Folkhögskolan, det flexibla lärandet och framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhögskolan, det flexibla lärandet och framtiden"

Transkript

1 En oviss framtid där allt kan hända. Ny konkurrenssituation, nya målgrupper och fler, inte färre, ben att stå på. Det är förutsättningarna för att anpassa folkhögskolan till ett rörligare samhälle enligt de tre rektorer, som vi samlat till ett samtal om det flexibla lärandet och folkhögskolans framtid. Folkhögskolan, det flexibla lärandet och framtiden Det är Tage Johansson vid Runö folkhögskola i Åkersberga, Carsten Magnusson vid Birka folkhögskola i utanför Östersund och Eivor Olofsson vid Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda. Ingemar Svensson från CFL inledde samtalet med att fråga om drivkraften bakom deras intresse för flexibelt lärande. Ni är kanske de folkhögskolerektorer som starkast har bejakat och stött utvecklingen av det flexibla lärandet på era egna skolor. Vad är det som har motiverat er till det? Eivor Olofsson: För vår del var det så att vi tyckte att det var något spännande, något nytt. Det var helt enkelt nyfikenheten som drev oss att pröva på det. Att jobba med folkbildning och ny teknik, det var intressant. Carsten Magnusson: Vi kom igång tidigt med eftersom vi inom vårt landsting hade FirstClasssystemet för all personal. Vi fick alltså tillgång till FirstClass långt innan det blev aktuellt inom folkbildningsvärlden och sen utvidgades det så småningom. Folkbildningssteget in i FirstClass innebar att vi kunde få med alla, studerande och personal. Det gav en fantastisk öppning och möjligheten att kunna kommunicera med de studerande blev signalen, vi upptäckte fördelar. Elever kunde följa studierna hemifrån, även om de var barnlediga eller sjuka. Det var det som fick oss att nappa på det här. Det var mycket fascinerande. Tage Johansson: Vi var ute ungefär lika tidigt och det berodde på vår huvudman, LO, som tyckte att det var ett intressant område. Vi startade mycket tidigt med försöksverksamhet av fackliga kurser i flexibel form. Sedan fick vi egen FirstClass och utvecklingen tog fart. Jag kan tänka mig att många folkhögskolor och rektorer ser motsättningar mellan att satsa på flexibelt lärande och att få kök, internat och lokaler att gå runt. Men det har uppenbarligen inte bekymrat er. Tage Johansson: Nej som tur är har vi inte behövt ställas inför valet att skydda internatet eller satsa på distans. Och det är tur eftersom båda sakerna behövs. Dessutom har distanskurserna inte fått sådan stor volym att deltagarveckorna begränsat utvecklingen. Vi har kunnat driva den verksamhet som vi velat ha. Carsten Magnusson: I vårt fall är det en lycklig kombination. Vi har för lite lokaler och distanskurser gav en möjlighet att bedriva verksamhet utan att bygga till kursgården eller sätta upp baracker. Vi har kunnat expandera tack vare att vi lagt en del av verksamheten på nätet. Men jag förstår mycket väl att en del skolor kan se det som ett problem, om det finns en stor kursgård men elevantal, konferenser och kurser minskar. Då är det klart att de vill ha verksamhet som drar deltagare till skolan. Eivor Olofsson: I Haparanda är skolan placerad mitt i stan och vi har egentligen inte ens tänkt på att vi ska ha eleverna på plats fysiskt för att fylla elevhem och kursgård. Utan vi har tyckt det varit

2 intressant att utveckla distansutbildningen. Det är lite farligt att blanda ihop det med internat och kostnader för det. Jag tycker att man ska hålla strikt på att jobba med folkbildning och använda sig av distansformen för att nå många människor i hela landet. Det har varit drivkraften, vi vill nå den rätta målgruppen, inte bara i regionen utan i hela landet och utomlands. Även om jag kan förstå att internat är en viktig del av folkhögskoleverksamheten vill jag inte gå in i diskussion om motsättning mellan internat och distansverksamhet. Vi har försökt att hålla isär de här två sakerna. Carsten Magnusson: Det är ett oerhört viktigt ställningstagande. För vem är vi till? För de studerande eller för skolans egen skull? Eivor Olofsson: Den diskussionen är jätteviktig att föra. Det är farligt om aspekter som rör personalen och våra byggnader får dominera alltför mycket när vi planerar för framtiden. Är inställningen till detta avhängigt av skolans geografiska läge och tillgången till lokaler? Eivor Olofsson: Visst är det så, vi måste se till att ekonomin för skolan fungerar. Det förstår jag. Men ändå måste vi ha folkbildningen och själva kärnverksamheten i centrum. Så det är inte någon viktig ideologisk fråga, att en folkhögskola måste ha ett internat för att vara en folkhögskola? Eivor Olofsson: Nej det tycker jag inte. Viktigast är ändå att arbeta på det sätt som vi ska pedagogiskt. Det handlar inte om fysisk närhet. Du och jag kan tycka att det är jättetrevligt, men det kan också vara bra med ett virtuellt klassrum. Där kan jag ha bättre kontakt med Kalle Karlsson som finns i Malmö än med dig, även om vi sitter i samma rum vecka efter vecka. Något som vi har lärt oss med tiden, är hur otroligt nära man kan komma människor i en kurs på nätet. Det finns många orsaker till att det kan vara lätttare att jobba med det skrivna språket. Men det handlar om nytänkande och sådant tar tid. Det är jag väl medveten om, men det tål att diskutera. Tage Johansson: Vi har utvecklat en modell för att mäta kvalité som använts i tre-fyra år nu och då har vi tittat speciellt på distanskurserna, som skiljer sig från både internatoch externatkurser. Och resultatet är intressant. Distanskurserna är bäst, svagheten är att förhållandevis få kurser har mätts, så det är deltagare säger att de har lärt känna andra människor i hög utsträckning och att den här studieformen har fungerat som mötesplats trots att det är på distans, dvs. sådana värden som vi påstår att speciellt internatet har. inte ett helt pålitligt resultat. Men det pekar på något intressant, deltagare säger att de har lärt känna andra människor i hög utsträckning och att den här studieformen har fungerat som mötesplats trots att det är på distans, dvs. sådana värden som vi påstår att speciellt internatet har. Det kan bero på att deltagare kanske har låga förväntningar när de börjar en distanskurs. Om de sedan märker att de har bra kontakt med övriga i kursen och får ut mycket av den så uppskattar de kursen mycket mer, jämfört med om de gått in med högre förväntningar från början. Carsten Magnusson: Vi har någonting att lära av alla virtuella möten som finns idag, Lunarstorm är kanske den vi oftast pratar om, där människor tillbringar mycket tid i möten och etablerar relationer som är djupa och innerliga. Det blir en stor del av deras liv, så det är klart att det finns möjligheter att mötas och utveckla personlighet och känslor via nätet. Annars skulle inte så många människor i 20- och 30-årsåldern tillbringa några timmar varje dag i den här världen. Självklart måste vi ta till oss det positiva som finns i den. Givetvis finns det avarter också, men det är något i nätkontakten som är viktigt, utvecklande och positivt. Det ska vi använda oss av.

3 Jag tolkar det så att vi då pratar om mötet och kvalitén som ligger i mötet. Innebär det att folkhögskolan kan vara mer framgångsrik med flexibla kurser än vad t.ex. e-learningföretag eller självstudiebaserade webbkursarrangörerna kan vara? Tage Johansson: Ja, vi vill tro det. Samtidigt har vi en huvudman som bedriver båda linjerna, som vill både ha folkbildning och e-learning i någon slags konkurrens. Det har att göra med ekonomi och volymer. Mötet är inte så viktigt som volymen, för att nå ut till många till låg kostnad satsar man på e-learning. Enkla kurser, mycket information och lite kunskap. Men den andra linjen finns också, den med möten som leder till bättre insikt och kunskap. Carsten Magnusson: Det är svårt att mäta kvalité. Dvs. att jämföra det personliga mötet mellan två individer eller en individ och en grupp, att mäta kvalité i det mötet och jämföra med möte på nätet. Men uppenbarligen fungerar det så att deltagarna upplever hög kvalité i distansmötet om de är nöjda med kursen. Eivor Olofsson: På nätet har du det skrivna ordet och där kan du i egen takt och när du vill möta andra människor. Den uppfattningen vi har fått är att deltagarna upplever att de kommer mycket nära andra i kursen pga. att de har möjlighet att fundera på vad det som skrivits, kan läsa det om och om igen. I konferensen är det många kursdeltagare som deltar i resonemangen. Om jag, mitt i natten, funderar på vad som sagts kan jag titta i konferensen, men det kan jag inte efter träffen i det fysiska studierummet. Det går inte att jämföra ett fysiskt möte med ett möte på nätet, var och en har sitt värde. Carsten Magnusson: Det finns mer tid för eftertanke och reflektion. Eivor Olofsson: Det sagda ordet är borta, det du skrivit finns kvar och du kan gå tillbaka till det. Och så finns det människor som hellre skriver än talar. I en grupp är de tysta men när de får möjlighet att uttrycka sig i skrift har de lättare att framföra synpunkter. Det gäller även anställda. Även om vi träffas på skolan varje dag så är det en del som hellre skriver. De skickar ett mail för då blir det exakt det de vill ha sagt. De tycker det är lättare än att stå och förklara någonting. Det är något att tänka på. Vi måste bli bättre på, inom folkbildningen, att ta vara på de människor som föredrar den här möjligheten att uttrycka sina åsikter och komma med förslag. Nätet är ett jättebra sätt för många att komma till tals och möta andra människor. Men då måste vi tänka på ett nytt sätt. Jag har varit skeptisk tidigare och inte riktigt förstått det, men blivit allt mer övertygad om att det är mycket viktigt. Hur har ni lyckats förankra de här tankarna i lärarkåren på era skolor? Det är inte så ovanligt med folkhögskolor som arbetar med flexibelt lärande men att det är en uppdelning mellan några lärare som arbetar med flexibelt lärande medan resten arbetar på traditionellt sätt. Det är svårt för den lilla gruppen av entusiaster att få med sig resten. Hur ser det ut på era skolor, hur arbetar ni med det? Tage Johansson: Det är inte bara fråga om ja eller nej till flexibelt lärande, utan att överhuvudtaget använda modern teknik i undervisningen, att använda Internet, att använda ordbehandling. Den långa resan har pågått i 10 år, ITIS var något av en höjdpunkt då vi fick med även de motvilliga. Alla är inte på samma nivå men hyfsad nivå, tycker jag. Nu använder lärarna ändå modern teknik på det sätt de kan. Eivor Olofsson: Jag tror också att det inte handlar om att lärarna är för eller emot nätbaserade kurser utan om de hanterar tekniken. En del hittar inte tangenterna. Hos oss har det varit så att några började för 10 år sedan, och sedan har den ena efter den andra blivit intresserad. Det blev en positiv

4 smitta. När en lärare entusiastiskt berättar om sin kurs blir andra intresserade. Nu har halva kollegiet någon kurs via nätet. Carsten Magnusson: Vi har en lärare som jobbar mycket med distanskurser, hela tjänsten ligger inom området och omfattar både egen undervisning och handledning av annan personal. Sedan finns sju lärare till som är inblandade mer eller mindre, några jobbar tillsammans och delar på ansvaret för en kurs eller har kurser inom samma ämnesinriktning. Det har varierat mycket. En tredjedel av personalen arbetar med kurser på nätet, men det finns ingen motsättning eller ifrågasättande. Det är snarare så att det inte passat ihop med tjänster. Det finns en nyfikenhet hos många lärare men det är svårt att förutsäga vilka som är så intresserade att de börjar med distanskurser. Det är inte självklart de yngsta lärarna som nappar på det. För att arbeta bra med flexibla kurser krävs en viss självständighet hos läraren, att vara flexibel i fråga om arbetstider etc. Vilken strategi har ni haft för att göra det möjligt och attraktivt för era lärare att arbeta med flexibla kurser? Har ni speciella avtal? Tage Johansson: Det har varit en diskussion under åren om avtalen kan man säga. Och det har varit svårt att hitta bra lösningar på den gamla grunden. Arbetsgivaravtalet som baseras på undervisningstimmar går inte att tillämpa på nätbaserade kurser. Vi har hittills löst det från fall till fall, dvs. att läraren får ett visst antal timmar för en kurs med planering, förarbete och efterarbete. Det blir ett beting där helst båda parter ska vara nöjda. Carsten Magnusson: Vi har haft precis samma problem. Vi utgår från antalet deltagare och hur omfattande kursen är, vilket ligger till grund för den tid läraren får. En morot är att vi bekostar bredbandsuppkoppling för dem som håller i distanskurser av det skälet att vi vet att de kommer att jobba mycket hemifrån under arbetstid. Men många av lärarna är entusiastiska, tror på distansformen och funderar inte så mycket över exakta antalet arbetstimmar. De ser det som ett uppdrag: nu ska vi göra den här kursen bra och ha nöjda kursdeltagare. De jobbar många gånger mer tid än vad som kan begäras för att besvara frågor och kommentera inlägg. Det finns givetvis en risk med det, att lärare jobbar för mycket och bränner ut sig. Och det kräver att jag som chef håller koll på vad en del gör och ingriper när det är dags att skruva ner farten lite. Eivor Olofsson: Vi går på det centrala arbetstidsavtalet och har inte haft andra diskussioner. Det är så självklart att lärare jobbar med arbetsuppgifter som de trivs med. En del tycker om att jobba med distanskurser, andra gör det inte. Vi utgår från vad de själva vill. Jag tycker inte det har varit problem. Arbetstiden är 40 timmar i veckan och lärarinsatsen planeras efter det. Det är kanske nödvändigt att jobba lördag-söndag under en period, då gör de det. Var och en får anpassa sitt arbete så att det blir gjort, så att man trivs och tycker att det är roligt. Det går inte att börja räkna minuter. Lärare måste se till så det blir balans i arbetet, så att de trivs med det de gör och orkar med det. En del perioder krävs mycket tid, men det får sedan kompenseras av perioder med lägre takt. Jag tror att det är en fråga som måste lösas på varje arbetsplats, så att det känns bra. Staffan Hübinette lyfter i sin artikel Varm famn idag kall hand i morgon* 7 stora utmaningar för folkhögskolan i framtiden och pekar på flexibelt lärande som en kärnfråga i det sammanhanget. Hur vill ni kommentera det? (* se Nät och bildning nr 5) Tage Johansson: Det är en intressant artikel, han skriver bra men den var lite dyster, många faror som lurar och kanske är det så. Men det finns också positiva tecken, vi har fått ekonomiskt förstärkning till folkbildningen, 400 miljoner kronor, och det har sagts att det är tryggat i två eller, om det var fyra år, framåt. Det kan vi luta oss mot också.

5 Samtidigt tror jag att vi går in i en oviss tid. Vi har pengarna men hur kommer uppdraget att se ut? Säkert får vi ändrade villkor på annat sätt, delvis därför att omvärlden förändras, Staffan nämner bl.a. att Komvux dras ned. Det är paradoxalt nog kanske till vår fördel, att vi får ökat tryck på folkhögskolan genom att Komvux får så lite pengar. Korttidsstudiebidraget, som använts för ämnesvisa studier i kärnämnena matematik och samhällskunskap etc, slopas. Det öppnar nya möjligheter, ett nytt behov att via flexibelt lärande möta den gruppen. Det finns en utredning om friskolor på vuxenutbildningsområdet och man kan säga att folkhögskolan är en friskola på sitt sätt men vad leder det till? Att vi får en ny konkurrenssituation med nya friskolor för vuxna eller bättre spelrum? Man kan säga att regeringen är spännande på det sättet, det kan hända vad som helst. Vi kommer att överleva om vi har förmåga att anpassa oss och ställer in oss på att ta några bitar från varje tallrik på smörgåsbordet i stället för att lita till långa allmänna kurser så som det varit tidigare. Det gäller att ha flera ben att stå på. Carsten Magnusson: Oerhört mycket i det han skriver är intressant. Den nuvarande jobblinjen med slopat rekryteringsbidrag och att människor ska ut i arbete i stället, gör det svårare för många att studera och det är klart att det kommer att påverka oss vid rekryteringen av deltagare. Det är jag fullständigt övertygad om. Han skriver också om den demografiska utmaningen, att vi är på väg mot en situation där det kommer att vara en annan åldersfördelning. Vi har redan fått fler äldre studerande. Då menar jag inte de som är över år utan ett stort intresse från ålderspensionärer och andra i den åldern som disponerar sin tid fritt, och som efterfrågar kurser och studier. Den viktigaste frågan är dock om vi kan räkna med offentlig finansiering även framgent i stöd till folkhögskolan, på det ändå ganska generösa sätt som nu sker? Jag tror inte riktigt på det. De skattesänkningar som gjorts och görs kommer att leda till att statsmakten måste titta över fördelningen av offentliga medel och jag tvivlar på att folkhögskolorna kommer att vara de man tänker på i första hand. Jag tänker också på förändringar av landstingen och den regionindelning som är på väg att stöpas om. Vi känner en viss trygghet med det landsting som vi har, men den dag det är hopslaget med en region som består av fyra, kanske fem, län blir situationen annorlunda. Eivor Olofsson: Javisst finns en stor osäkerhet inför framtiden. Och jag tycker att vi inom folkbildningen och folkhögskolevärlden måste ta de här utmaningarna och göra det yttersta för att jobba vidare med det vi ska göra. Lätt blir det inte men det är, som ni redan sagt, också lite spännande. Det kan hända precis vad som helst. Tage Johansson: Det finns ytterligare två aspekter, det ena rör just det här med friskolor på vuxenområdet, vilket öppnar för kurser med betyg, om vi vill. Och då blir frågan om vi vill ha det. Ska vi ha dels det gamla systemet där vi satsar på mötet, dels det nya systemet där vi satsar på examen och betyg? Ska det vara valfritt, en del går den snabba vägen med betyg medan andra kan välja folkbildningsvägen med möten och årslånga studier. Det andra gäller den nya kontrollmyndighet på skolområdet som planeras. Hur lätt är det inte att vi förs in under den om vi inte anses leverera tillräckligt tydliga resultat. Vi måste bli tydligare om vad vi vill och vad vi gör. Eivor Olofsson: Exakt, vi måste tänka till ordentligt. Det räcker inte att säga att vi är bra, och att vi har en viktig uppgift i samhället utan det gäller att kunna precisera och det är inte så lätt. Carsten Magnusson: Vi är på väg mot är en folkhögskola som framöver kommer att vara en kombination med både delar av friskoleinslag och flexibla kurser på distans. Vi kommer att överleva om vi

6 har förmåga att anpassa oss och ställer in oss på att ta några bitar från varje tallrik på smörgåsbordet i stället för att lita till långa allmänna kurser så som det varit tidigare. Det gäller att ha flera ben att stå på. Tage Johansson: Ja, kanske är så, men klarar vi av det, klarar lärarna av det? Eller blir det två lärargrupper, en som sysslar med folkbildning och folkhögskolans långa kurser och en som sysslar med vad vi i vardagligt tal kallar Komvux-kurser, alltså betygskurser. Kan man gå mellan det här, ena dagen vara betygssättande lärare och andra dagen vara en handledare, mentor? Det blir spännande. Carsten Magnusson: Samtidigt faller många av personalen snart för åldersstrecket. Vi har nu en medelålder på närmare 60 än 50 år och nyrekryterar ganska kraftigt. Tage Johansson: Apropå det, är det så få som vill gå F-linjen (utbilda sig till folkhögskolelärare) nu att den är hotad och, om den läggs ned, så kommer de nya lärarna att ha en annan bakgrund. Jag kommer tillbaka till det du sa Tage om att gå mellan betygssättande kurser och traditionell folkbildning. Många folkhögskolor har redan båda verksamheterna, t.ex. uppdragsutbildning åt länsarbetsnämnden och betygskurser. Tage Johansson: Det är inte helt nytt. Men det har hittills varit en sidoverksamhet, och jag har en känsla av att det framöver kan komma att ingå mer påtagligt i verksamheten. Jag är inte negativ, det är kanske så det måste bli, men det handlar om vad vi själva vill. Om vi stänger dörren och säger, vi vill inte vara med om det här, utan håller fast vid det gamla. Eivor Olofsson: Vad är det som säger att det gamla är så bra? Det är inte alls så säkert. Vi måste inse att vi har gjort en hel del som inte riktigt hört hemma inom folkbildningsramen och där kan vi rensa. Jag tycker att vi ska vara lite självkritiska. Det är bra att vi ställs inför kraven på förändring, det ruskar om oss så vi blir tvungna att tänka till om vad vi ska syssla med. Vi måste, så att säga mentalt ställa om oss, och fundera över vad vi ska göra framöver och vår kärnverksamhet. Det är inte lätt, men nödvändigt. det ruskar om oss så vi blir tvungna att tänka till om vad vi ska syssla med. Vi måste, så att säga mentalt ställa om oss, och fundera över vad vi ska göra framöver och vår kärnverksamhet. Vi börjar få in unga människor i verksamheten, de tänker lite annorlunda men måste också få den historiska inblicken i folkbildningen. Den går till på ett annat sätt än för oss som har vuxit in i den och jag tycker det är intressant att se hur det sker. Det kan vi lära oss en hel del av. Carsten Magnusson: Det finns en tendens till att vi pratar om folkbildningen som något slags levande väsen, men sedan när vi försöker bena ut det så blir det vagt och osäkert vad vi menar. Det är ingen som har lyckats fånga begreppet och säga: Nu bedriver vi verkligen folkbildning eller motsatsen Folkbildning kan karaktäriseras som ett lärt samtal där många kommer till tals. Det förs många sådana samtal i alla möjliga skolformer, inom Komvux, gymnasieskolan etc. Om ni skulle våga ge er på en spekulation när det gäller era egna skolor. Hur ser det ut om, låt oss säga tio år, när det gäller fördelningen mellan flexibelt lärande och traditionell långkursundervisning, eller någonting annat? Lek med tanken Carsten Magnusson: Det är svårt att sia. Jag tror vi kommer att jobba med många olika modeller, troligtvis en del verksamhet som vi inte vet om i dag, den finns inte ännu. Det som gör att vi kommer att klara oss är att vi har många olika ben att stå på. Jag är övertygad om att det flexibla lärandet kommer att utgöra en del, kanske procent av verksamheten på skolan. Det kommer

7 att finnas traditionella kurser, vi kommer säkert att ha uppdragsutbildningar åt länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar och kommuner. Vi måste acceptera en värld där vi jobbar med insikt om att det finns en konstant osäkerhet i tillvaron och att det därför blir nödvändigt att hela tiden ha olika saker på gång. Vi kommer att jobba med projekt, det blir en diversifiering i stället för en enda traditionell verksamhet. Vi säger inte att det är fel på den, jag säger bara att vi måste anpassa oss till ett rörligare samhälle. Tage Johansson: I vårt fall så hänger det rätt mycket på huvudmannens vilja framgent och den har uttryckts så att vi ska blir både ett utbildnings- och ett utvecklingscentrum. Dvs. det tillkommer mer än bara kurser. Vi ska producera material, vi ska utveckla kurser åt andra som vi inte själva genomför, vi ska utbilda andra i att utföra de här kurserna över landet och vi ska syssla med projekt åt huvudmannen. En liten del av detta ligger utanför det traditionella folkhögskoleuppdraget och det är spännande. Vi får många olika grenar, inte färre utan fler. Men jag tror att vi fortfarande kommer att ha en stor traditionell folkhögskoleverksamhet. Vi är t.ex. stora på allmän kurs i Stockholm och behovet av vuxenstudier för de som hoppar av, inte kommit rätt än, den kommer att bestå lång tid framöver. Vad än man säger politiskt. Vad tror ni om fördelningen mellan nätbaserad och traditionell kursform i det avseendet? Tage Johansson: Det är en av tankarna att vi ska ta över allt flexibelt lärande åt LO och förbunden. Det talar för att det blir mer längre fram. Men det kanske också smyger sig in lite e-learning i den kursbuketten - dock inte på folkhögskoleanslaget. Eivor Olofsson: I framtiden tror jag att det flexibla lärandet blir det centrala för oss. Det blir minst lika mycket nätbaserat lärande som nu och kommer att växa. Men sedan kommer det också att vara en hel del kortare verksamhet, det kan vara en-terminskurser, nätbaserat med träffar, överhuvudtaget många olika former av kurser. Projekt som kommer att pågå ett år och sedan ersätts av något annat under ett eller två år. Treåriga verksamheter kommer att betraktas som en mycket lång tidsram. Carsten Magnusson: Vi har provat på en mycket intressant kursform där ungefär studerande går samma kurs, varav ungefär hälften följer kursen på distans. Alla i kursen träffas dock 3-4 gånger per termin, vid möten som förläggs till veckoslut. På det sättet kan vi erbjuda både en lång kurs med boende på internat och en mer flexibel uppläggning av kursen för dem som föredrar det. Det är ett bra exempel på åt vilket håll vi kan komma att gå. Det löser upp klassrumsväggarna och öppnar för att jobba på andra sätt i större skala. Eivor Olofsson: Jag tror inte heller att det alltid behövs en fysisk skolbyggnad med klassrum utan att en hel del av kunskapsinhämtandet kan ske t.ex. på en arbetsplats. Läraren åker dit och träffar kursdeltagare. De måste lämna den stabila tillvaron med klassrum och fasta scheman, allt det bekväma med traditionella arbetssätt. Det kan bli en konsekvens när vi ser framåt. Jag ser det som något spännande, inte som problem. Vi måste ställa om oss mentalt. Det finns en hel del frågetecken som måste rätas ut för dem som jobbar idag, och många kontroversiella ställningstaganden för styrelserna. Vår skola startade för 33 år sedan. Verksamheten var helt annorlunda än den vi har idag. Vi har lyckan att ha kvar några aktiva bland dem som startade skolan och de tycker att det finns många positiva inslag i den utveckling som nu sker, att vi skulle ha satt igång med det tidigare. Carsten Magnusson: Vilka är våra deltagare om tio år? Jag tror inte att vi kommer att ha avhopp i samma utsträckning från gymnasieskolorna om den får mer renodlat yrkesinriktade linjer. Då kommer många fler att finna sig tillrätta i gymnasiet och därmed försvinner en av våra styrkor idag. Tage Johansson: Jag har precis motsatt tolkning av den utvecklingen. Det är möjligt att vi får tillbaka två-åriga gymnasielinjer som eleverna klarar. Men de klarar inte hela livet på det utan måste komma igen i studier, i livslångt lärande. Vilka möjligheter har de då som relativt unga fortfarande, då de varit ute i yrkeslivet på sin gymnasieutbildning, och upptäcker att yrket kanske försvinner eller att de inte passar för det och måste

8 studera vidare. Så egentligen tror jag att det skapar en ny, eller snarare nygammal, nisch för oss. För de som har ofullständig gymnasieutbildning. Kortare gymnasielinje är en lätt väg om man är skoltrött eller inte orkar med matten, men längre fram Ja, finns inte Komvux riktigt utbyggt är det folkhögskola som återstår. Eivor Olofsson: Men då måste vi förändra våra kurser så att de passar framtidens studerande. Jag tror inte det är självklart att de allmänna kurserna behövs, i den form de har nu, utan nya varianter av dem. Tage Johansson: Men det är de ämnena som elever har hoppat över på yrkesgymnasiet som måste återtas. Eivor Olofsson: Jo, men då kanske de växlar mellan studier och arbete på ett annat sätt än nu. Studerar tre månader, jobbar tre månader. Studierna läggs upp på ett annat sätt. Tage Johansson: Ja, helst kanske de kommer på det medan de fortfarande jobbar. Innan de blir arbetslösa. Eivor Olofsson: Och då är det bra om vi kan träffa den här gruppen på deras arbetsplats. Kurser kan förläggas mellan kl. 4 och 8 på kvällen. Det är inget som säger att studier måste ske på dagtid, kvällstid eller på distans blir lika troliga alternativ. Då kan kursdeltagare även studera lördag-söndag. Carsten Magnusson: Det är mycket möjligt att det blir precis som du säger och det kan också gälla andra grupper, t.ex. pigga äldre människor som pensionerat sig och som inte fått den utbildning de varit intresserade av tidigare. Tage Johansson: Det är jätteroligt om vi kunde få tillbaka åldersspridningen. Nu har vi bara ungdomar som har hoppat av gymnasiet och naturligtvis en stor del invandrare med annan bakgrund på den allmänna kursen i vår filial i Stockholm. Carsten Magnusson: Det är ett stort tryck på vår skola från äldre som har lämnat arbetslivet. Vi har två endagars-kurser för den här målgruppen, de kommer en dag i veckan till skolan, men är fler än vi kan ta emot så vi måste säga nej till en del. Möter ni dem med flexibla kurser, är de intresserade av det? Carsten Magnusson: Vi har haft en sådan kurs, syftet med den var inledningsvis att få deltagarna att behärska modern teknik via telefon, sms, dataintroduktion etc. Men den här målgruppen är generellt mycket intresserade av kurser med fysiska träffar. Tage Johansson: Det tror jag också. De som står utanför arbetslivet har större behov av att träffas socialt. Det talar för fortsatta närstudier. Eivor Olofsson: Ja, närstudierna är det önskvärda i det fallet. Men det borde vara intressant för den gruppen att ha kommunikation på distans också. Det förutsätter givetvis att de kan hantera tekniken, annars blir de bara rädda för den. Men om vi ser tio år framåt de som blir pensionärer då är i hög grad teknikvana. Det är dags att avrunda samtalet. Är det några tankar kring framtiden för folkhögskolan ni avslutningsvis vill framföra? Carsten Magnusson: Ryktet om folkhögskolans död har alltid svävat över oss men vi har trots det varit invaggade i någon slags trygghet och inte på allvar tvingats att tänka i nya banor.

9 Men nu finns anledning att se verkligheten i vitögat och arbeta för de förändringar som blir nödvändiga. Jag är pessimistisk i tilltron till statsmakternas beredvillighet att framöver stödja folkhögskolorna i samma utsträckning som hittills. Så varje skola borde börja fundera på hur den överlever om tio år, hur ser skolan ut då, vad gör den då? Jobba aktivt för det, nu! I stället för att vänta på att krisen kommer. Tage Johansson: Krisen har faktiskt varit framme redan. Jag tror att de 400 miljoner kronorna kom i grevens tid. Många skolor var på fallrepet genom den urholkning som skett. År från år blev det sämre ekonomi överlag det finns undantag men ingen gick i konkurs. Om inte detta hänt nu hade vi haft konkurser om några år. Vi har alltid sagt att vi är så flexibla, så duktiga i olika projektsituationer. Vi har fått de uppdragen eftersom vi i förhållande till andra aktörer varit snabba och flexibla. Men frågan är om de möjligheterna kommer igen, nya SAGA-satsningar under andra former t.ex. I dagsläget är det tveksamt eftersom regeringen satsar så hårt på arbetslinjen. Tack för att ni tog er tid till detta spännande samtal och lycka till med fortsatta satsningar!

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Yrkesutbildning nu - BRvux

Yrkesutbildning nu - BRvux Information om yrkesutbildningar i Boråsregionen Nr 3 juni 2013 Välkommen till BRvux Nyhetsbrev! I detta nummer har vi intervjuat riksdagsman Jan Ericson om vuxenutbildning och Niklas Martinsson som genomgått

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Examinerad introducerad legitimerad!

Examinerad introducerad legitimerad! Examinerad introducerad legitimerad! Roller och ansvar under introduktionsperioden Åsa Morberg Ingrid Nordqvist Högskolan i Gävle, oktober 2012, Gävle, Ovanåker, Ljusdal Lärarlegitimation ett uppdrag till

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Arbetarrörelsens folkhögskolor

Arbetarrörelsens folkhögskolor Föreningen Arbetarrörelsens folkhögskolor än r fö g n i dr ut ve c fo kl lkb ild nin g in g En resurs för folkbildning, utveckling och förändring i arbetarrörelsen Vi vägleds av arbetarrörelsensrötter

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN

Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN Vägga vuxenutbildning står på fem ben: 1. Grundläggande vuxenutbildning 2. Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Tecknologen AB - din resurs när det gäller tecken Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Några tankar och förslag kring teckenkurser i samarbete med Tecknologen AB 2009-03-01 Att planera, köpa och

Läs mer

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media NOVEMBER 2008 Tystade lärare Om att kunna framföra kritik i media Innehåll Sammanfattning... 4 Bakrund och metod... 5 Ett aktuellt fall... 6 Redovisning av enkätundersökning... 7 Analys... 11 2 Förord

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor,

Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2014-09-05 Diarienummer 140615 Landstingsstyrelsen Interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor, med annan huvudman än Landstinget

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Safeminds Intervjuguide

Safeminds Intervjuguide Safeminds Intervjuguide Inledning En anställningsintervju är att jämställa med en säljares kundbesök. Det handlar om att marknadsföra sig själv på ett professionellt sätt under en mycket begränsad tid.

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Variabelförteckning fr.o.m. 2014

Variabelförteckning fr.o.m. 2014 Variabelförteckning fr.o.m. Variabel Folkhögskola, skolkod Radnummer Kursnummer Förklaring Unik kod tilldelas skolan av SCB Varje skola avgör själv i vilken löpande ordning man numrerar sina kurser. Kursnumret

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

(S)TUDIEPROGRAM VÄSTSVERIGE 2015

(S)TUDIEPROGRAM VÄSTSVERIGE 2015 (S)TUDIEPROGRAM VÄSTSVERIGE OM VÄ(S)T STUDIER Distanskurser i samverkan mellan (S) i Väst och Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg och Viskadalen Kurserna varvar uppgifter på hemmaplan både enskilt

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer