Folkhögskolan, det flexibla lärandet och framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhögskolan, det flexibla lärandet och framtiden"

Transkript

1 En oviss framtid där allt kan hända. Ny konkurrenssituation, nya målgrupper och fler, inte färre, ben att stå på. Det är förutsättningarna för att anpassa folkhögskolan till ett rörligare samhälle enligt de tre rektorer, som vi samlat till ett samtal om det flexibla lärandet och folkhögskolans framtid. Folkhögskolan, det flexibla lärandet och framtiden Det är Tage Johansson vid Runö folkhögskola i Åkersberga, Carsten Magnusson vid Birka folkhögskola i utanför Östersund och Eivor Olofsson vid Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda. Ingemar Svensson från CFL inledde samtalet med att fråga om drivkraften bakom deras intresse för flexibelt lärande. Ni är kanske de folkhögskolerektorer som starkast har bejakat och stött utvecklingen av det flexibla lärandet på era egna skolor. Vad är det som har motiverat er till det? Eivor Olofsson: För vår del var det så att vi tyckte att det var något spännande, något nytt. Det var helt enkelt nyfikenheten som drev oss att pröva på det. Att jobba med folkbildning och ny teknik, det var intressant. Carsten Magnusson: Vi kom igång tidigt med eftersom vi inom vårt landsting hade FirstClasssystemet för all personal. Vi fick alltså tillgång till FirstClass långt innan det blev aktuellt inom folkbildningsvärlden och sen utvidgades det så småningom. Folkbildningssteget in i FirstClass innebar att vi kunde få med alla, studerande och personal. Det gav en fantastisk öppning och möjligheten att kunna kommunicera med de studerande blev signalen, vi upptäckte fördelar. Elever kunde följa studierna hemifrån, även om de var barnlediga eller sjuka. Det var det som fick oss att nappa på det här. Det var mycket fascinerande. Tage Johansson: Vi var ute ungefär lika tidigt och det berodde på vår huvudman, LO, som tyckte att det var ett intressant område. Vi startade mycket tidigt med försöksverksamhet av fackliga kurser i flexibel form. Sedan fick vi egen FirstClass och utvecklingen tog fart. Jag kan tänka mig att många folkhögskolor och rektorer ser motsättningar mellan att satsa på flexibelt lärande och att få kök, internat och lokaler att gå runt. Men det har uppenbarligen inte bekymrat er. Tage Johansson: Nej som tur är har vi inte behövt ställas inför valet att skydda internatet eller satsa på distans. Och det är tur eftersom båda sakerna behövs. Dessutom har distanskurserna inte fått sådan stor volym att deltagarveckorna begränsat utvecklingen. Vi har kunnat driva den verksamhet som vi velat ha. Carsten Magnusson: I vårt fall är det en lycklig kombination. Vi har för lite lokaler och distanskurser gav en möjlighet att bedriva verksamhet utan att bygga till kursgården eller sätta upp baracker. Vi har kunnat expandera tack vare att vi lagt en del av verksamheten på nätet. Men jag förstår mycket väl att en del skolor kan se det som ett problem, om det finns en stor kursgård men elevantal, konferenser och kurser minskar. Då är det klart att de vill ha verksamhet som drar deltagare till skolan. Eivor Olofsson: I Haparanda är skolan placerad mitt i stan och vi har egentligen inte ens tänkt på att vi ska ha eleverna på plats fysiskt för att fylla elevhem och kursgård. Utan vi har tyckt det varit

2 intressant att utveckla distansutbildningen. Det är lite farligt att blanda ihop det med internat och kostnader för det. Jag tycker att man ska hålla strikt på att jobba med folkbildning och använda sig av distansformen för att nå många människor i hela landet. Det har varit drivkraften, vi vill nå den rätta målgruppen, inte bara i regionen utan i hela landet och utomlands. Även om jag kan förstå att internat är en viktig del av folkhögskoleverksamheten vill jag inte gå in i diskussion om motsättning mellan internat och distansverksamhet. Vi har försökt att hålla isär de här två sakerna. Carsten Magnusson: Det är ett oerhört viktigt ställningstagande. För vem är vi till? För de studerande eller för skolans egen skull? Eivor Olofsson: Den diskussionen är jätteviktig att föra. Det är farligt om aspekter som rör personalen och våra byggnader får dominera alltför mycket när vi planerar för framtiden. Är inställningen till detta avhängigt av skolans geografiska läge och tillgången till lokaler? Eivor Olofsson: Visst är det så, vi måste se till att ekonomin för skolan fungerar. Det förstår jag. Men ändå måste vi ha folkbildningen och själva kärnverksamheten i centrum. Så det är inte någon viktig ideologisk fråga, att en folkhögskola måste ha ett internat för att vara en folkhögskola? Eivor Olofsson: Nej det tycker jag inte. Viktigast är ändå att arbeta på det sätt som vi ska pedagogiskt. Det handlar inte om fysisk närhet. Du och jag kan tycka att det är jättetrevligt, men det kan också vara bra med ett virtuellt klassrum. Där kan jag ha bättre kontakt med Kalle Karlsson som finns i Malmö än med dig, även om vi sitter i samma rum vecka efter vecka. Något som vi har lärt oss med tiden, är hur otroligt nära man kan komma människor i en kurs på nätet. Det finns många orsaker till att det kan vara lätttare att jobba med det skrivna språket. Men det handlar om nytänkande och sådant tar tid. Det är jag väl medveten om, men det tål att diskutera. Tage Johansson: Vi har utvecklat en modell för att mäta kvalité som använts i tre-fyra år nu och då har vi tittat speciellt på distanskurserna, som skiljer sig från både internatoch externatkurser. Och resultatet är intressant. Distanskurserna är bäst, svagheten är att förhållandevis få kurser har mätts, så det är deltagare säger att de har lärt känna andra människor i hög utsträckning och att den här studieformen har fungerat som mötesplats trots att det är på distans, dvs. sådana värden som vi påstår att speciellt internatet har. inte ett helt pålitligt resultat. Men det pekar på något intressant, deltagare säger att de har lärt känna andra människor i hög utsträckning och att den här studieformen har fungerat som mötesplats trots att det är på distans, dvs. sådana värden som vi påstår att speciellt internatet har. Det kan bero på att deltagare kanske har låga förväntningar när de börjar en distanskurs. Om de sedan märker att de har bra kontakt med övriga i kursen och får ut mycket av den så uppskattar de kursen mycket mer, jämfört med om de gått in med högre förväntningar från början. Carsten Magnusson: Vi har någonting att lära av alla virtuella möten som finns idag, Lunarstorm är kanske den vi oftast pratar om, där människor tillbringar mycket tid i möten och etablerar relationer som är djupa och innerliga. Det blir en stor del av deras liv, så det är klart att det finns möjligheter att mötas och utveckla personlighet och känslor via nätet. Annars skulle inte så många människor i 20- och 30-årsåldern tillbringa några timmar varje dag i den här världen. Självklart måste vi ta till oss det positiva som finns i den. Givetvis finns det avarter också, men det är något i nätkontakten som är viktigt, utvecklande och positivt. Det ska vi använda oss av.

3 Jag tolkar det så att vi då pratar om mötet och kvalitén som ligger i mötet. Innebär det att folkhögskolan kan vara mer framgångsrik med flexibla kurser än vad t.ex. e-learningföretag eller självstudiebaserade webbkursarrangörerna kan vara? Tage Johansson: Ja, vi vill tro det. Samtidigt har vi en huvudman som bedriver båda linjerna, som vill både ha folkbildning och e-learning i någon slags konkurrens. Det har att göra med ekonomi och volymer. Mötet är inte så viktigt som volymen, för att nå ut till många till låg kostnad satsar man på e-learning. Enkla kurser, mycket information och lite kunskap. Men den andra linjen finns också, den med möten som leder till bättre insikt och kunskap. Carsten Magnusson: Det är svårt att mäta kvalité. Dvs. att jämföra det personliga mötet mellan två individer eller en individ och en grupp, att mäta kvalité i det mötet och jämföra med möte på nätet. Men uppenbarligen fungerar det så att deltagarna upplever hög kvalité i distansmötet om de är nöjda med kursen. Eivor Olofsson: På nätet har du det skrivna ordet och där kan du i egen takt och när du vill möta andra människor. Den uppfattningen vi har fått är att deltagarna upplever att de kommer mycket nära andra i kursen pga. att de har möjlighet att fundera på vad det som skrivits, kan läsa det om och om igen. I konferensen är det många kursdeltagare som deltar i resonemangen. Om jag, mitt i natten, funderar på vad som sagts kan jag titta i konferensen, men det kan jag inte efter träffen i det fysiska studierummet. Det går inte att jämföra ett fysiskt möte med ett möte på nätet, var och en har sitt värde. Carsten Magnusson: Det finns mer tid för eftertanke och reflektion. Eivor Olofsson: Det sagda ordet är borta, det du skrivit finns kvar och du kan gå tillbaka till det. Och så finns det människor som hellre skriver än talar. I en grupp är de tysta men när de får möjlighet att uttrycka sig i skrift har de lättare att framföra synpunkter. Det gäller även anställda. Även om vi träffas på skolan varje dag så är det en del som hellre skriver. De skickar ett mail för då blir det exakt det de vill ha sagt. De tycker det är lättare än att stå och förklara någonting. Det är något att tänka på. Vi måste bli bättre på, inom folkbildningen, att ta vara på de människor som föredrar den här möjligheten att uttrycka sina åsikter och komma med förslag. Nätet är ett jättebra sätt för många att komma till tals och möta andra människor. Men då måste vi tänka på ett nytt sätt. Jag har varit skeptisk tidigare och inte riktigt förstått det, men blivit allt mer övertygad om att det är mycket viktigt. Hur har ni lyckats förankra de här tankarna i lärarkåren på era skolor? Det är inte så ovanligt med folkhögskolor som arbetar med flexibelt lärande men att det är en uppdelning mellan några lärare som arbetar med flexibelt lärande medan resten arbetar på traditionellt sätt. Det är svårt för den lilla gruppen av entusiaster att få med sig resten. Hur ser det ut på era skolor, hur arbetar ni med det? Tage Johansson: Det är inte bara fråga om ja eller nej till flexibelt lärande, utan att överhuvudtaget använda modern teknik i undervisningen, att använda Internet, att använda ordbehandling. Den långa resan har pågått i 10 år, ITIS var något av en höjdpunkt då vi fick med även de motvilliga. Alla är inte på samma nivå men hyfsad nivå, tycker jag. Nu använder lärarna ändå modern teknik på det sätt de kan. Eivor Olofsson: Jag tror också att det inte handlar om att lärarna är för eller emot nätbaserade kurser utan om de hanterar tekniken. En del hittar inte tangenterna. Hos oss har det varit så att några började för 10 år sedan, och sedan har den ena efter den andra blivit intresserad. Det blev en positiv

4 smitta. När en lärare entusiastiskt berättar om sin kurs blir andra intresserade. Nu har halva kollegiet någon kurs via nätet. Carsten Magnusson: Vi har en lärare som jobbar mycket med distanskurser, hela tjänsten ligger inom området och omfattar både egen undervisning och handledning av annan personal. Sedan finns sju lärare till som är inblandade mer eller mindre, några jobbar tillsammans och delar på ansvaret för en kurs eller har kurser inom samma ämnesinriktning. Det har varierat mycket. En tredjedel av personalen arbetar med kurser på nätet, men det finns ingen motsättning eller ifrågasättande. Det är snarare så att det inte passat ihop med tjänster. Det finns en nyfikenhet hos många lärare men det är svårt att förutsäga vilka som är så intresserade att de börjar med distanskurser. Det är inte självklart de yngsta lärarna som nappar på det. För att arbeta bra med flexibla kurser krävs en viss självständighet hos läraren, att vara flexibel i fråga om arbetstider etc. Vilken strategi har ni haft för att göra det möjligt och attraktivt för era lärare att arbeta med flexibla kurser? Har ni speciella avtal? Tage Johansson: Det har varit en diskussion under åren om avtalen kan man säga. Och det har varit svårt att hitta bra lösningar på den gamla grunden. Arbetsgivaravtalet som baseras på undervisningstimmar går inte att tillämpa på nätbaserade kurser. Vi har hittills löst det från fall till fall, dvs. att läraren får ett visst antal timmar för en kurs med planering, förarbete och efterarbete. Det blir ett beting där helst båda parter ska vara nöjda. Carsten Magnusson: Vi har haft precis samma problem. Vi utgår från antalet deltagare och hur omfattande kursen är, vilket ligger till grund för den tid läraren får. En morot är att vi bekostar bredbandsuppkoppling för dem som håller i distanskurser av det skälet att vi vet att de kommer att jobba mycket hemifrån under arbetstid. Men många av lärarna är entusiastiska, tror på distansformen och funderar inte så mycket över exakta antalet arbetstimmar. De ser det som ett uppdrag: nu ska vi göra den här kursen bra och ha nöjda kursdeltagare. De jobbar många gånger mer tid än vad som kan begäras för att besvara frågor och kommentera inlägg. Det finns givetvis en risk med det, att lärare jobbar för mycket och bränner ut sig. Och det kräver att jag som chef håller koll på vad en del gör och ingriper när det är dags att skruva ner farten lite. Eivor Olofsson: Vi går på det centrala arbetstidsavtalet och har inte haft andra diskussioner. Det är så självklart att lärare jobbar med arbetsuppgifter som de trivs med. En del tycker om att jobba med distanskurser, andra gör det inte. Vi utgår från vad de själva vill. Jag tycker inte det har varit problem. Arbetstiden är 40 timmar i veckan och lärarinsatsen planeras efter det. Det är kanske nödvändigt att jobba lördag-söndag under en period, då gör de det. Var och en får anpassa sitt arbete så att det blir gjort, så att man trivs och tycker att det är roligt. Det går inte att börja räkna minuter. Lärare måste se till så det blir balans i arbetet, så att de trivs med det de gör och orkar med det. En del perioder krävs mycket tid, men det får sedan kompenseras av perioder med lägre takt. Jag tror att det är en fråga som måste lösas på varje arbetsplats, så att det känns bra. Staffan Hübinette lyfter i sin artikel Varm famn idag kall hand i morgon* 7 stora utmaningar för folkhögskolan i framtiden och pekar på flexibelt lärande som en kärnfråga i det sammanhanget. Hur vill ni kommentera det? (* se Nät och bildning nr 5) Tage Johansson: Det är en intressant artikel, han skriver bra men den var lite dyster, många faror som lurar och kanske är det så. Men det finns också positiva tecken, vi har fått ekonomiskt förstärkning till folkbildningen, 400 miljoner kronor, och det har sagts att det är tryggat i två eller, om det var fyra år, framåt. Det kan vi luta oss mot också.

5 Samtidigt tror jag att vi går in i en oviss tid. Vi har pengarna men hur kommer uppdraget att se ut? Säkert får vi ändrade villkor på annat sätt, delvis därför att omvärlden förändras, Staffan nämner bl.a. att Komvux dras ned. Det är paradoxalt nog kanske till vår fördel, att vi får ökat tryck på folkhögskolan genom att Komvux får så lite pengar. Korttidsstudiebidraget, som använts för ämnesvisa studier i kärnämnena matematik och samhällskunskap etc, slopas. Det öppnar nya möjligheter, ett nytt behov att via flexibelt lärande möta den gruppen. Det finns en utredning om friskolor på vuxenutbildningsområdet och man kan säga att folkhögskolan är en friskola på sitt sätt men vad leder det till? Att vi får en ny konkurrenssituation med nya friskolor för vuxna eller bättre spelrum? Man kan säga att regeringen är spännande på det sättet, det kan hända vad som helst. Vi kommer att överleva om vi har förmåga att anpassa oss och ställer in oss på att ta några bitar från varje tallrik på smörgåsbordet i stället för att lita till långa allmänna kurser så som det varit tidigare. Det gäller att ha flera ben att stå på. Carsten Magnusson: Oerhört mycket i det han skriver är intressant. Den nuvarande jobblinjen med slopat rekryteringsbidrag och att människor ska ut i arbete i stället, gör det svårare för många att studera och det är klart att det kommer att påverka oss vid rekryteringen av deltagare. Det är jag fullständigt övertygad om. Han skriver också om den demografiska utmaningen, att vi är på väg mot en situation där det kommer att vara en annan åldersfördelning. Vi har redan fått fler äldre studerande. Då menar jag inte de som är över år utan ett stort intresse från ålderspensionärer och andra i den åldern som disponerar sin tid fritt, och som efterfrågar kurser och studier. Den viktigaste frågan är dock om vi kan räkna med offentlig finansiering även framgent i stöd till folkhögskolan, på det ändå ganska generösa sätt som nu sker? Jag tror inte riktigt på det. De skattesänkningar som gjorts och görs kommer att leda till att statsmakten måste titta över fördelningen av offentliga medel och jag tvivlar på att folkhögskolorna kommer att vara de man tänker på i första hand. Jag tänker också på förändringar av landstingen och den regionindelning som är på väg att stöpas om. Vi känner en viss trygghet med det landsting som vi har, men den dag det är hopslaget med en region som består av fyra, kanske fem, län blir situationen annorlunda. Eivor Olofsson: Javisst finns en stor osäkerhet inför framtiden. Och jag tycker att vi inom folkbildningen och folkhögskolevärlden måste ta de här utmaningarna och göra det yttersta för att jobba vidare med det vi ska göra. Lätt blir det inte men det är, som ni redan sagt, också lite spännande. Det kan hända precis vad som helst. Tage Johansson: Det finns ytterligare två aspekter, det ena rör just det här med friskolor på vuxenområdet, vilket öppnar för kurser med betyg, om vi vill. Och då blir frågan om vi vill ha det. Ska vi ha dels det gamla systemet där vi satsar på mötet, dels det nya systemet där vi satsar på examen och betyg? Ska det vara valfritt, en del går den snabba vägen med betyg medan andra kan välja folkbildningsvägen med möten och årslånga studier. Det andra gäller den nya kontrollmyndighet på skolområdet som planeras. Hur lätt är det inte att vi förs in under den om vi inte anses leverera tillräckligt tydliga resultat. Vi måste bli tydligare om vad vi vill och vad vi gör. Eivor Olofsson: Exakt, vi måste tänka till ordentligt. Det räcker inte att säga att vi är bra, och att vi har en viktig uppgift i samhället utan det gäller att kunna precisera och det är inte så lätt. Carsten Magnusson: Vi är på väg mot är en folkhögskola som framöver kommer att vara en kombination med både delar av friskoleinslag och flexibla kurser på distans. Vi kommer att överleva om vi

6 har förmåga att anpassa oss och ställer in oss på att ta några bitar från varje tallrik på smörgåsbordet i stället för att lita till långa allmänna kurser så som det varit tidigare. Det gäller att ha flera ben att stå på. Tage Johansson: Ja, kanske är så, men klarar vi av det, klarar lärarna av det? Eller blir det två lärargrupper, en som sysslar med folkbildning och folkhögskolans långa kurser och en som sysslar med vad vi i vardagligt tal kallar Komvux-kurser, alltså betygskurser. Kan man gå mellan det här, ena dagen vara betygssättande lärare och andra dagen vara en handledare, mentor? Det blir spännande. Carsten Magnusson: Samtidigt faller många av personalen snart för åldersstrecket. Vi har nu en medelålder på närmare 60 än 50 år och nyrekryterar ganska kraftigt. Tage Johansson: Apropå det, är det så få som vill gå F-linjen (utbilda sig till folkhögskolelärare) nu att den är hotad och, om den läggs ned, så kommer de nya lärarna att ha en annan bakgrund. Jag kommer tillbaka till det du sa Tage om att gå mellan betygssättande kurser och traditionell folkbildning. Många folkhögskolor har redan båda verksamheterna, t.ex. uppdragsutbildning åt länsarbetsnämnden och betygskurser. Tage Johansson: Det är inte helt nytt. Men det har hittills varit en sidoverksamhet, och jag har en känsla av att det framöver kan komma att ingå mer påtagligt i verksamheten. Jag är inte negativ, det är kanske så det måste bli, men det handlar om vad vi själva vill. Om vi stänger dörren och säger, vi vill inte vara med om det här, utan håller fast vid det gamla. Eivor Olofsson: Vad är det som säger att det gamla är så bra? Det är inte alls så säkert. Vi måste inse att vi har gjort en hel del som inte riktigt hört hemma inom folkbildningsramen och där kan vi rensa. Jag tycker att vi ska vara lite självkritiska. Det är bra att vi ställs inför kraven på förändring, det ruskar om oss så vi blir tvungna att tänka till om vad vi ska syssla med. Vi måste, så att säga mentalt ställa om oss, och fundera över vad vi ska göra framöver och vår kärnverksamhet. Det är inte lätt, men nödvändigt. det ruskar om oss så vi blir tvungna att tänka till om vad vi ska syssla med. Vi måste, så att säga mentalt ställa om oss, och fundera över vad vi ska göra framöver och vår kärnverksamhet. Vi börjar få in unga människor i verksamheten, de tänker lite annorlunda men måste också få den historiska inblicken i folkbildningen. Den går till på ett annat sätt än för oss som har vuxit in i den och jag tycker det är intressant att se hur det sker. Det kan vi lära oss en hel del av. Carsten Magnusson: Det finns en tendens till att vi pratar om folkbildningen som något slags levande väsen, men sedan när vi försöker bena ut det så blir det vagt och osäkert vad vi menar. Det är ingen som har lyckats fånga begreppet och säga: Nu bedriver vi verkligen folkbildning eller motsatsen Folkbildning kan karaktäriseras som ett lärt samtal där många kommer till tals. Det förs många sådana samtal i alla möjliga skolformer, inom Komvux, gymnasieskolan etc. Om ni skulle våga ge er på en spekulation när det gäller era egna skolor. Hur ser det ut om, låt oss säga tio år, när det gäller fördelningen mellan flexibelt lärande och traditionell långkursundervisning, eller någonting annat? Lek med tanken Carsten Magnusson: Det är svårt att sia. Jag tror vi kommer att jobba med många olika modeller, troligtvis en del verksamhet som vi inte vet om i dag, den finns inte ännu. Det som gör att vi kommer att klara oss är att vi har många olika ben att stå på. Jag är övertygad om att det flexibla lärandet kommer att utgöra en del, kanske procent av verksamheten på skolan. Det kommer

