Granskning av kommunens samordning av fastighetsunderhållet 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av kommunens samordning av fastighetsunderhållet 2012"

Transkript

1 Granskning av kommunens samordning av fastighetsunderhållet 2012 KOMMUNREVISIONEN

2

3 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober/November 2012 Norrköpings kommun Granskning av kommunens samordning av fastighetsunderhåll

4 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Revisionskriterier Metod Utgångspunkt Resultat och bedömning Finns ändamålsenliga förutsättningar för styrning och samordning av fastighetsunderhållet? Hur fungerar regelverket för handhavande av kommunens lokaler? Vilka incitament finns för samordning mellan nämnder? Former för samverkan? På vilket sätt säkerställs effektiviteten i lokalutnyttjandet och underhållet? Hur ser ansvarsfördelningen ut? Finns effektiva rutiner, metoder, systemstöd för att bedöma, beräkna och planera underhållsbehoven? Görs beräkningar av eventuellt eftersatt underhåll? Vilken information ges om hur fastigheterna vårdas och underhålls? Bedrivs arbetet med fastighetsunderhåll med en tillräcklig intern kontroll? Bedömning utifrån den övergripande revisionsfrågan Finns förutsättningar för ett samordnat/effektivt fastighetsunderhåll i kommunen? Identifierade förbättringsområden...15 Källförteckning

5 1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Norrköpings kommun granskat kommunens samordning av fastighetsunderhållet. Granskningens övergripande syfte är att identifiera vilka åtgärder som vidtas för att samordna kommunens fastighetsunderhåll så att onödiga kostnader undviks samt att bedöma om stadsplaneringsnämndens ledning och styrning av underhållsåtgärderna genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Styrning och samordning av fastighetsunderhållet Enligt vår bedömning finns ändamålsenliga förutsättningar för styrning och samordning av fastighetsunderhållet vad gäller stadsplaneringsnämnden. Mål och åtaganden för nämnden/ kontoret anges samt att utförliga riktlinjer, rutiner, mallar har tagits fram inom ramen för kontorets kvalitetsledningsarbete. Klara principer för ansvarsfördelning finns. Det är angeläget att dessa riktlinjer och rutiner kommuniceras ut till verksamheterna i den mån de berörs av dem. Lokalers prissättning och nyttjande samt incitament Överkapacitet av lokaler har identifierats inom kommunen, då lokalerna inte nyttjas optimalt av verksamheterna. Detta medför onödigt höga lokalkostnader. Några mål med bäring på lokalers nyttjande finns inte inom barn- och ungdomsnämnden eller gymnasienämnden. De båda nämnderna/presidierna har dock under året gett utbildningskontoret i uppdrag att anpassa/reducera lokalytorna, vilket också skett. Tydligare politiska mål och uppdrag samt ekonomiska incitament krävs dock för att ytterligare driva på arbetet med lokaleffektiviseringar med syfte att kunna använda en större del av skolans resurser till undervisning respektive att en större del av budgeten går till att vårda de lokaler som behövs. Lokalkostnaderna behöver tydligare synliggöras i relation till lokalernas nyttjande och vilka medel som kan frigöras till annat om lokalerna nyttjas mer effektivt och utifrån kapacitet och ändamålsenlighet. Detta gäller i såväl i relation till ansvariga chefer/ rektorer som i relation till de nödvändiga politiska överväganden och prioriteringar som krävs. Lagstiftningen om Lika bidrag på lika villkor medför krav på kostnadsunderlag per skola och program. Det är angeläget att lokalförsörjning och gymnasieskolan kommer överens om hur en sådan redovisning ska se ut för att kunna svara upp mot de krav/frågor som ställs. De intervjuade inom gymnasieskolan anser att det finns stora brister i lokalstyrningen, kostnadsunderlagen samt i lokalunderhållet. Det är väsentligt att grunderna för hyran noga kommuniceras till verksamheterna med tydliga och transparanta underlag. Ekonomen inom respektive verksamhet får årligen information om lokalhyran och det är väsentligt att detta kommuniceras ut samt att dialog förs mellan lokalförsörjning och verksamhetsansvarig ekonom om vilken information som ytterligare behövs. De båda skolnämnderna bör överväga principer för utfördelning av lokalkostnaden på respektive förskola/skola med syfte att uppnå tydliga incitament för rektorer att se över sin lokalanvändning. I det praktiska arbetet med lokalförsörjning vad gäller såväl mindre lokalanpassningsbehov som större investeringar finns en väl utvecklad kedja med lilla lokalgruppen, lokalgruppen, investeringsgrupp och styrgrupper. Det finns en tydlig inriktning från förskola/grundskola och lokalförsörjning att arbeta utifrån gemensamma rutiner där olika behov vägs mot varandra i ett helhetsperspektiv. Resurser till underhåll Vi ser det som väsentligt med ett mer utvecklat systemstöd vad gäller bedömning av fastighetsunderhållet per fastighet samt riskbedömningar och konsekvensbedömningar av upp- 2

6 skjutet underhåll. Det äldre lokalbeståndet medför stora underhållsbehov och planeringsperioden bör utsträckas till en längre period än fem år. Vår bedömning är att de prioriteringar som måste ske av underhållsbehoven samt de omprioriteringar som sker under året till följd av bland annat behov av felavhjälpande akut underhåll innebär en risk för eftersatta behov och därmed större framtida kostnader. Några konsekvensbeskrivningar till följd av de åtgärder som skjuts upp finns inte dokumenterade. De ekonomiska effekterna av uppskjutet underhåll märks oftast inte på kort sikt. Det finns därmed en risk för att det blir en regleringspost när andra mer akuta behov tränger på. Det som inte satsas på underhåll kommer ofta igen i form av ökade kostnader för drift och skötsel. Rutinerna för intern kontroll har skärpts upp efter Det samlade fastighetsunderhållet kan dock ej sägas ske med tillräcklig intern kontroll utifrån avsaknad av mer långsiktiga planer, riskanalyser och konsekvensbedömningar samt otillräckliga resurser. Fastigheternas centrala roll och rapportering till ägaren Mot bakgrund av fastigheternas ekonomiska värde och dess centrala roll för kommunens verksamheter måste frågor om underhållsnivå etc. ses som en strategisk fråga för styrelsen och ägaren. I kravet på god ekonomisk hushållning ingår också att vårda kommunens fastigheter med syfte att kunna erbjuda en säker och god verksamhet. Rapportering bör även ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vad gäller behovet av fastighetsunderhåll i relation till faktisk underhållsnivå och utfall över tid samt konsekvensanalyser och riskbedömningar till följd av uppskjutet underhåll. Identifierade förbättringsområden utifrån den genomförda granskningen: Överväg ett kommunövergripande mål om lokaleffektiviseringar. Tydliggör och kommunicera regelverket för nyttjande av kommunens lokaler ytterligare. Kom överens med gymnasieskolan om hur lokalkostnaderna per program i gymnasieskolan ska redovisas för att kunna svara upp mot kraven på bidrag på lika villkor. Överväg former för fördelning av lokalkostnader i kommunen respektive inom de ansvariga verksamhetsnämnderna med syfte att öka incitamenten till lokaleffektiviseringar. Synliggör lokalkostnaderna i de prioriteringar som sker dels inom politiken, dels inom verksamheten och vilka medel som kan frigöras till annat om lokalerna nyttjas mer effektivt utifrån kapacitet och ändamålsenlighet. Detta med syfte att kunna använda en större del av skolans resurser till undervisning respektive att en större del av budgeten går till att vårda de lokaler som behövs. Överväg ett mer utvecklat systemstöd som stöd för fastigheternas status och underhållsplaneringen. Ta fram en översiktlig plan för fastighetsunderhållet på längre sikt än fem år. Dokumentera hur åtgärderna prioriterats i underhållsplanen på ett respektive fem år. Ta fram risk- och konsekvensbedömningar för det underhåll som skjuts på framtiden, vad gäller de delar som av erfarenhet är mer riskutsatt och kostnadskrävande. Förstärk informationen och rapporteringen till berörda verksamheter inom ramen för de lokalgrupper som finns, så att samsyn och väl grundade beslutsunderlag finns beträffande underhållet av fastigheterna. Utveckla rapporteringen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige utifrån fastigheternas strategiska roll och ekonomiska värde för kommunen som ägare. 3

7 2. Inledning 2.1. Bakgrund Revisorerna har i sin revisionsplan för 2012 bedömt det som angeläget att genomföra en granskning av hur kommunens fastighetsunderhåll samordnas så att onödiga kostnader undviks, bland annat i form av eftersatt underhåll. Kostnader för lokaler är, vid sidan av personalkostnaderna, en av de dominerande kostnadsposterna i kommunens budget. Erfarenheten från andra granskningar av kommuners/landstings fastighetsunderhåll är att nivån för det planerade underhållet ofta inte utgår från fastigheternas behov av underhåll, utan mer har karaktären av budgetregulator. Innebörden av detta är att nivån för fastighetsunderhållet i alltför hög grad styrs av ekonomiska faktorer och inte av fastigheternas faktiska behov av underhållsåtgärder samt att underhållsåtgärder skjuts på framtiden med risk för eftersatt underhåll Syfte och avgränsning Det övergripande syftet är att identifiera vilka åtgärder som vidtas för att samordna kommunens fastighetsunderhåll så att onödiga kostnader undviks samt att bedöma om stadsplaneringsnämndens ledning och styrning av underhållsåtgärderna genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Den övergripande revisionsfrågan är: Finns förutsättningar för ett samordnat/effektivt fastighetsunderhåll i kommunen? Granskningen avser stadsplaneringsnämnden (ägare) samt barn- och ungdomsnämnden och gymnasienämnden. Granskningen avser Revisionsfrågor I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Finns det ändamålsenliga förutsättningar (mål, strategi, tillämpning och uppföljning) för styrning och samordning av fastighetsunderhållet? Hur fungerar regelverket för handhavande och nyttjande av kommunens fastigheter och lokaler? Vilka incitament finns för samordning mellan nämnder/kontor? Former för samverkan med verksamhetskontoren? På vilket sätt säkerställs effektiviteten i det faktiska lokalutnyttjandet och underhållet och hur ser ansvarsfördelningen ut? Finns det effektiva rutiner, metoder, systemstöd m.m. som stöd för att bedöma, beräkna och planera fastigheternas underhållsbehov? Görs beräkningar av eventuellt eftersatt underhåll (konsekvensanalyser)? Vilken information får kommunfullmäktige om hur fastigheterna vårdas och underhålls och är den informationen tillräcklig? Bedrivs arbetet med fastighetsunderhåll med en tillräcklig intern kontroll? 4

8 2.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Granskningen utgår i huvudsak från följande revisionskriterier: Kommunallagen Kommunens mål och riktlinjer med bäring på fastighetsunderhållet Kunskap från goda exempel på effektivt genomförande av fastighetsunderhåll 2.5. Metod Granskningen grundas på intervjuer samt studier av relevanta dokument. Följande intervjuer har genomförts: Verksamhetschef samt processansvarig för investering och planerat underhåll, lokalförsörjning inom stadsbyggnadskontoret Sakkunnig grundskola/förskola, med avseende på lokaler och planeringsunderlag, utbildningskontoret Bildningschef, sakkunnig gymnasiet samt ekonom, utbildningskontoret. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten Utgångspunkt God ekonomisk hushållning förutsätter att fastigheter vårdas och underhålls. Huvudsyftet med underhåll är att optimera en byggnads tekniska och ekonomiska livslängd samt att givetvis säkra ändamålsenliga lokaler för verksamheten. För att fastighetsunderhållet ska kunna genomföras på ett effektivt sätt krävs att rätt balans uppnås mellan planerat och avhjälpande underhåll. Detta förutsätter i sin tur att aktuella och relevanta underhållsplaner kan upprättas för varje fastighet och att det finns möjligt att genomföra planerna. Underhållsåtgärderna genomförs såväl som planerat underhåll som vid akuta behov (felavhjälpande underhåll). Med planerat underhåll avses åtgärder som syftar till att återställa byggnadens funktion. Planerat underhåll omfattar aktiviteter för underhåll av mark, byggnad utvändigt och invändigt samt installationer, som kan budgeteras i en flerårig underhållsplan. Planerat underhåll utförs med längre periodicitet än ett år. 5

9 Planerat underhåll genomförs enligt förutbestämda intervall eller enligt föreskrivna kriterier och i syfte att minska sannolikheten för fel eller funktionsnedsättning hos ett objekt. Ett periodiskt planerat underhåll är exempelvis lämpligt när avbrott inte kan accepteras och när åtgärdskostnaderna kan hållas nere genom fasta intervall. Felavhjälpande underhåll utförs efter att fel upptäckts och med syfte att återställa en funktion, som oförutsett nått en oacceptabel nivå och som kräver en omedelbar åtgärd. I felavhjälpande underhåll ingår reparation och utbyte. Felavhjälpande underhåll utförs med en periodicitet som är kortare än ett år. Det finns ett nära samband mellan det planerade underhållet och det felavhjälpande underhållet samt de totala fastighetskostnaderna. När det planerade underhållet är otillräckligt sker förslitning av tekniska funktioner så att de övriga fastighetskostnaderna ökar. Brister i VVSinstallationer leder exempelvis till vattenläckage, driftstopp av hissar kräver omedelbara reparationer, etc. Kostnaden för en oplanerad reparation blir oftast också avsevärt högre än kostnaden för en planerad reparation. Kostnadsökningen beror på dels väntetider, på personal, material och reservdelar, dels produktionsbortfall i verksamheten. Vår erfarenhet från andra kommuner är att det planerade underhållet ofta blir en budgetregulator beroende på dels de ekonomiska resurserna, dels att kostnaderna för det mer akuta, felavhjälpande underhållet samt andra typer av fastighetskostnader tenderar att ta resurser från det planerade underhållet. Ett annat samband som ingår i denna rapport är nyttjandet av kommunens lokaler, att det sker på ett effektivt sätt, att lokalytor prövas och att samordning sker mellan olika verksamheters behov. Lokalkostnaderna utgör en stor del av en kommuns budget och ju effektivare lokalerna nyttjas, desto mer medel finns över för andra angelägna behov av så skilda slag som undervisning och planerat underhåll. 6

10 3. Resultat och bedömning Resultat och bedömning från den genomförda granskningen redovisas utifrån de ställda revisionsfrågorna enligt följande Finns ändamålsenliga förutsättningar för styrning och samordning av fastighetsunderhållet? Kommunfullmäktige i Norrköpings kommun har inte fastställt några mål med avseende på fastighetsunderhåll. Stadsplaneringsnämnden Nämnden ansvarar enligt sitt reglemente för kommunens lokalförsörjning samt samordning av all extern förhyrning av verksamhetslokaler åt kommunens nämnder, kontor och enheter. Stadsplaneringsnämnden har i sin uppdragsplan till stadsbyggnadskontoret fastställt målet: Kommunens lokaler ska vara flexibla och hålla en god standard, och stadsbyggnadskontoret ska sträva mot den långsiktigt lägsta underhållskostnaden. Stadsbyggnadskontorets åtagande är att: Genomföra ny- och ombyggnader utifrån fastställda lokalprogram (och av fullmäktige beslutad investeringsbudget) där flexibelt nyttjande beaktas i den omfattning som är möjlig ur ett verksamhetsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Prioritera och genomföra underhållsåtgärder i huvudsak utifrån genomförda statusbesiktningar som grund. Utveckla och förbättra informationen om fastighetsbeståndets status. Skapa förutsättningar för att tillräckligt med ekonomiska resurser finns tillgängliga varje år för att möjliggöra en låg långsiktig kostnad. Enligt lokalförsörjnings verksamhetsidé ska värde, brukbarhet och funktion på byggnader och installationer bevaras och/eller förbättras så att störningar i den kommunala verksamheten undviks. Ett omfattande kvalitetsledningssystem har tagits fram under En handbok för byggprocessen finns med rutiner och mallar för underhållsplaner samt för genomförande av underhåll. Samverkan och beslut i frågor rörande kommunens lokalförsörjning/investeringar sker sedan länge genom arbetet i lokalgrupper och investeringsgrupp. Enligt rutinbeskrivningen för planerat underhåll ska behoven fångas genom förvaltare, driftentreprenörer och inkomna önskemål från kommunens verksamheter och statusbesiktningar. Kontinuerliga statusbesiktningar ska genomföras med åtgärdsplaner. Ett- och femåriga underhållsplaner ska upprättas utifrån statusbeskrivning samt samråd med förvaltning och förvaltningsentreprenör. Vidare ingår att utarbeta, planera och prioritera underlag för genomförande av projekt samt att dokumentera planerade underhållsplaner och nerlagda kostnader. Barn- och ungdomsnämnden I barn- och ungdomsnämndens uppdragsplan framgår inga uppdrag eller mål som avser lokaler. Nämnden har dock enligt intervjuad stort fokus på lokalnyttjandet. 7

11 Nämnden presidium har med anledning av det ekonomiska underskottet för 2011 gett utbildningskontoret i uppdrag att utreda möjligheterna till effektivisering och anpassning av för- och grundskolornas lokalanvändning. Anpassningar av lokaler har inte skett över tid i takt med elevutveckling och etablering av fristående skolor. Möten har genomförts med områdescheferna med avsikt att identifiera behov av strukturella förändringar. Faktorer som bl.a. belysts är lokalutnyttjandet i relation till antal elever. Åtgärder har därefter vidtagits i enlighet med uppdraget från barn- och ungdomsnämnden med syfte att minska lokalytan, vilket resulterat i beslut om nedläggning av skolor under 2012 och Gymnasienämnden I gymnasienämndens uppdragsplan finns inget uppdrag eller mål som avser lokaler. Målet om hållbar utveckling innefattar dock enligt intervjuade även lokaler. Vid gymnasienämndens sammanträde den 14 mars 2012 fick utbildningskontoret i uppdrag att tillsammans med lokalförsörjningen presentera en plan på hur Norrköpings kommunala gymnasieskolor ska reducera sina lokalytor med kvm. I samband med ombyggnad av en skola har kontoret därefter redovisat ett förslag på avveckling av såväl egna skolor som förhyrda lokaler. Lokalbeståndet beräknas därmed enligt uppgift kunna minskas med cirka kvm till år Vår bedömning Enligt vår bedömning finns ändamålsenliga förutsättningar för styrning och samordning av fastighetsunderhållet vad gäller stadsplaneringsnämnden. Mål och åtaganden för nämnden/ kontoret anges samt att utförliga riktlinjer, rutiner, mallar har tagits fram inom ramen för kontorets kvalitetsledningsarbete. Det är angeläget att dessa riktlinjer och rutiner kommuniceras ut till verksamheterna i den mån de berörs av dem. Några mål med bäring på lokalers nyttjande finns inte inom barn- och ungdomsnämnden eller gymnasienämnden. De båda nämnderna/presidierna har dock under året gett utbildningskontoret i uppdrag att anpassa/reducera lokalytorna. Åtgärder har också vidtagits, vilket är positivt. Överkapacitet av lokaler har identifierats inom kommunen, då lokalerna inte nyttjas optimalt av verksamheterna. Detta medför onödigt höga kostnader för lokaler. Ett kommunövergripande mål om lokaleffektiviseringar bör övervägas Hur fungerar regelverket för handhavande av kommunens lokaler? Nuvarande lokalprissystem (LIS) infördes enligt uppgift i mitten av 1990-talet. Under tiden efter det har information om systemet skett vid olika tillfällen till verksamheten. Grunden för lokalpriset är självkostnaden per verksamhet; grundskola, förskola, gymnasieskola, vård och omsorg samt kontorslokaler. Kostnaden sätts enligt ett utjämningssystem, där alla i princip betalar lika, oavsett om lokalen är ny eller gammal. Lokalytan för en skola beräknas exempelvis utifrån en nyttoarea där priset på korridorer sätts till 0 kronor. Ett klassrum beräknas utifrån faktorn 1,0 och ett snittpris per kvm. Ett grupprum har faktorn 0,75 etc. Vid lokalprissättningen för varje år beaktas volymförändringar, kostnadsökningar (ex. investeringar), kapitalkostnadsminskningar (ex. avskrivningar) och pris/löneförändring. 8

12 Vid möten med ekonomen inom respektive verksamhet informerar verksamhetschefen för lokalförsörjning årligen om grunderna för prissättning samt om priset på lokalerna. Lokalprissystemet medger incitament eftersom det är möjligt att lämna lokaler och därmed avlastas hyreskostnad. I nuläget regleras det centralt mot verksamhetskontoren. Om de frigjorda medlen stannar centralt, såsom sker med det utjämningssystem som tillämpas, så är incitamentet för rektorerna att minska sina lokaler tämligen ringa. Enligt gymnasieenheten finns brister i handhavandet av kommunens lokaler. Den faktiska kostnaden för respektive skola/lokal går inte att greppa då brister finns i underlag samt att några hyresavtal inte finns. Gymnasieenheten är osäker på om den fördelning som görs av lokalkostnader är korrekt då underlag inte har kunnat redovisas om vad som ingår i hyran gällande bl.a. investeringar och till vilken skola de hänförs, avskrivningstid etc. De har enligt uppgift inte fått ta del av hyresavtal för inhyrda lokaler. Verksamhetschefen för lokalförsörjning delar inte denna bild. Ett pris per program kan tas fram, men denna fråga har enligt uppgift inte ställts. Vidare betonar verksamhetschefen att det är stadsbyggnadskontoret/lokalförsörjning som har uppdraget att svara för kommunens lokalförsörjning och att teckna de avtal som behövs. Tydliga hyresavtal och transparens i underlag och hyressättning efterfrågas av intervjuade inom gymnasieenheten med syfte att kunna leva upp till kraven vad gäller bidrag på lika villkor mellan kommunala skolor och fristående skolor. Då cirka en tredjedel av gymnasieskolans budgetutrymme går till fristående skolor ses det som särskilt viktigt att detta sker utifrån korrekta underlag. Vidare att standarden för gymnasie- och vuxenutbildningen säkerställs i underhållsplaner. Enligt intervjuade inom gymnasieskolan finns stora eftersatta underhållsbehov, vilket närmare redovisas under punkt Vår bedömning Regelverket för nyttjande av kommunens lokaler är inte tydligt kommunicerat. Själva principerna för beräkning utifrån självkostnader och en faktor per lokal samt ett system för utjämning har fördelar. Lagstiftningen om Lika bidrag på lika villkor medför krav på ordentliga kostnadsunderlag per skola och att investeringar etc. kan hänföras till rätt program. Det är angeläget att lokalförsörjning och gymnasieskolan kommer överens om hur en sådan redovisning ska se ut för att kunna svara upp mot de krav/frågor som ställs om lokalkostnader per program. Det är även väsentligt att grunderna för lokalernas prissättning kommuniceras till verksamheterna med tydliga och transparanta underlag. Ekonomen inom respektive verksamhet får årligen information om lokalhyran och det är väsentligt att detta kommuniceras ut samt att dialog förs mellan lokalförsörjning och verksamhetsansvarig ekonom om vilken information som ytterligare behövs. Vidare att de båda skolnämnderna överväger principer för utfördelning av internhyran/lokalkostnaden på respektive förskola/skola med syfte att uppnå tydliga incitament för rektorer att se över sin lokalanvändning så att lokalerna nyttjas optimalt Vilka incitament finns för samordning mellan nämnder? Former för samverkan? Dagens internprissystem innehåller, som framgår av ovan, inget påtagligt incitament till samordning/avveckling av lokaler utan intervjuade inom lokalförsörjning menar att det mer 9

13 handlar om verksamhetens resursfördelning och en övergripande lojalitet att på bästa sätt nytta kommunens resurser. Lokalförsörjning strävar vid ny- och ombyggnader efter ett flexibelt nyttjande ur såväl ett verksamhetsperspektiv som ett ekonomiskt perspektiv, vilket sker i samverkan med verksamheten. Planerat underhåll genomförs utifrån bedömning av lokalförsörjning. I denna bedömning beaktas ombyggnationer och pedagogiska anpassningsbehov så att åtgärderna kan samordnas i tid. Förskola/grundskola har enligt intervjuad ett aktivt samarbete med lokalförsörjning. I förskola/grundskolas arbete med den långsiktiga planeringen och strukturen sker informationsutbyte och samarbete med lokalförsörjning angående lokalbehov och lokalers status. Från stadsbyggnadskontoret i övrigt inhämtas information om planerad byggnation i form av kommunens bostadsbyggnadsprogram och i övrigt från plan- och exploateringsprocessen. För mindre lokal/förbättringsbehov finns Lilla lokalgruppen som tar ställning och prioriterar önskemål om lokalförbättringar från rektorerna utifrån en särskilt framtagen blankett. I gruppen ingår representanter från förskola/grundskola, gymnasiet och lokalförsörjning. Mer strategiska och långsiktiga lokalfrågor i form av planeringsförutsättningar och investeringar hanteras i Lokalgrupp Barn och ungdom. Gruppen prövar de olika önskemålen och behoven utifrån ett helhetsperspektiv för förskola/grundskola/gymnasium. Frågor rörande planerat fastighetsunderhåll hanteras ej inom lokalgrupperna utan det ansvaret ligger på stadsbyggnadskontoret. Investeringsgruppen prövar olika lokalbehov för kommunen som helhet, ser över lokalytor etc. En standard för byggande av förskolor har exempelvis tagits fram. När beslut tagits om en investering tillsätts en styrgrupp med uppgift att bl.a. se till att effektiva lokallösningar sker och att alternativa lösningar söks vid behov. Enligt intervjuade inom lokalförsörjning samt förskola/grundskola ses arbetsmodellen enligt ovan som bra. Modellen bygger på en samordning av hela lokalprocessen. Det ställs dock krav på att värna modellen och att se till att rutinen med att alla lokalfrågor ska processas inom de olika grupperna följs samt att hålla emot och pröva alla de behov som finns i ett helhetsperspektiv. Enligt intervjuade inom gymnasiet är modellen komplex, det finns många grupper och sker många möten rörande lokalförsörjning samt att rektorer ibland tar direktkontakt med lokalförsörjning. Gymnasieenhetens representant i de olika lokalgrupperna ser enligt uppgift dialogen i grupperna som god. Fokus i grupperna ligger dock på förskola/ grundskola Vår bedömning I det praktiska arbetet med lokalförsörjning vad gäller såväl mindre lokalanpassningsbehov som större investeringar finns en väl utvecklad kedja med lilla lokalgruppen, lokalgruppen, investeringsgrupp och styrgrupper. Det finns en tydlig inriktning från förskola/grundskola och lokalförsörjning att arbeta utifrån gemensamma rutiner där olika behov vägs mot varandra i ett helhetsperspektiv. De intervjuade inom gymnasieenheten är mer frågande till modellen för lokalprocessen och dess grupper samt hur prioriteringar sker av lokalunderhållet (se avsnitt 3.6) och det är angeläget att de frågetecken som finns klaras ut. 10

14 Några uttalade ekonomiska incitament för verksamheten/skolan att nyttja lokalerna optimalt finns inte På vilket sätt säkerställs effektiviteten i lokalutnyttjandet och underhållet? Hur ser ansvarsfördelningen ut? Arbetet med lokalplanering ingår som en del i kommunens budgetarbete och sker inom ramen för de olika grupperna enligt ovan (3.3). Grunden för lokalplaneringen är de demografiska behoven samt behoven av anpassning, ombyggnationer och nybyggnation. Det finns en överkapacitet av lokaler inom skolan. Ett strukturarbete med att täta till pågår inom såväl förskola/grundskola som gymnasium/vuxenutbildning. Många skolor, som gamla läroverksbyggnader, ses inte som så lokaleffektiva. Nyckeltal tas fram inom skolan beträffande exempelvis yta per elev. Bedömningen är att lokalkostnaden är hög, men främst beroende på att det finns för mycket lokaler i relation till elevunderlaget. De nyckeltal som tagits fram gällande lokalkostnader respektive underhållskostnader per kvm etc. visar jämfört med några andra kommuner på lägre kostnader i Norrköping. Samverkan i resursanvändning sker mellan gymnasieskolorna kring program och elever, dock med fokus på personal. Gemensam schemaläggning sker, vilket även innebär möjligheter att nyttja lokaler mer effektivt. Samverkan sker även med kultur- och fritidskontoret kring kulturskola. Verksamhetschefen inom lokalförsörjning har fått i uppdrag att ge förslag på kriterier för en lokalbank för de lokaler som ställs av inom kommunen. Redan idag finns möjligheter att ställa av lokaler som går att skilja av samt är möjliga att hyra ut. Lokalförsörjning tar tillbaka lokalen efter en uppsägningstid om tre månader och det ligger på deras ansvar att hitta en vettig alternativanvändning. Ansvarsfördelningen mellan förvaltning (stadsbyggnadskontoret och dess lokalförsörjning) och verksamhet finns utförligt dokumenterad. Dokumentet som funnits sedan 1992 har setts över med syfte att göra det mer tydligt, lättläst och sökbart. Det ingår som en del i kvalitetsledningssystemet. Syftet med dokumentet är att klargöra praxis i ansvarsfördelningen mellan förvaltning och verksamhet med tydliga ansvarsområden för att därmed uppnå en effektiv ansvarsfördelning. För kommunal verksamhet ersätter dokumentet hyresavtal, vilket endast upprättas i undantagsfall mellan kommunala enheter. Några interna hyresavtal finns således inte Vår bedömning I den samverkan som sker mellan verksamheten och lokalförsörjning finns en ambition att åstadkomma ett effektivt lokalnyttjande. Utbildningskontoret har också fått i uppdrag av sina respektive nämnder/presidier att genomföra anpassningar/reduceringar av lokalytan. Tydligare politiska mål och uppdrag samt incitament krävs dock för att ytterligare driva på arbetet. För detta krävs bland annat att lokalkostnaderna tydligare synliggörs med tydliga prislappar för att uppmärksamma lokalkostnadernas andel i relation till nyttjande och vilka medel som kan frigöras till annat om lokalerna nyttjas mer effektivt och utifrån kapacitet och ändamålsenlighet. Detta gäller såväl i relation till ansvariga chefer/rektorer som i relation till de nödvändiga politiska överväganden och prioriteringar som krävs. Syftet är att därmed att kunna använda en större del av skolans resurser till undervisning respektive att en större del av budgeten går till att vårda de lokaler som behövs. 11

15 Klara principer för ansvarsfördelning finns Finns effektiva rutiner, metoder, systemstöd för att bedöma, beräkna och planera underhållsbehoven? Arbete med ett omfattande kvalitetsledningssystem har skett under Innehållet i detta framgår av punkt 3.1. Bedömning av planerat underhåll sker dels på ett års sikt, dels enligt en femårsplan. Utgångspunkten är fastighetens status och de kontinuerliga besiktningar som görs. Vidare beaktas den rapportering som sker från de förvaltningsentreprenörer som anlitas samt framförda behov/önskemål från de egna förvaltarna och verksamheten. Förvaltningsentreprenörerna genomför s.k. avhjälpande underhåll, enligt tilläggsavtal och om max två basbelopp. Lokalförsörjning har prövat olika systemstöd som finns på marknaden, men har inte funnit något som fullt ut motsvarar ställda krav. Systemstödet består därför av ett eget konstruerat excelark med en plan på ett respektive fem års sikt. I ettårsplanen framgår planerade insatser/åtgärder per skola, kostnadsbedömning och finansiering samt projektledning och vad som är nerlagt/beställt. Åtgärderna är fördelade på: kvarvarande kostnader (bl.a. garantier) från 2011 planerat underhåll i samband med investering planerat underhåll, extra budgetmedel planerat underhåll, extra prioriterat under året planerat underhåll enligt besiktningar planerat underhåll, extra tak vinterskador innemiljö Planen följs upp varje månad med projektledarna. Enligt intervjuade rullar lokalförsörjning samtidigt cirka 150 projekt. I femårsplanen görs en mer översiktlig prognos av vilka åtgärder som beräknas för respektive år under planeringsperioden. En övervägande del av kommunens lokaler är byggda på 1960-, och 1980 talet, vilket innebär att de är mellan 30 till 50 år gamla. För närvarande finns stora problem med tak och stadsplaneringsnämnden har fått ett extra anslag om 25 mnkr för 2012 för att åtgärda eftersatt underhåll, bland annat tak. Budgetramen för planerat underhåll har därmed ökats från ordinarie 45 mnkr till 70 mnkr. Erfarenheten är att det felavhjälpande underhållet dvs. det som är av mer akut karaktär tar en större del av underhållsbudgeten. Denna del tenderar också att öka under året då det planerade underhållet fungerar som en regulator när akuta behov uppstår. Vid lokalförsörjnings bedömning av det planerade underhållet beaktas kommande åtgärder enligt kommunens lokalplanering. Om en lokal/skola ska avvecklas sker exempelvis inte något planerat underhåll. Beslut om fördelning av det planerade underhållet sker av lokalförsörjning, dvs. den tas inte upp till beslut i stadsplaneringsnämnden. Nämnden får enligt uppgift en redovisning av läget 12

16 varje tertial. I år har nämnden enligt de intervjuade visat ett mer uttalat intresse av hur de extra medlen om 25 mnkr används. Sedan ett par år tillbaka uppges nämnden ha ett ökat fokus på frågor rörande lokalförsörjning. På vartannat möte i nämnden finns nu en punkt Information från lokalförsörjningen. Vid nästa tillfälle ska en information ges om det nya kvalitetsledningssystemet Vår bedömning Väl utvecklade rutiner för byggprojekt inklusive underhåll finns genom det kvalitetsledningssystem som tagits fram. Systemstödet för underhållsåtgärder i form av excelark är tämligen elementärt. Ett mer utvecklat systemstöd bör eftersträvas som grund för underhållsplaneringen. I detta bör exempelvis uppgifter finnas om status och behov för varje fastighet uppdelat på åtgärd, ålder på komponenter och när i tid behovet bedöms uppstå samt en beräknad kostnad för åtgärden. Det äldre lokalbeståndet medför stora underhållsbehov och planeringsperioden bör utsträckas till en längre period än fem år. Det är positivt att ytterligare medel avsatts till att åtgärda brister i bland annat tak Görs beräkningar av eventuellt eftersatt underhåll? Vilken information ges om hur fastigheterna vårdas och underhålls? För 2012 har extra medel för planerat underhåll erhållits. Motsvarande medel behövs även under de kommande fyra åren om behoven ska kunna täckas. Utan dessa tillägg finns, enligt intervjuade inom lokalförsörjning, en risk för eftersatt underhåll och kapitalförstöring. Inom gymnasiet finns enligt intervjuade stora eftersatta behov. Stora skillnader finns i driftoch underhållsåtgärder mellan olika skolor. För en skola med yrkesinriktad utbildning finns underhållsbehov som medför svårigheter med exempelvis lokalvård och nyttjande. Vid kontakter med lokalförsörjning ges svaret att underhållsbehovet inte ligger inom plan. De ofullständiga svaren för när åtgärder avses ske, tar enligt intervjuade mycket energi från rektorerna. Läget beträffande övriga gymnasieskolor beskrivs som bättre om än med ojämn kvalitet. Pågående renoveringar kan i verksamheten ses som punktinsatser och inte som åtgärder i ett långsiktigt perspektiv Vår bedömning Det planerade underhållet fungerar, i likhet med många andra kommuner, som en budgetregulator. Det innebär att nivån för fastighetsunderhållet i alltför hög grad styrs av ekonomiska faktorer och inte av fastigheternas faktiska behov av underhållsåtgärder samt att underhållsåtgärder skjuts på framtiden med risk för eftersatt underhåll. Några konsekvensbeskrivningar till följd av de åtgärder som skjuts upp finns inte dokumenterade. Vår bedömning är att de prioriteringar som måste ske av underhållsbehoven samt de omprioriteringar som sker under året till följd av bland annat ett ökat behov av felavhjälpande akut underhåll innebär en risk för eftersatta behov och därmed större framtida kostnader. 13

17 De ekonomiska effekterna av uppskjutet underhåll märks oftast inte på kort sikt. Det finns därmed en risk för att det blir en regleringspost när andra mer akuta behov tränger på. Det som inte satsas på underhåll kommer ofta igen i form av ökade kostnader för drift och skötsel. Det förebyggande och planerade underhållet är nödvändigt dels för att det ofta är mer kostnadseffektivt (akuta insatser blir ofta dyrare, minskar frekvensen av reparationer etc), dels för att det sannolikt bidrar till en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för verksamheten. Mot bakgrund av fastigheternas ekonomiska värde och dess centrala roll för kommunens verksamheter måste frågor om underhållsnivå etc. ses som en strategisk fråga för styrelsen och ägaren. I kravet på god ekonomisk hushållning ingår också att vårda kommunens fastigheter med syfte att kunna erbjuda en säker och god verksamhet. Rapportering sker till stadsplaneringsnämnden i egenskap av ansvarig nämnd. Utifrån fastigheternas strategiska värde bör även rapportering ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vad gäller behovet av fastighetsunderhåll i relation till faktisk underhållsnivå och utfall över tid samt konsekvensanalyser och riskbedömningar till följd av uppskjutet underhåll. Det är vidare väsentligt med en mer utvecklad dialog med gymnasieskolan med bl.a. grunder för de prioriteringar som sker samt besked om när åtgärder planeras Bedrivs arbetet med fastighetsunderhåll med en tillräcklig intern kontroll? Enligt intervjuade inom lokalförsörjning bedrivs arbetet med fastighetsunderhåll med en tillräcklig intern kontroll. Rutinerna har bl.a. skärpts upp efter Utbildning om etik och moral har genomförts. Lokalförsörjning som tidigare varit mer beroende av extern kompetens som bl.a. projektledare har stärkts upp med fler personer Vår bedömning De åtgärder som vidtagits för att stärka upp den interna kontrollen är positiva. Det samlade fastighetsunderhållet kan dock ej sägas ske med tillräcklig intern kontroll utifrån avsaknad av mer långsiktiga planer, riskanalyser och konsekvensbedömningar samt otillräckliga ekonomiska resurser. 4. Bedömning utifrån den övergripande revisionsfrågan 4.1. Finns förutsättningar för ett samordnat/effektivt fastighetsunderhåll i kommunen? Enligt intervjuade inom lokalförsörjning finns förutsättningar för ett samordnat och effektivt fastighetsunderhåll i kommunen genom organisationen och dess kompetens, kvalitetsledningssystemet samt arbetsmodellen med delaktiga verksamheter. Risken ligger i bristande ekonomiska resurser, där de extra 25 mnkr skulle behövas även under de kommande fyra åren om behoven ska kunna täckas. Vi delar denna bedömning till delar. Vi ser det som väsentligt med ett mer utvecklat systemstöd vad gäller bedömning av fastighetsunderhållet per fastighet samt riskbedömningar och konsekvensbedömningar av uppskjutet underhåll. Konsekvensbedömningar bör fokuseras på de delar av underhållet som av erfarenhet är mer riskutsatt och kostnadskrävande. 14

18

19 Källförteckning Budget 2012 och plan Uppdrags- och verksamhetsplan för stadsbyggnadskontoret 2012 Protokoll/föredragningslista för stadsplaneringsnämnden (2012) Kvalitetssystemet Byggnet; projekthandbok, rutinbeskrivningar byggprocessen, planerat underhåll, processkarta framtagning underhållsplan, ansvarsfördelning och gränsdragningslista. Skolprogram, Lokalförsörjningen utkast 2 april 2012 Prognos för planerat underhåll 2012 Prognos för planerat underhåll Uppdragsplan för barn- och ungdomsnämnden Tjänsteskrivelser rörande strukturförändringar inom grundskolor med syfte att minska lokalytan, april 2012 Uppdragsplan för gymnasienämnden Protokoll 14 mars 2012 samt rapport 13 juni

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 Statusrapport Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning av Fastighetsunderhåll

Granskning av Fastighetsunderhåll Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vetlanda kommun Granskning av Fastighetsunderhåll Vetlanda kommun Innehåll 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund...

Läs mer

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Svar beträffande Granskning av landstingets fastighetsförvaltning Med anledning av revisorernas granskning

Läs mer

Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll

Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll Revisionsrapport Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll Eslövs kommun December 2008 Mattias Haraldsson Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...4 2 Kartläggning

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Strukturförändring Svanens skola

Strukturförändring Svanens skola TJÄNSTESKRIVELSE 1(8) 2012-04-01 BUN-390/2012 610 Handläggare, titel, telefon Peter Tellman, programsekreterare 011-15 77 73 Barbro Vallhagen, programsekreterare 011-15 18 12 Barn- och ungdomsnämnden Strukturförändring

Läs mer

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving Underhåll av fastigheter Söderhamns kommun Revisionsrapport 2010-12-12 Lennart Elfving 1. Inledning/bakgrund I kommunens balansräkning utgörs en stor del av tillgångsmassans värde av fastigheter. Det är

Läs mer

Revisorernas redogörelse för verksamheten 2012

Revisorernas redogörelse för verksamheten 2012 Revisorernas redogörelse för verksamheten 2012 Sammanträden Revisorerna har under året haft 10 sammanträden Utbildningar Under året har samtliga revisorer deltagit i den kommunalekonomiska mässan i Malmö.

Läs mer

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 Blad 1 RIKTLINJER FÖR INTERNHYRA Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 INNEHÅLL Sid. 1. Inledning 2 2. Driftkostnad 2 3. Planerat

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av SBN - Fastighetsunderhåll. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av SBN - Fastighetsunderhåll. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av SBN - Fastighetsunderhåll Härjedalens Kommun 30 augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning

Läs mer

Internhyra Östersunds kommun

Internhyra Östersunds kommun Internhyra Östersunds kommun Revisionsrapport 2007-10-22 Håkan Westberg Innehållsförteckning...2 Innehållsförteckning...3 1. Uppdrag...2 2 Bakgrund... 2 3Införande av internhyra 1992... 2 3.1Syfte... 2

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Strategi för kommunens fastigheter

Strategi för kommunens fastigheter Datum Strategi för kommunens fastigheter Antagen av kommunstyrelsen 2014 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 181 Dokumentägare: Mark- och planeringschef Ersätter dokument: Regler för lokaler Dokumentnamn:

Läs mer

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-17 Dnr: 2013/2540-BaUN- 285 Barn- och ungdomsnämnden Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Förslag

Läs mer

Strukturförändring Pärlan och Silverdansen

Strukturförändring Pärlan och Silverdansen TJÄNSTESKRIVELSE 1(8) 2012-03-20 BUN-389/2012 610 Handläggare, titel, telefon Peter Tellman, programsekreterare 011-15 77 73 Barbro Vallhagen, programsekreterare 011-151812 Barn- och ungdomsnämnden Strukturförändring

Läs mer

Granskning av fastighetsunderhåll

Granskning av fastighetsunderhåll www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Revisionskonsult Carl-Magnus Stenehav Cert. kommunal revisor Granskning av fastighetsunderhåll Region Halland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden

Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden REVISIONSRAPPORT 1(8) KR 2014/0014 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh,1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

1 Inledning Kommunrevisionen i Vadstena kommun har beslutat genomföra en revision av frågor kring fastighetsunderhållet i kommunen.

1 Inledning Kommunrevisionen i Vadstena kommun har beslutat genomföra en revision av frågor kring fastighetsunderhållet i kommunen. Räkenskapsår 2013 Datum 17 februari 2014 Från R Wallin 1 Inledning Kommunrevisionen i har beslutat genomföra en revision av frågor kring fastighetsunderhållet i kommunen. Fastigheter representerar sammantaget

Läs mer

Rapporten översänds till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen för kännedom och till servicenämnden för åtgärder.

Rapporten översänds till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen för kännedom och till servicenämnden för åtgärder. Kommunrevisionen 2009-01-14 Servicenämnden För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Granskning av underhåll av kommunens fastigheter På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler Kommunchef Carin Becker-Åström 0220-241 82 Kommunstyrelsen Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler BAKGRUND Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott på lokaler i kommunens

Läs mer

Reglemente för intern kontroll med tillämpningsanvisningar

Reglemente för intern kontroll med tillämpningsanvisningar Reglemente för intern kontroll med tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-25 53 VIMMERBY KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av kommunfullmäktige 2005-04-25, 53. Syfte

Läs mer

Redovisning av uppdrag Beakta komponentavskrivningar i ekonomistyrningen. (AU 200). KS 2014-29

Redovisning av uppdrag Beakta komponentavskrivningar i ekonomistyrningen. (AU 200). KS 2014-29 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-08-12 178 Redovisning av uppdrag Beakta komponentavskrivningar i ekonomistyrningen. (AU 200). KS 2014-29 KF Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Kramfors kommun. BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport. Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9

Kramfors kommun. BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport. Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9 ABCD Kramfors kommun BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9 Rapport BAS-förvaltningens hyresavtal 20131113.docx

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER 2009 06 26 KK15/208 STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER Syfte Styrdokumentets syfte är att tydliggöra kommunstyrelsens styrning av Kommunfastigheter samt förtydliga ansvarsgränser

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Lokalförsörjningsstrategi Melleruds kommuns strategi för lokalförsörjning utgår från att kommunens lokaler ska svara upp mot behoven som finns i den kommunala verksamheten.

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Underhållsplanering Per Lilliehorn Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt! Tidiga små åtgärder

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport Inhyrda fastigheter Halmstads kommun

Revisionsrapport Inhyrda fastigheter Halmstads kommun Revisionsrapport Inhyrda fastigheter Halmstads kommun Rebecca Lindström Bo Thörn Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 UPPDRAG 2 GENOMFÖRANDE 2 IAKTTAGELSER 3 SAMARBETE

Läs mer

i ekonomistyrningen. KS 2014-29

i ekonomistyrningen. KS 2014-29 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-17 200 Redovisning av uppdrag Beakta komponentavskrivningar i ekonomistyrningen. KS 2014-29 KS, KF Beslut

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Köpings kommun. Drift- och underhållssäkerhet för kommunens fritidsanläggningar. Revisionsrapport. KPMG AB 2014-03-05 Antal sidor: 7

Köpings kommun. Drift- och underhållssäkerhet för kommunens fritidsanläggningar. Revisionsrapport. KPMG AB 2014-03-05 Antal sidor: 7 Drift- och underhållssäkerhet för kommunens fritidsanläggningar Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc f Innehållsförteckning i. Sammanfattning... i a. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Underhållsplanering Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt!

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av arvoden till förtroendevalda. Härnösand Kommun

Revisionsrapport Granskning av arvoden till förtroendevalda. Härnösand Kommun Revisionsrapport Granskning av arvoden till förtroendevalda. Härnösand Kommun 7 Juni 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 3 2. Rutinbeskrivning... 4 3. Granskningsresultat... 6 Sammanfattning

Läs mer

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Underhåll av fastigheter

Underhåll av fastigheter Revisionsrapport Underhåll av fastigheter Mjölby kommun Lennart Elfving April 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC

Läs mer

Revisionsplan 2011 Sollefteå kommun

Revisionsplan 2011 Sollefteå kommun Sollefteå kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 2 Revisionsuppdraget 1 3 Revisionsplanering 1 3.1 Bedömning av väsentlighet och risk 1 3.2 Revisionsprojekt

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016 Barn- och utbildningsnämnden 2015-04-07 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Rev. 2015-04-13 BUN/2015:156 Ledningsgruppen Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov

Läs mer

1 1993 års internhyressystem

1 1993 års internhyressystem Handläggare 0413/62385 2011-05-27 Fyll i adress här Internhyra samarbetsformer, principer och spelregler för lokalupplåtelser 1 1993 års internhyressystem Nu gällande principer är från 1993-06-21. Målet

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2004-11-25 (Formalia reviderad 2014-06-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman:

Läs mer

Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten

Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten SLUTDOKUMENT 1(2) 2012-08-31 För kännedom; Kommunstyrelsen Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Miljö- och byggnämnden Socialnämnden Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten I egenskap

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Kommunala kontokort Haparanda stad Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Martin Gandal

www.pwc.se Revisionsrapport Kommunala kontokort Haparanda stad Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Martin Gandal www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Kommunala kontokort Haparanda stad Martin Gandal Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte

Läs mer

mem& KoM1UM j7eommuntz'ån:ncsnon.orc; 20w-06-1

mem& KoM1UM j7eommuntz'ån:ncsnon.orc; 20w-06-1 Kultur- och tekniknämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen mem& KoM1UM j7eommuntz'ån:ncsnon.orc; 20w-06-1 2014-06-04 Revisionsrapport " Uppföljning av underhåll av gator, vägar

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av Fastighetsförvaltning och prissättning av exploateringstomter

Granskning av Fastighetsförvaltning och prissättning av exploateringstomter Revisionsrapport Granskning av Fastighetsförvaltning och prissättning av exploateringstomter Inger Andersson Carl-Magnus Stenehav Orust kommun Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Fastighetsförvaltning

Fastighetsförvaltning Revisionsrapport Fastighetsförvaltning Kramfors kommun Hans Stark Erik Palmgren September 2011 Revisorerna i Kramfors kommun har den 12 oktober 2011 behandlat denna rapport och beslutat att överlämna den

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Sida 1(8) Regler för internkontroll. Styrdokument

Sida 1(8) Regler för internkontroll. Styrdokument Sida 1(8) Regler för internkontroll Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Regler Beslutad av Kommunfullmäktige 201-10-0 154 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av (8) Innehållsförteckning Regler

Läs mer

Svedala Kommuns 4:18 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 4:18 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Reglemente för intern kontroll antaget av kommunfullmäktige 2014-12-08, 160 Gäller från 2015-01-01 1 Syftet med intern kontroll Detta reglemente syftar till att säkerställa att

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler

Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler www.pwc.se Revisionsrapport Hans Forsström, certifierad kommunal revisor April 2013 Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon

Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Sandra Marcusson Oktober 2014 Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon Karlshamn kommun Uppföljning av tidigare granskning

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning

Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning Nynäshamns kommun Anders Hägg Lars-Åke Claesson Februari 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsplan 2012. Kommunrevisionen Karlskrona kommun

Revisionsplan 2012. Kommunrevisionen Karlskrona kommun Revisionsplan 2012 Kommunrevisionen Karlskrona kommun 1. Inledning Revisionsplanen är revisionens verksamhetsplan för 2012. Den har tagits fram med stöd av den väsentlighets- och riskanalys som genomfördes

Läs mer

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Gäller fr.o.m. 2010 1 2 Gavlefastigheter Gävle kommun AB, 2010 Produktion: Gavlefastigheter Foto: Gavlefastigheter Tryck: Sandvikens Tryckeri INNEHÅLL Bakgrund

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB

Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-12-18 Ersätter: 2011-12-15 Gäller fr o m: 2015-04-21 Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB Ägardirektiv för

Läs mer

Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17

Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 1 Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 Innehållsförteckning - Syfte med reglemente. 1 Syfte... Sid 3 - Organisation av intern kontroll 2 Kommunstyrelsen... Sid 3 3 Nämnderna... Sid 3 4 Förvaltningschef...

Läs mer

Granskning av effektiviteten i kommunens fastighetsförvaltning

Granskning av effektiviteten i kommunens fastighetsförvaltning www.pwc.se Olle Nilsson Pär Månsson Granskning av effektiviteten i kommunens fastighetsförvaltning Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till förbättringsåtgärder... 2 2.

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Lärarnas arbetsmiljö

Lärarnas arbetsmiljö www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

REJÄL UNDERHÅLLSPLAN

REJÄL UNDERHÅLLSPLAN REJÄL UNDERHÅLLSPLAN Spara tid och pengar genom planerat underhåll Det är ett välkänt faktum att planerat och förebyggande underhåll är avsevärt billigare än akut och eftersatt underhåll. Trots att de

Läs mer

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559 Riktlinje 2015-08-31 Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0559 Fastställd av kommundirektören den 28 februari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011. Ändringar

Läs mer

Revisorerna i Nacka kommun

Revisorerna i Nacka kommun Revisorerna i Nacka kommun När en verksamhet bedrivs för medborgarnas räkning och med deras medel finns behov av och krav på att kunna kontrollera och säkerställa att uppdraget utförs i enlighet med fullmäktiges/medborgarnas

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer