Verksamhetsplan Övergripande mål, inriktning, uppdrag och resurser för verksamheten. Ver 4.0 Godkänd av direktionen

Transkript

1 Verksamhetsplan 2016 Övergripande mål, inriktning, uppdrag och resurser för verksamheten Ver 4.0 Godkänd av direktionen

2

3 Innehåll Verksamhetsåret 2016, inledning 3 1 Styrning och strategier 4 2 Effektmål och indikatorer Effektmål Effektmål Effektmål Effektmål Stödjande målområden Kompetens Mångfald och jämställdhet Kvalitet, hälsa, miljö och säkerhet Kommunikation och varumärke 11 4 Uppdrag 12 5 Ekonomiska resurser Internbudget Investeringsbudget 15 6 Uppföljning och utvärdering 16 1

4 2

5 Verksamhetsåret 2016, inledning En effektiv olyckshantering är en del av välfärdssystemet, nu och i framtiden. Allas självklara rätt till trygghet och säkerhet är grundläggande i en demokrati. Det är dessa individer som både drabbas av och orsakar olyckor. Individer som vi ska kunna möta före, under och efter en olycka. Ovanstående inledning till handlingsprogrammet sätter dels olyckshanteringen (att förebygga och agera vid olyckor) i ett samhällsperspektiv, dels riktar den uppmärksamheten mot dem vi är till för. Dessa två synsätt ska vara utgångspunkten för förbundets verksamhet de kommande åren. För att nå målen om ökad trygghet, färre olyckor, fler utbildade/informerade och mindre konsekvenser vid inträffade olyckor måste såväl vårt utåtriktade arbete som våra interna arbetssätt och prioriteringar omprövas. Gör vi rätt saker och gör vi dem tillräckligt klokt är viktiga frågor att kunna svara ja på. Vår främsta resurs i att närma oss det olycksfria samhället är vår kompetens och vårt förtroende. Vi har en skyldighet att använda båda på bästa möjliga sätt. Under de gångna åren har förbundet bland annat prioriterat brand i bostadsarbetet och mångfalds- och jämställdhetsområdet. Inom dessa områden är vi idag bland de bästa i landet. Nu ska vi se över vilka andra områden som behöver utvecklas. Utan att tappa fokus och kvalitet i det vi redan gör bra. Direktionen har i handlingsprogrammet särskilt angivit några utvecklingsområden som angelägna; fördjupa samverkan med medlemskommunerna, utveckla det olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbetet vad avser fler aktörer och nya metoder, bli en lärande organisation samt utveckla ett mångsidigare och smidigare utnyttjande av vår organisation. Dessa områden kommer att generera ett antal uppdrag de kommande åren. Några startar Kommunal räddningstjänst står inför flera utmaningar. Olycksutvecklingen och kostnaderna för denna, kompetensförsörjningen samt förmågan att leda och genomföra komplicerade insatser parallellt med, eller som en del av, krishanteringen är exempel som vi delar med resten av räddningstjänstsverige. Vi ska därför vara aktiva i dessa frågor, regionalt och nationellt. Den flyktingsituation som världen och Sverige nu upplever innebär nya uppgifter för oss. Detta gör att förbundet måste ha en beredskap för omprioriteringar som på olika sätt kan påverka den nu planerade verksamheten för Lund den 15 december 2015 Per Widlundh förbundsdirektör 3

6 1. Styrning och strategier Vårt uppdrag är beskrivet i förbundsordningen där medlemskommunerna bestämt vad Räddningstjänsten Syd ska göra. Direktionen har i handlingsprogrammet beslutat om vision och effektmål samt hur dessa mål ska följas upp. I samma program definieras vår förmåga på en övergripande nivå samt utvecklingsområden för de kommande åren. Vår organisation är en processorienterad linjeorganisation. Det innebär att chefer, strateger, koordinatorer med flera är ansvariga för vad som åstadkommas utifrån verksamhetsplan, produktionsplan och aktivitetsplaner medan processägare är ansvariga för hur arbetet och uppgifter ska genomföras. Bild 1, Målpyramid Alla medarbetare i Räddningstjänsten Syd har sitt ansvar för att våra mål nås och att uppdrag och uppgifter genomförs på bästa sätt. För att kunna ta detta ansvar krävs kompetens, medvetenhet om detta ansvar och en vilja att bidra. För att nå visionen om ett olycksfritt samhälle är Räddningstjänsten Syds strategier de kommande åren: Fler ska göra mer. Externt för att växla ut åtgärder och kompetens, internt för att nyttja organisationen bättre samt skapa engagemang. Vi ska bli en lärande organisation. På riktigt. Under 2016 ska uppdrag formuleras och åtgärder vidtas för att möjliggöra för fler att göra mer. Både i det förebyggande och i det skadeavhjälpande arbetet. Detta ligger väl inom ramen för den sociala dimension som direktionen anser är ett av förbundets viktigaste områden att utveckla. Vidare ska arbetet med att skapa en lärande organisation påbörjas. En lärande organisation är en organisation som kontinuerligt lär av sina erfarenheter i syfte att lösa sina uppgifter på ett bättre sätt. Det individuella lärandet utgår från såväl organisationens lärande som egna erfarenheter och egen kompetensutveckling. Allt lärande vilar på en kultur som är nyfiken, prövande, tillåtande och ödmjuk inför uppdraget. 4

7 2. Effektmål och indikatorer Effektmål är tydliga mål med indikatorer som strävar mot visionen Ett olycksfritt samhälle. Målen visar på resultat som organisationen förväntas uppnå och de ska vila på professionella, politiska och etiska ställningstaganden. 2.1 Effektmål 1 Tryggheten vad avser olyckor ska kontinuerligt öka för kvinnor och män, flickor och pojkar som bor, vistas eller färdas i medlemskommunerna. Effektmålet avser den måttsatta kvaliteten på förbundets, medlemskommunernas och enskildas samlade service gentemot den enskilde utifrån behovet av olycksförebyggande och skadeavhjälpande tjänster. Indikatorer: Tryggheten ska öka. Tryggheten ska mätas vartannat år (2017 och 2019) i en nöjd kund-undersökning (NKI) som genomförs av externt företag. Resultaten ska redovisas och analyseras utifrån kön, ålder samt vilken kommun man bor i. Med vår information ska individen känna ökad trygghet. Vid utbildnings- och informationsinsatser ska vi samla in information om hur de budskap vi förmedlar skapar trygghet. Denna mätning ska göras under en period varje år med samma metodik. Med utgångsvärde från den första mätningen ska våra budskap leda till ökad trygghet. När olyckan har hänt ska den drabbade känna trygghet. Efter en brand i bostad ska återkopplande samtal handla om upplevd trygghet under insatsen utifrån den drabbade individens perspektiv. Med utgångsvärde från den första mätningen ska tryggheten på sikt öka. Inriktning för verksamheten 2016 Utveckla vårt arbete med den sociala dimensionen med fokus på dessa områden: o Utöka och förbättra samarbetet med medlemskommunerna. o Öka och kvalitetssäkra befintlig målgruppsanpassning. 5

8 2.2 Effektmål 2 Antalet bränder och andra olyckor ska minska i medlemskommunerna. Effektmålets syfte är att minska personligt lidande och ekonomiska förluster för samhället. Uträkningarna baseras på antalet individer som är folkbokförda i våra medlemskommuner och räknar in den positiva befolkningsutvecklingen på cirka 5 % under perioden enligt Skånes befolkningsprognos år framtagen av Region Skåne. Alla förändringar i siffrorna här nedan sträcker sig över den angivna 4-årsperioden och avser de olyckstyper där vi verkar. Indikatorer Antalet olyckor per 1000 invånare ska minska med 10 %. Antalet bränder i byggnader per 1000 invånare ska minska med 10 %. Antalet bostadsbränder per 1000 invånare ska minska med 15 %. Antalet bränder ej i byggnad per 1000 invånare ska minska med 10 %. Antalet trafikolyckor per 1000 invånare ska minska med 5 %. Inriktning för verksamheten 2016 Brand i bostad Följa och aktivt delta i arbetet med den nationella strategin mot bostadsbränder inom ramen för Aktiv mot brand. Utveckla det lokala brand i bostadsarbetet och införa verktyg och metoder. Brand i skola, förskola och fritidsanläggningar Stödja medlemskommunerna i deras ansvar att motverka bränder i skolor, förskolor och fritidsanläggningar oavsett huvudman för verksamheten. Vattensäkerhet Stödja medlemskommunerna i deras arbete för att bli vattensäkra kommuner i enlighet med Svenska livräddningssällskapets kriterier för detta. Trafiksäkerhet Förtydliga och precisera förbundets roll och nivå för hur vi ska arbeta förbyggande med trafiksäkerhet. 6

9 2.3 Effektmål 3 Alla människors förmåga, oavsett kön, ålder, etnicitet etc, att förebygga och hantera olyckor ska fortlöpande öka. Effektmålets syfte är att stärka den enskildes förmåga samt att se hela samhället som en skadebegränsande resurs. Indikatorer Öka kunskapen om brandskydd i organisationer och företag. Vid tillsyn ska andelen anmärkningar om personalens brandskyddsutbildning minska över tid. Brandens omfattning ska minska över tid. Vid en brand ska omfattningen och spridningen begränsas. Detta mäts genom att se hur många bränder som sprider sig från startutrymmet till andra delar av byggnaden. Andelen bränder som begränsas till startförmålet ska öka med 4 % under perioden, från dagens värde på 82 % till 86 %. Vi ska nå riskgrupper och anpassa vårt budskap. Under perioden ska vi målgruppsanpassa vårt budskap och nå fler riskutsatta i samhället. Vårt mål ska vara att 20 % av de vi informerar och utbildar ska få anpassad information till sin målgrupp, att jämföra med 2015 då vi når 5 %. Inriktning för verksamheten 2016 Föra in tillämpliga delar av Konceptet för utveckling av våra utbildningar till barn och unga. Realisera affärs- och marknadsplan för extern utbildning. Aktivt sträva efter att vara det självklara valet för våra medlemskommuner vid uppköp av uppdragsutbildningar inom områdena brandskydd och sjukvård. Aktivt erbjuda uppdragsutbildningar inom områdena brandskydd och sjukvård till möjliga vidareförmedlare med fokus på vård, omsorg och utbildning. Vidareutveckla våra former för möte och dialog med den enskilde för att förebygga och hantera olyckor, till exempel hemmaträffar och anpassade hembesök m.m. För att ytterligare förbättra vår målgruppsanpassning ska samordnare för ytterligare ett område etableras i enlighet med våra prioriterade målgrupper. Förbättra den enskildes kännedom om det egna ansvaret att skydda sig mot olyckor och vad man kan göra själv om det ändå händer genom att starta samarbete med till exempel byalag och föreningar i våra ytterområden. 7

10 2.4 Effektmål 4 Konsekvenserna av inträffade olyckor ska minska genom ett snabbt ingripande och effektiva skadeavhjälpande insatser. Begreppet skadeavhjälpande insatser innefattar den enskildes, frivilligas, semiprofessionellas och professionellas åtgärder vid en inträffad olycka. Under detta effektmål vill vi mäta dels hur snabba vi är att nå den drabbade, dels hur effektiva vi är vid olyckan. Utifrån resultatet på indikatorn ska vi tillsammans med andra kontinuerligt jobba med att vara snabbt på plats och förbättra arbetet för att minska skadan vid händelsen. Indikatorer Vi ska vara snabbt framme på olycksplats. Vid risk för skada på individ eller materiella värden är vårt mål att i 90 % av olyckorna vara på plats inom 10 minuter efter att vi har blivet larmade och efter 20 minuter ska vi ha nått fram till alla dessa olyckor. Vid en olycka ska vi vara effektiva. I 50 % av olyckorna ska räddningsinsatserna vara avslutade inom 25 minuter. Vi ska dra nytta av erfarenheter från händelser och lära av dessa, så att framtida insatser blir ännu mer effektiva. Annan person hanterar olyckan. Skadebegränsande åtgärd är genomförd av annan innan vår ankomst vid 45 % av olyckorna, vilket innebär en ökning med 10 % under perioden. Inriktning för verksamheten 2016 Säkerställa professionell och effektiv rådgivning till den enskilde vid en larmsituation. Påbörja arbetet med sambruk och semiprofessionella med uppgifter kopplade till vårt uppdrag. Exempel på aktörer är väktarbolag, hemtjänst, vårdbolag med flera andra. Stödja införandet av ett regionalt ledningssystem för den kommunala räddningstjänsten i Skåne. 8

11 3. Stödjande målområden För att vi ska närma oss vår vision och nå våra effektmål behöver förbundets samtliga resurser nyttjas och utvecklas på ett effektivt sätt. Fyra målområden har identifierats för att stödja den övergripande måluppfyllelsen kompetens, mångfald och jämställdhet, kvalitet-hälsa-miljö-säkerhet samt kommunikation och varumärke. 3.1 Kompetens Våra medarbetares kompetens är grunden för att nå dit vi strävar, därför krävs ett aktivt, strukturerat och kvalitetssäkrat arbete med kompetensutveckling och omvärldsbevakning. Mätpunkter Uppföljning och avstämning av kompetensplanen Implementerat IT-system för stöd till kompetensplanering och kvalitetssäkring av kompetens. Aktiviteter 2016 En struktur som stödjer kompetensutveckling ska tas fram och införas, från behovsanalys till genomförande och uppföljning. Ett IT-system som stödjer kompetensutveckling ska implementeras. Vi ska kvalitetssäkra kompetens och fortbildning i förbundet mot kraven på de kompetenser som krävs för att lösa vårt uppdrag, idag och i framtiden. 3.2 Mångfald och jämställdhet Under 2016 ska fokus ligga på att gå från projekt till daglig verksamhet och fastställa det systematiska mångfalds- och jämställdhetsarbetet. Mätpunkter Under året göra en enkätundersökning för att mäta och förbättra det systematiska arbetet. Uppföljning av enheternas handlingsplaner. Mäta antal kvinnor och män i ledande befattningar. Aktiviter 2016 Genomförande av lärandekonferensen Brandstation för alla (BFA) och fortsätta de aktiviteter som initierats i projektet inom ramen för den normala driftsorganisationen. I enheternas aktivitetsplaner ska aktiviteter nedbrutna från förbundets likabehandlingsplan och plan för likvärdig service finnas beskrivna. Genomföra extern revision av mångfalds- och jämställdhetsarbetet med fokus på kompetensutvecklingsinsatser (likabehandling) samt huvudprocessen Informera och utbilda (likvärdig service). Utifrån den externa revisionen och i samband med utvecklingsuppdrag påbörja arbetet med utvärdering och förbättring av material och metod i informations- och utbildningsverksamheten. Arbeta för numerär jämställdhet på samtliga nivåer med särskilt fokus på ledande roller och befälsrollen (aktivt arbete i samband med rekrytering och kompetensutvecklingsinsatser). 9

12 3.3 Kvalitet, hälsa, miljö och säkerhet För att skapa ett gemensamt kvalitetsledningssystem som även omfattar vårt systematiska arbete med hälsa (arbetsmiljö), miljö och säkerhet ska ett gemensamt system för kvalitet, hälsa, miljö och säkerhet (KHMS) arbetas fram under Kvalitet Vi ska fortsätta att förbättra våra arbetssätt och metoder i syfte att arbeta effektivare. Mätpunkter Genomförda interna revisioner på minst två distrikt per huvudprocess. Ledningens genomgång ska genomföras efter att resultatet från de interna revisionerna är presenterade. Antalet kopplade länkar mellan huvud- och eller stödprocesser. Aktiviter 2016 Säkerställa vår certifierbarhet mot ISO 9001-standarden genom att huvudprocessägarna ska genomföra interna revisioner i våra huvudprocesser. Arbete med att kartlägga hur huvudprocesserna interagerar med varandra och övriga processer Hälsa/Arbetsmiljö Vi ska skapa möjligheter för friskvård i syfte att förebygga skador för våra medarbetare. Vi ska bli effektivare i vår hantering av riskobservationer och tillbud i syfte förebygga ohälsa. Mätpunkt Minst 80% av dagtidspersonalen ska använda sina friskvårdstimmar under året. Rapporterade arbetsmiljöärenden i RIA ska öppnas av mottagaren inom 24h (på vardagar). Aktivteter 2016 Erbjuda minst en föreläsning om träning i förebyggande syfte för all personal. Schemalagd fys ska vara inriktad på att bygga upp och förbättra i syfte att förebygga skador. Genomföra workshop med chefer om ny AFS för organisatorisk och social arbetsmiljö. Säkerställa att vi har riktlinjer och rutiner enligt ny AFS för organisatorisk och social arbetsmiljö Miljö Vi ska minska vår negativa miljöpåverkan. Mätpunkter Vi ska minska utsläppen av kemikalier vid fordonstvätt under 2016 jämfört med 2015 Vi ska minska koldioxidutsläppen med 2 % vid resor med Räddningstjänstens Syds personbilar under

13 Aktiviteter 2016 Säkerställa hantering av kemikalier. Säkerställa hantering av farligt avfall. Ta fram rutiner för hantering av skum vid insatser Säkerhet Vi ska sträva efter att ha ett säkerhetsarbete som både förebygger och hanterar vardagshändelser och krissituationer i förbundets verksamhet. Mätpunkter Riktlinje för skalskydd ska vara framtagen och kommunicerad. Följa upp genomgång av riktlinjer. Aktiviteter 2016 Öka kunskapen om våra riktlinjer som berör säkerhet hos våra medarbetare. Arbeta för en gemensam syn på skalskydd inom förbundet. Riktlinjer för IT-säkerhet ska tas fram. Ta fram rutiner för att hantera ström- och VA-bortfall på våra stationer. Genomföra en övning i intern krishantering som berör större delen av organisationen. 3.4 Kommunikation och varumärke Vår kommunikation ska förbättra kännedomen om och förtroendet för Räddningstjänsten Syd, liksom intresset för oss som samhällsaktör och arbetsgivare. Den ska även förbättra den enskildes förmåga att skydda sig samt att kunna agera vid en olycka. I förbundet bär vi alla varumärket Räddningstjänsten Syd; allt vi gör och allt vi säger påverkar hur vårt varumärke uppfattas. Mätpunkter Årlig kort enkätundersökning om internkommunikation genomförs via intranätet. Återkommande externa webbundersökningar kring enskilda frågor. Aktviteter 2016 Kommunicera handlingsprogrammet externt och internt, för att också öka den enskildes kännedom om det egna ansvaret för att förebygga olyckor och kunna agera i händelse av olycka. Samtidigt ökas kännedomen om Räddningstjänsten Syd vårt uppdrag och vår förmåga. Genomföra kampanjer och arrangemang enligt årsplan. Säkerställa drift och nödvändig utveckling av intranätet. 11

14 4. Uppdrag Uppdragen syftar till att utveckla och förbättra verksamheten. Den huvudsakliga inriktningen ligger inom de utvecklingsområden som definieras i Handlingsprogram Under 2016 ska följande uppdrag påbörjas (P) och slutföras (S): 1. Radhusbränder: Fortsätta kartlägga och inventera det byggnadstekniska brandskyddet i kommunernas radhusområden. Informationsinsatser ska planeras och genomföras för att göra ägare av radhusfastigheter uppmärksamma på problematiken och föreslå åtgärder. Förutom förebyggande åtgärder ska fokus även ligga på operativ kompetensutveckling, metod och teknik, för att minska konsekvenserna av inträffade radhusbränder. (P/S) 2. Automatiska brandlarm: Se över hanteringen av automatiska brandlarm. Den nya hanteringen ska ytterligare tydliggöra den enskildes ansvar för sitt automatiska brandlarm och leda till färre arbetsinsatser (kontroller och utryckningar) av Räddningstjänsten Syd. Översynen ska inbegripa avtal, förbundets åtagande, larmmottagare och ekonomi. Den nya hanteringen ska även medverka i förbundets utveckling till en mångsidigare och smidigare organisation. (P/S) 3. Operativ utveckling: Skapa mångsidighet och smidighet genom en ny taktisk uppbyggnad av den operativa organisationen, införande av dynamisk resurshantering (DRH), utnyttjande av andra aktörer (t.ex. semiprofessionella och frivilliga) samt successivt införande av ny teknisk plattform inklusive nya metoder. (P) 4. Lärande organisation: Under de kommande åren ska vi utvecklas som organisation till att tillvarata vår och andras erfarenhet och reflektera, samt omsätta positiva delar till praktiskt kunnande och därmed utvecklas mot att bli en lärande organisation. (P: 2016/S: 2019) 5. Tillsynsverktyget är vår tydligaste myndighetsutövning som bedrivs i medlemskommunerna och det är angeläget att tillsyn bedrivs effektivt, rättssäkert och med god effekt. Tillsynsverksamheten är i behov av förbättrade metoder och underlag för att kunna nå de verksamheter som har störst behov av vårt stöd, samt för att ännu bättre kunna redovisa nytta och effekt. (P/S) Samtliga uppdrag ska beskrivas med målbild, tidplan, organisation och resursbehov. Detta görs i en förstudieform av uppdragsledarna under första tertialet

15 5. Ekonomiska resurser 5.1 Internbudget intäkter och kostnader Internbudgeten bygger på Rambudget 2016, beslut om inriktning, strategier och medel för perioden som direktionen beslutade om vid sitt sammanträde den 9 juni I rambudgeten har medlemsavgifterna, efter samråd med medlemskommunerna, räknats upp med 2,46 % baserat på pris- och löneuppräkning. Inför 2016 ges ingen uppräkning för befolkningsförändringen. Med utgångspunkt från rambudgeten har internbudgeten arbetats fram under hösten 2015 med komplettering av mer detaljerad data och fakta samt erfarenheter från innevarande år. I internbudgeten har också arbetats in ett antal fasta kostnader och långsiktiga åtaganden exempelvis utbyten av fordon, ny deltidsstation i Genarp. I budgeten syns också positiva effekter av det fortsatta arbetet med lokaleffektivisering genom stängning av station Rosengård. Direktionen kommer i december 2015 besluta om revidering av mål för god ekonomisk hushållning inför den nya handlingsprogramsperiden. Bland de övergripande innevarande målen finns mål om kapitaluppbyggnad och årligt överskottsmål. Då kapitaluppbyggnaden nu är uppe i målnivå kan det årliga överskottsmålet sättas till ett positivt resultat på 100 tkr. I nedanstående resultaträkning ges en översiktlig beskrivning av intäkts- och kostnadsposter och en jämförelse mellan rambudget och internbudget för år Övergripande resultaträkning Rambudget Internbudget (Belopp tkr) Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter o tilläggsuppdrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat Tabell 1, Ram- och internbudget 2016 Huvudprincipen i 2016 års internbudget är att intäkter och kostnader ska fördelas på de olika verksamheterna. Vissa undantag görs från denna huvudprincip då till exempel hela förbundets budget för IT, lokalhyror mm, utifrån både styrning och praktiska skäl, läggs på ett kostnadsställe. På nästa sida finns en mer detaljerad internbudget för I den redogörs för olika intäkter och kostnader samt hur dessa fördelas inom förbundets olika verksamhetsområden. 13

16 Internbudget, detaljerad (Belopp tkr) Förbunds- Verksamhets- Operativ Produktions- TOTALT ledning stöd ledning områden E6-E22 Rsyd Verksamhetens intäkter Medlemsavgift Tilläggsuppdrag 0 Delsumma medlemsavg o tilläggsuppdrag Tillståndshantering Tillsyn LSO, LBE Automatlarm Operativa insatser Extern utbildning Hyresintäkter Övrig försäljning Övriga bidrag Delsumma övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Personalkostnader Löner och ersättningar Sociala avgifter och pensioner Summa personalkostnader Övriga driftskostnader IT. radio och telekommunikation Köpta tjänster Maskiner och inventarier Fordon Materiel och information Fastigheter och lokaler Utbildning och konferenser Representation och personalvård Resor och övriga kostnader Summa övriga driftskostnader Avskrivningar Finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiella poster ÅRETS RESULTAT Tabell 2, Detaljerad internbudget

17 5.2 Investeringar Räddningstjänsten Syd har som kriterier för investering att objektet ska ha en ekonomisk livslängd om minst tre år samt att utgiften ska motsvara minst ett prisbasbelopp ( kr för 2016). Förbundets anskaffningar som faller under dessa kriterier utgörs normalt av kommunikationsutrustning, dataservrar, räddningsutrustning, möbler och inredning samt ombyggnad av lokaler. Avskrivningstiden för dessa investeringar är normalt 3, 5, 7, 8 och 10 år och avskrivningen belastar årligen resultaträkningen. För investeringar i immateriella tillgångar som IT-system och licenser ska utgiften motsvara minst fem prisbasbelopp ( kr) samt avskrivning under 3-5 år. Räddningstjänsten Syd ska enligt förbundsordningen inte äga några egna fastigheter utan dessa ska hyras. Enligt ägardirektiv och direktionsbeslut ska fordon hyras på långtidskontrakt. Direktionen har under 2014 ändrat detta beslut till att icke utryckande personbilar även kan ägas i egen regi. I sammanställningen nedan visas den övergripande fördelningen av planerade investeringar för 2016, samt en prognos över beräknade kvarvarande, pågående investeringar. Budgeterat nytt investeringsutrymme för år 2016 uppgår till tkr, vilket är en anpassning till ekonomiska förutsättningar och bedömd genomförandeförmåga. Beloppet är tkr högre än rambudgeten för att inrymma bland annat ytterligare investeringar i ren arbetsmiljö. Utbyte kommer att ske av vissa servrar för att förbättra och säkerställa dataåtkomst. Komplettering kommer att ske av räddningsutrustning och anpassning till ny teknik, fordon samt metoder för effektivare insatser. Vidare kommer ytterligare personbilar att bytas ut mot mer miljövänliga och bilar som är bättre anpassade för dagens verksamhet. Vad gäller lokalinvesteringar i övrigt görs prioriteringar på jämställdhet, tillgänglighet, arbetsmiljö, hållbart samhälle och yteffektivisering. Inför varje igångsättande av enskilt investeringsobjekt gäller att särskilt beslut ska fattas. Beräknade kvarvarande Internbudget Total investerings- (Belopp tkr) medel till och med resurs 2016 Immateriella tillgångar, system o licencer IT, radio och telekommunikation Räddningsmateriel Övriga inventarier Lokalanknutna investeringar Personbilar ej utryckning Summa Tabell 3, Investeringar översiktlig

18 6. Uppföljning och utvärdering Under året gör vi uppföljningar i vår verksamhet och ekonomi med olika kontinuitet beroende på målens karaktär. Uppföljning kommer att ske av: Effektmål i form av indikatorer, inriktningar och stödjande målområden. Under ett år redovisas ekonomi och mål per tertial (januari-april) och (januari-augusti) samt helår. Redovisningen av resultaten kommuniceras i tillhörande arenor och i en rapport. Vid delår kommer relevanta mål att analyseras och redovisas. Resultatet ligger därefter till grund för att kunna korrigera och förbättra verksamheten under pågående och kommande år. Många av målen redovisas enbart vid helår på grund av målets karaktär. Vid helår görs en djupare analys med högre detaljeringsgrad gällande faktorer som kön men även ålder, geografiskt område och målgrupp när detta finns beskrivet. Bild 2, Planerings- och uppföljningsåret. 16