Samordnad informationsarkitektur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samordnad informationsarkitektur"

Transkript

1 Sida: 1 (14) Slutrapport

2 Sida: 2 (14) 1 Inledning Projektets delar Arvet från Öppen elevplattform (ÖEP) PoC Grundplatta eller kärna? Projektets deltagare Medverkande kommuner Medverkande medarbetare och konsulter Genomförande Fas 1 Kartlägga Processkartläggning Begreppskartläggning... 8 Fas 2 - Samordna Samordnade processmodeller Samordnade informationsmodeller Samordningskonferens i Askersund Framtida revisionsarbete Fas 3 - Tillgängligöra Webbpublicering Verktyget Domän och persistens Webbpublicering under arbetets gång Utveckling av sök- och återanvändbarhet Öppen länkad data Efter projektet... 14

3 Sida: 3 (14) 1 Inledning Projektet var ett projekt inom Cesam, Sveriges kommuner och landsting. Projektet finansierades av Vinnova och de medverkande kommunerna. Projektet genomfördes under perioden januari 2013 till juni 2013 i samverkan mellan Jönköpings kommun och Västerås stad. 1.1 Projektets delar Projektet har bedrivits på två parallella plan. 1. Utforma och pröva en generisk metodik att kartlägga, samordna och tillgängliggöra gemensamma kommunala verksamhetsprocesser och information. 2. En skarp kartläggning av processområdet Förbereda skolstart gymnasieskolan som förutom att ha utgjort testbänk för ovanstående metodik även skall kunna användas som underlag för upphandlings- och utvecklingsarbete i kommunerna. För att kunna utforma och pröva metodiken bedömde vi att det var nödvändigt att pröva den på ett konkret fall. Bara genom att pröva arbetsmetodiken på ett verkligt fall kunde vi få ett trovärdigt svar på om metodiken fungerade och om den gav de önskade resultatet. Målet att kartlägga processområdet Förbereda skolstart gymnasieskola kan därför sägas ha varit sekundärt i förhållande till projektets egentliga mål, det vill säga att utforma en generisk arbetsmetodik. Vi vill dock betona att även om projektets primära mål varit metodorienterade har vi tagit kartläggningen av Förbereda skolstart gymnasieskolan på största alvar. Det faktum att metodfrågorna har legat i fokus för projektet har med andra ord inte tillåtits överskugga ambitionen att ta fram ett användbart underlag för framtida beställnings- och utvecklingsarbete inom skolans administrativa processer. För de flesta av de medverkande har detta arbete därför, i allt väsentligt, handlat om en kartläggning och samordning av processer och begrepp inom gymnasieskolans planering. Metodfrågorna har främst legat på projektledaren som också faciliterat samtliga workshops. Detta innebär att samtidigt som kartläggnings- och samordningsarbetet varit i fokus även för facilitatorn, så har denne under arbetet även varit tvungen att beakta att metoden, det vill säga arbetsformen som sådan, måste kunna formaliseras och beskrivas på ett begripligt och överförbart sätt.

4 Sida: 4 (14) 1.2 Arvet från Öppen elevplattform (ÖEP) PoC Det samarbete i arkitekturfrågor som idag finns mellan Jönköpings kommun och Västerås stad kan spåras tillbaks till projektet Öppen elevplattform (ÖEP) - PoC. Projektet genomfördes i samverkan mellan Botkyrka kommun, Göteborgs stad, Jönköpings kommun och Västerås stad. I projektet, som framför allt, gav en visionär bild av vad en Öppen elevplattform skulle kunna innebära, ingick även en arkitekturgrupp med uppdrag att ta fram en arkitektur för en ÖEP. Den målbild som togs fram i arkitektgruppen delade upp systemets funktioner i en grundplatta som kommunicerade med ett antal sateliter. Vilka funktioner och vilken information som skulle ligga i grundplattan respektive sateliterna kunde dock inte tydliggöras inom ramen för ÖEP-projektet. För att besvara dessa frågor behövde en ordentlig processkartläggning göras. Något som det varken fanns tid eller annat utrymme för inom ÖEP-projektet. Det faktum att resultatet av kartläggningen måste kunna gälla för samtliga medverkande kommuner komplicerade saken ytterligare. Även om samtliga kommuner lyder under samma lagstiftning och kravbild så visste vi att det också fanns tydliga skillnader mellan kommunerna i arbetsspråk och verksamhetskultur. Förutom att kartlägga verksamheterna skulle vi med andra ord även behöva samordna de modeller som kartläggningarna i de medverkande kommunerna gav upphov till. Detta är också ett av de viktigare skälen till att vi i detta projekt valde att pröva samordningsmetodiken på ett processområde inom skolan. 1.3 Grundplatta eller kärna? I den period som förlöpt sedan ÖEP-projektet (våren 2012) har diskussionerna fortsatt i ett informellt nätverk med IT- och verksamhetsarkitekter från, SKL, Jönköpings kommun, Västerås stad och Karlstad kommun. I de diskussioner som följt har undertecknad, som medverkade i ÖEP-projektets arkitekturgrupp i egenskap av verksamhetsarkitekt, kommit till insikt om att den grundplatta som omtalades snarare bör betraktas som en kärna av information som delas av olika verksamhetsprocesser. Ett antagande vi gjort inför denna kartläggning är att denna kärna, i en systemarkitektur för en Öppen elevplattform, främst utgörs av elevernas relationer till den lärande organisationen. Det vill säga, att det är uppgifterna om vilken skolenhet, program och vilka kurser som eleven går på som utgör den resurs utan vilken en skoladministration inte kan fungera.

5 Sida: 5 (14) Dessa uppgifter ligger till grund, inte bara för undervisning, utan även för ett antal stödprocesser inom ekonomi, personal och lokalförvaltning. Kvaliteten på och möjligheten att kunna använda dessa uppgifter är också helt avgörande för vår förmåga att tilldela och anpassa digitala läresurser till våra elever. Det vill säga, vår förmåga att erbjuda elever och vårdnadshavare personliga digitala tjänster, på ett rationellt och juridiskt korrekt sätt, är helt beroende av uppgifter om vilka elever det är som studerar på olika program och kurser på olika skolenheter. Hur dessa uppgifter uppstår och vilka dessa uppgifter är, fanns därför med bland de frågor vi ville finna svar på i kartläggningsarbetet. 2 Projektets deltagare 2.1 Medverkande kommuner I december 2012 blev det klart att Jönköpings kommun ställde upp som samarbetspartner i projektet. Initiativet hade tagits av Västerås stad några månader tidigare som då hade svarat på en förfrågan från Cesam (SKL). De båda kommunerna hade redan regelbundna kontakter och pågående samtal i arkitekturfrågor efter ÖEP-projektet. Något som hade stor betydelse för att projektet kunde komma till stånd. Initialt var det tänkt att Karlstad kommun skulle ha medverkat men Karlstad drog sig tidigt ur projektet på grund av hälsoskäl. En viktig faktor i valet av medverkande kommuner var vilka elevadministrativa system som används idag. En av våra hypoteser är att de verksamhetssystem vi använder påverkar språk och verksamhetskultur i de verksamheter som använder dem. Marknaden för skoladministrativa system domineras idag av två ungefär jämnstarka aktörer, Tieto och IST. Jönköpings kommun använder idag Tietos Procapita Skola emedan Västerås stad använder IST s Extens. Om vår hypotes om systemens påverkan på verksamheten stämmer kan vi förvänta oss att finna två typer av systemkulturer bland våra kommuner. En som talar något som skulle kunna kallas Procapitiska och en annan som talar Extensiska. För att ett förslag till en samordnad informationsarkitektur inom området skoladministration skall ha någon trovärdighet måste därför kommuner ur båda dessa systemkulturer finnas representerade bland de kommuner som ingår i kartläggningsunderlaget.

6 Sida: 6 (14) 2.2 Medverkande medarbetare och konsulter Projektledare och facilitator Mats Gahnström, Västerås stad Koordinator och kontaktperson i Jönköping Gunnar Bergman, Jönköpings kommun Modellerings grupp Jönköpings kommun Gunnar Bergman Magnus Blomberg Rune Blomqvist Dimitri Gilezan Tommy Johansson Modelleringsgrupp Västerås stad Roland Axelsson Klas Bengtz Per-Arne Rönngren Eva Stenström Gunvor Sundell Christina Ulming Medverkande konsulter Fredrik Paulsson, Alvera Alma Taawo, företaget Alma Taawo 3 Genomförande Under våren genomfördes ett introduktionsmöte som kom att följas av sex kartläggningsseminarier i Jönköping. Sammankomsterna koordinerades av Gunnar Bergman, Verksamhetsutvecklare i Jönköpings kommun, som också var projektledarens viktigaste samtalspartner i Jönköpings kommun. Det var också Gunnar B som i projektets uppstart föreslog att vi skulle avgränsa kartläggningen till de elevadministrativa processerna inom gymnasieskolorna. Med tanke på den omfattning som processkartan fick trots denna avgränsning har detta visat sig vara en mycket klok avgränsning.

7 Sida: 7 (14) Då projektledaren (Mats Gahnström) är baserad i Västerås var vi av praktiska skäl tvungna att begränsa antalet workshops i Jönköping och planera in dessa tidigt. Vi visste därför redan från start att sex halvdagar med hela gruppen var det som stod till förfogande för workshops i Jönköping. Omfattningen av processkartläggningen fick därför inte bli större än att vi kunde hinna med att kartlägga även begreppen inom processområdet, innan den tillgängliga tiden rann ut. Då syftet med kartläggningarna var att få fram samordnade modeller var det också viktigt att det var samma processområde som kartlades båda kommunerna. I Västerås kunde arbetet bedrivas mer flexibelt. Till skillnad från i Jönköping kunde vi i Västerås anordna workshops med en eller två personer med ibland mycket kort varsel. Detta gav oss en flexibilitet som gjorde det lättare att tillse att kartläggningarna genomfördes inom samma processområde i båda kommunerna. Arbetet i Jönköping kom därför under arbetets gång, att i bli styrande för hur omfattande kartläggningen skulle bli och vilka processområden som skulle ingå i kartläggningen. 3.1 Fas 1 Kartlägga Kartläggningsarbetet började i januari 2013 i Västerås med två intervjuer med Gunvor Sundell, Systemadministratör för Västerås stads installation av Extens (IST). Bland de för det fortsatta arbetet viktigaste material som kom ur dessa intervjuer var en lista över de viktigaste informationsexporter som regelbundet levereras ur systemet, automatiskt och manuellt, till intressenter både inom och utanför den egna kommunen. Denna lista kunde senare i huvudsak verifieras av Jönköpingsgruppen och vi kunde konstatera att samma lista, med något undantag gällde även i Jönköping Processkartläggning Det egentliga modelleringsarbetet inleddes i Jönköping med två halvdagsworkshops den 19 och 20 februari Vi inledde med att fokusera på processerna. Hur skulle vi avgränsa processområdet och vad skulle de aktuella processerna leverera? Efter en livlig diskussion kom vi fram till att en relevant fråga var -Vad behöver vara på plats för att vi skall kunna inleda ett nytt läsår? och att ett körbart schema var ett centralt begrepp i sammanhanget. Vi kunde konstatera att schemat är den dokumentation där vi säkrar att vi har de resurser, lärare och lokaler, som krävs för att bedriva undervisning. Körbart schema blev därmed den önskade leverans vi utgick från när vi gick vidare i kartläggningsarbetet.

8 Sida: 8 (14) Därefter frågade vi oss vilken process det var som levererade schemat och vad den processen i sin tur behövde för att kunna leverera. Denna frågemetodik repeterades sedan för varje processteg vi kunde identifiera. Metoden bygger på en envis och itererande frågvishet. Frågor om vad som behövs (värdeobjekt), varvas med frågor om vilka aktiviteter som krävs (processer) för att för att tillgodose behovet. Det också möjligt att följa processflöden i andra riktningen. Frågor om vilken eller vilka processer det är som behöver ett specifikt värdeobjekt, varvas då med frågor om vad en specifik process skall leverera. Genom att grafiskt dokumentera denna växelverkan mellan processer och värdeobjekt kunde vi ta fram processmodeller som speglade synsättet i respektive medverkande kommunerna. Dessa preliminära processmodeller sågs dock redan från start enbart som skisser som skulle ligga till grund för den samordnade processmodell som var en del av projektets mål. Liten möda lades därför på dessa modellers estetiska utformning och det fanns inte heller någon ambition att modellerna i alla delar skulle färdigställas eller göras publicerbara. Det var i detta skede bättre att dokumentera ett värdeobjekt för mycket, än att riskera att missa ett viktigt objekt. Att vissa objekt senare kunde visa sig vara mindre relevanta fanns det möjlighet att åtgärda i samordningsfasen. Dessa preliminära modeller kan därför i vissa delar förefalla halvfärdiga med ofullständiga flöden och utelämnade relationer. Modellerna var dock aldrig tänkta att ingå i projektets slutleverans. De preliminära modeller som togs fram under kartläggningsarbetet finns redovisade på samarkitektur.skl.se under rubriken Kartläggningsarkiv Begreppskartläggning Begreppskartläggningen fokuserade på de värdeobjekt vi kunde identifiera i processkartläggningen. Det som främst intresserade oss var vilken information som ingick i värdeobjektet och hur dessa begrepp avgränsades och hur de relaterade till varandra. Där processmodeller beskriver flöden försöker begreppsmodeller och även informationsmodeller beskriva relativt statiska relationer mellan begrepp. Frågor vi ställde oss var -Vilka begrepp används i sammanhanget?, Hur relaterar dessa begrepp till varandra?, Är något begrepp en supertyp vars egenskaper delas av flera subtyper?, etc. I likhet med processmodellerna bör de begreppskartor som togs fram i kartläggningsfasen ses som skisser. I ännu högre grad än vad som gällde för processmodellerna så kan det initialt vara svårt att se vilka begrepp som är relevanta och önskvärda att samordna. Vissa av de begrepp som initialt flyter upp i den kartläggningen kommer inte heller att klara kraven på relevans som blir tydligare ju längre vi kommer i arbetet. Men då relevanskraven initialt är oklara är det bättre att i detta skede notera ett begrepp för mycket än ett för lite. Många av begreppsmodellerna som återfinns i kartläggningsarkivet har därför karaktären av grafiska mötesanteckningar och är inte tänkta att utgöra en del av projektets slutleverans.

9 Sida: 9 (14) Vårt sätt att betrakta begrepp är att de i grunden är privata och att de kan beskrivas på en mängd olika sätt beroende på vilken person eller organisation som ombeds beskriva dem. Vi inbillade oss inte heller att vi skulle kunna ta fram några slutgiltiga definitioner av de begrepp som användes. Målet var istället att försöka beskriva de mest relevanta aspekterna av begreppen och deras viktigaste relationer. Dessa beskrivningar dokumenterades i form av konceptuella begreppsmodeller. Begreppsmodellerna kom därefter att ligga till grund för de samordnade informationsmodeller i vilka vi dokumenterat de beskrivningar de medverkande kommunerna kunnat enas om. Fas 2 - Samordna Redan under kartläggningsarbetet togs de första stegen till samordning. Vart efter att kartläggningsarbetet fortskred kunde vi konstatera vad som var lika och vad som skilde mellan de båda kommunerna. Den fas som vi här avser med Fas 2 Samordna inleddes dock när facilitatorn med utgångspunkt från de preliminära modellerna började ta fram en tredje uppsättning modeller. Det vill säga, började utarbeta ett förslag till samordnade process- och informationsmodeller för de båda kommunerna Samordnade processmodeller Inom verksamhetsarkitekturen brukar man skilja på nu- och börläge när man talar om processkartläggning. En gemensam referensarkitektur för flera självstyrande organisationer skiljer sig dock något från den stadsplan som de flesta verksamhetsarkitekter eftersträvar inom en enskild organisation. Dels har vi flera nulägen (i vårt fall två), samtidigt som börläget framför allt fokuserar på samordningsaspekten. Vi har därför valt att i stället för nu- och börlägen tala om preliminära och samordnade modeller. Om inte det geografiska avståndet hade varit en faktor hade vi förmodligen gjort en större del av samordningsmodelleringen gemensamt. Det arbetssätt vi nu kom att använda var att facilitatorn utarbetade ett förslag som deltagarna sedan fick möjlighet att justera i en gemensam konferens på neutral ort. I framtagandet av de gemensamma modellerna så jämförde vi de preliminära modellerna. Många likheter kunde direkt konformeras och dokumenteras i förslagen till gemensamma modeller. I de fall där det fortfarande förelåg oklarheter kontaktades de specialister som ingick i kartläggningsgrupperna och frågan utreddes efter bästa förmåga. Den grafiska notation som används i de samordnade processmodellerna är i princip identisk med den om användes i de preliminära processmodellerna.

10 Sida: 10 (14) Samordnade informationsmodeller Till skillnad från vad som vad fallet med processerna så skiljer sig den notation vi använder för de samordnade informationsobjekten något från den notation vi använt för att kartlägga begrepp. Vi har också bytt ut metabegreppen begrepp och begreppsmodell mot informationsobjekt och informationsmodell för att markera att vi med dessa termer menar olika saker. Då begrepp i grunden är privata kan vi aldrig hoppas på att vi skall lyckas samordna alla de definitioner och konotationer som förekommer hos enskilda personer och organisationer. Det vi däremot kan göra är att vi kan komma överens om hur vi beskriver valda aspekter av ett begrepp och koppla dessa beskrivningar till ett informationsobjekt. Det som skiljer informationsobjektet från begreppet är att informationsobjektet inte utger sig för att vara begreppet. Så länge vi talar om begrepp måste vi ofta konstatera att olika personer betraktar saker och ting på olika sätt. Ett informationsobjekt representerar, å andra sidan, det som vi kunnat enas om och dokumenterat, inget mer. Denna princip är inte minst viktig att känna till när informationen skall värderas i samband med integrationer och interkontextuellt informationsutbyte. Det finns också, som sagt, skillnader i notationen mellan de begreppsmodeller som togs fram i kartläggningsfasen och de informationsmodeller i vilka vi publicerar informationsobjekten. Vi har försökt att göra informationsmodellerna något mer stringenta och fokuserat på objekt som kan existera självständigt och ges unika identiteter. Vissa undantag från denna regel har dock gjorts när vi bedömt att det varit viktigt att tydliggöra en viss informationsmängd. Vi har även lagt in kardinaliteter på de relationer vi bedömt vara relevanta samt skapat några relationsobjekt för att lösa upp många till många -förhållanden (t.ex. Elev - ELEVPLACERING - Elevgrupp ). Relationsobjekten är i informationsmodellerna namngivna med VERSALER. Metodiken att ta fram informationsmodellerna var i övrigt snarlik den som användes för att samordna processmodellerna. Modellerna från Jönköping och Västerås jämfördes. Likheter kunde direkt dokumenteras i informationsmodellerna emedan oklarheter reddes ut via mail och telefon Samordningskonferens i Askersund Den maj sammanstrålade deltagarna från de medverkande kommunerna och genomförde en tvådagars samordningskonferens i Askersund som ligger ungefär halvvägs mellan Jönköping och Västerås. Deltagarna som kunnat följa framväxten av de samordnade modellerna via webben gjorde nu tillsammans en grundlig genomgång av förslaget. Deltagarna kunde nu föra kvalificerade och detaljerade diskussioner med sina respektive kollegor från den andra kommunen. Konferensen redde ut flera missförstånd och gav upphov till flera förändringar av de föreslagna modellerna.

11 Sida: 11 (14) När konferensen var över kunde dock alla medverkande konstatera att de modeller vi nu tagit fram gav en korrekt bild av verksamheten, så som den bedrivs i Jönköpings kommun såväl som i Västerås stad Framtida revisionsarbete Innan vi lämnar denna genomgång av samordningsfasen vill vi förtydliga att samordningsaktiviteterna kring de framtagna modellerna inte upphör när detta projekt avslutas. Vart efter vi ser behov av att komplettera de modeller vi tagit fram gemensam kommer vi att behöva diskutera och förankra sådana revideringar hos samtliga intressenter. Primärt avses med intressenter här de kommuner som medverkat till modellernas framtagande med även de kommuner som endast väljer att använda sig av modellerna kan räknas som intressenter. Redan nu ser vi behov av sådana samordningsaktiviteter under hösten Dessa kommer förmodligen att följas av fler om modellerna får genomslag bland fler kommuner. 3.2 Fas 3 - Tillgängligöra Ett av projektets mål och en av de bärande idéerna i projektet är att optimera tillgängligheten till den information vi tar fram. Tanken är i grunden altruistisk men är också ett försök att angripa ett fundamentalt problem. Om vi vill ta fram en kommungemensam referensarkitektur inser vi att detta långtgående mål inte kan nås, mer än inom avgränsade processområden, om inte fler kommuner engagerar sig i sin informationsarkitektur och delar med sig av sin dokumentation. Projektet och de deltagande kommunerna vill därför gå före med gott exempel med förhoppningen att detta på sikt kan medföra att även andra vill dela med sig av sitt processkunnande. För att sådan delad information skall bli riktigt tillgänglig, det vill säga återsökbar och semantiskt maskinprocessbar, behöver vi först publicera informationen på Internet. Vi behöver därefter indexera och katalogisera informationen på ett sådant sätt att den blir semantiskt maskinprocessbar Webbpublicering Verktyget När arbetet inleddes stod facilitatorn mellan modelleringsverktyg. I Västerås stad hade vi under ett antal år använt ett mycket kompetent men samtidigt kostbart verktyg. Licensen på denna produkt avslutades dock av kostnadsskäl vid årsskiftet Vid de inledande workshoparna användes därför väggplast och Post-It-lappar för att dokumentera modelleringen.

12 Sida: 12 (14) Efter en del sökande kom vi dock att använda Sparx - Enterprice Architect för dokumentationen. Då den tid som stod tillbuds tillät dock ingen ordentlig marknadsscanning eller utvärdering de verktyg som finns. Det är därför mycket möjligt att det finns andra verktyg som är bättre lämpade för uppgiften. Enterprice Architect har dock flera av de förmågor vi kräver av ett verktyg. Det har en fungerande HTML-generator som genererar fungerande webbversioner av de dokumenterade modellerna. Webbversionen av modellerna har testats i MS Explorer, Google Chrome och Firefox och fungerar. Vi har dock kunnat se mindre skönhetsfel när sidorna läses med Firefox i form av synliga HTML-taggar vid radbyten i inlagd fritext. Det är också möjligt att adressera och därmed att länka till, alla enskilda objekt och modeller i den genererade webbversionen av modellerna. Något som är nödvändigt för att informationen i modellerna skall kunna göras tillgänglig som Öppen länkad data Domän och persistens Från det att Enterprice Architect började användas kunde vi kommunicera de framtagna modellerna via Internet. Först som bifogade filer och sedan som publicerade webbsidor på en server tillhörande Västerås stad. Idag är dock modellerna publicerade på en egen underdomän hos SKL Tanken med denna domän är att den under överskådlig tid skall vara garanterat persistent. Något som är en nödvändighet om vi vill att andra skall kunna länka till de modeller som vi publicerar. En erfarenhet från projektet är att det i en kommun kan vara svårt för en enskild tjänsteman att få tillgång till en garanterat persistent URL för denna typ av publicering. Den underdomän vi nu disponerar är därför öppen att använda för alla kommuner som önskar bidra med egna modeller. För mer information om denna möjlighet kontakta, Mats Gahnström, Webbpublicering under arbetets gång. Så snart vi fick möjlighet att publicera modellerna på webben har vi använt denna möjlighet att kommunicera projektets löpande framsteg bland medverkande medarbetare och andra intressenter. Detta innebär att även den information som togs fram i kartläggningen, dvs. förarbetet, finns publicerad under rubriken Kartläggningsarkiv. Dessa finns med mer för att vi vill ge en så komplett bild som möjligt av det genomförda arbetet. Läsaren bör dock inte lägga allt för stor vikt vid dessa preliminära modellskisser då såväl Jönköpings kommun som Västerås stad, efter genomfört samordningsarbete, idag ställer sig bakom de samordnade modellerna som finns publicerade under rubriken Förbereda skolstart gymnasieskolan.

13 Sida: 13 (14) Utveckling av sök- och återanvändbarhet Det ligger i implicit i samverkan att det ställer krav på vår förmåga att kommunicera. Samverkan kring informationsarkitektur kräver därför, vid sidan om relevanta modeller, även att informationen struktureras på ett sådant sätt att den blir lätt att hitta och återanvända. När projektet inleddes så fanns det en förhoppning att resultatet skulle kunna tillgängliggöras via e-delegationens tjänstekatalog. Det har dock under våren stått klart att e-delegationens tjänstekatalog inte längre utvecklas och att en reviderad version inte är planerad förrän tidigast Samtidigt har vi, utifrån erfarenheterna i detta projekt, kommit att inse att vi i framtiden kommer att behöva flera olika typer av kataloger för olika ändamål. Även om den katalogfunktion vi vill etablera i projektet på olika sätt måste samordnas med E-delegationens tjänste- och objekttypskataloger så är vi också allt mer tveksamma till att det material vi nu tagit fram, verkligen skall ligga i E-delegationens tjänstekatalog Öppen länkad data En annan möjlighet att utveckla sök- och återanvändbarhet är att exploatera de möjligheter som möjliggörs av Öppen länkad data (ÖLD). Att publicera information som ÖLD innebär att man publicerar informationen i semantisk maskinprocessbar form. Detta innebär att informationen struktureras och beskrivs med metadata för att kunna återsökas och återanvändas av människor och maskiner på den semantiska webben. I projektet har vi kommit att etablera ett samarbete med Fredrik Paulsson, Alvera, som också leder det Vinnova-finansierade SIS-projektet Öppen länkad data i skolan. Fredrik har för projektets räkning etablerat en funktion för att beskriva informationen med metadata. Med hjälp av denna funktion kan vi göra informationen i modellerna tillgänglig på den semantiska webben. För att göra informationen tillgänglig som öppen länkad data har vi tagit hjälp av Alma Taawo. Alma, som har en bakgrund på skolverket har också hjälpt till att komplettera och kvalitetssäkra informationen. Alma har även tidigare arbetat med Fredrik Paulsson och är väl insatt i öppen länkad data. Arbetet med ÖEP befinner sig dock i skrivande stund fortfarande under utveckling. Den, som det visade sig, allt för korta tiden i projektet har inneburit att arbetet fortfarande pågår. Funktionen för att beskriva informationen med metadata är som sagt redan framtagen och de första metadatabeskrivningarna av informationen är redan inlagda. Innan denna del av projektetet kan anses som klar återstår det dock att anpassa sökfunktionen och flytta installationen från utvecklingsmiljön till samarkitektur.skl.se. Hösten 2013 räknar vi med att ha kommit så långt att vi kan presentera ett sökgränssnitt anpassat för att söka i de modeller som tas fram enligt den metodik som beskrivits i detta projekt.

14 Sida: 14 (14) 4 Efter projektet Förutom att färdigställa de påbörjade arbetet med ÖEP så kommer de modeller som tagits fram att kräva förvaltning. Detta ansvar faller främst på modellernas intressenter. Som intressenter räknas givet vis i detta fall Jönköpings kommun och Västerås stad som tagit fram modellerna. Även de organisationer som kan komma att använda sig av modellerna kan dock komma att räknas som intressenter. Om dessa etablerar beroenden till modellerna så kan även de behöva delta i framtida revisionsdiskussioner. Det är därför viktigt att de kommuner och andra myndigheter som anser sig vara intressenter i referensarkitekturen registrerar sitt intresse så att de kan bjudas in till de samordningsaktiviteter som kommer att krävas. Intresseanmälan görs till Mats Gahnström, Redan nu kan vi se behov av samordningsaktiviteter till följd av projektet. Som en följd av arbetet under sommaren har informationen i modellerna utökats med fler textuella beskrivningar. Dessa behöver dock förankras med de medverkande kommunerna innan vi beslutar oss för om de skall gälla. Vi tror att stora delar av förvaltningsbehovet kan lösas i öppna nätverk för intressenter. Delar av den hantering som ligger till grund för ÖLD måste dock hanteras centralt. Det gäller bland annat förvaltningen av de strukturer som ligger till grund för beskrivningarna med metadata.

Samordnad informationsarkitektur

Samordnad informationsarkitektur Samordnad informationsarkitektur Ett projekt inom CeSam - Sveriges Kommuner och Landsting Finansierat av Vinnova Mats Gahnström,Verksamhetsarkitekt, Västerås stad 2013-02-07 IT styr verksamhetsutveckling

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

r.\ 2. Slutrapport projekt Verksamhetsbaserad arkiwedovisning 1. Tjänsteskrivelse: Information om projekt Verksamhetsbaserad arkiwedovisning

r.\ 2. Slutrapport projekt Verksamhetsbaserad arkiwedovisning 1. Tjänsteskrivelse: Information om projekt Verksamhetsbaserad arkiwedovisning Ärendet i korthet Ärendet föredras av Marianne Sarberg. Kommunstyrelsen har 3 6gltzbeslutat infora verksamhetsbaserad arkiwedovisning senast juni zot4, i enlighet med Riksarkivets föreskrifter RA-FS zoos:4.

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Processpecifikation för Hantera mallar och blanketter

Processpecifikation för Hantera mallar och blanketter Processpecifikation 2016-05-19 Processpecifikation för Hantera mallar och blanketter Version1.0 Fastställd av processägare Patrik Granström den 16 juni 2016 1 (6) Innehåll 1 Syfte med denna dokumentation...

Läs mer

Intressent- och behovskarta

Intressent- och behovskarta Dokument nr: Version: Status: Sida: 1 Utgåva (0)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Intressent- och behovskarta Utfärdat av: Utf datum: Godkänt

Läs mer

Upphandling IT-drift. Outsourcing av IT erfarenheter och lärdomar. 2013-09-19 Mikael Lagergren, Stadsledningskontoret

Upphandling IT-drift. Outsourcing av IT erfarenheter och lärdomar. 2013-09-19 Mikael Lagergren, Stadsledningskontoret Upphandling IT-drift Outsourcing av IT erfarenheter och lärdomar Inflight information Stad från 990 6:e största kommunen 142 000 invånare 10 000 medarbetare Staden 7,7 miljarder Koncernen 11 miljarder

Läs mer

Projektplan, Schemaläggning/lokalbokning för Linnéuniversitetet 2012

Projektplan, Schemaläggning/lokalbokning för Linnéuniversitetet 2012 Projektplan, Schemaläggning/lokalbokning för Linnéuniversitetet 2012 På Linnéuniversitetet används idag TimeEdit för schemaläggning och lokalbokning. Vi har ett system som byggts upp och justerats under

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 ( )

Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 ( ) Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturen för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Se bifogad

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) YTTRANDE Vårt ärendenr: Bilaga 2016-01-25 Ert dnr: Utbildningssektionen Christin Appel Utbildningsdepartementet 10333 STOCKHOLM Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande

Läs mer

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument Riktlinjer och rutiner för dokumenthantering vid planering, projektering, byggande och förvaltning. Sida 1(8) 1. GRUNDLÄGGANDE OM INFORMATIONSMODELLEN... 3 1.1. Inledning... 3 2. HANDLINGAR... 5 3. TILLÄMPNING...

Läs mer

Projektbeskrivning OpenDataUmea

Projektbeskrivning OpenDataUmea Projektbeskrivning OpenDataUmea Projektets syfte Projekt OpenDataUmea kommer att realisera PSI-direktivet lokalt i Umeå kommun. Projektet kommer att publicera minst 10 dataset men kommer också att ta fram

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Välkommen till en enklare värld!

Välkommen till en enklare värld! Välkommen till en enklare värld! ) Kort om Byggnet Access Byggnet Access är ett modernt webbaserat system för lagring av olika dokument och ritningsrelaterad information, som behöver delas mellan olika

Läs mer

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925 SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen Kravspecifikation för Digitala kommunikationsplattformar,sll1925 Inledning Stockholms läns landstings (SLL) främsta uppgift är att se till att invånarna

Läs mer

Detaljering av vald lösning

Detaljering av vald lösning Detaljering av vald lösning Projektnamn: Säker roll- och behörighetsidentifikation Fastställt av: Lars Eriksson Dokumentansvarig Bo-Gunnar Johansson Dokumentidentitet Detaljering/pilot Version 1.3 Datum

Läs mer

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP 2013-10-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/211-619 Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år.

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år. RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan.

Läs mer

Införande av Skolfederation. Erfarenheter i Sundsvalls kommun

Införande av Skolfederation. Erfarenheter i Sundsvalls kommun Införande av Erfarenheter i Sundsvalls kommun Innehåll 1. OM DOKUMENTET... 3 2. OM SKOLFEDERATION... 3 3. INFÖRANDE AV SKOLFEDERATION... 3 3.1 FASTSLÅ VERKSAMHETENS MÅLBILD FÖR SKOLFEDERATION... 3 3.1.1

Läs mer

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 14 myndigheter i samverkan för ett förenklat och minskat uppgiftslämnande N2013/311/ENT Sammanfattning Att förenkla vardagen för företagare skapar förutsättningar

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

HANDBOK För processmodellering version 1.0

HANDBOK För processmodellering version 1.0 1 (21) HANDBOK För processmodellering version 1.0 2 (21) Sammanfattning I en snabbt föränderlig värld där vi ständigt utmanas av ny teknik, nya arbeten och längre livslängd i en allt snabbare takt förväntas

Läs mer

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Aktörsgemensamt CBRNE-möte 170126 Ingrid Nilsson Folkhälsomyndigheten Ingrid.nilsson@folkhalsomyndighetn.se 2016-12-19 Behovsanalysprocessen

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser VERKSAMHETSPLAN 1(9) Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser kommun kommundel gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde gatuadressplats metertalsadressplats gårdsadressområde byadressplats

Läs mer

Systemet för den officiella statistiken i Sverige

Systemet för den officiella statistiken i Sverige Systemet för den officiella i Sverige Elisabet Andersson, GD-stab Sekretariatet vid Rådet för den officiella E-mail : elisabet.andersson@scb.se ROSsekretariatet@scb.se Nordiska statistikermötet, Åbo 2004

Läs mer

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända

Läs mer

Manual: Skapa egna ansökningsformulär

Manual: Skapa egna ansökningsformulär INFORMATION TILL FOLKHÖGSKOLORNA Manual: Skapa egna ansökningsformulär Alla folkhögskolor kan skapa egna digitala ansökningsformulär genom en funktion på Folkhögskola.nu. Genom att logga in på www.folkhogskola.nu/admin

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Antagen av regionens revisorer 2015-01-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Ordförandes roll och arbetssätt... 2 3 Informell arbetsuppdelning

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister

Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Sida 1 (8) 2017-01-12 Dnr 1.4.2-57/2016 anledning av påtalade brister Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Presentation IT i Staden

Presentation IT i Staden Presentation IT i Staden Aktuellt från projektet nytt ekonomikoncept i Göteborgs Stad 2012-11-21 Tillbakablick från introduktionsstudie till idag Övergripande vision Behov framtida ekonomikoncept Konkretiserad

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

Lathund: Skapa egna ansökningsformulär

Lathund: Skapa egna ansökningsformulär INFORMATION TILL FOLKHÖGSKOLORNA Lathund: Skapa egna ansökningsformulär Folkhögskola.nu har utvecklat en funktion där skoladministratörer kan skapa unika digitala ansökningsformulär för olika kurser. Genom

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Handläggningsordning för styrdokument

Handläggningsordning för styrdokument Handläggningsordning för styrdokument Beslut: Rektor 2010-02-17 Revidering: - Dnr: DUC 2010/304/10 Gäller fr o m: 2010-02-17 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering: Chef för UFK Handläggningsordning

Läs mer

2014-03-31. Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning

2014-03-31. Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-03-31 Utbildningsnämnden Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning Förslag till beslut Utbildningsförvaltningens förslag 1 Förvaltningen ges i uppdrag att genomföra

Läs mer

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen

Läs mer

Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen

Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen Standarder källa till kunskap och utveckling Arkivarien i den digitala kommunikationen Öppna data G-kataloger Big Data Verksamhetssystem Samarbetsytor Sociala media Ärendehanteringssystem e-arkiv e-post

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller

Läs mer

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information Moment 3: Att kartlägga och klassificera information För att kunna kartlägga och klassificera.. behöver vi veta: Vad vi gör Hur vi gör Vem som är ansvarig Om det finns någon styrande lagstiftning Vilken

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad ehälsofrågorna ska förankras i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet;

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

KONSULTPROFIL. Irene Ström

KONSULTPROFIL. Irene Ström KONSULTPROFIL Irene Ström Med fokus på Liv & Pension och med stor entusiasm kring detta driver jag uppdrag hos mina kunder. Mina projekt kännetecknas av arbetslust, energi och möten mellan människor. Min

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Kommunikationsplan 2013

Kommunikationsplan 2013 Kommunikationsplan 2013 Funktionshinderspolitiskt arbete Region Skåne Innehåll UU1. BAKGRUND 4 3. KOMMUNIKATIVA UTMANINGAR 4 4. KOMMUNIKATIONSMÅL 5 5. BUDSKAP 5 6. MÅLGRUPPSANALYS 5 7. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av efterarbetes- och uppföljningsprocessen efter avslutad upphandling inom Båstad Kommun.

Revisionsrapport. Granskning av efterarbetes- och uppföljningsprocessen efter avslutad upphandling inom Båstad Kommun. Revisionsrapport Granskning av efterarbetes- och uppföljningsprocessen efter avslutad upphandling inom Båstad Kommun. Januari 2012 Fredrik Andrén, Jur. Kand. Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning...

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...

Läs mer

Fast Lane IT. Microsoft Azure & Qbranch Managed Services

Fast Lane IT. Microsoft Azure & Qbranch Managed Services Fast Lane IT Microsoft Azure & Qbranch Managed Services Microsoft Azure ger dig helt nya möjligheter. En snabbt ökande portfölj av tjänster finns alltid direkt tillgängliga. I kombination med Qbranch Managed

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete 1. Kvalitetsledning Mediagården Grafisk Produktion AB arbetar med ett Systematiskt Kvalitetsarbete för att styra, leda och utveckla den genomgripande kvaliteten på sina produkter och tjänster. Ledningssystemet

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

2013-05-10. Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner. Sida 1 (10)

2013-05-10. Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner. Sida 1 (10) 2013-05-10 Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner Sida 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROCESS TA FRAM OCH REVIDERA KURSPLANER... 3 1.1 Processens syfte... 3 1.2 Övergripande beskrivning

Läs mer

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Verksamhetens krav som utgångspunkt för SOA

Verksamhetens krav som utgångspunkt för SOA Verksamhetens krav som utgångspunkt för SOA Lottie Aderinne IRM Konsult verksamhetsarkitektur Ansvarig för DFS skola för verksamhetsarkitektur Eric Quist IRM System- och verksamhetsarkitekt Behövs SOA?

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Om IT och webb inte är en teknikfråga vad är det då? Är IT och webb en verksamhetsfråga?

Läs mer

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer. 11 juni 2013

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer. 11 juni 2013 Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer 11 juni 2013 eard Aktuell information A Aktuell information B Mellanarkiv Slutarkiv Aktuell information C Bakgrund Behov för

Läs mer

Vi samverkar i en hållbar stad

Vi samverkar i en hållbar stad Vi samverkar i en hållbar stad Kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överskådlig version Handlingsplan för implementering

Läs mer

Kommunernas arbete med aktivitetsansvaret Skolinspektionens granskning

Kommunernas arbete med aktivitetsansvaret Skolinspektionens granskning Kommunernas arbete med aktivitetsansvaret 2015 Skolinspektionens granskning Regeringsuppdrag Slutrapport till regeringen 1 mars 2016 projektet avslutas december 2016 2016-05-13 2 Skolinspektionens kvalitetsgranskning

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006 Vad är MoReq1? en informationsmodell som specificerar funktionella krav på ett elektroniskt dokumenthanteringssystem (specifika, ERMS) kan tillämpas inom såväl offentlig som enskild sektor omfattar i någon

Läs mer

PROJEKTPLAN. Enterprise architecture (EA) En verksamhetsövergripande arkitektur

PROJEKTPLAN. Enterprise architecture (EA) En verksamhetsövergripande arkitektur Sid 1 PROJEKTPLAN Enterprise architecture (EA) En verksamhetsövergripande arkitektur webbadress http://www.it.umu.se/projekt/ namn Enterprise architecture Fastställt av Dokumentansvarig Dokumentidentitet

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Vägledning i Nyttorealisering Introduktion

Vägledning i Nyttorealisering Introduktion Vägledning i Nyttorealisering Introduktion Seminarium kring nyttorealisering i praktiken SKL 14 mars 2013 Lars Dannemann Vad gör E-delegationen? E-delegationens strategiska mål Enklare vardag för privatpersoner

Läs mer

Nationell geodatastrategi

Nationell geodatastrategi Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet

Läs mer