Stadsbyggnadskontoret. Handläggare. Stadsbyggnadsnämnden. Telefon Anette Scheibe Lorentzi

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (12) Handläggare Anna Hall Telefon Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför utställning av förslag till detaljplan för del av Norra Djurgården 1:49 i stadsdelen Norra Djurgården (98 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av plansamrådet och uppdrar åt kontoret att ställa ut planförslaget. Anette Scheibe Lorentzi Bo Bergman Nina Åman Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning Plansamråd pågick under perioden Planen syftar till att medge byggrätter för två nya studentbostadshus, 98 lägenheter och en institutionsbyggnad om ca 8500 kvm. Inkomna synpunkter uttrycker sig överlag positivt till de föreslagna studentbostäderna, men institutionsbyggnaden behöver omarbetas. I övrigt tar synpunkterna huvudsakligen upp behov av förtydliganden i planhandlingarna, byggnadernas höjd och placering samt önskade kompletterande utredningar. Länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att institutionsbyggnaden bör omarbetas för att minska ingreppet i det ekologiska spridningssambandet, kulturnämnden önskar ett nedtonat fasadmaterial på studentbostadshusen. Med hänsyn till detta och med avsikt att få ett mer levande uttryck förordar kontoret corténstål i stället för det aktuella förslagets blanka plåt. Detta skulle också bättre knyta an till den tradition av tegelarkitektur som finns inom området idag samtidigt som det är ett modernt material som markerar ett samtida tillägg. Stadsdelsnämnden önskar att husvolymerna samlas inom parkeringsytan. Att samla alla byggnader på parkeringsytan och samtidigt uppnå aktuellt bostadsbestånd utan att låta byggnaderna bli för höga ser kontoret inte som möjligt. Kontoret föreslår att institutionsbyggnadens storlek och placering studeras vidare för att säkerställa spridningskorridoren för biologisk mångfald, samt att

2 Sida 2 (12) planbeskrivningen kompletteras och förtydligas enligt önskade utredningar och att planförslaget därefter ställs ut för granskning. Bilagor: Plankarta och planbeskrivning Samrådsredogörelse

3 Sida 3 (12) Utlåtande Utsnitt ur stadskartan med området markerat. BAKGRUND Planens syfte Detaljplanen syftar till att medge byggrätter för två nya studentbostadshus samt institutionsbyggnad. Förslaget innebär möjlighet att bygga cirka 98 studentlägenheter med utrymme för centrumverksamhet och skola i bottenplan samt en institutionsbyggnad för undervisning och kontor om ca 8500 kvm, också den med utrymme för centrumverksamhet i bottenplan. Tidigare ställningstagande Översiktsplan Ett starkt utbildningssystem är ett av stadens mål i Promenadstadenöversiktsplan för Stockholm, där attraktiva utbildningsmiljöer tillsammans med bostadsförsörjningen för studenter är viktiga frågor. Tre av översiktsplanens stadsutvecklingsstrategier är applicerbara på området, att fortsatt stärka centrala Stockholm, att koppla samman stadens delar och att främja en levande stadsmiljö i hela staden. KTH Campus är en viktig del i Vetenskapsstaden tillsammans med Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Områdesbestämmelser Området omfattas idag av områdesbestämmelser för del av norra innerstaden Ob som innebär utökad lovplikt avseende kulturmiljön.

4 Sida 4 (12) Riksintressen Planområdet ligger inom Riksintresseområde för kulturmiljövården. KTH-området tillhör en av riksintressets värdekärnor; Institutionsbältet på Norra Djurgården. Området gränsar även till Kungliga Nationalstadsparken. Pågående arbeten i området. Akademiska Hus Stockholm AB vill utveckla KTH-campus genom att planera för fler studentbostäder. De har därför initierat detaljplanearbeten som de avser att driva tillsammans med utvalda byggherrar som ska uppföra och äga studentbostäderna. Denna detaljplan pågår parallellt med utvecklingen av två andra detaljplaneområden som tillsammans innebär att området tillförs cirka 630 nya studentlägenheter och nya institutionslokaler om drygt kvm BTA Översiktskarta med parallella samrådsplaner markerade i svart, planområdet med röd linje samt placering av studentbostadshus inom campus i rött. Förutsättningar Detaljplanen berör fastigheten Norra Djurgården 1:49, som ägs av staten, förvaltas av Statens fastighetsverk och är upplåten med tomträtt för Akademiska Hus AB. Planområdet präglas av parklikt vårdad naturmark med fristående byggnader. Inom planområdet finns idag en mindre experimenthall uppförd i en våning, ritad av Nils Ahrbom och Helge Zimdal. Den är gulklassad av stadsmuséet och avses rivas till förmån för ny institutionsbyggnad.

5 Sida 5 (12) Bilden visar en ungefärlig avgränsning av planområdet samt angränsande byggnader och gator. Nere till vänster inom området ligger den byggnad som avses rivas. SAMRÅDSFÖRSLAGET Nya byggnader Planförslaget innebär att en ny institutionsbyggnad på ca 8500 kvm med ett underjordiskt garage samt två studentbostadshus om totalt 98 lägenheter föreslås uppföras. Alla tre byggnaderna förses med lokaler för verksamheter i bottenplan. Till vänster i bilden ses institutionsbyggnaden, och till höger de två byggnaderna med studentbostäder. Bild: Utopia Studentbostäderna är placerade på befintlig parkeringsplats och till viss del på befintlig grönyta. Där institutionsbyggnaden föreslås finns idag en byggnad vilken avses rivas.

6 Sida 6 (12) Institutionsbyggnaden sedd från sydost. Bild: 2BK Arkitekter Institutionsbyggnaden är placerad längs med och på lite avstånd från Drottning Kristinas väg, dess höjd följer topografin och den möter den omgivande naturmarken med enkel geometri. Den uppbrutna formen med trappat tak är viktig för att ta ner skalan mot Brinellvägen men även för att bryta upp den stora volymen. Studentbostäderna sedda från nordväst, från Drottning Kristinas väg. Bild: Utopia Studentbostadshusen har delvis en lamellform (det låga huset) och en hus-i-parkkaraktär som relaterar till den befintliga strukturen i området. I sitt uttryck är dock byggnaderna moderna för att tydligt markera att de är ett samtida tillägg. Ambitionen är att dessa tillägg blir intressanta komplement till området med en tilltalande form med en egen identitet. Spridningssamband Planområdet utgör en del av spridningssambandet till Nationalstadsparkens ek- och ädellövträdsmiljöer. Ekbacken stödjer detta samband. Här har tidigare analyser också visat att spridningssambanden

7 Sida 7 (12) på sikt kommer att bli än viktigare samt att antalet skyddsvärda träd kommer att bli fler då några befintliga tillväxtekar kommer att utvecklas. Dessa miljöer och spridningssamband har helt undantagits exploatering och kommer att bevaras. Område som idag är del av spridnings sambandet Naturområde (ekbacke) Bild: Utopia Placeringen av en ny institutionsbyggnad innebär att det enda hålträd som finns i denna del av KTH, kommer att tas bort. (En s.k. skyddsvärd ek enligt Länsstyrelsen bedömning.) Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. SAMRÅDET Grön yta visar institutionsbyggnadens utbredning. Röd prick markerar den skyddsvärda ekens läge. Bild: Calluna Hur samrådet bedrivits Plansamråd pågick under perioden Information om samrådet skickades ut till remissinstanser och

8 Sida 8 (12) berörda sakägare. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset och i KTH- huset (f.d. Röda Korsets sjukhus), samt på kontorets hemsida. Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i lokaltidningen. Samrådsmöte hölls i KTH huset där 5 besökare. Redovisning av de viktigaste synpunkterna Inkomna synpunkter uttrycker sig överlag positivt till de föreslagna studentbostäderna, men två av remissinstanserna anser att institutionsbyggnaden behöver omarbetas med hänsyn till påverkan på den biologiska mångfalden. I övrigt tar synpunkterna huvudsakligen upp behov av förtydliganden i planhandlingarna, byggnadernas höjd och placering samt önskade kompletterande utredningar. Länsstyrelsen anser att institutionsbyggnaden bör omarbetas för att minska ingreppet i spridningssambandet och påverkan på den biologiska mångfalden. Spridningskorridorens bredd minskas från ca meter till ca 9-13 meter. Förslaget innebär att en skyddsvärd ek med hålrum samt tre tillväxtekar försvinner. Omfattande mark- och sprängningsarbeten i den kuperade terrängen kommer sannolikt att påverka kvarvarande träd negativt. Byggnadens stora volym samt den sluttande terrängen innebär att kvarstående vegetation kommer att beskuggas. Sammantaget medför byggnaden stora negativa konsekvenser för biologisk mångfald och lokal spridning av eklevande insekter. Länsstyrelsen bedömer dock att någon påtaglig skada inte behöver befaras på vare sig riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården eller Nationalstadsparken. Det är angeläget att f.d. Röda korsets sjukhus fortfarande får vara den högsta byggnaden. En konsekvensanalys för påverkan på områdets landskaps- och kulturmiljövärden bör tas fram och det gäller även inför den fortsatta planeringen av campusområdet. Det är viktigt att framtida projekt i ett tidigt skede konsekvensbedöms och prövas mot de värden som finns i området. Staden bör samlat för de tre nu aktuella planförslagen inom KTH Campus redovisa mängden tillförda föroreningar samt effekter av dessa på Ugglevikens nuvarande och långsiktiga naturvärden. Brandförsvaret saknar information om hantering av farligt gods inom KTH-området och menar att planhandlingarna måste kompletteras med detta. Stadsdelsnämnden ser gärna att det fortsatta planarbetet prövar om husvolymerna är möjliga att samla inom parkeringsytan, så att parken med de uppvuxna träden värnas. Förvaltningen har även framfört behov av en förskola på minst fyra avdelningar med tillgång till ändamålsenlig förskolegård inom KTH-området.

9 Sida 9 (12) Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att förslaget bör omarbetas i den del som berör institutionsbyggnaden för att minska ingreppet i spridningssambandet för eklevande insekter. Grönt tak bör anläggas på studentbostadshusen för att kompensera för förlust av biologisk mångfald då del av ekbacken kommer att beskuggas av ett av studentbostadshusen. Kulturnämnden tar inte ställning till detaljplanen som helhet, utan skickar med kulturförvaltningens synpunkter till en senare, sammanvägd bedömning, i stadsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige. Kulturförvaltningen anser genom stadsmuseet att platsen kan bebyggas. Byggnaderna blir dock väl synliga från Uggelvikskällan som är fast fornlämning. Platsen, en öppen dalsänka, utgör ett typiskt inslag i den pastorala djurgårdsnaturen. Nybebyggelsen kommer att innebära ett intrång i den avskilda miljön. Husen föreslås ha silver och guldfasader vilket kan blänka i solljuset och ytterligare förstärka intrånget. Höjden på byggnaderna bör begränsas och fasadval studeras för att minimera påverkan på området vid Ugglevikskällan Skönhetsrådet avstyrker förslaget. Marken som de båda bostadshusen placerats på borde reserveras för institutionsanvändning. Den höga, glasade mittdelen i institutionsbyggnaden skulle rådet gärna se sänkt. Byggnaden skulle kunna förskjutas söderut till den plats där bostadshusen ligger i planförslaget. Ahrbom & Zimdals hallbyggnad skulle då kunna användas och ligga kvar ytterligare en tid. Fortum Distribution menar att ny elnätstation fordras för att klara elförsörjningen av de nya studentbostäderna. Boende på Baggensgatan, Stockholm resp. Sturevägen, Järfälla menar att generellt för alla nya studentbostäder på KTHs campus är att all befintlig naturmark och parkmark bör bevaras. Detta är viktigt med tanke på de ekologiska sambanden runt nationalstadsparken. Studentbostäder bör enbart uppföras på f.d. parkeringsplatser och andra redan asfalterade ytor. De nya byggnaderna bör anpassas helt efter topografin. Berg bör inte sprängas bort. Föreningen Östermalm är tveksam till att några byggnader är betydligt högre än den omgivande bebyggelsen. Även den arkitektoniska utformningen bör anpassas mer till den befintliga miljön. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I de inkomna synpunkterna råder stor samstämmighet att behovet av studentbostäder är stort. Dock anses att placeringen av husen skulle kunna justeras så att mer grönyta och fler träd sparas. Institutionsbyggnaden bör omarbetas för att värna den biologiska mångfalden.

10 Tjänsteutlåtande Sida 10 (12) Kontoret har på flera vis arbetat med att skydda och utöka befintlig natur vilket har säkrats genom bestämmelser i plankartan. Kontoret instämmer dock i att institutionsbyggnadens omfattning och placering måste studeras vidare. Detta kommer att ske under det fortsatta arbetet. Utöver detta utreder Akademiska hus möjligheterna att med kompensationsåtgärder ersätta de naturvärden som försvinner med institutionsbyggnadens nuvarande utformning och placering. Byggnadernas höjd, placering och utformning Kontoret menar att byggnaderna är anpassade till befintliga byggnaders höjder. Det har varit en uttalad ambition att de nya byggnaderna höjdmässigt ska underordnas Röda Korsets byggnad vilket de också gör. Den bild som visar byggnadernas påverkan på vyn från Ugglevikskällan har visat sig vara felaktig. En ny bild har tagits fram och den visar att bebyggelsen håller sig under trädtopparnas höjd och därmed inte syns från Ugglevikskällan. Planhandlingarna kommer att justeras i enlighet med detta. Gestaltningsmässigt har de nya byggnaderna inspirerats och anpassats till befintlig bebyggelse. Studentbostadshus Institutionsbyggnad 3D-montaget visar vyn från Ugglevikskällan. Byggnaderna håller sig under trädtopparna och syns därmed inte från denna vy. Institutionsbyggnaden är redovisad med sitt underjordiska garage. Bild: SBK Att samla alla byggnader på parkeringsytan och samtidigt uppnå aktuellt bostadsbestånd utan att låta byggnaderna bli för höga har inte varit möjligt. Institutionsbyggnadens storlek och placering kommer att studeras vidare i det fortsatta arbetet för att säkerställa spridningskorridoren för den biologiska mångfalden. Akademiska hus har beställt en utredning för att se om det finns möjligheter till åtgärder som kan kompensera för den värdefulla natur som tas i anspråk.

11 Sida 11 (12) För studentbostäderna har olika alternativ av fasadmaterial, t.ex. corténstål, diskuterats och kommer fortgående att diskuteras under det fortsatta planarbetet. Fördelen med corténstål är att det har ett levande uttryck som både struktur- och färgmässigt knyter an till KTHs anrika tradition av rött tegel. Dessutom finns det redan en ny tradition av att använda corténstål då den nya arkitekturhögskolan kommer att få en fasad i detta material. Corténstål skulle på ett mer livfullt och uttrycksfullt sätt, än det aktuella förslagets blanka plåt, knyta samman den anrika traditionen med tegel med ett mer modernt och samtida formspråk. Kulturmiljö Akademiska hus kommer att ta fram en konsekvensbeskrivning som kommer att ligga som en bilaga till gällande landskaps- och kulturmiljöanalys. Grönkompensation Med hänsyn till det stora behovet av studentbostäder har det inte varit möjligt att bevara alla träd inom planområdet. Ny bebyggelse föreslås dock till stor del uppföras på befintlig parkering. Det har varit principiellt viktigt att hålla kopplingen mot ekbacken öppen, både av ekologiska, rekreativa och stadsbildsmässiga skäl. Av denna anledning har inte bebyggelse placerats på parkeringen framför ekbacken. Dessutom ges stor del av befintlig natur ett juridiskt skydd genom planbestämmelse i plankartan. Plankartan möjliggör dock ett nytt grönområde på en idag asfalterad yta mellan befintligt grönområde och Drottning Kristinas väg. Avseende miljö-och hälsoskyddsnämndens önskemål om gröna tak på studentbostäderna menar kontoret att en del av byggnadens koncept är att gestalta tak och fasader som en odelad enhet och att ett grönt tak därför inte är förenligt med gestaltningsidén. Dagvatten Akademiska hus kommer att ta fram en övergripande dagvattenutredning som innefattar de tre nu aktuella detaljplanernas påverkan på Ugglevikskällan. Förskola Stadsdelsnämnden har framfört behov av en förskola på minst fyra avdelningar inom området. Kontoret har tillsammans med byggherrar och Akademiska Hus utrett möjligheterna för förskola inom planområdena för de tre pågående planerna för studentbostäder och gjort bedömningen att förskola inte ryms inom de planerade projekten. I planerna vid Teknikringen respektive Drottning Kristinas väg Norra bedömer kontoret att det inte är möjligt med en avgränsad förskolegård i samband med studentbostäderna eftersom en förskolegård är svår att kombinera med KTHs öppna parkstruktur. Punkthusen vid Teknikringen har

12 Sida 12 (12) även ett för litet fotavtryck för att kunna rymma fyra avdelningar förskola. Vid Osquldas väg står förskola mot byggherrens intention att låta delar av bottenvåningen vara del av ett forskningsprojekt för olika typer att studentboende, byggherrens bedömning är att det inte är ekonomiskt genomförbart med både forskningslägenheter och förskola Risk med transporter med farligt gods Akademiska Hus kommer att komplettera sin utredning av riskfrågor enligt brandförsvarets önskemål. Ny elnätsstation Frågan om ny elnätsstation och placering av denna kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. Föreslagna förändringar Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet kommer följande frågor att studeras vidare: - Institutionsbyggnadens ingrepp i spridningssambandet och påverkan på den biologiska mångfalden. - Konsekvensanalys avseende påverkan på KTH-områdets landskaps- och kulturmiljövärden. - Fasadutformningen på bostadshusen där kontoret önskar pröva corténstål. - Dagvattnets påverkan på Ugglevikens naturvärden. - Riskfrågor avseende farligt gods. - Avfallshantering - Placering av ny elnätsstation. Utöver detta kommer redaktionella förändringar av planbeskrivning och plankarta att genomföras i enlighet med kontorets kommentarer ovan. Tidplan Granskning Q3/Q4, 2014 Antagande i SBN Q4, 2014/ Q1, 2015