konsumtionen av salt och socker samt öka konsumtionen av fisk, fibrer och fullkorn. Sverige är ett av få länder i Europa som saknar en nationell nutritionsplan med mål och riktlinjer. Vi önskar därför att de folkvalda politikerna tar ett tydligare ansvar för nutritionsfrågor och enas om en plan med tydliga målsättningar. Med en nationell plan skulle myndigheter och dagligvarubranschens aktörer kunna arbeta effektivare mot ett gemensamt mål och därmed bidra mer till en förbättrad folkhälsa. Svensk Dagligvaruhandel välkomnar därför regeringens initiativ för en fortsatt dialog om nutritions- och folkhälsofrågor. Stockholm i maj 2013 Thomas Svaton, vd Svensk Dagligvaruhandel 3

4 Konsumtionstrender Matvanorna har blivit bättre och befolkningen äter mer grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukter och bär konstaterar Livsmedelsverket i sin stora undersökning Riksmaten vuxna De flesta får också i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Men ur ett folkhälsoperspektiv kan matvanorna fortfarande bli bättre. Många behöver äta mindre mängder av socker, mättat fett och salt och mer av frukt och grönt, fisk, fibrer och fullkorn. Medvetna kunder Konsumenter har en stor medvetenhet om kostvanors inverkan på hälsan. 55 procent tror att deras val av livsmedel påverkar livslängden, endast 10 procent av konsumenterna tror inte att valet av livsmedel påverkar livslängden. Det framgår av YouGovs undersökning Food & Health Samtidigt visar handelns siffror att försäljningen av mindre nyttiga livsmedel som feta charkprodukter och godis ökar medan försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter minskar. Vi kan se liknande motstridiga resultat i studier som genomförts av dagligvarukedjorna. En konsumentundersökning Fredagsmys, stödkorv & lunchlåda, genomförd i samarbete med researchföretaget Ipsos visar att konsumtionstrenderna pekar åt två olika håll. Å ena sidan vill många att det ska gå snabbt och vara enkelt att få i sig maten, vilket ofta innebär färdigmat och halvfabrikat. Å andra sidan finns det en önskan om att maten ska vara ekologisk, närproducerad och lagad från grunden. En annan undersökning Code green visar att 67 procent av de tillfrågade tycker att det är viktigt med hälsosamma alternativ. 75 procent anser att man kan äta sig frisk och att en bra kost förebygger sjukdomar. Enligt undersökningen är många kunder engagerade i matlagning och livsmedel. 33 procent har trädgårdsland eller odlingslåda där de odlar egna grönsaker och 45 procent har koll på vilka frukter och grönsaker som är i säsong. 4

5 Salladsbufféer har blivit populära bland kunderna och finns i allt fler butiker, framförallt i de större städerna. Att själv plocka en lunchsallad är ett enkelt sätt att få, vad man upplever som, en hälsosammare lunch. Det visar på en ambition att äta hälsosammare. Många äter för mycket salt Sju av tio svenskar får i sig för mycket salt, i genomsnitt 10 till 12 gram per dag. Det är nästan dubbelt så mycket som Livsmedelsverkets rekommendation på 6 gram per dag för kvinnor och 7 gram för män. För mycket salt kan vara en orsak till högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken hjärt- och kärlsjukdomar samt kan leda till skador på njurarna. Saltfrågan står högt på agendan i många andra europeiska länder hos myndigheter, handel och allmänheten. I Sverige har dock saltets inverkan på folkhälsan inte hittills ägnats särskilt mycket uppmärksamhet. Endast en procent av svenskarna uppger att de oroar sig för saltinnehållet i livsmedel, enligt YouGovs undersökning. Sju procent undviker att få i sig salt, en ökning med en procentenhet sedan Det kan jämföras med att 22 procent undviker socker. Sockerkonsumtionen fortsatt hög Enligt Livsmedelsverket bör högst 10 procent av energin komma från tillsatt socker. I genomsnitt ligger svenskarna något under den nivån. 40 procent av befolkningen äter dock mer än denna mängd enligt Riksmaten vuxna Det mesta tillsatta sockret kommer från söta drycker, bullar och kakor, godis och choklad. Istället för vanligt socker kan maltodextrin, glukossirap och majssirap användas vilket kan försvåra för konsumenten att göra medvetna val enbart genom att läsa ingrediensförteckningen. I YouGovs undersökning uppger 39 procent att de håller kontroll på sin konsumtion av socker. 76 procent tycker att en minskad sockerkonsumtion är effektivt för att gå ner i vikt. Sveriges Bryggeriers siffror visar att försäljningen av läskedrycker med socker har minskat med två procent med medan lightläsk har ökat med sju procent under Å andra sidan fortsätter godisätandet att öka. Försäljningen av chokladkonfektyr har gått upp med mer än fem procent och sockerkonfektyr med sju procent mellan 2010 och 2012 enligt Nielsen. Chips och snacks, som kan innehålla både socker, fett och salt, har ökat med sex procent under samma period. Diagrammet visar förändring i dryckesförsäljningen 2012 jämfört med % Läskedrycker, regular Läskedrycker, light Sport och energidrycker Kolsyrat vatten, smaksatt Kolsyrat vatten, naturell Stilla vatten / Källa: Sveriges Bryggerier 5

6 Mer mättat fett Det finns olika typer av fett; mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Skillnaden mellan dem är sättet på vilket fettsyrorna är uppbyggda. Fettsorterna har olika effekt på vår kropp. En del fetter är också livsnödvändiga. För mycket mättat fett kan öka mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Enkelomättat och fleromättat fett däremot kan sänka halten av det skadliga kolesterolet i blodet och därmed minska risken för dessa sjukdomar. Åtta av tio äter för mycket mättat fett. Det visar Riksmaten. Dagligvaruhandelns egna siffror för 2012 visar att försäljningen av mättat fett i form av smör har ökat med 10 procent sedan Under samma period har försäljningen av lättmargarin minskat med 11 procent. Försäljningen av bacon, som också innehåller en stor andel mättade fetter, har ökat med drygt 10 procent från 2010 till Riksmaten bekräftar att användandet av smör har ökat, men visar också att tre gånger så många väljer flytande margarin till matlagningen jämfört med Försäljningen av matolja ökade med knappt åtta procent under 2011, men backade med en knapp procentenhet Nielsens siffror från 2012 visar att försäljningen av flytande margarin har ökat med sex procent sedan Samtidigt som konsumtionen av mättade fetter ökar anser 45 procent av konsumenterna att dessa fetter är onyttiga, enligt YouGovs undersökning (2013). Endast åtta procent uppger att mättade fetter är nyttiga. Andelen som inte vet om mättat fett är onyttigt eller inte uppgår till en fjärdedel av konsumenterna, en andel som varit konstant sedan Övriga 22 procent anser att mättade fetter vare sig är onyttiga eller nyttiga, jämfört med 16 procent procent undviker att få i sig mättade fetter. Det är en minskning med fem procentenheter från Diagrammet visar dagligvaruhandelns försäljning av matfett i 1000 kg ,2% +2% Bregott Lättmargarin < 40% fett Smör Flytande margarin ,9% -3% +8,5% +2% % +6% Källa: Nielsen 6

7 Mättat fett finns framför allt i feta mejeriprodukter (smör, Bregott, grädde, ost), feta köttprodukter, bakverk, kakor och godis. Enkelomättat fett finns till exempel i olivolja och oliver, rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja, mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter, avokado och kyckling. De viktigaste fleromättade fetterna är n-3 (omega- 3) och n-6 (omega-6). De finns till exempel i fet fisk som lax, makrill, sill, strömming och sardiner. Andra produkter med mycket fleromättade fettsyror är raps- majs- och solrosolja och matfetter gjorda på rapsolja samt sesamfrön, linfrön och valnötter. 7

8 Frukt och grönt Endast 17 procent av svenskarna når upp till Livsmedelsverkets rekommenderade intag av frukt och grönt om ett halvt kilo per dag. Enligt Livsmedelsverkets stora undersökning Riksmaten äter kvinnor i genomsnitt 350 gram frukt och grönt per dag och männen cirka 300 gram. Framför allt är det yngre som äter för lite frukt och grönt medan äldre och medelålders kvinnor hör till dem som äter mest. De som äter allra minst är unga män, där vissa äter så lite som 45 gram per dag. Allergianpassat Försäljningen av livsmedel för matöverkänsliga fortsätter att öka. Dagligvaruhandelns siffror visar att försäljningen av laktosfria produkter har ökat med 12 procent under Motsvarande siffra för glutenfritt är tre procent. En femtedel av Sveriges befolkning tros vara matöverkänsliga mot gluten, laktos, mjölk eller soja, enligt Svenska Celiakiförbundet. De flesta livsmedelskedjor har idag laktosfria egna märkesvaror i sortimentet och allergianpassade produkter får allt större utrymme i sortimentet. 8

9 Allt färre letar efter nyckelhålet De allra flesta konsumenter (98 procent) känner till nyckelhålsmärkningen, men allt färre letar efter nyckelhålsmärkta produkter när de handlar. Andelen konsumenter som alltid eller oftast letar efter nyckelhålet när de handlar uppgår till 17 procent, enligt YouGovs undersökning. Denna siffra har minskat från 18 procent Totalt har försäljningen av nyckelhålsmärkta varor minskat med knappt tre procentenheter under Trenden antyder att försäljningen fortsätter att minska. Försäljningen av enskilda nyckelhålsmärkta varugrupper har minskat markant, som till exempel hårdost och matbröd som minskat med 26 respektive 16 procent mellan 2010 och Försäljningen av nyckelhålsmärkta charkprodukter har emellertid legat på samma nivåer under perioden. Oro över innehåll Nästan hälften av konsumenterna, 46 procent, oroar sig över innehållet i livsmedel när de handlar mat. Denna siffra har dock minskat varje år sedan topp- noteringen från 2009 då 55 procent var oroliga för innehållet i livsmedel. Över 52 procent läser alltid eller oftast innehållsdeklarationen på nya produkter, en andel som minskat marginellt sedan förra året. Ytterligare 32 procent läser innehållsdeklarationen ibland. Det är fortfarande tillsatser som oroar flest. 40 procent av de tillfrågade uppgav att de oroar sig för tillsatser enligt YouGovs undersökning. Sockerinnehållet oroar 14 procent och 13 procent oroar sig för gifter i livsmedel. De flesta livsmedelstillsatser har ett identitetsnummer, ett så kallat E-nummer. Exempelvis E300 (Askorbinsyra). E innebär att EU har godkänt tillsatsen. Numret är ett identifikationsnummer som är specifikt för tillsatsen och ska underlätta för exempelvis för matöverkänsliga att göra korrekta val oavsett i vilket EU- land varan köps. Diagrammet visar de 8 vanligaste ämnen konsumenter oroar sig för att livsmedel innehåller Tillsatser - grupperad 40 % Socker Giftiga substanser - grupperad 14 % 13 % Animaliska produkter/kött Kemikalier Ohälsosamt/onyttigt/skadligt Tungmetaller 9 % 7 % 6 % 5 % Bakterier 5 % Källa: YouGov Food & Health

10 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat 10

11 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Sortiment och märkning Dagligvaruhandeln har som ambition att erbjuda ett variationsrikt sortiment av hälsosamma produkter med tydlig och korrekt märkning som ger kunderna möjlighet att göra medvetna val. Butikerna har ett brett och varierat utbud av hälsosamma produkter för att kunderna ska kunna göra medvetna val utifrån sina förutsättningar och preferenser. Dagligvaruhandeln arbetar samtidigt för tydlig märkning och verkar för att näringsdeklaration ska finnas på livsmedelsprodukter. I takt med en ökad efterfrågan har dagligvaruhandeln kontinuerligt ökat sitt utbud av ekologiska varor samt miljö- och rättvisemärkta produkter. Handeln har även ett brett utbud av nyckelhålsmärkta produkter. Exempel på det är frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter, fiberrikt bröd, margariner och oljor. I samverkan med Livsmedelsföretagen driver Svensk Dagligvaruhandel Branschstödet för närings- och hälsopåståenden för att stödja företag som vill utveckla, marknadsföra och sälja livsmedel som bidrar till en god folkhälsa. Som ett led i branschstödet har en handbok tagits fram i samarbete mellan Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och Swedish Nutrition Foundation. I handboken finns praktiska tips, tolkningar och rekommendationer utifrån aktuell lagstiftning. Handboken och mer information om branschstödet finns att tillgå på hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels Branschstöd för närings- och hälsopåståenden HANDBOK om närings- och hälsopåståenden Det räcker inte med att varorna bara finns, de måste även synas. Därför är det viktigt med tydliga märkningar som konsumenten kan lita på. Sveriges Konsumenter förväntar sig att handlarna använder sina marknadsföringskunskaper för att lyfta fram varor som har ett mervärde ur folkhälsosynpunkt. Örjan Brinkman, ordförande i Sveriges Konsumenter 11

12 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Produktutveckling Dagligvaruhandeln strävar efter att utveckla egna märkesvaror som både smakar gott och har en bra sammansättning enligt gällande nordiska näringsrekommendationer. Dagligvaruhandels egna märkesvaror (EMV) är uppskattade bland kunderna och försäljningen ökar kontinuerligt. För att underlätta kundernas val arbetar dagligvaruhandeln för en fullständig näringsdeklaration som visar produktens sammansättning av energi, fett, protein, kolhydrater, salt och fibrer för dessa produkter. Industriellt framställda transfetter fasades ut ur handelns EMV för flera år sedan. Svensk Dagligvaruhandel har också deltagit i Livsmedelsverkets arbete för att skapa ett regelverk mot transfetter. medlemmarna strävar efter att minska tillsatser, t ex. natriumglutamat som förstärker smaken. För att skapa nya möjligheter och stödja forskning kring salt deltar Svensk Dagligvaruhandeln i ett projekt tillsammans med bland andra Livsmedelsföretagen och Visita. Projektet drivs av Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK). Svensk Dagligvaruhandel har även deltagit i fem branschöverskridande saltmöten som arrangerats av SIK i syfte att öka kunskapen om frågan inom branschen och för att kunna erbjuda hälsosamma produkter som smakar gott. Ur ett folkhälsoperspektiv är det angeläget att verka för att sänka den genomsnittliga saltkonsumtionen, eftersom högt saltintag leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. I utvecklingen av EMV använder Svensk Dagligvaruhandelns medlemmar nyckelhålets saltkriterier som riktmärke. Att sänka salthalten i livsmedel är en utmaning för såväl produktsäkerhet som för smak och kvalitet i synnerhet som Det gläder mig att livsmedelskedjorna utvecklar egna märkesvaror som är bra för hälsan, t ex med mindre socker och salt och bra vegetabiliska fetter. Jag önskar att det hälsosamma sortimentet också får en framskjuten plats på hyllorna och i marknadsföringen. Där finns mer att göra. Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm 12

13 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Marknadsföring Dagligvaruhandelns marknadsföring stimulerar kunderna att välja ur samtliga livsmedelsgrupper för att få variationsrika måltider. Dagligvaruhandeln arbetar aktivt med att marknadsföringen av livsmedel ska uppmuntra till varierade måltider. En för handeln viktig marknadsföringskanal är de reklamblad som delas ut till hemmen. Medlemsföretagen följer årligen upp fördelningen av produktkategorier i dessa reklamblad. Den mat som saluförs i direktreklamen har delats in i fyra kategorier. Diagrammet nedan visar att 13 procent av produkterna i direktreklamen är godis, chips, läsk och annan utrymmesmat. Det kan jämföras med motsvarande mätning från förra året då utrymmesmat utgjorde knappt 14 procent Ett annat sätt att sälja och marknadsföra livsmedel är via färdiga matkassar. De färdiga matkassarna med vardagsmåltider har ökat i popularitet. De flesta matkassar är näringsberäknade eller strävar efter en näringsmässig balans. På så sätt får kunderna enkelt mer välsammansatta måltider. Svensk Dagligvaruhandel använder de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) i arbetet med mat och hälsa. Baserat på rådande forskning har Nordiska rådet tagit fram rekommendationer för kostvanor och näringsintag. I kombination med fysisk aktivitet syftar de NNR till att minska riskerna för cancer, diabetes typ 2 och flera andra kostrelaterade sjukdomar. En omarbetad upplaga av NNR som förväntas antas under hösten 2013 använder färger som tydligt anger vilka livsmedel man bör äta mer respektive, mindre av och vilka livsmedel som bör ersättas av andra. I praktiken innebär NNR att vi bör konsumera mer grönsaker, frukt och bär, spannmålsprodukter med hög andel fullkorn samt fisk, samtidigt som konsumtionen av feta och sockerrika livsmedel bör begränsas. Begränsningen av mättade fettsyror och transfettsyror innebär att mjuka eller flytande vegetabiliska fetter samt magra mejeri- och köttprodukter bör prioriteras. Dagligvaruhandelns medlemmar har räknat ett genomsnitt för 2012 baserat på åtta veckors direktreklamblad. Nyckelhålmärkt 16,75 % Frukt och grönt 16,75 % Utrymmesmat 13 % Övriga livsmedel 53 % 53 % 16,75 % 13 % 16,75 % Nyckelhål = Nyckelhålet är utsatt bredvid produkten, men också produkter utan märkning som är likvärdiga med nyckelhålsmärkta produkter räknas Frukt och grönt = Färska frukter och grönsaker, frysta bär och grönsaker Utrymmesmat = Godis, chips, läsk, kex, kakor, tårtor, bullar, sylt, marmelad, chokladpulver, glass Övriga livsmedel = Alla övriga produkter som kan ätas Handelns marknadsföring håller en hög och juste nivå med få övertramp. Det är viktigt att konsumenterna kan lita på vad som sägs om innehåll och kvalité samt att de löften som ges i reklamen hålls. Konsumentmakten har aldrig varit större och vi kommer att se stora förändringar i hur vi gör våra val i framtiden vilket också ställer höga krav på butikerna. Jan Faager, vd Sveriges Marknadsförbund 13

14 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Information och sponsring Dagligvaruhandeln uppmuntrar till en sundare livsstil genom information och sponsringsaktiviteter. Genom att förmedla matglädje med hälsobudskap uppmuntrar dagligvaruhandeln till en sundare livsstil. Det görs genom information till kunderna, sponsring av idrottsaktiviteter och samverkan med hälsofrämjande organisationer. Kedjorna har dessutom nyckelhålsmärkta, näringsberäknade eller säsongsanpassade matlagningstips i butikerna. I kundtidningar, på hemsidor och med mobilappar kan kunder hitta en uppsjö av inspirerande och hälsosamma recept. Årligen genomförs riktade satsningar för att stimulera skolbarn att äta mer frukt och grönsaker. Dagligvaruhandeln deltar i Folkhälsoinstitutets uppmärksamhetsvecka Ett Friskare Sverige och samarbetar med flera organisationer inom hälsoområdet, såsom Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden. Dagligvaruhandeln stödjer idrottsföreningar med breda barn- och ungdomsaktiviteter både lokalt och nationellt. Stora satsningar görs även på idrottsveckor och lov - ofta tillsammans med idrottsförbund. Medlemmarna stödjer även stora evenemang med breddidrott inom olika åldersgrupper. Exempelvis sponsras Svenska Skidförbundets projekt Alla på snö, som ska ge fjärdeklassare möjlighet att prova på skidåkning. Svenska Skidförbundet är mycket glada över samarbetet. Tillsammans har vi arbetat med hälso- och livsstilsfrågor i förhållande till kost och snöglädje. Resultat blev bland annat en liten bok i snökunskap till alla fjärdeklassare som deltog i projektet Alla på snö. Charlotta Bürger Bäckström, projektledare för Alla på snö vid Svenska Skidförbundet. 14

15 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Forskning och kompetens Dagligvaruhandeln samarbetar med forskningsprojekt inom nutritionsområdet och strävar efter att hålla hög kompetens hos sin personal inom mat och hälsa. Dagligvaruhandeln bevakar och följer upp hälsofrågor genom medlemskap i Swedish Nutrition Foundation (SNF) och Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK). Kostoch hälsofrågor vävs ofta in i utbildningar för butiksmedarbetare. Dessutom genomför medlemmarna interna webbaserade utbildningar i hygien, produktsäkerhet, märkning, allergi och andra hälsorelaterade områden. Svensk Dagligvaruhandel ingår i SNF:s nutritionsråd som är ett forum för kunskapsutbyte. SNF arrangerar återkommande utbildningsdagar i näringslära för marknadsförare, produktutvecklare och kockar i samarbete med Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen. Svensk Dagligvaruhandel genomför även interna utbildningar inom mat- och hälsoområdet samt deltar i debatter och föreläsningar. Tillsammans med medlemsföretagen driver Svensk Dagligvaruhandel Rådet för Mat- och Hälsofrågor. Rådet arbetar med frågor som berör mat och hälsa, bland annat genom att svara på remisser. I samarbete med Livsmedelsföretagen och Livsmedelsverket arbetar rådet med nyckelhålsmärkningen, närings- och hälsopåståenden samt saltets inverkan på folkhälsan. Rådet anordnar även utbildningar i samverkan med Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen och SIK. Ett viktigt steg mot en bättre folkhälsa är att saltintaget minskas. För att kunna minska saltinnehållet utan att matens kvalitet försämras krävs kunskap om de funktioner som salt har i olika typer av mat. Svensk Dagligvaruhandel, tillsammans med andra branschorganisationer, medverkar sedan ett par år aktivt i ett projekt kring denna fråga som SIK genomför. Genom projektet sprids kunskap om strategier för saltminskning till berörda medarbetare i de olika organisationerna, exempelvis produktutvecklare och kockar. Gunnar Hall, Teknologie doktor, forskare och saltexpert SIK 15

16 Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat Matöverkänslighet Dagligvaruhandeln arbetar för att erbjuda ett varierat sortiment för matöverkänsliga och andra kunder med speciella behov. Enligt både Svenska Celiakiförbundet och Astma- och Allergiförbundet upplever cirka 20 procent av befolkningen att de är matöverkänsliga. Det är med andra ord en stor andel kunder som inte tål vissa födoämnen. Dagligvaruhandeln vill självklart ge bästa tänkbara service för dessa kunder och utbudet av anpassade produkter för matöverkänsliga utvecklas hela tiden. Detta avspeglas i butikernas sortiment inom såväl livsmedel som kemtekniska produkter. 25 procent tycker att utbudet är mycket dåligt eller dåligt och 35 procent tycker att det varken är bra eller dåligt. Många av de tillfrågade anser att priserna på glutenfritt är för höga. Det kostar mer att producera glutenfria varor än varor som innehåller gluten och varorna har därför ofta ett högre pris i butik. Att den högre tillverkningskostnaden drabbar kunderna skulle kunna avhjälpas genom kontantersättning till glutenintoleranta, istället för nuvarande subvention som administreras av apoteken. För att underlätta för denna kundgrupp finns bland annat speciella recept och information om allergier och intoleranser på medlemmarnas hemsidor och/eller i butikernas informationsmaterial. Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar samarbetar med Svenska Celiakiförbundet och dess ungdomsförbund SCUF, samt med Astmaoch Allergiförbundet och genomför allergiutbildningar för butikspersonal. Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) har gjort en enkätundersökning bland glutenoch/eller laktosintoleranta ungdomar. Bland de glutenintoleranta som tillfrågats tycker 40 procent att utbudet i matbutikerna är bra eller mycket bra. SCUF tycker att det är positivt att utbudet har blivit större och bredare de senaste åren, men att produkterna är fortfarande väldigt dyra och ibland svåra att få tag på eftersom alla produkter inte finns i alla matbutiker. SCUF upplever också att kunskapen kring specialprodukterna har blivit bättre men att detta ständigt måste uppdateras för att personalen i butikerna ska kunna ge kunderna korrekt information. Nathalie Henriksson, generalsekreterare Svenska Celiakiungdomsförbundet 16

17 Svensk Dagligvaruhandel Regeringsgatan 60, Stockholm info@svdh.se, 17