7 att finnas traditionella kurser, vi kommer säkert att ha uppdragsutbildningar åt länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar och kommuner. Vi måste acceptera en värld där vi jobbar med insikt om att det finns en konstant osäkerhet i tillvaron och att det därför blir nödvändigt att hela tiden ha olika saker på gång. Vi kommer att jobba med projekt, det blir en diversifiering i stället för en enda traditionell verksamhet. Vi säger inte att det är fel på den, jag säger bara att vi måste anpassa oss till ett rörligare samhälle. Tage Johansson: I vårt fall så hänger det rätt mycket på huvudmannens vilja framgent och den har uttryckts så att vi ska blir både ett utbildnings- och ett utvecklingscentrum. Dvs. det tillkommer mer än bara kurser. Vi ska producera material, vi ska utveckla kurser åt andra som vi inte själva genomför, vi ska utbilda andra i att utföra de här kurserna över landet och vi ska syssla med projekt åt huvudmannen. En liten del av detta ligger utanför det traditionella folkhögskoleuppdraget och det är spännande. Vi får många olika grenar, inte färre utan fler. Men jag tror att vi fortfarande kommer att ha en stor traditionell folkhögskoleverksamhet. Vi är t.ex. stora på allmän kurs i Stockholm och behovet av vuxenstudier för de som hoppar av, inte kommit rätt än, den kommer att bestå lång tid framöver. Vad än man säger politiskt. Vad tror ni om fördelningen mellan nätbaserad och traditionell kursform i det avseendet? Tage Johansson: Det är en av tankarna att vi ska ta över allt flexibelt lärande åt LO och förbunden. Det talar för att det blir mer längre fram. Men det kanske också smyger sig in lite e-learning i den kursbuketten - dock inte på folkhögskoleanslaget. Eivor Olofsson: I framtiden tror jag att det flexibla lärandet blir det centrala för oss. Det blir minst lika mycket nätbaserat lärande som nu och kommer att växa. Men sedan kommer det också att vara en hel del kortare verksamhet, det kan vara en-terminskurser, nätbaserat med träffar, överhuvudtaget många olika former av kurser. Projekt som kommer att pågå ett år och sedan ersätts av något annat under ett eller två år. Treåriga verksamheter kommer att betraktas som en mycket lång tidsram. Carsten Magnusson: Vi har provat på en mycket intressant kursform där ungefär studerande går samma kurs, varav ungefär hälften följer kursen på distans. Alla i kursen träffas dock 3-4 gånger per termin, vid möten som förläggs till veckoslut. På det sättet kan vi erbjuda både en lång kurs med boende på internat och en mer flexibel uppläggning av kursen för dem som föredrar det. Det är ett bra exempel på åt vilket håll vi kan komma att gå. Det löser upp klassrumsväggarna och öppnar för att jobba på andra sätt i större skala. Eivor Olofsson: Jag tror inte heller att det alltid behövs en fysisk skolbyggnad med klassrum utan att en hel del av kunskapsinhämtandet kan ske t.ex. på en arbetsplats. Läraren åker dit och träffar kursdeltagare. De måste lämna den stabila tillvaron med klassrum och fasta scheman, allt det bekväma med traditionella arbetssätt. Det kan bli en konsekvens när vi ser framåt. Jag ser det som något spännande, inte som problem. Vi måste ställa om oss mentalt. Det finns en hel del frågetecken som måste rätas ut för dem som jobbar idag, och många kontroversiella ställningstaganden för styrelserna. Vår skola startade för 33 år sedan. Verksamheten var helt annorlunda än den vi har idag. Vi har lyckan att ha kvar några aktiva bland dem som startade skolan och de tycker att det finns många positiva inslag i den utveckling som nu sker, att vi skulle ha satt igång med det tidigare. Carsten Magnusson: Vilka är våra deltagare om tio år? Jag tror inte att vi kommer att ha avhopp i samma utsträckning från gymnasieskolorna om den får mer renodlat yrkesinriktade linjer. Då kommer många fler att finna sig tillrätta i gymnasiet och därmed försvinner en av våra styrkor idag. Tage Johansson: Jag har precis motsatt tolkning av den utvecklingen. Det är möjligt att vi får tillbaka två-åriga gymnasielinjer som eleverna klarar. Men de klarar inte hela livet på det utan måste komma igen i studier, i livslångt lärande. Vilka möjligheter har de då som relativt unga fortfarande, då de varit ute i yrkeslivet på sin gymnasieutbildning, och upptäcker att yrket kanske försvinner eller att de inte passar för det och måste

