Hockey och Psykologi Henric Lilja

Transkript

1 Hockey och Psykologi Henric Lilja

2 Vem är jag? Henric Lilja Fil. Mag och European Master Psykologi. Inr. Idrott Sport Competence Sweden AB Tidigare elitsatsande fotbollsspelare Forskning-praktisk rådgivning-utbildning

3 Innehåll Idrottspykologi en överblick - Utvecklingsmiljöer, våran påverkan? - Kommunikation och feedback - Utveckla positiva beteenden Prestationspsykologi - Mental färdighetsträning - Utvärdera din egen förmåga Praktiska implementering och övningar Teori-Praktik- Diskussion

4 Idrottspsykologi Vad handlar det om? Hur psykologiska faktorer påverkar den fysiska prestationen, och hur fysisk aktivitet påverkar en individs psykologiska utveckling och välmående.

5 Prestation och välmående Omgivning- Miljö Personlighet/Mentala färdigheter (resurser) Hälsa- Välmående Prestation- Utveckling

6 Träning ger färdighet? Vad händer i hjärnan när vi tränar Hockey? timmar? Hur blir vi bättre och fattar mer korrekta och snabba beslut? Övning: - Prata med din granne och försök förklara detta fenomen?

7 HC Dalen- Våran utvecklingsmiljö

8 Skolan Kamrater INDIVID Familj Förening Prestation/utveckling

9 @Copyright Sport Att Competence skapa en utvecklingsmiljö med nytta på alla nivåer

10 Karriärutveckling

11 Nätverket- Vår yttersta profession Familj Emotionellt stöd Konkret hjälp Kompletterande perspektiv till idrotten Goda förebilder Förening Färdighetsutveckling idrott Hela människan Nätverk God kultur för etik och moral - Ett praktiskt exempel Idrottare Skola Yrkesutbildning Allmänutbildning Utvecklande av egenskaper utanför idrotten Förutsättningar för kombinera skola-idrott Tydlig kommunikation, flexibilitet, stöd Förbund Stärka Utvecklingsmöjligheter Utbildning-Forskning Riktlinjer Etik och moral

12 Kommunikation - Coachens roll Instruktioner och feedback

13 Kommunikationsprocess Beslut- Utformar meddelande- kanal- tolkar- respons Typer av Kommunikation: -Interpersonell = Minst två personer, meningsfullt utbyte -Intrapersonell = En person, Pratar med sig själv -Kroppsspråk = Inte verbalt

14 KOMMUNIKATION ÖVNING - Varför gör dom inte som vi instruerar? - Vad hände? - Vad kan vi lära oss av det? Det är via kommunikation med omgiviningen som en bra eller dålig prestation integreras i ett barns liv och ges en mening (Coakley, 2003)

15 Samtalet Det är via kommunikation med i detta fall sin Ledare/coach som en bra eller dålig prestation integreras i ett barns liv och ges en mening (Coakley, 2003) Doing well is always preferable to not doing well

16 Instruktioner under match och moment -Skjut, passa! - Härligt jobbat!

17 Vad händer här? =75% Koncentrationen Rubbas Prestationen blir sämre Beslutsprocessen fördröjs Misslyckande

18 Instruktioner/feedback efter Sport Competence Direkt efter match - Utvärdera vad som gick bra respektive dåligt - Cochens egna känsloläge - Spelarens egna känsloläge - Tolkning av mottagaren

19 Innan match Max 2-3 budskap Instruktionen ska snarare vara generell än specifik. Tänk känsla snarare än finmotoriskt moment

20 Kommunikation - Lyssna Viktigaste kommunikationsfärdigheten Aktivt lyssnande - Vad jag hör dig säga är att.. - Låt mig se om jag förstått detta rätt.. - Vad du menar är att. Sympatis vs. Empati Beskriv beteendet snarare än utvärdera eller attackera

21 Vad berömmer vi som ledare och förälder? Placering Vinst Resultat

22 Vilka beteenden vill vi se hos våra spelare? Ett exempel.. Engagemang vara sin egen tränare, frågar om råd-tips, reflekterar över utveckling Självförtroende Positivt kroppsspråk, Gör det man är bra på oavsett ställning i matchen Koncentration- Ställer om efter pucktapp, ser ledaren i ögonen vid instruktion

23 Mental Träning Vad är det? Tekniker/strategier som förbättrar individens förmåga att använda sin hjärna effektivt i samband med utförande av t.ex. idrottsrelaterade mål (Hinic, 2001) Visualisering Self Talk Målsättningar Avslappning

24 Psykologiska prestationspyramiden (Gould & Damarijan, 1998)

25 Visualisering Vad är det? Med visualisering menas att individen skapar och återskapar erfarenheter, bilder och emotioner med hjälp av sina sinnen Fakta (forskning): (weibull,2007) 99 % av olympier använder visualisering. De använde det minst en gång per dag, 4 dagar per vecka ca 12 minuter/tillfälle (Orlick & Partington, 1998) Gould et al. (1996) fann att mentala förberedelser (inkl. visualisering) var en kritisk faktor för framgång i OS. Färdigheter i mentala strategierna ex, visualisering och socialt stöd har visat var a två utmärkande faktorer hos elitsatsande ungdomar som nyckas nå professionell status.

26 Hur/varför funkar visualisering? 1.Muskelminnet (Psychoneuromuscular theory) Kärnan i denna teori säger att en föreställd rörelse producerar låga nervimpulser som liknar de som produceras vid det faktiska utförandet (Singer, Hausenblas, Janelle, 2001). Visualisering skapar ett muskelminne för den motoriska rörelsen som lagras och därför går det sedan lättare att utföra den och du får en prestations- förbättring. Skapar en aktivering som påminner om den verkliga/fysiska rörelsen. Muskelminne.

27 Hur/varför funkar visualisering? 2. Ritning (Symbolic learning theory) En kognitiv förklaring där vi stärker den mental kartan och minnet. Hjälper idrottaren att kognitivt förbereda sig, skapar en ritning som vi kan använda senare. En kodning av information, inlärning och minnet. 3. Psychological Skills Hypothesis Utvecklar o förbättrar andra förmågor t.ex. ökad koncentration, öka självförtroende, minska nervositet

28 Visualiseringsformer Frivillig visualisering Spontan visualisering Ofrivillig visualisering

29 Två olika visualiseringsperspektiv Perspektiv - Inre perspektiv Att vara där. Att föredra vid finmotoriska idrotter - Yttre perspektiv Att se sig själv såsom på film

30 @Copyright S port Competence Hur kan vi använda visualisering? Bara syn? Effektiv visualisering innehåller alla sinnen: Lukten av svett Smaken av salt svett. Ljudet vid ett perfekt skott Känslan av foten träffar bollen

31 Varför och när används visualisering? Sammanhang - Innan träning - Innan tävling - Under träning - under tävling - Efter träning - Efter tävling - Utanför idrottskontext Hitta rätt känsla Sänka/höja anspänning Öka självförtroende Öka motivation Inlärning Hantera smärta Problemlösning Förbättra strategier/teknik Öka självkänsla

32 Övning - Hur bra är din visualiseringsförmåga? Övning-Generell Övning-Specifik-idrotten

33 Uppskatta och utvärdera din visualiseringsförmåga. Vad behöver jag utveckla Vilken övning var lättast att föreställa sig? Kontrollen? Kunde ni kontrollera föreställnigen? Relevanta sinnen. Kunde ni inkludera alla sinnen? Känslolägen. Vilka känslor inkluderas i er föreställning? Var de olika känslor i de olika övningarna Hjälpmedel - Skript - Utestängande av yttre stimuli (blunda) - Film - Modellering

34 Visualiseringsfärdigheter Vividness - Tydlighet - Klarhet - Sinnen - Känslor Hastigheten - Real/slowmotion Kontroll - Frivillig visualisering

35 Att börja använda Visualisering (Delibirate Practice) Inkludera så många sinnen som möjligt som är relevanta för situationen Börja med föreställningar som inte är idrottsrelaterade Fokus på utveckla kontroll, klarhet och förmåga Utveckla rutiner Använd som ett naturligt komplement till vardagliga träningen Bestäm i vilket syfte ska du använda visualisering Använd hjälpmedel såsom skript, video, inspelningar mm Gr en progression och använd övningarna i olika miljöer Ta hjälp av en IR (Idrottpsykologisk rådgivare) i uppstart.

36 Exempel på ett professionellt visualiseringsprogram (6 steg) 1. Identifiera nuvarande visualiseringsförmåga 2. Utbildning kring visualisering 3. Skapa ett individanpassat träningsprogram utifrån syfte 4. Används medhjälpmedel, ljudfil (t.ex mp3) 2 minuter varje dag 5. Utveckla rutiner för användande. 6. Utvärdering och anpassning En professionell intervention tar ca 2 månader.

37 KAF - Ett praktiskt mentalt verktyg Koncentration-Avspänning-Föreställning 2 minuter före träning/tävling 2 minuter efter tävling/träning Syftet är att optimera din inlärning genom förstärka det vi tränar på. Andra effekter är ökad koncentration, självförtroende och optimal anspänning Kan med fördel användas för introducera mental träning i de yngre åren

38 Vem är DU mest lik? och vem är våra adepter mest lik? Person 1: Tycker att det är roligast att idrotta när han/hon vinner och klarar av något som andra inte klarar av. Känner sig kompetent när man får vara bäst. Person 2: Tycker det är roligast att idrotta när man klarar av att göra saker som man inte klarat av förut och när man känner att man kämpat så mycket man orkat. Känner sig kompetent när man presterat bättre än man gjort förut. Vad betyder detta, och vilka konsekvenser kan det ge?

39 Självbestämmandeteorin - Self-Determination Theory Människan drivs av tre psykologiska behov: 1.Behovet av kompetens 2.Behovet av relationer med andra tillhörighet 3.Behovet av självbestämmande, vilket också benämns som autonomi

40 Gemensamma nämnare hos framgångsrika idrottare -Psychologicalpredictors to careersucess Socialt stöd Mentala färdigheter, specifikt visualisering Målorientering (Van Yperen, 2009)

41 Föräldrarprofil Gemensamma nämnare -Inget större intresse av att jämföra barnet med andra barn. Idrottsliga färdighetsutvecklingen låg hos barn och tränare. -Föräldrar lägger sig sällan i träning/match och prestationsnivå -Inga krav och förväntningar på barnets idrottsliga framgång. -Hade kunskap och färdigheter om mental tränings betydelse såsom socialt stöd och visualisering (Augustsson, 2007;Weibull,2006,

42 Några avslutande ord Utveckla en stötte apparat från ett helhetsperspektiv Utbilda aktörer inom miljön i respektive profession för att skapa tydlighet Utveckla mentala färdigheter hos era adepter för peak performance och hantera motgångar. - Fokus på utveckla färdigheterna Kommunicera och stötta utifrån din Profession HA KUL!!!

43 @Copyright S port Competence Tack för uppmärksamheten! och.. Lycka till! Kontakt: Henric Lilja; ;henric.lilja@sportcompetence.se