BARN I GRUPP, 7,5 högskolepoäng

Transkript

1 Psykologiska institutionen Psykologprogrammet Stockholms universitet Termin 3 HT 2010 Anvisningar till Kurs 5, moment 2 BARN I GRUPP, 7,5 högskolepoäng Delkursbeskrivning... 2 Upplägg Förväntade studieresultat....3 Kurskrav.4 Examination...4 Betygskriterier..5-6 Projektarbetets upplägg Litteratur 6 Schema...9 Lärare 11

2 Välkomna! Kurs 5:2 Barn* i grupp, 7,5 poäng Delkursbeskrivning I den övergripande kursplanen beskrivs momentet på följande sätt: Momentet ska ge grundläggande kunskaper om barns skiftande villkor med fokus på hur individen påverkas och formas i grupper. Betydelsen av social klass, kulturell bakgrund, kön och funktionshinder uppmärksammas särskilt liksom faktorer som underlättar respektive försvårar barns anpassning och utveckling. Information om de regelverk som styr verksamhet för barn i förskole- och skolålder ges. Exempel på andra områden som diskuteras under momentet är: psykologens arbete i förskola och skola, den statliga stödorganisationen för barn med funktionshinder, psykologarbete via tolk, mobbing och krisreaktioner hos barn. Auskultationer i barngrupper ingår i momentet. * Med barn avses i första hand personer 0-18 år, dvs. den definition som återfinns i svensk lagstiftning samt i Barnkonventionen. Upplägg Teori Den grund som lagts under tidigare terminer aktualiseras, med anknytningsteori, affektteori, objektrelationsteori, kognitiv utvecklingsteori och inlärningsteori. Dessutom kommer teorier om gruppdynamiska processer som inhämtats från den förestående kursen, och socialekologisk teori att utgöra en allmän kunskapsbas för perspektivet barn i grupp. Från den teoretiska basen behandlas - gruppen och lärarens roll i barns utveckling - barns lek och samvaro med andra barn - fri lek, regellekar, relationscentrerad samvaro etc. - barn och vänskap. Barnkonventionen ges särskilt utrymme, eftersom den ligger till grund för mycket av det som görs för barn. Konventionen uttrycker det enskilda barnets rätt, men tar likväl upp många aspekter som har med gruppsamvaro och social tillhörighet att göra. I övrigt behandlas samhällets regelverk endast summariskt inom kursen. Medverkande: Elizabeth Englund, Johan Klefbeck, Gunilla Guvå och Ulrika Långh Barns vardag i grupp Skolauskultation Tidigt i kursen ägnas en dag åt auskultation i en åk 3-9 i någon av Stockholms stads skolor. Syftet är att ge den studerande tillfälle att iaktta grupprocesser i en skolklass. Ni får därför i uppgift att observera gruppen ur någon aspekt, t.ex. grupputveckling, inlärningsperspektiv, könsperspektiv, uppgiftsorientering vs relationsorientering, konflikter och försoningsbeteende. Auskultationen sker i samarbete med biträdande rektorer i Stockholms stad. Medverkande: Hanna Ginner Hau 2

3 Föreläsningar Vi utgår från verksamheter som bygger på barn i grupp, i första hand förskola och skola. Hur ser denna vardag ut och vilka grupperfarenheter är gemensamma för flertalet barn? Hur arbetar psykologer, direkt och indirekt, med förskolegrupper och skolbarnsgrupper? Gruppdynamiska aspekter och förebyggande insatser behandlas också. Medverkande: Gunilla Guvå och Anna Michanek, Barn och ungdomar med särskilda behov Vissa barn och ungdomar riskerar hamna utanför den vanliga gruppen och delaktigheten. Hit hör barn med funktionshinder, exempelvis barn som pga ett begåvningshandikapp går i särskola och omfattas av habiliteringens verksamhet. De barn som tidigt uppvisar antisocialt beteende riskerar att hamna utanför kamratgruppen samtidigt som kriminalitet under tonåren är något som ofta som sker i större grupper av ungdomar. Medverkande: Anna Michanek, Ulrika Långh, Kristina Szönyi och Hanna Ginner Hau. Förväntade studieresultat Vid avslutad kurs förväntas studenterna kunna: (inom parentes anges vilket examinationsinslag som prövar måluppfyllelse) - analysera utvecklingspsykologiska teorier med avseende på barns vänskap, kamratrelationer och gruppens roll i barns utveckling. (1, 2) - analysera social- och gruppsykologisk och inlärningsteori med avseende på barn och unga i grupp. (1, 2) - tillämpa utvecklingspsykologisk, social- och gruppsykologisk och inlärningsteori för förståelse av relationer, samspel och grupprocesser i en barn-/ungdomsgrupp. (2, 3) - tillämpa metodik som är relevant för att studera barn och unga i grupp. (3) - redovisa kunskaper om samhällets regelverk med implikationer för barns vardag i grupp (bl.a. Barnkonventionen och Skollagen). - redovisa kunskaper om stöd- och behandlingsinsatser som riktar sig till barn/unga i grupp och/eller i ett nätverk. (2, 3) - reflektera över genus, etnicitet, funktionshinder och socio- ekonomisk inflytande över barn i grupp. ( 1) 3

4 Kurskrav För att få godkänt på kursen krävs: - godkända examinationsmoment: o godkänt skriftligt inlämnat material o aktivt deltagande i förberedelser till, genomförande av presentationer vid projektarbetet OBS! Frånvaro från de obligatoriska presentationerna tas igen vid ett uppsamlingsseminarium, enligt schema. Presentationstillfällen gäller: skolauskultation (egen grupp), projektpresentation (hel dag) och litteraturpresentation (egen grupp). Examination Kursen examineras enligt följande: 1. Individuell skriftlig hemtenta (8-9 sidor, ) av valfri litteratur, samt muntlig redovisning i grupp. Betyg: A-F (4hp) 2. Projektarbete som genomförs i 3-mannagrupper och redovisas muntligt vid ett seminarium (halvklass). Varje grupp lämnar en skriftlig redovisning av projektarbetet (5-6 sidor) till momentansvarig. Betyg: A, BC, DE, F (2hp) 3. Rapport från gruppobservation i samband med skolauskultationen. Individuell skriftlig redovisning (2-3 sidor) samt muntligt diskussionstillfälle i basgruppen (grupp 1, 2, 3 eller 4). Betyg: A, BC, DE, F (1,5hp) (Obs! Radavstånd 1,5, teckenstorlek 12). 4

5 Betygskriterier för kursen barn i grupp (7,5hp) 1. Valfri facklitteratur/hemtentamen 4hp 2. Projektarbete 2hp 3. Gruppobservation 1,5hp A Rapporten är koncentrerad och mycket välskriven. A nalyserna av A rbetet är mycket välskrivet och följer Hassmens Rapporten är mycket välskriven med en valda fenomen om barn i grupp har utgått från teorier inom riktlinjer väl. V ald frågeställning belyses på ett mycket tydlig och väl genomtänkt struktur. V ald utveckling, social, grupp och inlärningspsykologi och är fullständiga, kreativt sätt och knyter mycket väl an till kurslittera- tema och metodik är relevant för studium [5] klargörande och nyanserade. Problematiserar och reflekterar turen, där teorier jämförs och kontrasteras av barn i grupp. Teori används på ett över genus,etnicitet, funktionshinder eller socio-ekonomisk med en kritisk ansats. Tillämpar valda teorier för att klargörande och nyanserat sätt för en påverkan på ett mycket självständigt och moget sätt. Examinations- analysera grupprocesser i en barngrupp på ett fördjupad förståelse av relationer, samuppgifterna är inlämnade inom kursens utsatta tidsramar. klargörande sätt. spel och grupprocesser. B Rapporten är koncentrerad och välskriven. A nalyserna av valda fenomen om barn i grupp har utgått från teorier inom utveckling, social, grupp och inlärningspsykologi och är fullständiga, klar- [4] görande och oftast nyanserade. Problematiserar och reflekterar A rbetet är välskrivet och följer Hassmens riktlinjer. Rapporten är välskriven med en över genus, etnicitet, funktionshinder eller socio-ekonomisk V ald frågeställning belyses på ett kreativt sätt och tydlig och genomtänkt struktur. V ald påverkan på ett självständigt och moget sätt. Examinationsupp- knyter väl an till kurslitteraturen, där teorier jämförs tema och metodik är relevant för studium gifterna är inlämnade inom kursens utsatta tidsramar. och kontrasteras med viss kritisk ansats. av barn i grupp. Teori används på ett C Rapporten behandlar samtliga ingående delar; analyser utifrån Tillämpar valda teorier för analysera grupprocesser i klargörande och nyanserat sätt för teorierna är korrekta och nyanserade. Problematiser och en barngrupp på ett mestadels klargörande sätt. förståelse av relationer, samspel och [3] reflekterar över genus, etnicitet, funktionshinder eller socioekono- grupprocesser. misk påverkan. Examinationsuppgifterna är inlämnade inom kursens utsatta tidsramar. D Rapporten behandlar samtliga ingående delar; analyserna är korrekta men kortfattade. Problematiserar och reflekterar kortfattat. A rbetet är i huvudsak välskrivet och följer Hassmens Rapporten är läslig och strukturerad. [2] A lternativt rapporten motsvarar egentligen kraven för A BC men är riktlinjer. V ald frågeställning knyter an till kurslitteratu- V ald tema och metodik är relevant för inte inlämnade inom kursens utsatta tidsramar. ren, där teorier jämförs.tillämpar någon vald teori studium av barn i grupp. Teori används E Rapporten behandlar samtliga ingående delar; analyserna är för att analysera grupprocesser i en barngrupp. för förståelse av relationer, samspel och [1] i huvudsak korrekta men kortfattade och outvecklade. Kortfattat A rbetet är i sin helhet lite kort eller outvecklat. grupprocesser men är kortfattat eller och outvecklat reflekterande och obefintlig problematiserande. lite outvecklat. Fx Rapporten behandlar inte alla ingående delar och/eller någon A rbetet följer inte Hassmens riktlinjer. Frågeställningen analys utifrån huvudteorierna innehåller felaktigheter. Problema- saknar anknytning till kurslitteraturen eller analyserna Rapporten brister i läsvänlighet och [0] tiserande och/eller reflekterande ansats saknas eller tyder på av grupprocesserna är otillfreställande p g a missför- saknar struktur. Ogenomtämkt val missförstånd.(å tgärd: restuppgift). stånd. (Å tgärd:restuppgift) av tema och metodik, ger ett rörigt F Rapporten behandlar endast en liten del och/eller flera av analy- intryck, och/eller en otydlig koppling serna innehåller påtagliga felaktigheter. Problematiserande och/ mellan teori och förstålse av barn i [0] eller reflekterande ansats saknas eller tyder på missförstånd. grupp. (Ågärd: restuppgift). (Å tgärd: hela uppgiften görs om).

6 Examinationsuppgift 1 avgör betyg A-F på delkursen. Betyg på delkursen utgörs av ett vägt medelvärde av de tre examinationsinslagen. För godkänt på kursen krävs minst E på samtliga examinationsuppgifter. Projektarbetets upplägg I projektarbetet fokuseras en frågeställning som rör barn och/eller ungdomar i grupp. Arbetet ska uttryckligen knyta an till kurslitteraturen, och utgöra antingen - en ren litteraturstudie med teori- och forskningsfördjupning eller - en fältstudie av något slag, med litteraturbaserad analys eller - en teoribaserad analys av ett skönlitterärt verk eller en film som gestaltar barn eller ungdomar i grupp Några av många! - tänkbara ingångar: Dominans och underkastelse Ledarskap Könsperspektiv på lagsport Tonårsgänget normer och identitet Mobbing Gruppen och identitetsutveckling Barn på kollo (terapikollo) Vi och dom Barn med särskilda behov lilla gruppen eller stora klassen? Kommunikation verbalt och kroppsligt Gruppkultur-subkultur Obligatorisk litteratur (förkortning i kursiv stil) Teori S= Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: Utveckling i en förändrad värld. Runa Förlag AB. (112 sidor) N= Nordahl, T., Sørlie, M.-A., Manger, T., & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar. Teoretiska och praktiska perspektiv: Liber (199 sidor) K= Klefbeck J., & Ogden, T. (2003). Barn och nätverk. Stockholm: Liber (134 sidor) GG= Guvå. G. (2006). Från Jag till Vi - grupputveckling i förskola och skola. Stockholm: Fritzes (135 sidor) 6

7 Artiklar FN= FN:s konvention om barnets rättigheter. BT= Berglund, J., & Telin, A. (2007). Är pojkar en pina och flickor fina? En studie om könsmönster i klassrummet. Examensuppsats C-nivå, vid Institutionen för Utbildningsvetenskap, Luleå: Luleå tekniska universitet. NW= Norlén, A. & Westerström, A. (1999) Dynamiska processer i barngrupper. I: Small Group Studies. Proceedings from a conference on group and social psychology, Linköping University, May 1998/Kjell Granström (ed.), s Valfri facklitteratur (i första hand en av nedanstående titlar) Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig. Stockholm: Ordfront. Erwin, P. (1998) Friendship in childhood and adolescence. London: Routledge. Forinder, U. & Hagborg, E. (red.) (2008). Stödgrupper för barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur. Harris, J. (2001). Myten om föräldrars makt. Stockholm. Svenska föreningen för psykisk hälsa. Hundeide, K, (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling- barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur. Kamali, M. (1999). Varken familjen eller samhället. En studie av ungdomars attityder till det svenska samhället. Stockholm: Carlsson Lalander, P. & Johansson, T. (2002). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Lindstein, T. (2001). Vändpunkten ur barnens och ungdomarnas perspektiv. Stockholm: Gothia. Lundqvist, S. & Walch, M. (1995). Barn i grupper. Struktur, process och psykoterapi. Stockholm: Natur och Kultur. Simmons, R. (2002). Odd girl out. The hidden culture of aggression in girls. NY: Harcourt. Svirsky, L. & Thulin, U. (2006). Mer än blyg. Om social ängslighet hos barn och ungdomar. Cura. Thors, C. (red.). Utstött - en bok om mobbning. Pedagogiska magasinets skriftserie nr. 6. Stockholm: Lärarförbundets förlag. 7

8 Wahlström, K. (2003) Flickor, pojkar och pedagoger. Stockholm: Utbildningsradion. Wrangsjö, B. (red. ) (1998) Barn som märks. Utvecklingspsykologiska möjligheter och svårigheter. Stockholm: Natur och Kultur. Wrethander Bliding; M. (2007). Inneslutning och uteslutning- barns relationsarbete i skolan. Stockholm: Studentlitteratur. Öhman, M. (2003). Empati genom lek och språk. Stockholm: Liber. Tips på skönlitteratur Andersson, Lena (1999). Var det bra så? Stockholm. Natur och Kultur + (MånPocket 2000). Golding, William (1959). Flugornas herre / Lord of the flies. Kadefors, Sara (2001). Sandor Slash Ida. MånPocket Khemiri, Jonas Hassen (2003). Ett öga rött. Norstedts. Niemi, Mikael (2000). Populärmusik från Vittula. Stockholm: Norstedts + (MånPocket 2001) Nilsson, Johanna. (2003). Alva och familjen Låtsas. Stockholm: Rabén & Sjögren. Pohl, Peter (1992). Jag saknar dig, jag saknar dig. Rabén & Sjögren. Thor, Annika (1997). Sanning och konsekvens. Bonnier/Carlsen. Thor, Annika (1996, 1997, 1998, 1999). En ö i havet. Näckrosdammen. Havets djup. Öppet hav. Bonnier/Carlsen. Filmtips Dom kallar oss mods Fucking Åmål Hip hip hora Ondskan Guds stad Kids Thirteen Stand by me The Breakfast Club Welcome to the doll house Att vara och ha en lovsång till livet Några länktips Barnombudsmannens hemsida; Barnens rätt i samhället, välkänd ideell organisation med medlemssida; Friends hemsida, förebyggande arbete mot mobbning; Rädda Barnens hemsida, med bibliotek och bokhandel; Regeringens hemsida med gällande lagar, aktuella utredningar; med styrdokument för skola och förskola samt utbildningsforskning; Socialstyrelsens hemsida, med rapporter från den sociala sektorn. 8

9 Schema (* markerar obligatorium) VECKA 49 Dag Dat Tid Sal Innehåll Lärare Litteratur *ONS 8/ U31 Introduktion till kursen barnet i gruppen. HGH S:kap 1,4,7 Presentation av litteratur och medverkande. BT Examination, planering av skolauskultation, projektarbete m.m. *TOR 9/ U15 Barnkonventionen: Barnets rätt till delaktighet EE U15 och utveckling FN+ material från föreläsaren FRE 10/ U21 Barnet i ett socialekologiskt perspektiv JK K:kap.1,2,4 N:kap 5-6 FRE 10/ U21 Inlärningsteori- och tillämpning i skolan UL N:kap 1-3, 8-9 OBS! Denna föreläsning är flyttad till 10/1 VECKA 50 MÅN 13/ U21 Avstämning inför skolauskultation och HGH projektarbete samt individuellt litteraturval MÅN 13/ U21 Att arbeta som skolpsykolog svårigheter AM U21 och möjligheter NW TIS 14/ U31 Från Jag till Vi - om grupputveckling i förskola GG GG och skola ONSDAG 15/12 VIKT FÖR SKOLAUSKULTATION MED GRUPPOBSERVATION TORSDAG 16/12 OBS! En av dessa dagar kommer Du alltså att tillbringa i en skola, enligt schema som fastställs vid introduktionen den 8/12 9

10 VECKA 51 MÅN 20/ U32 Delaktighet och utanförskap när man KS går i särskolan och personlig erfarenhet *TIS 21/ U17 Grupp 1 Avrapportering av observation HGH vid skolauskultationen (inlämning av rapport) *TIS 21/ U17 Grupp 2 Avrapportering av observation HGH vid skolauskultationen (inlämning av rapport) OBS! Onsdagen den 22/12 sista dag att mejla Hanna gruppsammansättning och tema för projektarbetet samt individuellt litteraturval. Under vecka 1 finns möjlighet till handledning på projektarbetet enligt överenskommelse med Hanna. *ONS 22/ U17 Grupp 3 Avrapportering av observation vid HGH skolauskultationen (inlämning av rapport) *ONS 22/ U17 Grupp 4 Avrapportering av observation vid HGH skolauskultationen (inlämning av rapport) VECKA 1 MÅN 10/ U10 Inlärningsteori UL N: kap 1-3, 8-9 MÅN 10/ U10 Barn i habiliteringen UL TIS 11/ U24 Gruppens betydelse för barn och ungdomar med HGH antisocialt beteende *ONS 12/ U22 Grupp A Redovisning av den valfria litteraturen *ONS 12/ O41 Grupp B Redovisning av den valfria litteraturen HGH *ONS 12/ U22 Grupp C Redovisning av den valfria litteraturen HGH *ONS 12/ O41 Grupp D Redovisning av den valfria litteraturen HGH Gruppindelning baserad på litteraturval, meddelas per mail senast den 23/12 *TOR 13/ U34 Halvklass Seminarium med redovisning HGH av projektarbetet (och inlämning) 10

11 *FRE 14/ U21 Halvklass Seminarium med redovisning, HGH av projektarbetet (och inlämning) TOR 20/ U15 Uppsamlings seminarium för er som har missat HGH redovisningsmoment på kursen Lärare Delkursansvarig (HGH) = Hanna Ginner Hau, FD, leg psykolog, hginn@psychology.su.se tel: Övriga lärare Gästlärare (UL) = Ulrika Långh, leg psykolog, leg psykoterapeut (EE) = Elizabeth Englund, FD, barn- och ungdomsvetenskap (GG) = Gunilla Guvå, FD, leg.psykolog (JK) = Johan Klefbeck, leg psykolog (AM) = Anna Michanek, leg psykolog, leg psykoterapeut (KS) = Kristina Szönyi, FD, pedagogik 11