8 studera vidare. Så egentligen tror jag att det skapar en ny, eller snarare nygammal, nisch för oss. För de som har ofullständig gymnasieutbildning. Kortare gymnasielinje är en lätt väg om man är skoltrött eller inte orkar med matten, men längre fram Ja, finns inte Komvux riktigt utbyggt är det folkhögskola som återstår. Eivor Olofsson: Men då måste vi förändra våra kurser så att de passar framtidens studerande. Jag tror inte det är självklart att de allmänna kurserna behövs, i den form de har nu, utan nya varianter av dem. Tage Johansson: Men det är de ämnena som elever har hoppat över på yrkesgymnasiet som måste återtas. Eivor Olofsson: Jo, men då kanske de växlar mellan studier och arbete på ett annat sätt än nu. Studerar tre månader, jobbar tre månader. Studierna läggs upp på ett annat sätt. Tage Johansson: Ja, helst kanske de kommer på det medan de fortfarande jobbar. Innan de blir arbetslösa. Eivor Olofsson: Och då är det bra om vi kan träffa den här gruppen på deras arbetsplats. Kurser kan förläggas mellan kl. 4 och 8 på kvällen. Det är inget som säger att studier måste ske på dagtid, kvällstid eller på distans blir lika troliga alternativ. Då kan kursdeltagare även studera lördag-söndag. Carsten Magnusson: Det är mycket möjligt att det blir precis som du säger och det kan också gälla andra grupper, t.ex. pigga äldre människor som pensionerat sig och som inte fått den utbildning de varit intresserade av tidigare. Tage Johansson: Det är jätteroligt om vi kunde få tillbaka åldersspridningen. Nu har vi bara ungdomar som har hoppat av gymnasiet och naturligtvis en stor del invandrare med annan bakgrund på den allmänna kursen i vår filial i Stockholm. Carsten Magnusson: Det är ett stort tryck på vår skola från äldre som har lämnat arbetslivet. Vi har två endagars-kurser för den här målgruppen, de kommer en dag i veckan till skolan, men är fler än vi kan ta emot så vi måste säga nej till en del. Möter ni dem med flexibla kurser, är de intresserade av det? Carsten Magnusson: Vi har haft en sådan kurs, syftet med den var inledningsvis att få deltagarna att behärska modern teknik via telefon, sms, dataintroduktion etc. Men den här målgruppen är generellt mycket intresserade av kurser med fysiska träffar. Tage Johansson: Det tror jag också. De som står utanför arbetslivet har större behov av att träffas socialt. Det talar för fortsatta närstudier. Eivor Olofsson: Ja, närstudierna är det önskvärda i det fallet. Men det borde vara intressant för den gruppen att ha kommunikation på distans också. Det förutsätter givetvis att de kan hantera tekniken, annars blir de bara rädda för den. Men om vi ser tio år framåt de som blir pensionärer då är i hög grad teknikvana. Det är dags att avrunda samtalet. Är det några tankar kring framtiden för folkhögskolan ni avslutningsvis vill framföra? Carsten Magnusson: Ryktet om folkhögskolans död har alltid svävat över oss men vi har trots det varit invaggade i någon slags trygghet och inte på allvar tvingats att tänka i nya banor.

9 Men nu finns anledning att se verkligheten i vitögat och arbeta för de förändringar som blir nödvändiga. Jag är pessimistisk i tilltron till statsmakternas beredvillighet att framöver stödja folkhögskolorna i samma utsträckning som hittills. Så varje skola borde börja fundera på hur den överlever om tio år, hur ser skolan ut då, vad gör den då? Jobba aktivt för det, nu! I stället för att vänta på att krisen kommer. Tage Johansson: Krisen har faktiskt varit framme redan. Jag tror att de 400 miljoner kronorna kom i grevens tid. Många skolor var på fallrepet genom den urholkning som skett. År från år blev det sämre ekonomi överlag det finns undantag men ingen gick i konkurs. Om inte detta hänt nu hade vi haft konkurser om några år. Vi har alltid sagt att vi är så flexibla, så duktiga i olika projektsituationer. Vi har fått de uppdragen eftersom vi i förhållande till andra aktörer varit snabba och flexibla. Men frågan är om de möjligheterna kommer igen, nya SAGA-satsningar under andra former t.ex. I dagsläget är det tveksamt eftersom regeringen satsar så hårt på arbetslinjen. Tack för att ni tog er tid till detta spännande samtal och lycka till med fortsatta satsningar!

