Tvärförbindelse Södertörn - Samrådshandling

Transkript

1 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS SIDA Dnr (9) TN-2016/1237 HANDLÄGGARE Linda Boxell linda.boxell@huddinge.se Tillsynsnämnden Tvärförbindelse Södertörn - Samrådshandling Remiss från kommunstyrelsens förvaltning Förslag till beslut Tillsynsnämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtande som svar på remissen. Sammanfattning Trafikverket planerar och bygga en ny väg mellan E4/ E20 och väg 73, Tvärförbindelse Södertörn. Den ska öka tillgängligheten till och mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum. I projektet ingår att planera och bygga en regional gångoch cykelväg. Tre korridorer har valts ut; Norra, Mellersta och Södra korridoren. Inom varje korridor finns två utformningsalternativ med olika lägen för väg i ytläge och tunnel, samt alternativa anslutningar till E4/E20. Korridorerna kan rymma flera möjliga geografiska lägen och utformningar. När val har gjorts kommer förslag på slutlig vägsträckning och utformning att tas fram. Miljötillsynavdelningen anser att trafikplatsers och tunnelmynningars lokaliseringar och utformning har betydelse för hur buller sprids till omgivningen under bygg- och driftsskedet. Vid byggskedet är det viktigt att tänka på vilka hanteringssteg som orsakar konsekvenser för omgivningen. Miljötillsynsavdelningen tycker att haveriskydd med avstängningsventiler ska finnas utefter hela vägsträckningen, för att hindra utsläpp av släckvatten eller vid olycka. I samrådshandlingarna saknas det uppgifter om eventuella konsekvenser av grundvattensänkning i områden på grund av tunnelbygge. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 E-POST OCH WEBB miljotillsyn@huddinge.se TELEFON (SERVICECENTER)

2 2 (9) Beskrivning av ärendet Trafikverket planerar och bygga en ny väg mellan E4/ E20 och väg 73, Tvärförbindelse Södertörn. Den ska öka tillgängligheten till och mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum. I projektet ingår att planera och bygga en regional gångoch cykelväg. Idag är väg 259 är länsväg och en primarväg för farligt gods och har en viktig funktion som tvärförbindelse för både person- och godstransporter i södra Stockholmsregionen. Godstrafiken utgör idag en stor andel av den totala trafiken. Den tyngsta trafiken tvingas till omvägar, eftersom bron över Orlången har för låg bärighet. I Stockholms län är målet att uppnå en regional struktur med ett starkt regioncentrum i Stockholms centrala delar och med regionala stadskärnor i en ring runt centrum. De regionala stadskärnorna ska fungera som alternativ och avlastning till Stockholms innerstad, vilket innebär att tillgängligheten till och mellan dem behöver förbättras. Gång- och cykelförbindelse Södertörn Den gång- och cykelväg som ingår i projektet ska skapa säkra och effektiva förbindelser mellan de regionala stadskärnorna samt binda samman befintliga cykelstråk och är tänkt att gå i ytläge i anslutning till Norra korridoren oavsett vilken korridor som väljs. När Trafikverket valt korridor kommer arbetet med utformning av motortrafikled och gång- och cykelväg att samordnas.

3 3 (9) Tidplan I början av 2017 kommer Trafikverket att välja lokaliseringsalternativ. Därefter kommer en väglinje att arbetas fram, som ska sammanställas i en samrådshandling om en vägplan med planförslag. Samråd kring planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen kommer att ske under vintern Hösten 2018 sker fastställelseprövning. Byggstart för projektet planeras till år Tvärförbindelse Södertörn beräknas att öppna för trafik tidigast år 2026 och ha full kapacitet år Aktuella korridorer Tre korridorer har valts ut; Norra, Mellersta och Södra korridoren. Inom varje korridor finns två utformningsalternativ med olika lägen för väg i ytläge och tunnel, samt alternativa anslutningar till E4/E20. Korridorerna kan rymma flera möjliga geografiska lägen och utformningar. När val har gjorts kommer förslag på slutlig vägsträckning och utformning att tas fram.

4 4 (9) Delsträcka 1, E4/E20 västra Glömstadalen Delsträcka 1 går från anslutningen till E4/E20 över Fittjaviken/Albysjön och ner mot Glömstadalen. Anslutningen till E4/E20 är en av de stora tekniska utmaningarna för Tvärförbindelsen, där samordning krävs med flera andra projekt, som till exempel Spårväg syd vars sträckning utreds. Söder om Lindvreten kommer E4 och E20 att dela på sig och norrgående E4 utgöras av Förbifart Stockholm. En viktig förutsättning för Tvärförbindelse Södertörn är att trafiken kan ansluta till både E4 och E20. Flertalet olika trafikplatslägen och väganslutningar till E4/E20 har studerats. Vid anslutning av Tvärförbindelsen via trafikplats Fittja kan vägen följa nuvarande sträckning för väg 259 Botkyrkaleden i ytläge eller delvis i tunnel. Norra korridoren Från trafikplatsen fortsätter korridoren utmed Glömstadalen antingen i ytläge genom dalgången eller i tunnel genom höjden söder om dalen, för att därefter ansluta till Flemingsberg. Mellersta och Södra korridoren Från trafikplatsen fortsätter Tvärförbindelsen mot sydost i tunnel och från tunneln görs en förgrening mot en trafikplats i västra delen av Flemingsberg med anslutning till Katrinebergsvägen. Vägen är tänkt att läggas i den obebyggda zonen i närhet till kommungränsen mellan Huddinge och Botkyrka. Delsträcka 3, Flemingsberg/väg 226 Gladö kvarn Norra korridoren Korridoren passerar centrala Flemingsberg och fortsatter därefter relativt rakt mot Gladö kvarn. Längs med den här delsträckan studeras två alternativ, väg i huvudsakligen ytläge samt väg i tunnel. För alternativet med väg huvudsakligt i ytläge studeras tunnel på en del av sträckan. För korsningen mellan Tvärförbindelse Södertörn och väg 226 utreds flera olika varianter på trafikplatser. Passagen genom Flemingsberg är trafiktekniskt komplex, som den kuperade topografin och västra stambanans kontaktledningar med broar och ramper i ytläge som måste passeras med säkerhetsmarginal. Mellersta korridoren Delsträckan går rakt igenom Flemingsbergsskogen och ansluter till en trafikplats vid Gladö kvarn. Sträckan är helt förlagd i tunnel med undantag för trafikplatserna vid väg 226 och Pålamalmsvägen. Trafikplatsen vid väg 226 har komplexa förutsättningar på grund av den intilliggande västra stambanan med kontaktledningar och begränsat utrymme. Pålamalmsvägen ansluts till Tvärförbindelsen vilket möjliggör att den kan samförläggas med det planerade projektet Infart Riksten. Södra korridoren Korridoren går i från väg 226 till Gladö industriområde via en trafikplats i södra Flemingsberg och utreds som väg i ytläge sydväst om Flemingsbergsskogens naturreservat. Från trafikplatsen vid väg 226 fortsätter korridoren långs västra kanten av Flemingsbergsskogens naturreservat förbi Hacksjön fram till Gladö industriområde. Den lokaliseras

5 5 (9) antingen söder eller norr om Hacksjön. I öster sträcker sig korridoren genom Gladö industriområde. Delsträcka 4, Gladö kvarn - Lissma Norra och Mellersta korridoren Från Gladö kvarn går delsträckan österut fram till Lissma. På sträckan studeras väg i ytläge som i stort följer sträckningen för befintlig väg 259. Södra korridoren Delsträckan går från Gladö industriområde och fortsätter österut till Lissma. På sträckan studeras väg i ytläge. Delsträcka 5, Lissma Jordbro/väg 73 Delsträckan går från Lissma och österut till Jordbro och väg 73. Mellan Lissma och väg 73 går Tvärförbindelsen i ytläge i sträckningen för befintlig väg 259. Trafikplatsläge för att ansluta Lissmavägen till Tvärförbindelsen har utretts. Sammanfattande konsekvenser Samtliga korridorer Tvärförbindelsen ska utformas som en mötesfri motortrafikled och ska dimensioneras för trafikmängder enligt dimensionerande trafikprognos för år Oavsett om den nya vägen löper i naturmiljö, kulturlandskap eller stadsmiljö är det ett generellt mål att vägen ska bli integrerad miljön. Vägens geometri ska anpassas till sin omgivning. Norra och Mellersta korridorerna har något kortare restider än Södra korridoren. Södra korridoren ger en mer direkt anslutning till Gladö industriområde. De regionala kollektivtrafikresorna förbättras oavsett val av korridor, en stombusslinje kommer att trafikera mellan de regionala stadskärnorna med få stopp längs vägen. I Södra korridoren finns ingen möjlighet för stombusslinjen att ansluta till bostadsbebyggelsen i Gladö kvarn eftersom korridoren ligger för långt ifrån. Det finns stora ytor med biologiskt värdefulla miljöer inom utredningsområdet och de är formellt skyddade som naturreservat och vissa områden som Natura Inom utredningsområdet finns också stora ytor värdefull natur som inte har formellt skydd men som till viss del är inventerad. Riksintresset för friluftslivet påverkas i samtliga korridorer, då vägen gör intrång och delar oexploaterade områden. Betydande delar av utredningsområdet används för rekreation och friluftsliv och har och har välbesökta friluftsområden nära storstaden. För rekreationsvärden så innebär väg i ytläge en negativ konsekvens genom vägens barriäreffekter och bullerstörningar från trafiken, jämfört med väg i tunnel. Trafikplatsers och tunnelmynningars lokalisering och utformning har stor betydelse för hur stora konsekvenserna blir för landskapet. Inom utredningsområdet finns flera avrinningsområden och ett flertal recipienter. Den västra delen Tvärförbindelsen ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Dagvatten, vägdagvatten och dräneringsvatten behöver avledas från väg och vägkropp. För väg i ytläge sker avvattningen i

6 6 (9) huvudsak via diken inom vägområdet. Till dikena leds aven dräneringsvatten från vägöverbyggnaden. Diken utformas med hänsyn till omgivande markförhållanden och ska följa vägens profil. Där den nya vägen går genom större grundvattenförekomster och vattenskyddsområden kan haveriskydd och täta diken bli aktuellt att anlägga. Från tunnlar behöver avledning ske av dagvatten, spolvatten och förorenat släckvatten via reningsanläggning innan det pumpas vidare till det kommunala avloppsnätet. Avvattningssystemet för avloppsvatten i tunnel ska utformas så att det även kan omhänderta vätska i hädelse av olycka med farligt gods. Ur vattenmiljöhänseende är väg förlagd i tunnel att föredra. Väg i tunnel är gynnsamt då det minskar riskerna för att förorenat dagvatten, halkbekämpningsmedel eller spill från olyckor/läckage sprids till övrigt ytoch grundvatten. Vissa delar av området är idag utsatta för buller från väg- och spårtrafik. Andra delar av området upplevs idag till stor del ha bra ljudkvalitet i de delar som domineras av skogsmark och jordbruksmark. Genom att ta hänsyn till buller och vibrationer i samhällsplaneringen ges bättre förutsättningar för att minska negativ påverkan. Den mest avgörande aspekten för buller är om vägen förläggs i tunnel eller inte. Bullerpåverkan från en väg som Tvärförbindelse Södertörn innebär kontinuerligt buller av permanent karaktär och stor hänsyn bör tas vid planering av trafikplatser i senare skede för att minimera bullerspridning till närområdet. Föroreningssituationen i mark behöver beaktas för att kunna säkerställa att jordmassor med förhöjda halter förorenande ämnen omhändertas på rätt sätt. Det är dessutom bra att ha god kunskap om eventuellt förekommande föroreningar i mark och vatten, för att kunna bedöma kostnaderna för omhändertagandet av schaktmassor och kunna bedöma risk för negativ påverkan eller föroreningsspridning. Norra korridoren Det som utmärker Norra korridoren är den raka sträckningen mellan E4/E20 och väg 73, vilket förbättrar tillgängligheten mellan de regionala stadskärnorna och förkortar restiden. De största utmaningarna är passagerna i ytläge genom bebyggelse i Glömstadalen och känsliga naturmiljöer i Flemingsbergsskogens naturreservat. För Norra korridoren i tunnel är det främst de tänkta trafikplatserna som ger negativa konsekvenser för landskapet. Trafikplatsen som utreds norr om Flemingsberg ger med sin nära lokalisering till framtida stadsutbyggnad stora visuella konsekvenser. Ett ytläge i norra korridoren innebär fragmentering av Flemingsbergsskogen och stora störningar i en tyst miljö. Tunnelläge under Flemingsbergsskogen innebär att skogspartiet behålls sammanhängande, så att barriärer och bullerstörningar blir mindre än vid ett ytläge. Bostäder längs väg 259 vid Gladö kommer att få ökade bullernivåer i och med att trafikmängden ökar.

7 7 (9) Mellersta korridoren Mellersta korridoren i tunnel under Flemingsbergsskogen innebär precis som Norra korridoren tunnel mindre intrång än övriga alternativ i vissa områden med stor betydelse för natur-, kulturmiljö och rekreation. Lokalisering av trafikplats söder om Flemingsberg kan ge stora negativa konsekvenser för stadsbilden och framtida stadsutveckling. I den här korridoren så ökar bullernivåerna även för bostäder utmed befintlig väg 259 vid Gladö. Kännetecknande för Mellersta korridoren är att hela sträckningen undviker Glömstadalen och den känsliga naturmiljön i Flemingsbergsskogens naturreservat genom att gå i tunnel. Ur ett socialt perspektiv är Mellersta korridoren med anslutning till E4/E20 via Masmo att föredra framför övriga alternativ då flest områden med låg socioekonomisk status undviks. Även för naturmiljön, som är den miljöaspekt som Tvärförbindelse ger störst negativa konsekvenser för, är Mellersta korridoren att föredra framför övriga alternativ. Södra korridoren Södra korridoren är det alternativ som är längst och tar mest mark i anspråk, passerar få bostäder och ger en mer direkt anslutning till Gladö industriområde än övriga korridorer. De största utmaningarna i södra korridoren är tillgängligheten för kollektivtrafiken, då korridoren går långt ifrån bostadsbebyggelsen i Gladö kvarn. Den går delvis genom ett känsligt glesbebyggt skogs- och jordbrukslandskap där Tvärförbindelsen skulle innebära en helt ny storskalig vägstruktur. Bullerstörningar för boende från korridoren blir inte så omfattande eftersom vägen passerar få bostäder längs befintlig väg mellan Huddinge centrum och Gladö kvarn. Öster om Gladö industriområde, där sträckningen följer befintlig väg 259, kommer bullernivåerna att öka med de ökade trafikmängderna från den nya Tvärförbindelsen. Påverkan under byggskedet Schaktning i förorenade markområden samt i och kring vattendrag kan innebära att föroreningar kommer i kontakt med ytvatten. Beredskap ska finnas för att i samråd med tillsynsmyndighet omhänderta, antingen på plats eller genom att transportera förorenade massor till en anläggning. Under byggskedet uppkommer länsvatten, som måste ledas bort från arbetsplatsen. Det behöver samlas upp och renas innan utsläpp sker till ett ytvatten. Vid sprängning uppkommer buller i form av vibrationer och stomljud, som påverkar människor och byggnader. Det behövs nödvändiga åtgärder för att undvika obehag och skador. Stomljud är när vibrationer som sprids via byggnadskonstruktioner och orsakar ljud inomhus. De uppstår främst när byggverksamheten passerar en byggnad och kan då vara störande för de boende och verksamma. Vid tunneldrivning kommer borr- och sprängningsarbeten att utföras som kan ge upphov till störningar, framförallt i byggnader.

8 8 (9) Förvaltningens synpunkter För vidare arbete med trafikplanen har miljötillsynsavdelningen nedstående synpunkter på vad som behöver beaktas eller utredas vidare i kommande steg. I samrådshandlingen står det att trafikplatsers och tunnelmynningars lokalisering och utformning har stor betydelse för hur stora konsekvenserna blir för landskapet. Miljötillsynsavdelningen anser att trafikplatsers och tunnelmynningars lokaliseringar även har betydelse för hur buller sprids till omgivningen under driftskedet. Eftersom stora delar av området består av riksintresse för friluftsliv och det finns befintliga bostadsområden inom korridorerna är det viktigt att utforma tunnelmynningar, vägar och skyddsåtgärder, så att vägens bullerspridning och påverkansområde minimeras. För de bostäder och verksamheter som kommer ligga i anslutning till Tvärförbindelsen ska bullriktvärden uppfyllas. Ventilationstornens placering och utformning ska utformas, så att de inte orsakar visuella- och/eller ljudstörningar. Under byggskedet är det viktigt att se till att utformning och placering av tunnlar sker så att störningar minimeras. Det är av stor vikt att se på hur byggtrafik tar sig till och från tunnlarna och hur arbetsmaskiner tar sig ner i tunnlarna. Vid byggskedet är det viktigt att tänka på vilka hanteringssteg som orsakar konsekvenser för omgivningen. Det kan vara hur material/berg lastas och lossas vid tunnelmynningar. Hur mellanlagring av krossmassor kommer att ske, om det kommer att ske. Var kommer eventuella krossar vara placerade. I samrådshandlingarna saknas det uppgifter om konsekvenser för naturen och eventuella enskilda vattentäkter om det skulle ske en grundvattensänkning i områden i samband med byggnation av tunnel. Vilka undersökningar kommer utföras i de områden som är aktuella, vad kommer det att finnas för uppföljning. Det beskrivs att det ska finnas haveriskydd i tunnlar samt på de vägsträckor, som går genom känsliga områden. Miljötillsynsavdelningen tycker att haveriskydd med avstängningsventiler ska finnas utefter hela vägsträckningen. För att hindra att släckvatten eller annat utsläpp vid exempelvis en olycka inte ska kunna spridas till omgivningarna, utan fångas upp och tas om hand på lämpligt sätt. När förutsättningarna finns för att skapa ett system med avsikt att minska spridning av oönskade ämnen, är det omotiverat att inte använd sig av den tekniken. Dagvattenåtgärderna ska dimensioneras för att klara ett visst flöde och en viss reningsgrad. Vid sprängningsarbeten under byggtiden ska vattnet som uppkommer i tunnlarna ledas till spillvattennätet och vidare till ett kommunalt reningsverk.

9 9 (9) Anders Lindelöf Teknisk direktör Linda Boxell miljöinspektör Bilagor Samrådhandling i-stockholms-lan/tvarforbindelse- Sodertorn/Samradmoten/Samradsunderlag/ Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning