Huvudkontor Stockholm Utgiven av: Redaktion: Grafisk form: Besöksadress: Produktion: Telefon: Fax Foto: Kundtjänst: E-post: Tryck:

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 InnehÅLLSFöRTEckning Vd har ordet 3 Kundporträtt 4-5 Vikten av information 6-7 En god omställning 8-9 En omställare berättar Vice ordförande Britta Lejon 12 Ordförande Ulf Bengtsson 13 Att arbeta på Trygghetsstiftelsen Presentation Årsredovisning för räkenskapsåret Förvaltningsberättelse 22 Flerårsöversikt Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Kassaflödesanalys 25 Ekonomisk redovisning Resultaträkning 26 Balansräkning 27 Kassaflödesanalys 28 Noter Revisionsberättelse 33 Styrelse och revisorer Huvudkontor Stockholm Trygghetsstiftelsen Box Stockholm Besöksadress: Kungsgatan 57 A, 5 tr Telefon: Fax: Kundtjänst: E-post: info@tsn.se Internet: Organisationsnummer: Utgiven av: Trygghetsstiftelsen en kollektivavtalsstiftelse Redaktion: Karin Bobert och Siv Ericson Grafisk form: Mattias Blomberg Formgivare AB Produktion: Mattias Blomberg Formgivare AB Foto: Catharina Biesèrt, Nille Leander, Erik Nordblad, Magnus Pehrsson, Kristofer Samuelsson, Helena Sundqvist Laurin, Lars Trangius Tryck: Ineko AB, Stockholm april 2012, Upplaga VERKSAMHETEN 2012

3 Vd har ORdet Året som gått Det är glädjande att konstatera att det går mycket bra för våra kunder. Och trots att arbetsmarknaden generellt har präglats av många varsel och hög arbetslöshet har vi på kort sikt ännu inte sett effekter för våra nya kunders möjligheter att finna ett nytt jobb. Det fina resultatet om minst 8 av 10 som får ett nytt arbete innan uppsägningstidens slut håller i sig. Totalt kom nya kunder in till stiftelsen samtidigt som fick ett nytt arbete eller en annan lösning. Att dela erfarenheter och kunskaper är mycket efterfrågat och stiftelsen som en mötesplats för omställningsfrågor har nu blivit en väl etablerad verksamhet. Glädjande är att de cirka 80 semi- Caroline Söder, verkställande direktör. narier som vi erbjudit kunder, arbetsgivare och fackliga representanter runt om i landet har lockat nästan deltagare! Utöver det kontinuerliga och intensiva arbete som pågår för att stötta våra kunder till ett nytt arbete har året i övrigt präglats av många utvecklingsinsatser. Insatser som pågått under en längre tid och som nu kunnat sättas i full drift för att öka servicen till våra kunder. Bland annat har kunderna numera en inloggad sida på tsn.se där de kan se utbetalningstillfällen, samla jobbsökarhandlingar och annat. Dessutom är flera av de webbaserade stöden på plats där bland annat arbetsgivare och fackliga representanter kan ta del av information om stiftelsen och avtalet via film. Seminarier för våra kunder kring sociala medier, cvmallar, intervjuförberedande material med mera finns nu också som ett komplement till de övriga aktiviteter vi gör. Det är en uttalad strategi att vi kontinuerligt hittar nya och förbättrade vägar att möta de behov som uppstår hos kunder och myndighetsrepresentanter. Inte minst viktiga är de idéer som kommer in från myndighetsrepresentanter, kunder, underkonsulter och medarbetare som driver oss att fortlöpande finna nya sätt att anpassa erbjudandet. Trygghetsavtalet ett så fenomenalt initiativ av våra parter! Gång på gång påminns man om vikten av ett gott samarbete parterna emellan. Det goda klimatet mellan parterna är verkligen karaktäriserande för stiftelsens verksamhet och det finns en klar samstämmighet och ambition att finna bra lösningar i samband med omställningar. Det är denna samverkan som är grunden för att vi lyckas nå det gemensamma målet, det vill säga att Trygghetsstiftelsens kunder hittar ett nytt arbete eller en annan lösning så fort som möjligt. Att Trygghetsavtalets konstruktion är attraktiv bekräftas gång på gång när stiftelsen under året vid återkommande tillfällen blivit inbjuden av europeiska representanter för att berätta om den svenska omställningsmodellen. Flera europeiska länder försöker finna idéer och modeller för att klara den omstrukturering som är nödvändig. Trygghetsavtalen och parternas gemensamma vilja att finna lösningar ses som något ovanligt och möts ofta med överraskade miner. De tycker helt enkelt att det är fantastiskt att vi funnit en så väl fungerade modell. Samverkan präglar vår verksamhet och avslutningsvis vill jag tacka alla myndighetsrepresentanter arbetsgivare som fackliga representanter för ett fint samarbete under året. Jag vill även tacka våra fantastiska samverkanspartners och stiftelsens medarbetare som med ett genuint och stort engagemang gör allt vad de kan för att ingjuta mod och framtidstro hos våra kunder. Varmt tack, jag ser fram emot ett fortsatt fint samarbete nästa år! Caroline Söder Vd, Trygghetsstiftelsen VERKSAMHETEN

4 KUNDPORTRÄTT En chans och jag tog den När Sida skulle dra ner på personal såg Helena Thorfinn en möjlighet att ta steget som hon länge funderat på. Jag fick en chans och tog den. Nu kunde den där romanen jag burit i mitt hjärta bli verklighet. Sent på hösten 2010 tog Helena Thorfinns yrkesliv en plötslig vändning. Hennes arbetsgivare Sida hade stora ekonomiska problem och drev igenom en drastisk minskning av personalen. Eftersom hon ett halvår tidigare hade tagit tjänstledigt och flyttat med familjen till Lund för att maken börjat jobba för FN i Köpenhamn, fick hon vända sig till Trygghetsstiftelsen i Malmö för att få råd. Jag hade alltid haft fast jobb och hade ingen aning om vad som väntade om jag slutade på Sida. Jag fick panik, men vädrade också morgonluft. Det här var chansen jag väntat på i hemlighet. På Trygghetsstiftelsens regionkontor i Malmö mötte hon gruppchefen Erik Markenros. Han förstod direkt hur orolig jag var och ställde in ett möte för att berätta om vilken hjälp jag kunde få. Han var väldigt stöttande genom hela processen, en blandning mellan guide, bollplank och idéspruta. Vistelsen i Dhaka Helena Thorfinn hade arbetat på Sida i tolv år. Före tjänstledigheten och flytten till Lund hade hon återkommit till Sverige från tre års tjänstgöring som utvecklingsanalytiker i Bangladeshs huvudstad Dhaka. Jag hade just fyllt 45 och tänkte att ska jag någon gång våga testa något annat så är det nu. Tjänstledigheten i Skåne skulle hon ägna åt att gå en författarutbildning och utveckla den romanidé hon fått under vistelsen i Dhaka. Från sitt arbetsrum på svenska ambassaden såg hon dagligen slitna textilarbetare passera ute på gatan. Hon ville utforska kontrasten mellan det privilegierade liv hon och hennes kolleger levde och den fattigdom och skyddslöshet som stora delar av lokalbefolkningen befann sig i. Journalisten i mig vaknade till liv. Jag kände ett behov av att uttrycka mig på ett annat sätt än i de rapporter jag skickade hem till Sida. I jämförelse med den verklighet jag såg omkring mig kändes rapporterna och promemoriorna som död materia. 4 VERKSAMHETEN 2012

5 KUNDPORTRÄTT hade ingen direkt utbildning i det. Trygghetsstiftelsen uppmanade mig att snoka reda på hur jag kunde skärpa min professionella profil. Hon hittade snart några utbildningar som passade in i planen: En veckas kurs i biståndsmanagement och möjligheten att lära sig mer om utvärderingsteknik. En annan kurs på samma tema i Stockholm och sedan en utbildning i Malmö för att bli ännu bättre på att leda förändringsprocesser. Men jag ska inte säga att hela resan var en dans på rosor. Ibland vaknade jag svettig klockan fyra på morgonen och undrade vad jag gjort. Hur skulle jag kunna försörja mina barn? Jag kände också att det var läskigt att inte ha en professionell identitet utan bara gå runt på olika kurser. Helena Thorfinn. Vidga kompetensen Vanan och viljan att iaktta och formulera sig fanns efter en tidigare karriär som journalist, med flera års jobb på bland annat Svenska Dagbladet, TV4 och Sveriges Television. Snart blev författarutbildningen också en viktig del i den nya tillvaron, vid sidan av de mer yrkesinriktade kurser hon kunde gå med hjälp av pengar från Trygghetsstiftelsen. Jag fick hjälp att ta fram en plan för hur jag skulle använda tiden och insåg att jag måste vidga min kompetens. Jag behövde skärpa mina verktyg. Tanken var att försöka etablera sig som konsult inom strategi, kommunikation och management inom biståndet. Jag hade under åren på Sida förstått att jag gillade att leda och driva förändringsprocesser, konstaterar Helena Thorfinn. Men jag Nya utmaningar Samtidigt skrev hon färdigt sin roman och fick den till sin stora förvåning förlagd. När den kom ut på Norstedts förlag i april 2012 blev den mycket väl mottagen och Innan floden tar oss ligger nu på topplistorna runt om i landet. Hösten blev snabbt fulltecknad med föreläsningar om boken och kortare konsultuppdrag. Trygghetsstiftelsen hjälpte mig att starta en egen firma och den började snart ticka ganska snabbt. Plötsligt hade jag två ben att stå på både det litterära skapandet och konsultuppdragen. Årsskiftet innebar ytterligare en utmaning. Då började Helena Thorfinn på Raul Wallenberg Institutet i Lund, som jobbar med mänskliga rättigheter och har ett internationellt perspektiv. Hennes uppdrag är att bygga upp en ny kommunikationsavdelning och se om det finns förutsättningar att arbeta på ett annat och mer utåtriktat sätt. Om det leder till en fast anställning är ovisst och kanske inte heller det Helena Thorfinn önskar. Att vara konsult och författare samtidigt passar nog mig bra. Det växelbruk jag ägnat mig åt sedan jag slutade på Sida har varit väldigt fruktbart. Jag skulle hemskt gärna skriva ännu en bok, men problemet med författandet är att det är ensamt. Jag älskar att jobba i grupp och samarbeta med andra människor. KUNDAKTIVITETER En majoritet av deltagarna i Trygghetsstiftelsens aktiviteter säger att det har bidragit till att de hittat ett nytt jobb eller lyckats starta ett företag. Aktiviteterna genomförs vanligen i Göteborg, Malmö, Stockholm eller Sundsvall men kan även ordnas på andra orter. Det kan vara söka jobb-aktiviteter i grupp eller enskilt. En hel serie med aktiviteter eller enstaka seminarier. Deltagarna kan bland annat få hjälp med: Att beskriva sin kompetens ur olika synvinklar. Var och hur man hittar jobben. Att skriva bra ansökningshandlingar. Intervjuträning. Yrkesvägledning. Tips om hur en rekryterare tänker och hur bemanningsbranschen fungerar. Den som blivit uppsagd och vill starta eget företag kan få rådgivningssamtal med en starta eget-konsult för att diskutera och få en bedömning av sin affärsidé. Det finns även möjlighet att få både praktiska och teoretiska kunskaper om egenföretagarens vardag. VERKSAMHETEN

6 Vikten av information Konkret och handfast information Utöver doktoranderna, som är tidsbegränsat anställda när de arbetar med sin avhandling, är 35 procent av lärarna och forskarna på högskolan tidsbegränsat anställda. Då blir Trygghetsavtalet viktigt, särskilt med tanke på de relativt osäkra arbetsförhållanden som detta medför. Avtalet har också successivt förbättrats för den här gruppen, i och med att kvalificeringstiden har kortats ner till tre år inom en fyraårsperiod, och att man i princip får samma stöd som en uppsagd tillsvidareanställd, förutom när det gäller pensionsdelen. Tillsvidareanställda är en viktig grupp som behöver mycket information. Förutom tidningsartiklar och riktad skriftlig och digital information arrangeras informationsmöten både lokalt och mer centralt vid de större lärosätena. Robert Andersson är förhandlingschef på SULF, Sveriges universitetslärarförbund: Det är en viktig grupp, både att informera och att ge omställningsstöd. Det är rätt många som aldrig kommer till Trygghetsstiftelsen, eller där vi ser en lösning okänd -etikett. Vi tror att närmare hälften av dem aldrig använder Trygghetsstiftelsens möjligheter. Det är alltså inte bara när medlemmen hör av sig som SULF informerar om Trygghetsavtalet. Fortfarande blir en del glatt överraskade men kunskapen har helt klart ökat bland SULF:s medlemmar. Populära möten År 2006 justerades Trygghetsavtalet så att fler tidsbegränsat anställda omfattades. Då inleddes särskilda aktiviteter med information för dessa grupper, till exempel doktorander och postdok-medlemmar. Vi brukar ha informationsmöten, där vi även tar upp Trygghetsavtalet. Jag brukar tala om socialförsäkringsbiten, vad som händer om man flyttar utomlands, berättar Robert Andersson. Ibland är försäkringskassan med. Vi pratar om a-kassefrågor och vad man ska tänka på. Trygghetsstiftelsen och AEA har varit med, men ibland infor - merar vi själva om detta. Vetenskapsrådet, som forskningsfinansiär, har varit med och berättat hur man söker pengar. Vi brukar också ha med någon som varit utomlands och arbetat. Ibland kan det vara svårt att få medlemmarna att komma på informa- tionsmöten - men detta mötet, och det som handlar om pensionsfrågor, drar alltid mycket folk, berättar Robert Andersson. Jag tror att det är för att det är så konkret och handfast! De kan mer Stödet för att så fort som möjligt kunna hitta ett nytt jobb är det bästa med avtalet, tycker Robert Andersson. SULF är väldigt nöjda med Trygghetsstiftelsen. De är väldigt lyhörda och intresserade av att ta del av vad vi tänker. Våra medlemmar har stor hjälp av Trygghetsstiftelsen. Många är vana att söka jobb inom högskolan. Här får man hjälp att se att man har större kompetens än det forskningsområde man har haft. Plus att man får trygghet i den ekonomiska delen, förstås. Själva paketet är bra, och villkoren är ganska rimliga. Men man vill ju alltid ha det bätt- KUNDBERÄTTELSE: Stimulerande, utvecklande och roligt Mitt namn är Karin Stenström. Jag disputerade från Karolinska Institutet våren 2010 och var vid det tillfället gravid. Att hitta ett jobb under graviditeten visade sig vara svårare än jag trott. Min handläggare på Trygghetsstiftelsen uppmuntrade mig att gå deras jobbsökarkurs under hösten 2010, som innehöll allt från uppfräschning av cv:t och det personliga brevet till utbildning i hur man skulle göra reklam för sig själv på bästa sätt. Vi var en oerhört trevlig grupp som träffades under kursens gång. Jag har faktiskt fortfarande kontakt med vissa från kursen. Under slutet av mammaledigheten, hösten 2011, så kontaktar jag Trygghetsstiftelsen igen för att berätta att jag snart var tillgänglig på arbetsmarknaden. Inom en månad får jag ett meddelande från min handläggare att de söker en projektledare på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i Stockholm. Jag nappade direkt på detta och ringde upp kontaktpersonen på SBU samt skickade mitt välformulerade brev samt cv (som jag jobbat på under kursen). Jag blev kallad på intervju och fick jobbet som projektledare på SBU med start i februari Jag trivs oerhört bra på SBU, som är en fantastisk arbetsplats där jag kan utvecklas i min roll som projektledare. Vad jag har lärt mig efter denna resa är att inte ge upp. Tids nog hittar man ett jobb som är stimulerande, utvecklande och roligt. Jag är glad att jag hittade det så fort och det via tipset från Trygghetsstiftelsen. Karin Stenstöm 6 VERKSAMHETEN 2012

7 Vikten av information KUNDBERÄTTELSE: Omställning som möjlighet! Uppsägning på grund av arbetsbrist blir en kris för de flesta, så även för mig. I juni 2012 blev jag uppsagd från min tjänst som personalhandläggare på en statlig myndighet där jag jobbat i ungefär fem år. Efter mitt första möte med konsulenten för Trygghetsstiftelsen insåg jag att det fanns stora möjligheter också i den här krisen. Jan Forsström blev min konsulent och jag fick snabbt ett värdefullt förtroende för honom. Jans kompetens, tydlighet och hans goda förståelse för min situation gjorde att jag snabbt ställde om för en ny karriär. Jan matchade mig med en karriärcoach som har gjort all skillnad för mig. En kvinna med fantastisk kompetens, som förde mig framåt hela tiden och som också såg mina unika egenskaper. Jag fick under hösten möjlighet att gå en utbildning som gav mig nya spännande kunskaper och viktiga insikter. Sedan november 2012 har jag ett nytt jobb som bättre matchar min kompetens än det jag hade tidigare. Jag jobbar idag som coach/utbildare och får äntligen använda min fulla potential i mitt arbete. Jag kan inte vara annat än tacksam för det stöd jag fått från min konsulent på Trygghetsstiftelsen och min coach. Högsta betyg till er! Linda Lo Johansson Robert Andersson, SULF, deltar regelbundet i informationsmöten för doktorander. re för sina medlemmar Tillsammans med Saco-S, som är den egentliga avtalsparten, tror vi inom SULF att man behöver arbeta med omställningsfrågor som ett paket, där man också har ett tänk kring kompetensutveckling: dels att man själv utvecklar sin kompetens, dels att arbetsgivaren är med och ger stöd. Tidsbegränsat är tradition Andelen kunder hos Trygghets stiftel sen som kommer från tidsbegränsade anställningar inom högskolevärlden kan tyckas oproportionerligt hög just nu, menar Robert Andersson. Skälet till det är att inflödet av kunder i denna grupp är ganska jämn, det är i stället andra grupper som haft högre toppar i sina uppsägningar tidigare, i och med flytt av myndigheter med mera. Det finns av tradition en stor andel tidsbegränsat anställda inom högskolan. Doktoranderna är naturligt tidsbegränsat anställda, under tiden de arbetar med sin avhandling. Men utöver det är 35 procent av alla lärare och forskare på högskolorna tidsbegränsat anställda. En stor del av dem borde ha tillsvidareanställningar, menar vi. Samtidigt, skulle högskolan anställa fler tillsvidare skulle det säkert innebära fler uppsägningar. Sammanlagt kan det bli ganska många år med tidsbegränsade anställningar för en högskolelärare, innan man lyckas få en fast anställning. Robert Andersson menar att det är en tradition, ett förhållningssätt; man ska hanka sig fram ett antal år innan man får fast jobb: Det finns undersökningar som visar att det tar mellan sju och tio år att få en tillsvidareanställning efter en doktorsexamen. Och då kan man tillägga att år 2011 var medianåldern för en doktorand vid disputation 34 år. VERKSAMHETEN

8 EN GOD OMSTÄLLNING Om konsten att ställa om utan uppsägningar, nästan Projekt Smälteryd handlar om nedläggningen av en kriminalvårdsanstalt i Sätila utanför Göteborg. Det är också berättelsen om konsten att ställa om en verksamhet så att alla utom en av de 39 anställda klarade avvecklingen utan uppsägning. En utgång som var långt ifrån given. Det började i september 2010 med generaldirektörens uppdrag att se över antalet öppna platser i regionen. Redan då var det tydligt att det handlade om just Smälteryd och att se över var detsamma som avveckling, även om det definitiva nedläggningsbeslutet kom först i februari året därpå. En väntetid på drygt fyra månader mellan besked om inriktning och det faktiska beslutet. Inget idealt utgångsläge för en omställningsprocess. Men att tappa ytterligare tid var inget alternativ, konstaterar Bengt Herrman, personalexpert inom kriminalvården Region Väst, som tillsammans med kollegan Carl-Erik Ängerheim och anstaltsledningen fick uppdraget att hantera nedläggningen. Vi började jobba på en gång. Redan vid de ordinarie personaldagarna senare i september 2010 gjorde regionchefen Lennart Palmgren klart för de anställda att Smälteryd skulle avvecklas. KUNDBERÄTTELSE Att bli uppsagd efter nästan tio år från ett arbete som jag trivs med och är riktigt bra på var en chock. Gick igenom alla stadier sorg, uppgivenhet och ilska. Trots det accepterade jag snabbt verkligheten och fann min kraft att blicka framåt. Trygghetsstiftelsen har bemött mig med respekt och gett ett professionellt stöd. Med hjälp av dessa positiva möten har jag nu vågat satsa på att bli min egen arbetsgivare. Läskigt men framförallt väldigt inspirerande och hoppfullt! Malin Wendel Även om det formella beslutet ännu inte var fattat. Ingjuta mod och hopp Ett sånt besked väcker naturligtvis oro. Så vi var med på personaldagarna för att berätta om den formella gången, hur omställningsprocessen ser ut, vad som var att vänta. Men, och det är kanske minst lika viktigt, vi var också där för att ingjuta mod och hopp. Bland annat genom att beskriva hur vi går till väga, alla de kontakter vi tar med andra arbetsgivare både inom och utom kriminalvården. Det blev en hygglig start, menar Bengt Herrman. Och den hoppfulla tonen fanns med som ett viktigt inslag under hela processen. Även om denna självklart försvårades av den ovisshet och de förhoppningar som låg kvar hos personalen fram till februari 2011, när det formella beslutet kom. Det positiva med den förtida starten var att när uppsägningarna väl började ticka så fanns allt på plats med individuella handlingsplaner för alla anställda. En regional omställningsgrupp hade bildats och dialogen mellan arbetsgivare och fackliga organisationer fungerade bra på alla nivåer. Där fanns inga hemligheter. Tidigt samarbete Redan under hösten 2010, egentligen från starten, inleddes också samarbetet med Trygghetsstiftelsen. En lysande samarbetspartner, menar Bengt Herrman. De jobbar väldigt öppet och okonventionellt. De lyssnar på individer- na. Väldigt många av de 39 anställda på Smälteryd förde diskussioner med Trygghetsstiftelsen samtidigt som de pratade med oss. Den personliga kontakten är väldigt viktig. Därför bestämdes redan från början att Carl-Erik Ängerheim och Bengt Herrman skulle finnas ute på anstalten minst två dagar i veckan. Där på vårt eget lilla kontor träffade vi alla anställda en del kanske bara en gång de flesta flera gånger. Det vi lärde oss i dessa samtal om hur man såg på sin situation och sin framtida yrkeskarriär blev avgörande för att omställningen kunde genomföras på ett bra sätt. Innovativ ångerrätt Det var också under de gemensamma bilresorna ut till Smälteryd, som idén kläcktes till ångermöjligheten, den kanske mest innovativa delen i omställningspaketet. Vi spånade om vad som skulle kunna behövas utöver det vi redan gjorde och kom fram till ångermöjligheten. De som ville pröva på en anställning utanför kriminalvården erbjöds en ångerrätt, som innebar att den som senast två månader före uppsägningstidens utgång ångrade sig och ville återgå till kriminalvården kunde göra det. Vi kunde inte lova exakt var men garanterade en tillsvidareanställning inom Region Väst, på rimligt avstånd från Smälteryd (i realiteten inom Göteborgsoch Borås-områdena). Och ångermöjligheten fungerade som den trygghetsförstärkare de två innovatörerna tänkt sig. 11 personer tog chansen att pröva på hos nya arbetsgivare. Bara en ångrade sig och är idag tillbaka inom kriminalvården. Ett annat tänk utanför ramarna var beslutet att alla vakanser inom kriminalvården i Region Väst under den aktuella perioden skulle prövas av de omställningsansvariga i projektet. 8 VERKSAMHETEN 2012

9 EN GOD OMSTÄLLNING BENGT HERRMANS RÅD TILL OMSTÄLLNINGSANSVARIGA Tidig och tydlig information till personalen. Visa personalen möjligheter till alternativ i ett tidigt skede. Berätta för personalen om målen med omställningsarbetet. Återkommande individsamtal med berörd personal. Sök omplaceringsmöjligheter både inom myndigheten och bland andra arbetsgivare. Viktigt att omställningsansvariga är fysiskt närvarande på platsen för omställningen. Att omställningsansvariga inte är direkt berörda av omställningsprocessen. Vakansprövning kopplad till omställningsansvariga. Ångerrätt under uppsägningstiden bidrar till att man vågar söka nytt arbete utanför myndigheten. RÅD TILL HUVUDKONTORET Snabba och tydliga beslut från huvudkontoret. Avsätt särskilda omställningsmedel på central nivå. Tydligt mandat och budget till omställningsansvariga. SAMVERKAN Bilda en regional omställningsgrupp. Regelbunden avstämning med lokala fackliga företrädare. Bengt Herrman, personalexpert Kriminalvården. Vi fick bra kontroll på de vakanser som dök upp. Det gjorde i sin tur att vi tidigt kunde komma igång med erbjudanden om omplacering till anställda från Smälteryd, säger Bengt Herrman. Lyckligt slut Målsättningen i omställningsprocessen var att all personal skulle ha ett bra alternativ att gå vidare till, de skulle känna att kriminalvården som arbetsgivare tar sitt ansvar, arbetet skulle ske kostnadseffektivt och ta tillvara personalens kompetens för fortsatt arbete inom kriminalvården Och facit nu, två år senare, visar att vi lyckades väl. Av de 39 anställda blev till slut bara en person uppsagd utan möjlighet till omplacering. Visserligen är det statliga trygghetsavtalet det klart bästa på svensk arbetsmarknad, men ett projekt som Smälteryd borde var möjligt även inom andra sektorer, tror Bengt Herrman. Det handlar mer om engagemanget hos de som genomför projektet än vilket avtal som finns i botten. Men varje omställningsprojekt är unikt i sig. Epilog: Knappt är anstalten Smälteryd nedlagd förrän den likt en sagans fågel Fenix tycks återuppstå. Beslutet att lägga ner Smälterydsanstalten gick inte som Påbörja samverkan med Trygghetsstiftelsen i ett tidigt skede. planerat, skriver tidningen Hallands Nyheter. Lokalerna har stått tomma sedan april förra året. Utredning pågår och om allt går enligt planen öppnar nya Smälterydsanstalten i början av 2015, men nu som kvinnofängelse. Då det tidigare har varit djurskötsel på Smälterydsanstalten passar lokalerna och området bra för att de intagna ska kunna ägna sig åt bland annat hästskötsel. Det är riktigt att det nu finns planer på att öppna igen med ett helt nytt koncept. Det känns bara bra. Och en del av den gamla personalen har faktiskt hört av sig, säger Bengt Herrman. VERKSAMHETEN

10 EN OMSTÄLLARE BERÄTTAR Generositet och smarta lösningar i Trafikverkets omställningsarbete Som ett smörjmedel i organisationen. Så beskriver Carl-Bertil Magnusson sitt arbete med övergripande omställningsfrågor på Trafikverket. Han betonar vikten av ordning, reda och tydlighet och har ambitionen att alltid hitta smarta och generösa lösningar inom regelverkens ramar. Hur ser den här personens bakgrund ut? Vilken hjälp vill och kan hon eller han behöva? Hur ser situationen ut just nu? Det är sådana frågor som Carl-Bertil Magnusson diskuterar med dem som är under omställning eller på väg att bli uppsagda från myndigheten. Han har varit engagerad i omställningsfrågor länge. Det som först var en del av uppdraget som facklig företrädare kom senare att bli hans huvudsyssla. Nu har han arbetat med omställningsfrågor på heltid i snart tio år och han är tydlig när han beskriver det allra viktigaste i det arbetet. Ingen lätt situation Att förlora jobbet är långt ifrån någon lätt situation, det är inga enkla frågor som väcks och naturligtvis inget som jag lättvindigt klarar av med ett telefonsamtal, säger han. Det är nödvändigt att jag möter var och en, att vi sitter ner och resonerar i lugn och ro. Det betyder inte att det är fritt fram att älta besvikelser, oförätter och livets orättvisor under de här mötena. Det är inte min roll, säger Carl- Bertil Magnusson. Många hamnar i ett sorgearbete, och det måste jag förstås respektera och ta hänsyn till. Det är därför det är så viktigt med en lång startsträcka att vi kommer igång så snart vi vet att det är aktuellt med en uppsägning. Varje enskild person måste få tid för att ta in beskedet, reflektera över situationen och se olika möjligheter. Att tänka framåt Men sedan gäller det att gå vidare, att tänka framåt och att hitta en lösning på problemet, utifrån vars och ens förutsättningar. Det betyder att den ena lösningen inte är den andra lik. Helst ska ingen behöva vara mer än tre månader i omställning, det är målsättningen. Sista utvägen Att säga upp personal är den absolut sista utvägen dessförinnan går man noga igenom om det finns möjlighet till andra jobb på Trafikverket. Ändå rör det sig om ungefär ett tjugotal uppsägningar i snitt per år, ofta som en följd av att olika verksamheter effektiviseras, omlokaliseras eller outsorscas. Det händer också att ny teknik slår ut en del arbetstillfällen, som till exempel för tågklarare. Stödperson På Carl-Bertil Magnusson bord hamnar också pensionsansökningar, rehabiliteringsärenden och företrädesrätt. Men den här dagen har han åkt från hemorten Vänersborg till Trygghetsstiftelsens kontor i Stockholm. Han är här för att stötta några anställda på en av Trafikverkets vägfärjor, som troligen kommer att bli uppsagda under nästa år då deras uppgifter rationaliseras bort och ersätts med ny teknik. Nu är de på sitt första besök hos stiftelsen för att få en introduktion om vilket stöd de kan få här, hur programverksamheten KUNDBERÄTTELSE: All energi på rätt sak Mitt fotointresse började tidigt, men växte till en regelrätt passion parallellt med att jag genomgick en forskarutbildning i rymdfysik i Uppsala. Under åren fram till disputationen tog jag osannolika mängder bilder många fler än jag hann med att efterbehandla. Fotandet verkade kräva att bli en heltidssyssla, och jag kände att det vore synd att inte göra ett försök. Det fanns nog vissa som tyckte att jag var galen, som valde bort vetenskapen för en karriär inom foto. Men inte Trygghetsstiftelsen. De förstod direkt att mitt beslut var rätt för mig, och ordnade snabbt olika typer av stöd. Bland annat fick jag hjälp med att ta fram en genomtänkt affärsplan, som verkligen underlättade i startskedet. Ännu roligare var att Trygghetsstiftelsen tidigt anlitade mig för ett uppdrag inom just det område som är min specialitet: spontana, oposerade bilder av människor. En jättekul fotografering och en värdefull referens, som varit till stor nytta för mig. Ett knappt år efter starten har jag uppdrag för såväl privatpersoner som företag och tidningar, utvecklar min marknadsföring och mitt nätverkande, skriver offerter inför bröllopssäsongen 2013 och smider dessutom planer för ett eget, kommande fotoprojekt. Det blir långa arbetsdagar men jag känner att jag satsar all min energi på precis det jag helst vill göra. Se ett par av Eriks bilder på sidorna Erik Nordblad 10 VERKSAMHETEN 2012

11 EN OMSTÄLLARE BERÄTTAR literingsärenden. Allt dokumenteras i minnesanteckningar och protokoll. När ett ärende är förhandlat och klart, ska en tydlig handlingsplan finnas för var och en. Samverkan Varannan vecka har de dessutom möten med de centrala fackliga företrädarna för samverkan och förhandlingar om uppsägningar. Det är viktigt att våra fackliga företrädare, både lokalt och centralt, är med på hela resan i omställningsprocessen. Det är ett pussel vi lägger, så det är klart att ordning, reda och tydlighet är A och O i det här arbetet, säger Carl- Bertil Magnusson. Det är inte ovanligt att vi hittar lösningar genom att flytta fram och tillbaka i flera led. Det händer också att en äldre medarbetare väljer att bli utlöst med en pensionsersättning för att vara generös mot en yngre som annars kanske hade förlorat sitt jobb. Det är just ett generöst synsätt som ska prägla Trafikverkets omställningsarbete. Med dubbel uppsägningstid, en snittlön på ungefär kronor plus sociala avgifter och en särskild premie för pensionsavsättningar kostar det närmare en miljon kronor att säga upp en medarbetare, konstaterar Carl-Bertil Magnusson. Så mycket pengar ska vi använda för att göra något bra. Det gäller att hitta smarta lösningar, som fungerar i det regelverk vi har att följa. Ledningen säger att vi får de medel vi behöver för omställningsarbetet och det ger oss stora möjligheter att hitta bra individuella lösningar. Carl-Bertil Magnusson, omställningsorganisationen Trafikverket. ser ut och vilken hjälp de kan få av sin coach. Carl-Bertil Magnusson vet att det är viktigt att han är med vid den första informationsträffen. Och han släpper inte de här personerna helt under den process som nu inleds, även om deras viktigaste kontakter på vägen mot ett nytt jobb från och med nu finns på Trygghetsstiftelsen. Företrädesrätten är stark, säger han, och det är en av mina och mina kollegors uppgifter att hela tiden bevaka om det dyker upp några nya möjligheter inom Trafikverket. Hitta lösningar Varannan vecka träffas alla personalchefer inom myndigheten för att gå igenom vilka tjänster som behöver och får tillsättas, och om några av de medarbetare man har i omställning kan anvisas till de tjänsterna. Man diskuterar också vilka risker som finns för övertalighet på de olika arbetsplatserna och försöker hitta lösningar på svårare rehabi- Stimulans Nu närmar sig Carl-Bertil Magnusson pensionsåldern, och när han summerar det senaste decenniet säger han att det aldrig har varit tråkigt att gå till jobbet. Det är så stimulerande att bidra till att människor kommer vidare, säger han. De som lämnar sin arbetsplats ska kunna göra det rakryggat och med vissheten att Trafikverket är en god och attraktiv arbetsgivare, som tar väl hand om sina anställda också i sådana här lägen. Därmed skapar vi också goodwill för myndigheten. Det är det som alltid har varit målet och glädjen i mitt arbete. VERKSAMHETEN

12 VICE ORDFÖRANDE BRITTA LEJON Trygghetsstiftelsens nya vice ordförande Britta Lejon, förbundsordförande ST. Den 6 juni 2012 tillträdde Britta Lejon posten som vice ordförande i Trygghetsstiftelsen. Styrelsen utgörs av representanter för Arbetsgivarverket, OFR/S, P, O, Saco-S och Seko. Den består av sex ledamöter med personliga ersättare. I styrelsen företräder Britta Lejon det fackliga samverkansorganet OFR/S, P, O. Lång erfarenhet Det går knappast att beskriva Britta Lejons karriärväg som direkt spikrak. Från byrå- till departementssekreterare och jobbet som ST-ordförande inom regeringskansliet ja absolut. Men sedan storkliv till ministerposten i regeringen Persson som efter en mandatperiod fick bytas mot en vanlig riksdagsplats, som dessutom försvann efter förlustvalet Först 2008 blev det ordentlig fart på karriären igen. Och nu sitter hon där, stadigt förankrad, som ordförande för TCO-anslutna förbundet ST:s medlemmar. Varav majoriteten är statstjänstemän. En position som dessutom innebär vice ordförandeskapet i statliga FOTO: KRISTOFER SAMUELSSON Trygghetsstiftelsen och därmed en nyckelroll i värnandet av det statliga trygghetsavtalet. Det bästa på hela arbetsmarknaden, menar samstämmiga bedömare. Viktigt avtal Det statliga trygghetsavtalet fortsätter att vara en mycket viktig del i de statsanställdas trygghetssystem. Även om vi idag inte kan se behovet av stora, strukturella neddragningar inom den statliga sektorn, av samma typ som de inom försvaret, så kommer förändringstrycket att vara fortsatt högt. Och därmed också kraven på omställningar för de anställda, menar Britta Lejon. Men hon tycks lugn inför den statliga trygghetsmodellens förmåga att stå BRITTA LEJON Född: i Järfälla, Stockholm, 1964 Utbildning: Fil kand, Kulturvetarlinjen, Stockholms universitet och påbörjad masterutbildning, Lund. Karriär: Byråsekreterare Transportrådet och skyddsombud ST Departementssekreterare kommunikationsdepartementet och avdelningsordförande för ST inom regeringskansliet Statsråd i Göran Perssons regering (demokrati-, konsument-, ungdoms- och förvaltningsminister) Riksdagsledamot (s) (bland annat vice ordförande Justitieutskottet) Ordförande i svensk Biblioteksförening Ordförande i FOLAC, de svenska folkhögskolornas samarbetsorgan i internationella frågor Ledamot i styrelsen för EAEA, den europeiska organisationen för vuxenutbildningsfrågor Förste vice ordförande i Fackförbundet ST och från maj 2012 förbundets ordförande Utsedd till vice ordförande i NEA, den fackliga grupperingen för statsförvaltningar i Europa. emot framtidens förväntade påfrestningar. Efter ett halvår som vice ordförande i Trygghetsstiftelsen är jag djupt imponerad av verksamheten. Trots mycket högt ställda förväntningar lever man inte bara upp till utan till och med överträffar de egna målsättningarna. Det är stort. Världsunikt trygghetssystem Trygghetssystemet är världsunikt för de nordiska länderna, där parter i gemensamma organ tillsammans hittar lösningar på stora omställningsproblem. I omvärlden är man förundrad över vår förmåga till konstruktivt samarbete, säger Britta Lejon med lång erfarenhet av internationellt arbete. Vid sidan av ledarskapet i förbundet ST är hon sedan i höstas också vice ordförande i NEA, den fackliga grupperingen för statsförvaltningar i Europa. 12 VERKSAMHETEN 2012

13 ORDFÖRANDE ULF BENGTSSON Trygghetsstiftelsens nya ordförande Ulf Bengtsson, generaldirektör Arbetsgivarverket. Den 1 mars 2012 tillträdde Ulf Bengtsson posten som Trygghetsstiftelsens ordförande. Trygghetsstiftelsens styrelse bestämmer riktlinjer för verksamheten och ansvarar för förvaltningen av stiftelsens kapital. Som generaldirektör för Arbetsgivarverket ingår det i Ulf Bengtssons uppdrag att leda styrelsearbetet i Trygghetsstiftelsen. Staten ur ett helhetsperspektiv Det är svårt att tänka sig en mera skräddarsydd karriärväg än den som fört Ulf Bengtsson till posten som ny chef för Arbetsgivarverket. Från toppjobb på Finansen, som med sina ramanslag styr löneutrymmet, via den praktiska erfarenheten av arbetsgivarfrågorna på myndighetsnivå. En väg som också flera av hans företrädare har gått. Jag känner själv att det här uppdraget passar väldigt väl med min kompetensbakgrund. För mig var det också en stark lockelse att på nytt få jobba med staten ur ett helhetsperspektiv om än med myndighetsglasögon. FOTO: CATHARINA BIESÈRT En medlemsorganisation Formellt är Arbetsgivarverket en statlig myndighet, men också en medlemsorganisation som företräder de statliga arbetsgivarna i förhandlingarna om kollektivavtalen inom den statliga sektorn. Ett av Arbetsgivarverkets viktigaste uppdrag, understryker Ulf Bengtsson. En stor del av det dagliga arbetet är också att vara rådgivare till myndigheterna i arbetsgivarfrågor. Oftast handlar det om tolkning och tillämpning av kollektivavtalen och frågorna är många. Ett tredje arbetsområde är att stödja medlemmarna i etableringen av den statliga arbetsgivarpolitiken ute på myndigheterna. Ett bra trygghetssystem För arbetsgivarsidan är det viktigt med Trygghetsstiftelsen och arbetsmarknadens bästa trygghetsavtal. Vi har ett kollektivavtal som garanterar stöd vid uppsägningar och omställningar på arbetsmarknaden under en period. Vi vet att 8 av 10 som kommer till Trygghetsstiftelsen får någon form av lösning under den stipulerade tiden. Och det är ett väldigt gott resultat, både för individen och staten som arbetsgivare. Ulf Bengtsson är en stor vän av den svenska modellen med starka, självständiga parter som tar ansvar för löner och andra arbetsmarknadsfrågor. Väsentligt sjunkande organisationsgrader skulle kunna hota legitimiteten i modellen. Några sådana problem syns dock inte idag, menar han. Om man tittar på vad som gjorts i Sverige de senaste åren kan man, utöver budgetregler, överskottsmål och annat, tvärtom se den svenska modellen som en del av förklaringen till att vi kommit så väl ut ur de ekonomiska kriserna. Jag hyllar principen om starka fackföreningar som är goda företrädare för sina medlemmar. Det är en förutsättning för att vi som arbetsgivare ska vara bra. Ju bättre arbetstagarorganisationer desto bättre arbetsgivare! ULF BENGTSSON Född: i Spånga, Stockholm, 1956 Familj: gift, två barn Utbildning: Fil lic i statskunskap, Göteborgs universitet 1987 Karriär: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet Riksrevisionsverket (RRV) Finansdepartementet, varav de fem sista åren som budgetchef Generaldirektör för Försvarsmakten Generaldirektör för Arbetsgivarverket från 1 mars. VERKSAMHETEN

14 ATT ARBETA PÅ TRYGGHETSSTIFTELSEN Hjärta och hjärna Vi tror på människans vilja att ta ansvar och utvecklas. Vi är besjälade av vårt uppdrag och drivs av ett engagemang att ingjuta mod och framtidstro hos våra kunder. Vi vill få våra kunder att se sina möjligheter och utveckla sin potential på vägen till ett nytt arbete/försörjning. som regionassistenter och med stabsfunktioner och ledning. Utöver den lilla kärnan anställda så anlitar stiftelsen ett hundratal samarbetspartners som genomför söka jobb-aktiviteter för kunderna. Det är en flexibel modell som gör det möjligt att snabbt möta upp kundernas behov. Trygghetsstiftelsens verksamhet är en viktig del i samhällsutvecklingen och bidrar positivt till den. Det är en inspirationskälla för alla anställda och det blev tydligt när gruppen tillsammans arbetade fram värdegrunden ovan. Värdegrunden har sedan blivit en naturlig del både i det dagliga arbetet och i allt utvecklingsarbete som sker. Trygghetsstiftelsen har 30 anställda som jobbar på fem kontor runt om i landet. Ungefär hälften jobbar som konsulenter, det vill säga som rådgivare och samordnare för kunder, arbetsgivare och fackliga representanter. Övriga anställda jobbar med att administrera utbetalningar till kunder, kursadministration, kundtjänst, växel och reception, En dynamisk arbetsplats Stiftelsen har under 2012 fortsatt att arbeta metodiskt med medarbetarfrågor. Kontinuerliga diskussioner och utvärdering av metoder har lett både till bättre resultat och till ökad arbetsglädje. Ett kvitto på det är en hedrande sjundeplacering i kategorin små organisationer i 2012 års upplaga av medarbetarunder- Vi strävar efter att värdegrunden ska genomsyra all verksamhet. 14 VERKSAMHETEN 2012

15 sökningen Great Place to Work. I undersökningen svarade hela 96 procent av medarbetarna att de allt sammantaget jobbar på en mycket bra arbetsplats. Delaktighet och utveckling Trygghetsstiftelsen har glädjande nog en mycket låg personalomsättning och flera anställda har varit med sedan början av nittiotalet. För att behålla ett gott klimat är följande områden extra viktiga i personalarbetet: delaktighet en god arbetsmiljö att värna om jämställdhet återkommande utvecklingssamtal en kontinuerlig kompetensutveckling ett aktivt friskvårdsarbete. TRYGGHETSSTIFTELSENS VÄRDEGRUND Vi tror på människans vilja att ta ansvar och utvecklas. Vi är besjälade av vårt uppdrag och drivs av ett engagemang att ingjuta mod och framtidstro hos våra kunder. Vi vill få våra kunder att se sina möjligheter och utveckla sin potential på vägen till ett nytt arbete/försörjning. Resultat Vi fokuserar på vårt uppdrag och att vara resurseffektiva. Samverkan Vi samverkar för att uppnå synergier och skapa kunskapsöverföring. Enkelhet Det ska vara enkelt. Allt från kontakterna med oss till våra system, verktyg och administrativa processer. Tillgänglighet Vi är tillgängliga och lägger oss vinn om att återkomma. Professionalism Vi är ansvarsfulla, kunniga, flexibla och möter våra kunder och intressenter med respekt och integritet. Antal ANSTÄLLDA ( ) Män 8 Kvinnor 22 Totalt 30 Ålder MEDARBETARE 25 år eller yngre 0 26 till 34 år 0 35 till 44 år 4 45 till 54 år år eller äldre 15 Anställningstid Mindre än 2 år 3 2 till 5 år 10 6 till 10 år 4 11 till 15 år 4 16 till 20 år 5 Mer än 20 år 4 VERKSAMHETEN

16 PRESENTATION Det här är Trygghetsavtalet Trygghetsavtalet är ett kollektivavtal för statsanställda. Avtalet togs fram av Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna och började gälla Målet med trygghetssystemet är att skapa bra förutsättningar och att erbjuda stöd för att finna ett nytt arbete för den enskilde. Trygghetsavtalet omfattar alla anställda som: sägs upp på grund av arbetsbrist och som i minst ett år i följd har haft en eller flera anställningar inom det statliga avtalsområdet inte vill flytta med när verksamheten omlokaliseras till annan ort, och har haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst ett år har haft tidsbegränsade anställningar, där anställningarna har varat under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren. Trygghetsavtalet gäller också för dem som är anställda med lönebidrag. En arbetstagare omfattas av Trygghetsavtalet i maximalt sju år från och med att den statliga anställningen upphörde. Vilken hjälp finns att få? Förebyggande Vid risk för övertalighet kan stiftelsen under vissa förutsättningar stötta med utbildning så att den som eventuellt ska sägas upp i stället kan få nya arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare. Normalt sker det genom en delfinansiering mellan arbetsgivaren och Trygghetsstiftelsen. Stöd till nytt arbete Målet är att den som blir uppsagd så fort som möjligt ska få ett nytt jobb. Tillsammans med den enskilde genomförs ett kartläggningssamtal. Utifrån det planeras vägen till ett nytt jobb. De flesta väljer att delta i stiftelsens söka jobb-aktiviteter men avtalet ger även möjlighet till olika individuella lösningar. En individuell lösning kan till exempel vara inskolningslön, praktik, hjälp att starta eget företag, kompletterande utbildning eller omskolning. Rättigheter Förlängd uppsägningstid har de som är uppsagda, som varit tillsvidareanställda och omfattas av Trygghetsavtalet som mest är tiden dubbelt så lång som lag och kollektivavtal annars säger. Den som deltar i jobbsökaraktiviteter under sin uppsägningstid, till exempel praktik, utbildning eller en annan åtgärd som Trygghetsstiftelsen stödjer har möjlighet att vara tjänstledig med lön. Den som blir arbetslös kan få utfyllnad av a-kassan, det kallas avgångsersättning och blir aktuellt när den tidigare lönen är högre än a-kassetaket. Delar av mellanskillnaden ersätts av stiftelsen och betalas ut för samma tid som a-kassan. Avgångsersättning är skattepliktig. Den som blivit uppsagd och får ett nytt arbete har rätt till kompensation om den nya lönen är lägre än den tidigare. Kompensationen kallas inkomsttrygghetstillägg, för tidsbegränsat anställda kallas det löneutfyllnad. Det innebär att hela löneskillnaden dock högst 30 procent av tidigare lön ersätts under de två första åren. Under det tredje och fjärde året ersätts halva skillnaden. Syftet är att stimulera till att byta yrke eller bransch eller att ta ett nytt jobb även om lönen är lägre. Efterskydd innebär att man kan få ny hjälp från stiftelsen även om man lämnat den statliga sektorn. Efterskyddet gäller om man blir uppsagd och arbetslös igen inom sju år från den dag den statliga anställningen slutade om det inte finns ett trygghetssystem på den nya arbetsplatsen. Den som fyllt 61 år vid uppsägningstidens slut och har haft en tillsvidareanställning har rätt till pensionsersättning men kan också välja att söka arbete. Det kan då finnas rätt till avgångsersättning. Den som var minst 55 år när uppsägningstiden löpte ut och har fyllt 61 år och inte längre har rätt till ersättning från a-kassan, kan beviljas särskild pensionsersättning. 16 VERKSAMHETEN 2012

17 PRESENTATION KUNDBERÄTTELSE: Ny bana efter 55 I december 2011 rasade min värld då jag blev uppsagd från mitt jobb som administratör vid Kompetensrådet för utveckling i staten. 55+ och administratör. Hur attraktiv är man då på arbetsmarknaden, var min första tanke. Ganska snabbt kom jag in på Trygghetsstiftelsens jobbsökarkurs och humöret vände uppåt igen. Vilken fantastisk utbildning! Lite tillbakablickar i livet men sen allt fokus på möjligheterna, på framtiden! Det gav mig en enorm kick. Margareta Winther var min coach och utmärkta kursledare. Efter lite grävande i mitt förflutna hittade jag en trådända som jag trodde jag tappat helt. För många år sedan var tanken att jag skulle jobba med personalfrågor. Gick då en längre utbildning men ödet ville annorlunda och min yrkesbana löpte på som vanligt. Nu, med tio år kvar av mitt yrkesliv, hade jag fått chansen att göra det byte som aldrig blev av den gången. Jag presenterade min idé för min konsulent Maria Wahlén på stiftelsen och fick, efter en del argumentation, med henne på mina planer. Jag hittade en kurs som skulle fräscha upp mina gamla kunskaper och stiftelsen stod för kursavgiften. Under kursens gång blev jag allt mer stärkt i att mitt beslut var det rätta. Nu återstod bara en liten detalj att hitta ett lämpligt jobb. Parallellt med jobbsökande hade jag kontaktat Johanna Ros på Trygghetsstiftelsens Rekryteringsservice och bestämt mig för möjligheten att ta kortare uppdrag på myndigheter. Döm om min förvåning då hon redan dagen efter ringde och undrade om jag var intresserad av en praktikplats på en HR-avdelning! Det var personalchefen Anki Myrberg, som behövde avlastning. Den 1 september 2012 började min praktik och den 1 november fick jag en ett-årig anställning som personalhandläggare vid nuvarande Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Och behöver jag säga att jag trivs förträffligt? Tänk att en uppsägning kunde bli det bästa som hänt mig i arbetslivet! Anneli Berglund Jobmuligheder Kontoret i Malmö har haft en kurs för den som vill jobba i Danmark. Kursen handlar om den danska arbetsmarknaden, vad man ska tänka på ifall man får jobb, arbetsplatskultur och villkor. Förändringar i TA Den första april 2012 kom ett omarbetat Trygghetsavtal. Översynen av Trygghetsavtalets struktur och innehåll gjordes för att underlätta tillämpningen. Nyhetsbrev Trygghetsstiftelsen ger ut ett digitalt nyhetsbrev. Det skickas till arbetsgivare och fackliga representanter på anslutna statliga myndigheter. Artiklarna finns även på tsn.se. Trygghetsstiftelsens allra första nyhetsbrev kom ut Sociala medier Under 2012 genomförde stiftelsen 10 seminarier om hur man kan använda sociala medier i sitt jobbsökande. Seminarierna genomfördes i Malmö, Göteborg, Stockholm och Sundsvall. Mina sidor Trygghetsstiftelsens kunder har fått tillgång till en ny flik på tsn.se som heter Mina sidor. Där kan kunderna logga in för att se utbetalningar, information om aktiviteter de är bokade till med mera. VERKSAMHETEN

18 PRESENTATION Så gick det 2012 Bilder från kundseminariet Försäljning och marknadsföring. 8 av 10 fick nytt jobb Under 2012 fick 78,3 procent av de tillsvidareanställda ett nytt jobb eller annan lösning innan uppsägningstidens slut. 84,6 procent av de tidsbegränsat anställda fick en lösning inom 9 månader från uppsägningen. 78,3% Tillsvidare lösta 84,6% 21,7% Tillsvidare olösta 15,4% Tidsbegränsade lösta Tidsbegränsade olösta hög kännedom Trygghetsstiftelsen har under året fortsatt sitt arbete med att öka kännedomen bland arbetsgivare och fackliga representanter. Stiftelsen träffade fortlöpande myndighetsrepresentanter och har regelbundet gett ut ett nyhetsbrev. Rekryteringsservice har marknadsförts mer än tidigare vilket resulterat i fler inkomna tjänster. Samarbetet med olika lärosäten har fortsatt under året. Stiftelsen har dessutom, som ett led i att utveckla mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, anordnat seminarier och omställarutbildningar för 350 arbetsgivare och fackliga representanter. Seminarierna har bland annat handlat om förberedelse och genomförande av ett uppsägningssamtal, om medarbetarskap och om strategiskt förändringsarbete. Dessutom har information om Trygghetsavtalet genomförts regelbundet. De olika aktiviteterna som riktats till arbetsgivare och fackliga representanter under 2012 har resulterat i att 8 av 10 känner till Trygghetsstiftelsen och Trygghetsavtalet. Mycket nöjda kunder De arbetsgivare, fackliga representanter och kunder som haft kontakt med Trygg hetsstiftelsen har varit mycket nöjda. Våra utvärderingar visar att 9 av 10 var totalt sett mycket eller ganska nöjda. Kunderna som har gått på våra aktiviteter och program är i ännu högre grad nöjda. Bland kunderna som exempelvis gått ett Nytt jobb-program är hela 97,7 procent mycket eller ganska nöjda. Inflödet av kunder Vid en historisk jämförelse ligger antalet personer som sägs upp inom den statliga sektorn och omfattas av Trygghetsavtalet på en relativt låg nivå. Under 2012 anmäldes personer till Trygghetsstiftelsen. De tidsbegränsat anställda var för andra året i rad i majoritet bland nya kunder. 52 procent var tidsbegränsat anställda, varav de flesta kom från universitet och högskolor. Andelen minskade dock något i jämförelse med 2011 (55 procent). Det beror bland annat på att Svevia AB sade upp ett stort antal tillsvidareanställda och att Försvaret genomförde en större omorganisering under året. Inflöde Antal Kvinnor 53% 49% Män 47% 51% Tillsvidareanställda 45% 48% Tidsbegränsat anställda 55% 52% Snittålder 42 år 42 år 18 VERKSAMHETEN 2012