Rambudget 2015 Beslut om inriktning, strategier och medel,

Transkript

1 Rambudget 2015 Beslut om inriktning, strategier och medel, Fastställd av direktionen den 11 juni 2014 Version

2 Inledning En effektiv olyckshantering är en del av välfärdssystemet, nu och i framtiden. Kvinnors och mäns, flickors och pojkars självklara rätt till trygghet och säkerhet är grundläggande i en demokrati. Det är dessa individer som både drabbas av och orsakar olyckor. Individer som vi ska kunna möta före, under och efter en olycka. Under 2015 ska förbundet fortsatt åstadkomma och slutföra de resultat som handlingsprogrammet för , målbeskrivningar och andra styrdokument anger inom såväl det stödjande arbetet som det skadeavhjälpande. Under har ett antal utvecklingsuppdrag genomförts och realiserats inom ramen för handlingsprogrammet. Dessa pekar på behov av förstärkning av åtgärder inom det brandförebyggande området, kompetensutveckling och beredskap. Några ytterligare ska realiseras under 2015, samtidigt som ett nytt handlingsprogram för perioden ska utvecklas. Sammantaget innebär förslaget till rambudget för 2015, med hänsyn till föreslagen uppräkning av medlemsavgiften, behov av ytterligare effektiviseringar. Detta omfattar t.ex. lokalanpassningar och identifiering av icke-värdeskapande aktiviteter Den ekonomiska realiteten innebär bl.a. att den föreslagna beredskapsökningen enligt handlingsprogrammet får skjutas på framtiden. Föreliggande rambudget med inriktning utgör den politiska styrningen av förbundet vad avser tolkning av handlingsprogrammet, inklusive utveckling av uppdrag och förmåga. Rambudgeten innebär också fastställande av medlemsavgifter, övriga intäkter och fördelning av kostnader. Dokumentet omsätts i en verksamhetsplan som mer i detalj beskriver produktionsmål, uppdrag och detaljbudget. Per Widlundh förbundsdirektör Rambudget, Version 3.0 2

3 1. Inriktning I den beslutade ledningsfilosofin och i handlingsprogrammet beskrivs förbundets uppdrag, vision, verksamhetsidé, effektmål och stödjande mål. Med utgångspunkt i Ett olycksfritt samhälle ska förbundet skapa goda och effektiva möten med män och kvinnor, flickor och pojkar. Både i det förebyggande arbetet och före, under och efter insatser. Dessa möten är av största vikt för att åstadkomma en upplevelse av ökad säkerhet och trygghet. För att åstadkomma ett olycksfritt samhälle, en ökad trygghet för olyckor, en ökad förmåga hos den enskilde att hantera olyckor samt förbättrad skadeavhjälpande verksamhet behöver både vårt uppdrag och medarbetarnas uppgifter kontinuerligt utvecklas och förtydligas. Under de gångna åren har framförallt tre områden utvecklats inom Räddningstjänsten Syd. Det breddade uppdraget för både organisationen och den enskilde medarbetaren, arbetsformer och arbetstider samt mångfalds- och jämställdhetsområdet. Dessa områden ska fortsätta utvecklas de kommande åren och under 2015 ska Räddningstjänsten Syd ha uppnått ett bättre resultat än för den avslutade handlingsprogramperioden, ett tydligt organiserat arbete inom området Trygghet för olyckor, en tydligt beskriven Social dimension i verksamheten, ett tydligt och systematiskt Mångfalds- och jämställdhetsarbete, en väl beskriven och kvalitetssäkrad Skadeavhjälpande verksamhet, en, eller flera, nytillkomna medlemskommuner i förbundet, ett etablerat Kompetenssystem innehållande bland annat en befälsskola och chefoch ledarprogram samt ett starkt och väletablerat varumärke. Förutsättningar och beskrivningar för att skapa balans mellan medlemsavgifter, handlingsprogrammets intentioner och behov av utveckling av såväl förutsättningar som själva uppdraget ska klarläggas under 2015, inför en ny handlingsprogramperiod Under 2015 ska medlemskommunerna se en fortsatt minskning av antalet omkomna och skadade vid olyckor, färre bränder i bostäder, skolor och andra byggnader samt färre brand ej i byggnad. Samverkan med medlemskommunerna vad avser bränder i skolor, andra anlagda bränder och social oro och utsatta gruppers behov av stärkt brandskydd ska fortsätta. Kvalitetssystemet ska under 2015 till alla delar vara etablerat och kompetenssystemet ska vara infört. Ett chef- och ledarprogram samt ett system för utveckling av operativa ledare (SOL) ska vara i drift. Former för dialog mellan förbund och medlemskommunerna behöver fortsatt utvecklas för att skapa en långsiktighet i såväl verksamhetsfrågor som i den förbundsövergripande budgetprocessen, under 2015 framförallt vad avser utvecklingen av nytt handlingsprogram. Mångfalds- och jämställdhetarbetet ska utvecklas en under året bli en alltmer självklar och integrerad del av verksamheten, både vad avser vår service och vår interna verksamhet. MakEquality ska införas som styr- och uppföljningsmodell. Rambudget, Version 3.0 3

4 Direktionen avser fördjupa dialogen med grannkommuner i syfte att verka för fler medlemskommuner i förbundet under handlingsprogramsperioden. Under förutsättning att en ansökan sker från SÖRF:s medlemskommuner och ett godkännande kan tas av Rsyds medlemskommuner kommer stor kraft behöva läggas för att möjliggöra en smidig beslutsprocess och därefter anslutning av dessa nya kommuner. Den regionala utvecklingen av räddningstjänstområdet behöver förtydligas och ansvaret för gemensamma åtaganden fördelas på fler aktörer. Under 2015 ska nytt handlingsprogram utvecklas vad avser själva riskanalysen, förmågebeskrivningar och utvecklingsområden. Arbetet ska ske i nära samverkan med medlemskommunerna. Programmet ska vila på de inriktningsbeslut som tas under Under 2016 ska inriktningarna och tillämpliga utvecklingsuppdrag vara genomförda och bilden av en modern räddningstjänst med ett tydligt arbete inom skydd mot olyckor vara befäst. Det nya handlingsprogrammet ska börja påverka verksamheten. Vid en eventuell anslutning av nya medlemmar ska fokus upprätthållas på kärnverksamheten, uppdragen och servicen till såväl medlemskommunerna som den enskilde. Dialogen och samverkan med medlemskommunerna om såväl verksamhetens genomförande som resurstilldelning behöver utvecklas och bli mer långsiktig. Arbetet inom skydd mot olyckor behöver samordnas med både förvaltningar i medlemskommunerna och med den enskilde. Rambudget, Version 3.0 4

5 2. Strategier Strategierna anger förbundets förutsättningar och övergripande vägval för att uppnå balans mellan ekonomiska resurser, grundläggande verksamhetsbehov samt utvecklingsbehov inför perioden Förbundets attraktionskraft ska säkerställas genom de sätt organisationen möter medborgarnas och de nödställdas behov av tjänster inom området skydd mot olyckor. Verksamhetsområden och aktiviteter som inte skapar värde eller nytta för den enskilde ska identifieras, värderas och avvecklas. Verksamhetsområden och tjänster som skapar värde ska förstärkas och utvecklas (yttre effektivitet-att göra rätt saker). Förbundets kvalitet ska säkerställas genom ett ökat kapacitetsutnyttjande av arbetstid, lokaler och fordon. Processerna ska vara fungerande och integrerade i sammanhängande flöden. Åtgärder för att öka effektivitet och produktivitet ska genomföras, bland annat genom att öka intäkter och minska kostnader. Långsiktig balans mellan intäkter och kostnader för drift och utveckling av driftmässiga förutsättningar ska skapas. (inre effektivitet-att göra saker rätt). Rambudget, Version 3.0 5

6 3. Omvärldsanalys Nedan följer ett antal områden som har identifierats och förutspås påverka förbundets utveckling och handlingsmönster för perioden Se även avsnittet ekonomiska risker på sidan 8 samt ekonomiska utmaningar, sidan 9. Kommunernas ekonomiska läge är fortsatt ansträngt genom att återhämtningen från lågkonjunkturen drar ut på tiden även om viss vändning kan börja skönjas. Någon ytterligare återbetalning från AFA av avtalsförsäkringspremier är inte att räkna med då Räddningstjänsten Syd fått återbetalningar för den tid från år 2006 då förbundet verkat. Fortsatt bevakning och aktivt arbete med omställning och prioritering av förbundets verksamhet till rådande ekonomisk verklighet och framtidens utmaningar. Regeringens krisproposition (2013/14:144) tillsammans med Försvarsberedningens omvärldsanalys Vägval i en globaliserad värld (Ds 2013:33) förespråkar, i korta ordalag, att samhällets krisberedskapsaktörer bör öka förmågan att hantera kriser samt öka samutnyttjandet av civila respektive militära resurser i syfte att ömsesidigt stödja varandras funktionalitet och förmåga att hantera risker och hot. Ett möjligt scenario kan vara att det civila försvarets struktur och planering prioriteras framöver för såväl statliga som kommunala myndigheter. Regeringens särskilda utredning, en myndighet för alarmering (SOU2013:33) har under 2013 sett över samhällets alarmeringstjänst. Utredningen föreslår att dagens alarmeringstjänst (SOS AB) ersätts med en myndighet för att bättre samordna samhällets alarmeringsbehov via numret 112. Förslaget har nedprioriterats, tidplan samt behov av eventuella tilläggsutredningar är i dagsläget okänt. Avtalet om alarmering med SOS Alarm löper ut Räddningstjänsten Syd betalar årligen ca 6,5 mnkr för denna tjänst. Arbete pågår för att i samverkan med övriga räddningstjänster i Skåne teckna ett nytt, kostnadseffektivt, avtal om alarmering. Hänsyn behöver tas till den pågående statliga utredningen en myndighet för alarmering. Förbundets medlemskommuner utgör en betydande del i Öresundsregionen som är en mycket expansiv region beträffande boende- och arbetsmarknadsutveckling. Det totala invånarantalet i förbundsområdet uppgick vid ingången av 2011 till ca invånare. Motsvarande befolkningssiffror vid tidpunkten för förbundets verksamhetsstart vid ingången av 2006 var drygt invånare. Detta innebär att befolkningen under förbundets första fem år vuxit med ca personer vilket motsvarar en ökning på ca 9,4 % och en årlig tillväxt på knappt 2 %. Samtliga medlemskommuner har haft en positiv befolkningsökning. Befolkningsutvecklingen prognostiseras vara fortsatt expansiv i samtliga medlemskommuner under överskådlig ( ) tid. Vid årsskiftet 2015/16 beräknas invånarantalet, utifrån respektive medlemskommuns egna beräkningar och prognoser, totalt uppgå till drygt invånare. Det innebär en ökning på ca personer, motsvarande ca 6 % under innevarande femårsperiod, eller en årlig tillväxt på ca 1,5 %. Förbundsområdet med angränsande kringkommuner utgör ett attraktivt och expansivt område i Öresundsregionen. Stora företags- och forskningsetableringar Rambudget, Version 3.0 6

7 kombinerat med en utbyggd kollektivtrafik och närheten till Köpenhamn och kontinenten gör området intressant att bo och verka i. De stora forskningsetableringarna i Lund genom MaxLab IV och ESS kommer att öka områdets attraktionskraft ytterligare och bidra till att fler personer kommer att bo, verka och vistas i området. Områdets geografiska skiftande karaktär med allt från sammanhängande storstadsbebyggelse till mindre samhällen och landsort erbjuder varierade attraktiva boendemiljöer. Kommunernas geografiska ytstorlek är också mycket varierad. I kombination med befolkningsstorleken ger detta en skiftande befolkningstäthet vilket påverkar nuvarande, och framtida, utformning och dimensionering av förbundets skadeavhjälpande såväl som förebyggande verksamhet då behoven av stöd och hjälp varierar i hög grad mellan och i medlemskommunerna. Rambudget, Version 3.0 7

8 4. Rambudget 2015 med planering Medlemsavgift och dess fördelning Förbundets intäkter består till en dominerande del av medlemsavgifter. Därutöver tillkommer intäkter från olika bas- och särskilda uppgifter, för närvarande i huvudsak från tillsyn- och tillståndshantering, automatlarmshantering, utbildningstjänster samt viss administration av Malmö brandkårs orkester åt Malmö stad. I förbundsordningen regleras att direktionen ska fastställa budget för förbundet inom de ekonomiska ramar som ges av medlemskommunerna. Målsättningen är att budgeten för det nästkommande året ska fastställas av direktionen i form av en rambudget senast i juni. I rambudgetbeslutet ingår också fastställande av medlemsavgift. Rambudgeten utgör sedan ett underlag för den verksamhetsplan med internbudget för nästkommande år som godkänns av direktionen i december månad. Förbundets budgetarbete ska samordnas med medlemskommunernas och samråd ska ske med samtliga medlemskommuner genom bland annat medlemsforum. Sedan 2013 fördelas medlemsavgiften helt på invånarantal. Vid ägarforum i mars 2012 beslutades om en inriktning för medlemsavgiftens uppräkning baserat på tidigare modell med löne- och priskompensation och kompletterad med en möjlig komponent för befolkningsförändring användes modellen första gången. Inför 2015 har medlemskommunerna meddelat att likt 2014 endast uppräkning sker för pris och lönekompensation. Medlemsavgift komponenter Belopp tkr Medlemsavgift 2014 basuppdrag Pris- och löneuppräkning 2,52 % Befolkningsutveckling 1,41 % 0 Medlemsavgift 2015 basuppdrag Tabell 1. Uppräkning medlemsavgift Den totala medlemsavgiften på tkr kommer år 2015 att ha följande fördelning mellan medlemskommunerna enligt ovan beskriven fördelningsmodell: Medlemskommun Invånarantal Andel % invånare Medlemsavgift 2015 tkr Burlöv , Eslöv , Kävlinge , Lund , Malmö , Summa , Tabell 2. Fördelningstal och fördelning medlemsavgift Rambudget, Version 3.0 8

9 Eget kapital och överskottsmål Direktionen antog i december 2012 mål för god ekonomisk hushållning för åren Bland de övergripande finansiella målen finns ett årligt överskottsmål om ca tkr. Syftet är att eftersträva ett eget kapital vid utgången av 2015 på 9 mnkr och på längre sikt 12 mnkr för att ha en beredskap att möta ekonomiska risker och oförutsedda extraordinära händelser. Vid ingången av 2014 hade förbundet ett eget kapital om tkr. Under 2013 fick förbundet en återbetalning från AFA-försäkring med tkr för 2006 års premier, vilket förklarar det egna kapitalets storlek. Mot bakgrund av det egna kapitalets storlek och de utmaningar förbundet ställs inför 2015 bland annat ökade lokalkostnader sätts överskottsmålet till 200 tkr. Ekonomiska risker och påverkansfaktorer Förbundets verksamhet och dess finansiering är förknippat olika ekonomiska risker och utmaningar och bland dem kan särskilt nämnas: Hyresintäkter från ambulansentreprenörer. På ett par av förbundets stationer hyr ambulansentreprenören in sin verksamhet. Den nya entreprenören från år 2015 avser inledningsvis att teckna hyresavtal med förbundet men kan på längre sikt överväga andra lokalalternativ. Detta kan på sikt betydande intäktsbortfall och svårigheter att hitta nya hyresgäster alternativt säga upp frigjorda lokaler. Förbundets pensionsskuld består främst av särskild avtalspension till utryckande personal, SAP-R. Övriga tjänstepensionsåtaganden är försäkrade års effekt av sänkt diskonteringsränta med en resultatpåverkan på tkr visar på känsligheten i denna post och dess stora effekt på förbundets ekonomi. Pensionsåtagandet innebär också årligen ett extra personalomkostnadspåslag för berörd personal på ca %. Inför de närmaste åren görs dock bedömningen av förbundets pensionsadministratör KPA pension att ingen ytterligare sänkning av diskonteringsräntan är förestående Ökat teknikberoende. Förbundet har en stor fordonsflotta på ca 160 fordon inklusive släp där ett antal av dessa i hög grad bygger på avancerad teknologi. Till detta kommer ett allt mer beroende av ny informationsteknik för styrning, drift, support av såväl operativ som förbundets dagliga verksamhet. Detta ställer ökade krav på ekomiska insatser för drift, underhåll och reparationer då många av dessa tjänster måste köpas externt. Ränterisker. Det historiskt relativt låga ränteläget påverkar förbundet på olika sätt: Hyreskostnaden för förbundets fordon påverkas positivt. Förbundets pensionsskuld ger upphov till ett likviditetsöverskott vilket till stor del placeras räntebärande för att delfinansiera ränteuppräkningen av pensionsskulden. Det låga ränteläget ger lägre ränteintäkter medan pensionsskulden räknas upp med en högre räntesats baserat på långränta. Rambudget, Version 3.0 9

10 Driftsbudget Mot bakgrund av ovanstående har en övergripande driftsbudget tagits fram vilken presenteras i tabell 2 nedan. Resultatet för hela verksamheten är ett överskott om 200 tkr för år För åren har i planeringen en uppräknad medlemsavgift där kompensation för pris- och löneuppräkning samt befolkningsutveckling i enlighet med beslutad modell ges: (Belopp tkr) Utfall 2013 Internbudget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Medlemsavgifter o tilläggsuppdrag Övriga intäkter jämförelsestörande post AFA återbet Summa verksamhetens intäkter Personalkostnader jämförelsestörande post pensioner Övriga driftskostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader jämförelsestörande post pensioner Resultat Tabell 3. Rambudget drift 2015 med planering I bilaga 1 återfinns en mer specificerad rambudget för år Detaljerna i denna, och fördelningen mellan olika kontogrupper, är mycket preliminära och får prövas ytterligare i det kommande internbudgetarbetet. Verksamhetens intäkter Uppräkning av medlemsuppgifter och kvarvarande tilläggsuppdrag har gjorts enligt vad som beskrivits tidigare i dokumentet. Vad gäller övriga intäkter har en uppräkning gjorts med förväntad prisuppräkning och en beräkning av bidrag till utvecklingsprojektet En brandstation för alla Lund, som sträcker sig till och med Driftskostnader och avskrivningar Personalkostnaderna har beräknats i enlighet med slutna centrala löneavtal som sträcker sig i stort över planeringsperioden med viss komplettering av Konjunkturinstitutets prognoser. Pensionskostnader har beräknats utifrån KPA:s prognos från december Övriga driftskostnader (material, fordon, lokaler m m) har räknats utifrån de förutsättningar som bedöms föreligga innebär bland annat helårseffekt av ökad hyreskostnad för den nya brandstationen i Eslöv. För övrigt förväntas en fortsatt fokusering på att hushålla med resurserna och hitta ytterligare kostnadseffektiva lösningar. Avskrivningarna förväntas från och med år 2015 att ligga ganska konstant kring tkr, vilket i stort bedöms motsvara årliga nyinvesteringar Rambudget, Version

11 Investeringar Förbundet äger generellt inga fordon eller fastigheter utan dessa leasas och hyrs. Förbundets investeringar avser räddningsmateriel, övrig verksamhetsanknuten utrustning, kommunikationsutrustning inklusive IT samt vissa lokalanknutna investeringar. Den årliga investeringsramen för nytillkommande investeringar beräknas uppgå till ca 6 mnkr. Investeringarna i rambudgeten utgör en översiktlig inriktning, där ytterligare detaljering och prioriteringar görs i det fortsatta internbudgetarbetet. Vidare gäller att särskilt beslut ska tas inför varje igångsättande av varje enskilt investeringsobjekt. Beträffande lokalanknutna investeringar görs en fortsatt prioritering på arbetsmiljön, jämställdhet och förändrat och rationaliserat lokalutnyttjande. För räddningsutrustning gäller nödvändiga återanskaffningar och komplettering av utrustning utefter nya arbetssätt och organisation. (Belopp tkr) Bokslut Internbudget Rambudget Plan Plan 2013 total resurs Räddningsutrustning Kommunikationsutrustning inkl IT Lokalanknutna investeringar RC-Hyllie inkl ledning Ny brandstation Eslöv utrustning Övriga inventarier Summa Tabell 4. Rambudget investeringar 2015 med planering Rambudget, Version

12 Bilaga 1, Rambudget, specificerad (Belopp tkr) Utfall Internbudget Rambudget Intäkter Medlemsavgift Tilläggsuppdrag Summa medlemsavg o tilläggsuppdrag Tillsyn och tillstånd Automatlarm Operativa insatser Extern utbildning Färdtjänstkörningar Hyresintäkter Övrig försäljning Övriga bidrag Jämförelsestörande återbetalning AFA Summa övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Löner och ersättning Sociala avgifter o pensioner jämförelsestörande post pensioner Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga kostnader Datorer/IT Konsulter Maskiner o inventarier Fordon Materiel, reklam o information Beklädnad Tele, Radio Fastighet Resor, hotell o logi, övriga tjänster Summa övriga driftskostnader Avskrivningar Summa kostnader Finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader jämföreslestörande pensioner Summa finansiella poster ÅRETS RESULTAT Tabell 5. Rambudget 2015 specificerad. Rambudget, Version