spelarutveckling växthuset stereotyper Johan Fallby idrottspsykologisk rådgivare 12 juni 2012

Transkript

1 spelarutveckling växthuset Johan Fallby idrottspsykologisk rådgivare 12 juni 2012 stereotyper flickor är mer sociala än pojkar flickor har lägre självkänsla/självförtroende än pojkar flickor är mindre tävlingsinriktade än pojkar Båda könen är lika intresserade av sociala relationer, svarar på sociala förstärkningar på samma sätt och lär lika bra från sociala situationer. I vissa åldrar tillbringar till och med pojkar mer tid med kamrater än flickor. Könen är mycket likvärdiga i deras bedömning av egen tillfredsställelse och självförtroende genom hela barn- och ungdomen. Fler pojkar förbättrar sin självkänsla under tidiga tonåren, troligtvis för att de blir mer uppmuntrade av omgivningen. Här finns det inga skillnader. Kanske existerar den här myten fortfarande för att flickor och pojkar kanaliserar sina mål på olika sätt. (Shaffer, 2000)

2 mer karaktären hos ungdomar stärks av idrott framgång i idrott är medfött det är bra att härdas för att bli bra i idrott hjärnan kan inte uppfatta ordet inte mm, mm framtidsfrågor definitionen och användandet av tidig specialisering definitionen och användandet av prestation vs resultat definitionen och användandet av ordet talang definitionen och användandet av begreppen elit vs bredd

3 fundera vilka fördomar eller förutfattade meningar är vanliga i din idrott? filosofi

4 Sokrates, f. Kr. Jag vet att jag ingenting vet... Jag vet att jag vet att jag ingenting vet Det enda goda är kunskap och det enda onda är okunnighet Det outforskade livet är inte värt att levas Jag kan inte lära någon något, jag kan bara få dem att tänka Livet är härligt att leva, bara man har tillräckligt svag karaktär för att njuta det Det väsentliga är inte bara vilken sjukdom en människa har utan vilken människa som har sjukdomen (Hippokrates, ca 400 f. Kr.) Man låter sig i allmänhet mer övertygas av skäl som man själv funnit än av dem som andra funnit (Blaise Pascal, )

5 förändring sker när den inre motivationen finns något upplevs som viktigt, roligt eller åtråvärt det upplevs som möjligt att nå med kunskap som finns när miljön omkring upplevs trygg men utmanande och spännande diskrepans generellt fyra typer av individer... stor möjlighet till förändring hög vilja högt självförtroende tror de klarar, men vill inte eller förnekar att de vill låg vilja högt självförtroende hög vilja lågt självförtroende vill förändra, men tror inte de klarar låg vilja lågt självförtroende vill inte förändra, tror inte de klarar

6 diskrepans redskap hur viktigt är det för dig att vilket självförtroende har du att nå dit vilken motivation har du att nå dit inte alls viktigt extremt viktigt hur kommer det sig att du är en? och inte en?... vad skulle behövas för att gå från? till?... beredskap metod summera situationen med styrkor och brister summera individens styrkor och brister summera nätverkets stöd summera målen summera planering diskutera ny information och eventuella råd detaljera mål och planering säg inte till individen vad som ska göras, ge inspiration att själv berätta, sätta mål och planera

7 förändring kan ske när... individen och du pratar samma språk diskussion kring eventuella problem har minskat lösningarna träder fram individen har nått ett beslut själv och känner sig trygg med det diskussionerna rör mer effekter av förändringen än vägen dit individen pratar om vad som ska hända efter förändringen individen experimenterar och provar strategier själv fundera hur mycket tid lägger du på samtal med idrottarna?

8 mental tuffhet målet för tävlingsidrottaren är att alltid tro på möjligheten att uppnå sina mål lära sig av misstag och bli ännu starkare stark tro på sig själv och ha förmåga att utnyttja det ständig hunger efter nya framgångar oberoende av resultatet vara fokuserad då det krävs som mest (Jones, Hanton, & Connaughton,2002) växthuset

9 växthuset snabbkuren mental fysisk / taktisk / teknisk motivationsklimat / miljö inlärningsmiljö föreningens / idrottens kultur kommunikation familj / skola / förening socialt stöd / trygghet långsiktigt angreppssätt (Fallby, 2006) nätverk familj - känslomässigt stöd - lagom utmaning - konkret hjälp - markservice - ge kompletterande perspektiv till idrotten - goda förebilder individ / spelare kamrater skola / arbete - utveckla egenskaper utanför idrotten - allmänbildning - yrkesutbildning - öka möjligheten för spelaren att verka i samhället - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd förening - utbilda i färdigheter för elitidrott - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd - se till hela människan - skapa en god kultur för etik och moral förbund - stärka utvecklingsmöjligheter - riktlinjer för etik och moral - verka för tillämpning, utbildning och forskning - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd (Fallby, 2006; baserad på Fallby & Brusvik, 2002; Fallby & Waldner, 2002)

10 fundera hur bygger ni ert nätverk i er idrott? växthuset mental fysisk / taktisk / teknisk motivationsklimat / miljö inlärningsmiljö föreningens / idrottens kultur kommunikation familj / skola / förening socialt stöd / trygghet

11 samordna nätverk familj - känslomässigt stöd - lagom utmaning - konkret hjälp - markservice - ge kompletterande perspektiv till idrotten - goda förebilder individ / spelare kamrater skola / arbete - utveckla egenskaper utanför idrotten - allmänbildning - yrkesutbildning - öka möjligheten för spelaren att verka i samhället - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd förening - utbilda i färdigheter för elitidrott - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd - se till hela människan - skapa en god kultur för etik och moral förbund - stärka utvecklingsmöjligheter - riktlinjer för etik och moral - verka för tillämpning, utbildning och forskning - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd (Fallby, 2006; baserad på Fallby & Brusvik, 2002; Fallby & Waldner, 2002) samtalets struktur skapa kontakt - ömsesidigt förtroende klargör era roller gå igenom samtalets villkor mål för samtalet klargör situationen utred önskan eller viljan målsättning för förändring planering hemuppgift sammanfattning nytt möte fortsatt uppföljning och utvärdering

12 kommunikationstips ta spelaren på allvar empati lyssna efter värdeladdade signaler fråga - undersök - egen analys tålamod skapa förtroende utveckling är en lång process att lyssna att lyssna och ge samtalsstöd... att visa intresse genom samtal och kroppsspråk som uppmuntrar till att spelaren berättar mer aktivt lyssnande för att förstå... du sammanfattar vad spelaren berättat eller känt med egna ord efter att ha lyssnat. därefter frågar du om du uppfattat korrekt och fördjupar intressanta punkter aktivt lyssnande med inlevelse... du återger vad spelaren känner eller vill, behöver eller är intresserad av och frågar därefter om det är korrekt Hilmarsson, 2003

13 fundera vad är viktigt för att ha bra kommunikation på olika nivåer? i föreningen i laget (spelare, ledare, föräldrar) med omvärlden växthuset mental fysisk / taktisk / teknisk motivationsklimat / miljö inlärningsmiljö föreningens / idrottens kultur kommunikation familj / skola / förening socialt stöd / trygghet

14 kultur samhället idrotten familj och vänner föreningen laget kulturen styr attityder värderingar normer umgänge samarbetsformer organisation planering (Schinke & Hanrahan, 2008)

15 kulturens grundpelare långsiktig utveckling prestationsinriktat motivationsklimat gruppsammanhållning humanistiskt ledarskap tydliga kommunikationsvägar stress i organisation uttagningar (sena långdragna, oklara kriterier, orättvisa, olämpliga ansvariga) ekonomi (orättvisa, skaderehabilitering, brist, differentiering, pengar som maktmedel) smiljö (monoton, tävlingsinriktad, för hård, differentierad behandling, spänningar i miljön) personlig situation (mat, skador, mål och förväntningar) ledarskapet (tränare, ledarstil, inlärningssätt) situation i laget (kommunikation, stämning i laget, roller, nätverk) (Woodman & Hardy, 2004)

16 fundera vilka kulturbärare finns i din förening/idrott? vad står de för? växthuset mental fysisk / taktisk / teknisk motivationsklimat / miljö inlärningsmiljö föreningens / idrottens kultur kommunikation familj / skola / förening socialt stöd / trygghet

17 inlärningsmiljö fokus på medbestämmande för idrottare learning by doing ej för mycket instruktion helheten i stället för detaljerna match- tävlingslik (men ej för mycket match/tävling!) förståelse för idrotten genom erfarenhet variation, variation, variation att idrottare ska hjälpa varandra lära (Martens, 1987, 2004) hageskog / söderberg, 2005 optimistiska/positiva beröm, beröm, beröm prestigelöst ödmjukhet omtanke medmänsklighet uppmärksamhet känsla för individen gilla utmaningar dialog kommunikation långsiktigt arbete organisation förberedelser kunskap hela karriären 100-procents coachning helheten klara mål

18 fundera vilka principer är viktiga vid inlärning? hur arbetar ni med de principerna? växthuset mental fysisk / taktisk / teknisk motivationsklimat / miljö inlärningsmiljö föreningens / idrottens kultur kommunikation familj / skola / förening socialt stöd / trygghet

19 grundläggande filosofi De ledare som förmedlar en miljö där förbättrade prestationer ses som en väg att nå bra resultat, snarare än att bra resultat leder till förbättrade prestationer, har större chans att påverka spelare positivt. filosofi spelaren i centrum ha roligt inlärning deltagande eget ansvar jämföra med sig själv långsiktigt fokus på... vinna utklassa toppa jämföra med andra kortsiktig athlete first winning second (Martens, 1987, 2004)

20 prestationsorientering Högre fokus på att idrottare eller laget ska utveckla sin egen/lagets förmåga. Motivationen påverkas mindre av hur den egna kompetensen upplevs och det är enklare att påverka målsättning. Minskad prestationsångest eftersom prestationen hos den enskilde och laget är lättare att påverka än resultatet. Självkänslan har större potential att utvecklas positivt eftersom spelaren får en högre upplevelse av att kunna påverka själv och spelaren kan utvecklas på den nivå där den befinner sig, inte där de bästa befinner sig Självförtroendet påverkas positivt med större egen påverkan. Mindre stress och bättre socialt stöd i miljön ökar sannolikheten för livskvalitet och bättre hälsa. Lättare att arbeta med lagsammanhållning och lagmålsättning eftersom prestationen är i fokus med mindre social jämförelse mellan spelare. Minskad risk för överbelastning och utbrändhet eftersom eget inflytande och medbestämmande kan vara högre. resultatorientering Högre fokus på att idrottaren eller laget ska jämföra sig med andra genom att till exempel vinna eller visa klart högre förmåga. Motivationen riskerar att kopplas ihop med resultaten (och synen på sig själv) och därmed variera mer på både kort och lång sikt. Ökad prestationsångest eftersom resultat är svårare att påverka än prestation. Självkänslan riskerar att påverkas negativt eftersom synen på egen kompetens variera med hur andra presterar. Självförtroendet påverkas negativt med osäkerhet och minskat eget inflytande. Ökad risk för sämre lagsammanhållning eftersom spelare jämför sig med varandra både i resultat och prestationshänseende. Med ökad stress och osäkerhet i miljön ökar risken för både sämre livskvalitet och hälsa. Högre risk för utbrändhet hos ledare eftersom prestationsångest riskerar att öka och möjlighet att påverka utveckling riskerar att minskas.

21 situation prestations orientering resultat orientering framgång ses som att... förbättra sig själv prestera bra i förhållande till andra värde sätts på... ansträngning / inlärning att vara bättre än andra tränaren lägger vikt på hur... spelarna utvecklas hur spelarna presterar misstag ses som... en del av inlärningen framkallande av oro / ångest idrottare anstränger sig för... lära sig något nytt vara bättre än andra fundera vad är viktigast? att vinna på söndag, eller segra i det långa loppet? går det att kombinera?

22 växthuset snabbkuren mental fysisk / taktisk / teknisk motivationsklimat / miljö inlärningsmiljö föreningens / idrottens kultur kommunikation familj / skola / förening socialt stöd / trygghet långsiktigt angreppssätt gruppuppgift Grupp 1 fokuserar på socialt stöd/trygghet Grupp 2 på kommunikation, osv... Redovisning och diskussion av varje fas på 15 minuter, där ni har ansvar över de 15 minuterna. Ta upp och diskutera hur ni vill att er våning ska bearbetas, hur det perfekta skulle se ut. Ta också upp problem att få till det som ni vill i just er idrott, fördelar/ nackdelar och erfarenheter. När ni är klara med er fas, diskutera även andra faser och hur ni skulle bygga upp det perfekta stödet