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Projektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola

Projektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola Projektmaterial GEMENSAM REFLEKTION OM LÄRANDE PÅ DISTANS Runö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010 Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 2.1 STARKA SIDOR... 3 2.2 OMRÅDEN FÖR

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se Den moderna lärlingen Ett försprång mot andra företag när det gäller att få de bästa medarbetarna Gymnasieutbildning med stöd av branschen för ambitiösa framtidsinriktade elever som vill lära sig ett yrke

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Ska folkhögskolan

Läs mer

Distansstudier/Skapa projekt

Distansstudier/Skapa projekt Distansstudier/Skapa projekt Eftersom SWEA Professionals marsträff som skulle handla om distansstudier och att skapa projekt uteblev finner du här istället ett dokument med vad som kan vara bra att tänka

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla 800 lärare inom musik- och kulturskolan om sin arbetssituation En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum 2 [11] Musik- och kulturskolan

Läs mer

Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken

Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken Minnesanteckningar 2012-01-24 Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken 24 januari 2012 Medverkande: Stefan Bäckström, ordförande Lärande- och kulturnämnden Lennart Backlund, utredare Ingela Rauhala,

Läs mer

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57% 44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Läraravtalet 2010 nya MöjLigHeter till en Bättre SKoLA

Läraravtalet 2010 nya MöjLigHeter till en Bättre SKoLA nya möjligheter till en bättre skola nya möjligheter till en bättre skola Vi som företräder arbetsgivarna och lärarna i landets skolor har tecknat ett nytt avtal som skapar förutsättningar för att ge

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Föräldrainformation om inskolning till förskola

Föräldrainformation om inskolning till förskola Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Tecknologen AB - din resurs när det gäller tecken Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Några tankar och förslag kring teckenkurser i samarbete med Tecknologen AB 2009-03-01 Att planera, köpa och

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

MARY KAY MARKNADSPLAN!

MARY KAY MARKNADSPLAN! MARY KAY MARKNADSPLAN! Hur vi tianar våra pengar: (hur vi jobbar) Klasser Facialsl makeup Kundvård /Mer-köp Ledarskap 0-2999kr exkl.moms. = 30% 3000-4999kr -/l- = 40% 5000-& tlppåt -/l- = 50% Klass snitt

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Funktioner. Räta linjen

Funktioner. Räta linjen Sidor i boken 14-143, 145-147 Funktioner. Räta linjen Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2008

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2008 Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2008 Innehåll Sökande höstterminen 2008 3 Allmän kurs 3 Särskild kurs 3 Verksamhet med funktionshindrade, invandrare och arbetslösa 4 Målgruppsverksamhet 4 Kommentarer

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Staffan Edmar (artikel i Tidningen Kulturen): Bra skola åt alla överallt - en utopi?

Staffan Edmar (artikel i Tidningen Kulturen): Bra skola åt alla överallt - en utopi? Staffan Edmar (artikel i Tidningen Kulturen): Bra skola åt alla överallt - en utopi? Att läraryrket minskat i attraktion vet nog de flesta vid det här laget. Av Emil Bertilssons doktorsavhandling Skollärare.

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar

Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar KURSFRÅGA AV ÖVERGRIPANDE KARAKTÄR - Kursinnehållet har varit intressant och stimulerande I låg grad 0

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220

Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS?

Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS? 1 (8) 2016-09-27 Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, där vi pratar om extremism och hur vi kan jobba med unga som dras till de här miljöerna. Och

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000 Nya! Perspektiv #194 november årgång 23 på hållbar verksamhetsutveckling utblick Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? företaget Medarbetarnas kreativitet sattes på prov hos HSB Göteborg

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Välkommen! Välkommen till kursen Distansutbildning 5p. Under hösten kommer vi att träffas vid ett tillfälle och detta tillfälle är obligatoriskt. Tidpunkt: Fredag

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA 71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA FÖRORD Varje dag möter vi människor som tillhör, eller

Läs mer

Det virtuella tangentbordet

Det virtuella tangentbordet Kapitel tre Det virtuella tangentbordet I det här kapitlet ska vi titta närmare på tangentbordet i ipad och hur det används i olika sammanhang. Som du kanske har märkt öppnas tangentbordet automatiskt

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer